PLAN FÖR FRILUFTSLEDER SAMT NATURINVENTERING - Sipoo
PLAN FÖR FRILUFTSLEDER SAMT NATURINVENTERING - Sipoo
PLAN FÖR FRILUFTSLEDER SAMT NATURINVENTERING - Sipoo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
UTVECKLING AV REKREATIONSANVÄNDNINGEN AV<br />
SIBBO STORSKOG<br />
<strong>PLAN</strong> <strong>FÖR</strong> <strong>FRILUFTSLEDER</strong> <strong>SAMT</strong><br />
<strong>NATURINVENTERING</strong><br />
Jarmo Honkanen<br />
Sibbo 2007
Pohjakartta-aineisto © Maanmittauslaitos lupanro 166/MYY/07<br />
Pärmbild: Ytbelagd led i Noux nationalpark, strandskog vid Storträsk i Sibbo storskog, torrdass i<br />
Noux nationalpark och skogsstig i Sibbo storskog.
Förord<br />
Arbetsgruppen II för Sibbo storskog gjorde i sin år 2004 publicerade rapport en bred utvärdering av<br />
de användningsbehov och önskemål som riktas mot Sibbo storskog. En av de saker den bredbasiga<br />
arbetsgruppen övervägde under inom sitt uppdrag berörde tryggandet av rekreationsanvändningen<br />
och naturskyddet i Sibbo storskog. Användningen av Sibbo storskog som rekreationsområde konstaterades<br />
vara begränsad av att strukturer som betjänar friluftslivet saknas nästan helt.<br />
År 2004 sökte och beviljades Östra Nylands förbund medel för projektet Gemensam miljö inom<br />
programmet Interreg III A Södra Finland och Estland. Projektet 3+3 gemensam miljö för Finland<br />
och Estland genomförs av landskapen Östra Nyland, Päijänne Tavastland och Kymmenedalen samt<br />
de estniska landskapen Ida-Virumaa, Lääne-Virumaa och Jõgevamaa. Projektets centrala målsättning<br />
är att sammanjämka rekreationsanvändning av naturen och naturskydd.<br />
Som en del av Gemensam miljö -projektet påbörjades delprojektet Utveckling av rekreationsanvändningen<br />
i Sibbo storskog. Sibbo storskog är ett av de fiska pilotprojekten. I projektet deltar Sibbo<br />
kommun, Vanda stad, Helsingfors stad, Forststyrelsen och Nylands friluftsområdesförening, vilka<br />
svarar för projektets nationella finansiering. Europeiska strukturfonden stöder programmet Interreg<br />
III A för Södra Finland och Estland.<br />
I denna rapport presenteras en plan för friluftsleder i Sibbo storskog och till dem hörande konstruktioner<br />
som betjänar friluftslivet. Som bas för planen för friluftslederna sammanställdes information<br />
om naturen i Sibbo storskog till en skild publikation. Ett sammandrag av publikationen finns bifogat<br />
till denna rapport. Rapporten har översatts från finska till svenska av Curt Nyman.<br />
I styrgruppen för arbetet har medverkat Curt Nyman och Christel Kyttälä från Sibbo kommuns miljövårdsenhet,<br />
Tom Sundbäck från Sibbo kommuns fritidssektor, Aino Leino från Vanda stads grönområdesenhet,<br />
Jaakko Vähämäki från Vanda stads miljöcentral, Timo Virtanen från Helsingfors<br />
stads byggnadsverk, Hannu Ormio och Annukka Rasinmäki från Forststyrelsen och Rea Nyström<br />
från Nylands friluftsområdesförening samt Merike Niitepõld ja Niina Kylliäinen från Östra Nylands<br />
förbund.<br />
Parallellt med planen för friluftsleder har en plan för ridleder gjorts. Sibbo hästavelsförening r.f. har<br />
deltagit i uppföljningsgruppen för projektet Utveckling av rekreationsanvändningen i Sibbo storskog.<br />
Planering av ridleder och planeringen av andra friluftsleder har varits särskilda projekt men<br />
berör samma område – Sibbo storskog. Dragningen av ridleder har presenterats i denna rapport.<br />
Ridlederna inom Vanda stad har planerats av Laura Muukka. Inom Sibbo kommun har ridlederna<br />
planerats av Sibbo hästavelsförening i samarbete med markanvändningsteamet inom Sibbo kommun.
INNEHÅLLS<strong>FÖR</strong>TECKNING<br />
Del 1<br />
1 INLEDNING ...................................................................................................................................5<br />
2 REKEREATIONSANVÄNDNINGENS NULÄGE.....................................................................5<br />
2.1 BEFINTLIGA <strong>FRILUFTSLEDER</strong> OCH ANDRA KONSTRUKTIONER <strong>FÖR</strong> FRILUFTSLIVET ......................5<br />
2.2 ORGANISTIONERNAS VERKSAMHET.............................................................................................7<br />
3 FRAMTIDSUTSIKTER.................................................................................................................7<br />
3.1 REKREATIONSANVÄNDNINGEN AV SIBBO STORSKOG..................................................................7<br />
3.2 OLIKA ANVÄNDARGRUPPER ........................................................................................................8<br />
3.3 MARKANVÄNDING ......................................................................................................................8<br />
4 <strong>PLAN</strong>ERING...................................................................................................................................9<br />
4.1 UTGÅNGSLÄGET <strong>FÖR</strong> LED<strong>PLAN</strong>EN ...............................................................................................9<br />
4.2 INVERKAN PÅ NATURA 2000 –OMRÅDET....................................................................................9<br />
4.3 ZONER <strong>FÖR</strong> REKREATIONSANVÄNDNING .....................................................................................9<br />
4.4 STRUKTURER ............................................................................................................................11<br />
4.4.1 Leder .................................................................................................................................11<br />
4.4.2 Information........................................................................................................................12<br />
4.4.3 Paus- och rastplatser ........................................................................................................13<br />
4.4.4 Räddningskod....................................................................................................................14<br />
4.4.5 Parkeringsplatser..............................................................................................................15<br />
4.5 KARTOR OCH BROSCHYRER.......................................................................................................15<br />
5 <strong>PLAN</strong>EN <strong>FÖR</strong> <strong>FRILUFTSLEDER</strong> ............................................................................................15<br />
5.1 FOTVANDRING ..........................................................................................................................15<br />
5.2 SKIDÅKNING .............................................................................................................................34<br />
5.3 CYKLING...................................................................................................................................40<br />
5.4 RIDNING....................................................................................................................................42<br />
6 <strong>FÖR</strong>VERKLIGANDET AV LEDERNA....................................................................................44<br />
6.1 TIDTABELLSMÅL.......................................................................................................................44<br />
6.2 DELAR SOM KAN <strong>FÖR</strong>VERKLIGAS INOM PROJEKTET 3+3 GEMENSAM MILJÖ..............................45<br />
6.3 DELAR SOM <strong>FÖR</strong>VERKLIGAS MED ANNAN FINANSIERING...........................................................45<br />
6.4 TALKOARBETE ..........................................................................................................................45<br />
6.5 KOSTNADER..............................................................................................................................45<br />
7 UNDERHÅLL OCH ÖVERVAKNING .....................................................................................47<br />
8 LITTERATUR ..............................................................................................................................47<br />
TACK ................................................................................................................................................47
1 INLEDNING<br />
5<br />
Arbetsgruppen Sibbo storskog II publicerade sin slutrapport år 2004. I denna konstaterades markanvändningsplaneringens<br />
betydelse för att natur- och landskopshelheten i Sibbo storskog skall bevaras.<br />
Naturskydd, rekreationsanvändning, jord- och skogsbruk och ett allt ökande behov av byggnadsmark<br />
bör samordnas så att Sibbo storskog också i framtiden är ett område där naturvärden, historia<br />
och nuvarande invånares förväntningar är grundligt beaktade.<br />
Sibbo storskog är en omkring 7150 hektar stor helhet i Sibbo kommun och Vanda stad bestående av<br />
skog och odlingsmark. På grund av terrängens svårframkomlighet har Sibbo storskog förblivit ett<br />
glest bebyggt område samtidigt som omgivningens befolkningsmängd har ökat betydligt. Bosättningen<br />
i Sibbo storskog är koncentrerad till några vägar, som skär genom området och till ständerna<br />
av några små sjöar.<br />
I förhållande till området storlek och befolkningsmängden är utbudet av strukturer för rekreationsanvändning<br />
ringa i Sibbo storskog. Detta har konstaterats begränsa rekreationsanvändningen och<br />
därför har önskemålen och behovet av att förbättra dessa strukturer ökat. Å andra sidan har de väglösa<br />
och obebodda områdena i Sibbo storskog skapat goda möjligheter för den vildmarksbitne att på<br />
egen hand röra sig i naturen.<br />
Sibbo storskog är ett av pilotprojekten i projektet 3+3 gemensam miljö som delfinansieras av Södra<br />
Finlands och Estlands Interreg IIIA program. Den centrala målsättningen i 3+3 gemensam miljö är<br />
att samordna naturskydd och rekreationsanvändning. 3+3 Gemensam miljö, som genomförs av Östra<br />
Nyland, Päijänne-Tavastland och Kymmenedalen och de estniska landskapen Ida-Virumaa, Lääne-Virumaa<br />
och Jõgevamaa, koncentrerar sig på att befrämja en hållbar och balanserad utveckling<br />
av närmiljön kring projektets objekt. Målsättningen är att skapa en modell, enligt vilken kommuner<br />
och skolor på bästa möjliga sätt kan delta i de beslut som rör deras närmiljö.<br />
Många bra förbindelser till Sibbo storskog har försvunnit när hus har byggs över stigar eller andra<br />
gamla förbindelseleder. Oöverkomliga naturliga hinder begränsar möjliga förbindelser och den enda<br />
framkomliga vägen går ofta i omedelbar närhet till gårdsplaner, vilket inte är trevligt varken för<br />
vandraren eller den som bor på stället.<br />
I denna rapport presenteras en plan för vandringsleder och skidspår samt till dessa hörande konstruktioner<br />
för friluftslivet. I rapporten har också angetts några goda alternativ till leder lämpade för<br />
cykel samt dragningen av planerade ridleder. De stigar och skidspår, som visas i planen, sträcker sig<br />
över hela Sibbo storskog men merparten av stigarna befinner sig i utkanterna av skogsområdet. De<br />
centrala delarna av Sibbo storskog föreslås bli lämnade som vidsträckta och lugna ödemarksområden.<br />
Denna plan har ingen rättsverkan. Förverkligandet av lederna och tillhörande konstruktioner överenskoms<br />
särskilt med markägarna.<br />
2 REKEREATIONSANVÄNDNINGENS NULÄGE<br />
2.1 Befintliga friluftsleder och andra konstruktioner för friluftslivet<br />
Märkta leder<br />
De officiellt märkta stigarna i Sibbo storskog är två naturstigar och stigen mellan Helgträsk och<br />
Fiskträsk. Andra leder är de märkta stigarna och skidspåren runt Byträsk och stigen till Storträsk.
6<br />
Den senare används främst av fiskare på väg till sjön. Stigen till Storträsk används flitigt men är i<br />
ganska dåligt skick.<br />
Nätet av skidspår är för närvarande omfattande och täckande, speciellt i de västra delarna av Sibbo<br />
storskog. Spåren i Sibbo storskog är en del av ett mera omfattande spårsystem, som fortsätter ända<br />
till Keinukallio i Kervo. I närheten av Håkansböle finns förbindelse från spåren i Sibbo storskog till<br />
Gjutans friluftsområde. Spåret från Byagården till Katronträsk förenar Vargspåret i östra delen av<br />
Sibbo storskog med spåren i storskogens västra delar. Skidspårens längd i Sibbo storskog är omkring<br />
50 km.<br />
Tabell 1. Märkta stigar<br />
Led Längd Upprätthållare Behov av<br />
iståndsättning<br />
Kalkbrukets naturstig 4,5 km Helsingfors stad finns<br />
Naturstigen Traditionspost 1,4 km Forststyrelsen finns (skyltning)<br />
Stigen Helgträsk-Fiskträsk 1,1 km Nylands friluftsområdesförening finns<br />
Lederna vid Byträsk 3 km och 7 km Immersby idrottsklubb finns<br />
Stigarna vid Storträsk 2,0 km - finns<br />
Rast- och pausplatser<br />
Rastplatserna är få och är oftast byggda av privatpersoner för enskilt bruk. Rast- och pausplatser avsedda<br />
för allmänt bruk är rastskyddet vid Bisaträsk och rastskyddet vid Kalkbrukets naturstig. På<br />
södra sidan av Helgträsk finns en bord- och bänkkombination. Nya rastplatser är under byggnad i<br />
Hindsby.<br />
Tabell 2. Rast- och pausplatser i privat eller allmänt bruk i Sibbo storskog. Vid Brännbergets kåta<br />
och vid alla stugor och rastskydd finns också eldplats (endel anlagda utan markägarens tillstånd).<br />
Plats Typ Markägare Underhåll Anmärkningar<br />
1 Bergströms<br />
torp<br />
gårdstun staten Forststyrelsen planerad reserverbar tältplats<br />
2 Ängesböle tältplats staten Forststyrelsen under byggnad<br />
2 Brännberget kåta privat <strong>Sipoo</strong>n Myyrät ej i allmänt bruk<br />
3 Bisaträsk rastskydd Vanda Vanda stad bör renoveras<br />
4 Bisaträsk rastskydd Helsingfors - olovligt byggd på stadens mark<br />
5 Bisaträsk friluftsstuga Vanda Vantaan latu ej i allmänt bruk<br />
6 Sottungsby rastskydd Helsingfors Helsingfors stad i rekreationsbruk<br />
7 Hältingträsk rastskydd Helsingfors - olovligt byggd på stadens mark<br />
8 Kantorsträsk rastskydd privat privat i privat bruk<br />
9 Storträsk bord-bänk, eldplats Vanda fiskarföreningar ej i allmänt bruk<br />
10 Helgträsk bord-bänk staten - ej invid led<br />
11 Genaträsk stuga privat privat i privat bruk<br />
12 Genaträsk stuga staten scoutkåren Kuksat<br />
ry<br />
ej i allmänt bruk<br />
Parkeringsplatser<br />
Inom Sibbo storskogs området finns sex parkeringsplatser. Forststyrelsen har iståndsatt två parkeringsplatser<br />
vid Västervägen i Hindsby och Nylands friluftsområdesförening har byggt en liten parkeringsplats<br />
nära Helgträsk. De andra tre parkeringsplatserna är halvofficiella. Vid de sex parkeringsplatserna<br />
finns plats för omkring 80 bilar.<br />
I närheten av Sibbo storskog finns stora parkeringsplatser för sammanlagt hundratals bilar vid Håkansböle<br />
idrottspark, vid Hanaböle träsks friluftscentral och vid Nickby idrottsplan. Söder om Sibbo<br />
storskog finns en liten parkeringsplats vid hundskogen.
Tabell 3. Parkeringsplatser i Sibbo storskogs och närområden.<br />
Parkeringsplats Upprätthållare Bilplatser<br />
Västervägen (västra) Forststyrelsen 9<br />
Västervägen (östra) Forststyrelsen 12<br />
Helgträsk Nylands rekreationsområdesförening ca 8<br />
Flatbergsvägen Vanda stad ca 25<br />
Bisaträsk stugan Vanda stad ca 6<br />
Viirilä bollplan ca 15<br />
Håkansböle idrottspark Vanda stad hundratals<br />
Hanaböle träsk friluftscentrum Vanda stad hundratals<br />
Nickby idrottspark Sibbo kommun ca 100<br />
Sibbo hundskog Helsingfors stad ca 15<br />
2.2 Organistionernas verksamhet<br />
7<br />
Vid sidan av kommunerna, staten och Nylands rekreationsområdesförening arbetar ett flertal medborgarorganisationer<br />
och föreningar för befrämjandet av rekreationsanvändningen av Sibbo storskog:<br />
Vantaan latu ry, <strong>Sipoo</strong>n Myyrät –79 ry och Immersby Idrottsklubb rf är aktiva genom att upprätthålla<br />
anläggningar avsedda för rekreationsbruk. Vantaan latu har hand om en friluftsstuga (Bisan<br />
maja) och ordnar olika utfärdstillställningar. Till dessa är alla välkomna, men i övrigt är stugan<br />
och eldplatsen intill endast avsedda för Vantaan latu föreningens användning.<br />
Immersby Idrottsklubb upprätthåller friluftsleder året om kring Byträsk. <strong>Sipoo</strong>n Myyrät upprätthåller<br />
ett skidspår från Koivulavägens Storsten till de övriga skidspåren i Sibbo storskog samt ger ut en<br />
karta över skidspåren. Ukonnuolet ry har byggt en bågskyttebana i närheten av Stortträsk. Hästintresserade,<br />
scouter samt orienterings-, jakt- och fiskeföreningar verkar också aktivt inom olika delar<br />
av Sibbo storskog. Sibbo hästavelsförening r.f. förverkligar t.ex. med talkokrafter en långfärdsridled<br />
i Sibbo storskog.<br />
3 FRAMTIDSUTSIKTER<br />
3.1 Rekreationsanvändningen av Sibbo storskog<br />
Nya märkta leder, en ökning av befolkningens antal i närområdet och inom Sibbo storskog, speciellt<br />
i Landbo och ett ökat intresse för Sibbo storskog i samband med ett eventuellt inrättande av Sibbo<br />
storskogs naturskyddsområde kommer att öka friluftsmänniskornas antal. Miljöministeriets förslag<br />
till inrättande av Sibbo storskogs naturskyddsområde har varit på remiss under våren 2006. Beslut<br />
om naturskyddsområdet har inte ännu fattats men området ingår i Natura 2000 nätverket och är<br />
tänkt att förverkligas som ett skyddsområde enligt naturvårdslagen.<br />
I takt med Helsingforsregionens tillväxt ökar miljöns bullrighet och allt fler invånare exponeras för<br />
buller. I den undersökning av tysta områden som Vanda stad utfört (Wiik m.fl.2005) har den del av<br />
Sibbo storskog, som ligger inom Vanda, konstaterats vara ett betydelsefullt tyst område. Bullerfria<br />
områden är viktiga för hälsan och trivseln. I Sibbo storskog finns fortfarande vidsträckta tysta områden.<br />
Det centrala målet i denna plan för friluftsleder är att hjälpa vandraren att ”hitta” Sibbo storskog.<br />
Utöver att Forststyrelsen och Nylands rekreationsområdesförening medverkar i detta projekt förverkligar<br />
Forststyrelsen sina egna planer på de områden som tillhör staten, speciellt i Hindsby, och<br />
Nylands rekreationsområdesförening utvecklar sitt område vid Fiskträsk.
3.2 Olika användargrupper<br />
8<br />
Sibbo storskog används av mycket varierande grupper av människor. För dem som bor nära storskogen<br />
är den en välbekant terräng för motion. På vintern skidas det i spåren i Sibbo storskog. De<br />
två traditionella skidevenemangen, Vargspåret och Tahkon hiihto, samlar rikligt med deltagare.<br />
Organiserad verksamhet ordnas i Sibbo storskog även av många andra organisationer, såsom scouter,<br />
orienterare, bågskyttar, hundägare och jägare. De fiskeföreningar som ansvarar för fiskevården<br />
vid Storträsk planterar ut regnbågslax och säljer fiskekort.<br />
Ridningens popularitet ökar ständigt och Sibbo hästavelsförening r.f. medverkar genom att planera<br />
och förbättra ridmöjligheterna i Sibbo storskog. Ridleder har planerats även på Vanda sidan av Sibbo<br />
storskog.<br />
För rörelsehindrade saknas tillsvidare leder i Sibbo storskog. Målsättningen är dock att förbättra<br />
möjligheterna också för rörelsehindrade att komma ut i Sibbo storskog. Till Sibbo strorskogs södra<br />
och västra delar har planerats leder som lämpar sig också för dem som rör sig i rullstol.<br />
Förutom användningen för friluftsliv och rekreation används Sibbo storskog också i stor utsträckning<br />
för undervisning och forskning. I Sibbo storkskog får Vanda naturskolas små elever och<br />
grundskoleelever från Sibbo och Vanda liksom Helsingfors universitets studeranden lära sig om naturen.<br />
Den nuvarande rekreationsanvändningen av Sibbo storskog behandlas också i del 2 av denna rapport<br />
börjande från sidan 16.<br />
3.3 Markanvänding<br />
Arbetsgruppen för Sibbo storskog II konstaterade i sin slutrapport markanvändningsplaneringens<br />
betydelse för att Sibbo storskogs enastående natur skall bevaras (Arbetsgruppen för Sibbo storskog<br />
II, 2004). I arbetsgruppens rapport delades Sibbo storskog in i fyra zoner enligt målsättningarna för<br />
markanvändningen: entydiga skyddsområden; samfundens skogsområden där det föreligger behov<br />
av att utveckla rekreationsanvändningen; områden där det inte föreligger betydande behov av förändringar<br />
samt områden det finns ett flertal förändringsbehov bl.a. i form av naturskydd, jord- och<br />
skogsbruk och byggande.<br />
Strävan har varit att styra nybyggande till byområdena. Nybyggnation i Sibbo storskog förutsätter<br />
beslut om behov av planering, genom vilka det säkerställs att byggnaden passar i miljön och inte<br />
kommer att vara till förfång för framtida planläggning eller för naturvärden. Planläggningssituationen<br />
har kort behandlats i del 2 av rapporten, sidan 16.<br />
I Sibbo finns en önskan om att bibehålla en betydande del av Sibbo storskog som skogsbruksområde.<br />
Skogsbruk idkas för närvarande nästan bara på privat mark. De områden som ägs av staten har<br />
reserverats för naturskydd och som kulturlandskap med bete och odling.<br />
Några betydande förändringar i arealen av odlingsmark är inte att förvänta. Åkerarealen förblir troligen<br />
oförändrad. Däremot förefaller arealen betesmarker att t.o.m. öka. Inom Sibbo storskog hålls<br />
ett betydande antal hästar och hästbeten finns i närheten av bosättningen på olika håll i Sibbo storskog.<br />
I Hindsby ökar arealen betat område till följd av Forststyrelsens restaurering av vårdbiotoper<br />
(Kanerva 2003).
4 <strong>PLAN</strong>ERING<br />
4.1 Utgångsläget för ledplanen<br />
9<br />
Sibbo storskogs omkrets är endast 37 km. I söder begränsas Sibbo storskog av motorvägen och på<br />
de andra sidorna av vida odlingsmarker och bebyggelse. Breda kraftlinjegator och gasledningar skär<br />
genom de inre delarna av Sibbo storskog. I Sibbo storskog finns dock ännu stora lugna områden.<br />
Vid planeringen av lederna har befintliga stigar och andra färdiga förbindelser utnyttjats. I planen<br />
föreslås endast några hundra meter leder genom skogsområden utan stigar. I dessa fall finns behov<br />
av en ny stig för att hela leden skall fungera. Vid Byabäcken i Hindsby har planerats en lång ny stig.<br />
Här kan man utnyttja den skyddszon längs bäcken och till denna hörande anvisningar och bestämmelser<br />
(Jord- och skogsbruksministeriet 2000). Stigen kan dras längs skyddszonen utan att odlingsarealen<br />
minskar eller det uppstår betydande skador på naturen längs bäcken.<br />
Skyddet av naturen i Sibbo storkskog har beaktats vid planeringen av lederna. Merparten av de<br />
märkta lederna i skogsområdet går längs befintliga skogsstigar eller traktorvägar. Landskapet förändras<br />
därför inte på annat sätt än att stigens märken placeras på träden och övergångsställen förses<br />
med broar, vilka nästan undantagslöst endast är små spångbroar.<br />
Inom området gjorden en naturinventering för att säkerställa att märkta leder inte placeras i närheten<br />
av speciellt störningskänsliga platser. Så har man t.ex. gått runt vidsträckta stiglösa hällmarker, vars<br />
vegetation av lavar och mossor är speciellt känsliga för slitage. I de centrala delarna av Sibbo storskog<br />
lämnas stora områden utan stigar där naturen kan bevaras möjligast orörd och där vildmarksbetonade<br />
vandringar kan göras.<br />
4.2 Inverkan på Natura 2000 –området<br />
Dragningen av lederna och placering av rastplatser äventyrar inte kända förekomster av hotade arter.<br />
Skogsavsnitten av vandringslederna på Natura 2000 området och största delen av skidspåren har<br />
dragits längs befintliga stigar. I Byabäckens dalgång följer stigarna åkrarnas och ängarnas kanter.<br />
Vandringsridleden har märkts ut i samma smala korridor som vandringsleden i de fall när man behöver<br />
en ny stig för ridleden. På ledernas slitagekänsliga terrängavsnitt byggs spångar och brokonstruktioner.<br />
Målsättningen är att bra utmärkta och underhållna leder styr användningen effektivt och<br />
minskar slitaget av terrängen.<br />
4.3 Zoner för rekreationsanvändning<br />
I Noux nationalpark använder Forststyrelsen en zonindeling där området är indelat i en fjärrdel och<br />
en sevärdhetsdel. Enligt zonindelningen placeras strukturerna för friluftsliv inom sevärdhetsdelen<br />
och inom fjärrdelen märks inte ens stigarna ut. Samma zonindelning kan tillämpas också i Sibbo<br />
storskog varvid fjärrdelen består av de centrala delarna av Sibbo storskog och sevärdhetsdelen finns<br />
i utkanterna av området. Förslaget till fjärrdel, till vilken besökare inte i första hand styrs, visas på<br />
kartan på sidan 10 (figur 1).<br />
De nya lederna inom Sibbo storskog placeras i huvudsak i utkanterna av områdets västra och södra<br />
delar. I de centrala delarna bibehålls stora skogsområden där inga stigar märks ut. Strävan har varit<br />
att lederna dras så att de inte skär rätt igenom stora fridfulla skogsområden. I Hindsby har denna<br />
princip inte helt kunnat förverkligas. På grund av terrängformerna kan leden från Nickby till västra<br />
delarna av Sibbo storskog dras endast genom de centrala delarna av Hindsbyskogen.
10<br />
Figur 1. De planerade vandringslederna i Sibbo storskog samt till dem hörande konstruktioner för<br />
friluftslivet, föreslagna ”ödemarksområden” samt statens, Helsningfors stads, Vanda stads och Nylands<br />
rekreationsområdesförenings markägo i Sibbo storskog med omgivning. Den spridda bebyggelsen<br />
på kartan (små svarta fyrkanter) är markerad enligt situationen år 2001.
4.4 Strukturer<br />
4.4.1 Leder<br />
11<br />
Vandringsstigar<br />
Vandringslederna går på många ställen längs skogsbilvägar. Enligt planen för lederna behöver<br />
skogbilvägarna inte iståndsätts eller byggas om på något sätt. Det vore dock önskvärt att när de<br />
skogsbilvägar som används som vandringsled i något skede iståndsätts, som i vilket fall som helst<br />
blir aktuellt, att man då skulle använda finkornigt jordmaterial. Detta är mycket behagligare att gå<br />
på än den grovkorniga krossten man på många ställen använt som beläggning på skogsbilvägarna.<br />
Naturstigar<br />
De befintliga och planerade naturstigarna i Sibbo storskog är till största delen smala gångstigar och<br />
är delar av längre ringleder. Naturstigarnas informationspunkter märks antingen med numrerade pålar,<br />
till vilka hör en broschyr, eller så att informationstavlor placeras ut.<br />
Kombinerade vandrings- och skidleder<br />
Fotvandring och skidåkning har ställvis angetts på samma linje. Kombinerade stigar och skidspår<br />
står sommartid till vandrarnas förfogande och används vintertid som skidspår. Lederna iståndsätts<br />
som vandringstigar men dessutom rensas träd och buskar bort för skidspårets behov.<br />
Skidleder<br />
På skidlederna dras skidspår endast nar snöläget så tillåter. Största delen av skidlederna i Sibbo<br />
storskog anläggs på odlingar och andra öppna områden. Inom trädbevuxna områden hålls för klassisk<br />
skidstil en 2 meter bred linje öppen och för fri stil en minst 3,5 m bred linje. Skidlederna underhålls<br />
inte för sommarbruk.<br />
Motionsvägar<br />
Motionsvägar är grundade stigar med beläggning av stenaska. De görs lättframkomliga och utan<br />
hinder. På friluftsvägar kan man sommartid röra sig t.ex. med barnvagn. Vintertid kan man dra<br />
skidspår på motionsvägar och vid behov och i mån av möjlighet även ett skilt spår för fotgängare.<br />
I Sibbo storskog byggs två typer av motionsvägar: En 2 m bred motionsväg byggs med lätta maskiner<br />
och med minsta möjliga ingrepp i naturen. På denna kan vintertid anläggas skidspår för klassisk<br />
skidstil. Den bredare motionsvägen görs 3,5 m bred. De bredare motionsvägarna byggs nära tättbebyggda<br />
områden där vägen har fler användare. För vägen röjs en 5 m bred gata, från vilken träd och<br />
buskar avlägsnas. På vintern anläggs spår för fri skidstil och för klassisk stil.<br />
Leder lämpade för rörelsehindrade<br />
Lämpliga delar av motionsvägarna som byggs i Sibbo storskog märks ut för rörelsehindrade såsom<br />
de som rör sig med rullstol. På grund av höjdskillnaderna lämpar sig inte alla motionsvägar för alla.<br />
I det skede när lederna förverkligas kan man definiera olika krävande leder för de som rör sig med<br />
rullstol. Vid denna klassificering behövs hjälp av personer och organisationer med erfarenhet av de<br />
rullstolsbundnas vardag. Avsikten är att åtminstone leden till Storträsk (led 2a), leden väster om<br />
Landbo (led 3) och avsnittet med motionsväg från Bisaträsk parkeringsplats till Bisaträsk (på led<br />
16) skulle vara så lättframkomliga att de sommartid skulle lämpa sig för de flesta som rör sig med<br />
rullstol.
12<br />
Lederna utmärkta på kartan<br />
På kartan över lederna utritas utöver de märkta lederna och vägarna även sådana goda och för vandrare<br />
lämpade stigar samt andra förbindelser som komplettering till det i terrängen märkta nätverket<br />
av leder. Kompletterande leder utmärks inte i terrängen men över bäckar och diken kan byggas broar<br />
för att underlätta framkomligheten. Markägarna tar förhoppningsvis stigarna i beaktande så att de<br />
inte förstörs t.ex. i samband med skogsavverkningar.<br />
Cykelleder<br />
I Sibbo storskog finns inga cykelvägar men bilvägar med ringa trafik lämpar sig även som cykelvägar.<br />
Många skogsbilvägar är även framkomliga med cykel. Ledalternativen är utmärkta på kartan på<br />
sidan 41 (figur 24).<br />
Ridleder<br />
I Sibbo storskog märks ut ridleder för året om bruk eller endast för sommarbruk. En del av lederna<br />
märks ut längs småvägar med liten trafik. I skogsterräng är en ca en meter bred skogsstig tillräcklig.<br />
Ridlederna har på vissa ställen samma sträckning som vandringsleder eller skidspår. Stigen för fotvandrare<br />
och ridstigen placeras i dessa fall bredvid varandra på var sitt spår. Ridled endast för<br />
sommarbruk och skidspår kan gå på samma linje. Ridlederna i Sibbo storskog är en del av ett mera<br />
omfattande nät av ridleder.<br />
4.4.2 Information<br />
I denna plan finns förslag till skyltning. Förrän lederna förverkligas finns ett behov av att komma<br />
överens om en enhetlig, kanske för Sibbo storskog särkskilt utformad, praxis beträffande skyltning,<br />
utmärkning och måhända även i fråga om skyltmodeller för hela Sibbo storskog.<br />
Figurerna 2–4. Tre typer av ledmärken: en målad träskiva fastspikad på trädstammen, ett band fäst<br />
runt trädstammen och en färgfläck målad på trädstammen.
13<br />
Ledmärken<br />
Vandringsleder märks ut tydligt med märken som kan urskiljas i terrängen. De långa lederna märks<br />
ut med målfärg på trädstammar bredvid stigen så att märken hela tiden är synliga i bägge riktningar.<br />
Vid stigar som följer kanten av åkrar eller ängar märks stigen med pålar, som målas i samma färg<br />
som märkena i skogen. När det är tydligt hur en stig i öppen terräng löper kan märkena placeras<br />
glest. Korta och långa leder märks med olika färg. Naturstigar märks på särskilt sätt.<br />
Vägvisare<br />
Vägvisare sätts upp vid ledens början och vid de<br />
korsningar där de behövs för tydlighetens skull.<br />
För ringleder anges på vägvisarna ledens namn<br />
och längd. På vägvisarna till långa ringleder anges<br />
dessutom namnet på följande betydande<br />
etappmål och avståndet till detta. Enhetliga vägvisare<br />
sätts upp längs lederna och lämpligen enligt<br />
Forststyrelsens modell (figur 5).<br />
Figur 5. Den vägvisarmodell Forststyrelsen använder<br />
är stadig och hållbar.<br />
Informationstavlor<br />
Informationstavlor placeras vid de mest betydande startpunkterna för lederna, i allmänhet i anslutning<br />
till parkeringsplatser och rastplatser. Informationstavlorna bör vara stadiga och väderbeständiga.<br />
Ramen till tavlorna görs av stadigt trävirke. Tavlans botten består av en aluminiumskiva. På tavlan<br />
vid ledens början visas åtminstone en karta över leden med symboler och förklaringar. På tavlor<br />
vid rastplatser ges förhållningsregler till användningen av rastplatsen.<br />
Informationspunkter på naturstigar<br />
Informationspunkterna vid Brännbergets och Hältingträsks naturstigar märks med numrerade pålar.<br />
Vid den planerade korta naturstigen vid Byabäcken sätts informationstavlor upp.<br />
4.4.3 Paus- och rastplatser<br />
Pausplatser<br />
Längs lederna i Sibbo storskog anläggs flera<br />
pausplatser, som förses med bord- och bänkkombinationer.<br />
Vid pausplatsen kan man ta<br />
igen sig efter vandringen och äta sin färdkost.<br />
Pausplatserna förses inte med avfallskärl utan<br />
var och en förutsätts ta hand om sitt skräp.<br />
Figur 6. Pausplatsens enda utrustning är en<br />
stadig bord- och bänkkombination.<br />
Rastplatser<br />
Vid rastplatserna finns möjligheter att göra upp eld och övernatta. Rastplatserna är dock i första<br />
hand avsedda för kortare vila. Vid rastplatserna finns eldplats, ett slätt område för tält, vedförråd,<br />
avträde och kompost för multnande avfall. Som tilläggsutrustning kan finnas ett rastskydd eller an-
14<br />
nat tak. Vid rastplatserna sätts upp en informationstavla där det ges förhållningsregler för lämplig<br />
hantering av avfall.<br />
Lägerområden<br />
På lägerområden finns möjlighet att slå läger för längre tid (med allemansrätt får tält slås upp på annans<br />
mark för högst ett par nätter). Grupper bör fråga om lov av lägerområdets innehavare. Vid lägerområden<br />
och tältplatser finns möjlighet att göra upp eld, avträde och kompost för multnande avfall.<br />
Forststyrelsen håller på att iståndsätta ett lägerområde i Hindsby. Vid det s.k. Bergströms torp har<br />
planerats ett lägerområde som bör reserveras (Bergströms reserverbara rastplats) och kunde användas<br />
av grupper. Det skulle vara lovligt att slå läger endast för dem som reserverat platsen.<br />
Ytterligare ett lägerområde skulle behövas i södra delen av Sibbo storskog men en lämplig placering<br />
kräver ytterligare planering.<br />
Vattenpunkter<br />
I Sibbo storskog finns ett tiotal brunnar och källor. Vattnets tjänlighet som dricksvatten borde undersökas<br />
förrän vattenpunkterna märks ut på ledkartorna. Den kommun där vattenpunkterna finns<br />
ombesörjer undersökningen. I inledningsskedet anvisas tre vattenpunkter för vandrarna. Dessa finns<br />
bredvid vandringslederna vid Hanaböle träsk, vid Torpet och i Hindsby.<br />
Vattenpunkten vid Hanaböle träsk finns i anslutning till friluftscentret och står till förfogande när<br />
friluftsgården är öppen. Vid Torpet finns jaktföreningens brunn och användningen av denna måste<br />
ännu överenskommas med föreningen. Vattenpunkten i Hindsby är en brunn i närheten av Ängesböle<br />
lägerområde.<br />
4.4.4 Räddningskod<br />
Med tanke på nödsituationer placeras räddningskoder längs lederna. Dessa är korta bokstavs- och<br />
sifferserier, från vilka nödcentralen genast vet deras exakta postition. I händelse av nödsituation<br />
ringer man till det allmänna alarmnumret och meddelar närmaste räddningskod. Räddningskoder<br />
placeras åtminstone vid rastplatser och tältplatser samt vid behov också vid pausplatser och andra<br />
ställen längs lederna.<br />
Figur 7 och 8. Rastskyddet i Noux nationalpark (t.v.) har konstaterats vara ändamålsenligt och<br />
funktionellt. T.h. det gamla och slitna rastskyddet vid östra sidan Bisaträsk i Sottungsby.
4.4.5 Parkeringsplatser<br />
15<br />
Inom avgränsningen för Sibbo storskog finns för närvarande sex parkeringsplatser med totalt ca 80<br />
bilplatser. Vid Knutersvägen byggs två nya parkeringsplatser och fyra befintliga parkeringsplatser<br />
förbättras. Härmed ökar antalet bilplatser på de åtta parkeringsplatserna till omkring 150.<br />
Det föreslås inte att stora parkeringsplatser byggs i Sibbo storskog. Parkeringsplatserna vid Håkansböle<br />
idrottspark, Hanaböle träsks friluftscentral och Nickby idrottsplan med hundratals bilplatser<br />
står friluftsfolkets till förfogande.<br />
4.5 Kartor och broschyrer<br />
En karta över vandringslederna och nya skidspår görs först i det skedet att lederna märkts ut i terrängen<br />
och har iståndsatts. I inledningsskedet publiceras ledkartor endast i elektronisk form på Internet,<br />
vilket underlättar uppdateringen av dem. Tryckta kartor över stigar görs när ett mera vidsträckt<br />
nät av leder finns utmärkt i terrängen.<br />
I inledningsskedet av förverkligandet av planen görs en broschyr, där planen och dess mål presenteras<br />
kort och en beskrivning av naturen och vad man kan göra och uppleva i Sibbo storskog ges.<br />
Broschyren publiceras elektroniskt och möjligen i tryckt form. För naturstigarna görs särskilda broschyrer<br />
och informationshäften.<br />
5 <strong>PLAN</strong>EN <strong>FÖR</strong> <strong>FRILUFTSLEDER</strong><br />
5.1 Fotvandring<br />
Leder för fotvandring går längs stigar, traktorspår, skogsbilvägar och allmänna vägar. Största delen<br />
av lederna går i skogsterräng. Ställvis går de i kanten av åkrar och ängar. Bosättningsområden har<br />
undvikits. Vid Landbo hörs bullret från motorvägen ställvis ganska starkt men merparten av leden<br />
mellan Landbo och motorvägen är behaglig att vandra.<br />
I Sibbo storskogs södra och västra delar i närheten av de stora bosättningsområdena finns korta<br />
ringleder, vilkas längd varierar från två till närmare tio kilometer. De korta lederna är delar av långa<br />
ringleder. Av dessa är den som går genom Sibbo storskogs södra del 23 km och den som går genom<br />
storskogens norra del 27 km. Tillsammans bildar de en led som går runt hela Sibbo storskog med en<br />
längd av omkring 40 km.<br />
Nätet av vandringsleder består av märkta skogsstigar med delar av naturstigar och andra stigar och<br />
leder samt motionsvägar. Längs lederna finns flera platser lämpade för korta vilopauser där det<br />
finns en bord- och bänkkombination samt bättre utrustade rastplatser och lägerplatser för längre uppehåll.<br />
Vattenpunkter finns begränsat och inte vid tillnärmelsevis alla pausplater finns tillgång till<br />
rent vatten.
16<br />
Figur 9. Indexkarta. Kartindelningen över vandringslederna är utmärkta med mörkgrå och skidspåren<br />
med ljusgrå ramar.
17<br />
Figur 10. Ledplanens vandringsleder och motionsvägar. Avsnitt med stigar och motionsvägar har<br />
inte markerts särskilt. De befintliga naturstigarna (14 och 25) samt planerade naturstigar (5, 22 och<br />
29) har markerats med sicksack linje. Befintliga och planerade parkeringsplatser har markerats<br />
med grå kvadrater. Avgränsningen av Sibbo storskog markers med en streckad linje. Sjöar och träsk<br />
samt vägar finns utmärkta på kartan.
18<br />
A Vandringsleder och friluftsvägar i området kring Storträsk<br />
Nuläge<br />
Inom området finns stigar och breda traktorspår. Från Nybygget i norr utgrenar sig flera stigar mot<br />
söder till området kring Storträsk. Mot öster finns en obruten stigförbindelse ända till Knutersvägen.<br />
Området avgränsas av motorvägen men mot söder finns från området goda förbindelser via en bro i<br />
närheten av Storträsk och en bred underfart vid Stora Dammen. Mot väster finns ingen fungerande<br />
stigförbindelse längre sedan den förbindelse Vanda naturskola länge använt bröts genom byggnation.<br />
Vid Håkansböle idrottspark finns en stor parkeringsplats, från vilken det är ca 2 km gångavstånd till<br />
Sibbo storskog. Vid Flatbergsvägens parkering finns plats för över 20 bilar. Från parkeringen leder<br />
en illa medfaren stig till Storträsk. Fiskevården vid Storträsk har genom Vanda stads fritidsnämnds<br />
beslut överlåtits till en fiskeförening fram till 2008. Fiskarna har byggt en rastplats vid sjöns södra<br />
sida där det finns ett bord och bänkar samt eldplats. Från söder finns en underhållsväg ända fram till<br />
sjöns strand. Vid södra ändan av underhållsvägen finns en bom.<br />
Plan<br />
Vandringsleder: Från Vanda naturskola byggs en ny stigförbindelse till Sibbo storskog (led 1). Det<br />
är också möjligt att denna kan fortsätta till Håkansböle idrottspark. Från naturskolan går leden först<br />
längs en stig mot söder. Efter att ha korsat Sottungsbyvägen kommer man via Bäckbrinken till kanten<br />
av skogen. I skogen behövs ca 900 m ny stig. Stigen kan till största delen dras längs upptrampade<br />
spår i terrängen.<br />
Runt Gumböle träsk märks en ringled ut (led 2), som går via Storträsk. På leden behövs tre broar.<br />
Våta ställen på stigen fylls ut. Leden förbättras i ett senare skede till motionsväg. (led 2a).<br />
Stigförbindelsen (led 4) österut märks ut och förses med vägvisare fram till Knutersvägen. Söder<br />
om Landbo går stigen genom en vidsträckt äng. Ängen under kraftledningen kunde iståndsättas till<br />
fjärilsäng.<br />
Motionsvägar: Början av den led som går från Flatbergets parkering till Storträskets norra strand<br />
anläggs som motionsväg (led 2a), som anpassas för rörelsehindrade. Motionsvägens bredd är 2 m<br />
och ytbeläggs med stenaska.<br />
Väster om Landbo byggs en motionsväg (led 3) för året om bruk. Vägens bredd är 3,5 och hela väglinjens<br />
bredd 5 m. Vägen ytbeläggs med stenaska. Under vintern anläggs skidspår på motionsvägen.<br />
Leder utmärkta på stigkartan: Den kraftigt slitna övergången av bäcken behöver spångar på<br />
nordöstra sidan av Gumböle träsk.<br />
Pausplatser: Där motionsvägen når norra stranden av Storträsket görs en träbrygga som pausplats<br />
så att även rullstolsbundna ges möjlighet att komma fram till vattnet. På bryggan placeras en bord-<br />
och bänkkombination. En annan bord- och bänkkombination placeras vid led 4 söder om Landbo.<br />
Rastplats: Den befintliga rastplatsen vid södra stranden av Storträsket kompletteras med kokskjul<br />
eller rastskydd, vedförråd, avträde och kompost för multnande avfall samt informationstavlor.<br />
Parkeringsplats: Flatbergets parkeringsplats iståndsätts för ca 25 bilar.
19<br />
Figur 11. Vandringsleder. Förbindelser till södra sidan av motorvägen har markerats med svarta pilar.
20<br />
B Vandringsleder och motionsvägar i Hältingträskområdet<br />
Nuläge<br />
Området kring Hältingträsk genomkorsas av många skogsstigar. Stigarna och traktorspåren fortsätter<br />
norrut till Byträsket nästan utan avbrott. Till området söder om motorvägen finns en bra förbindelse<br />
via Bäckängsvägens underfart. Härifrån leder en bred stig till stranden av Hältingträsk. Västerut<br />
finns en sammanhängande stigförbindelse till Storträsksområdet. Väster om Hältingträsket<br />
finns en skogsbilväg med bom i södra ändan.<br />
I området vid Hältingträk och Genaträsk har olovligt körts med terränghjulingar, vilka speciellt i<br />
kärr- och lundområden lämnat djupa spår. I närheten av Hältingträsk finns två olovligt byggda rastskydd.<br />
I närheten har träd fällts eller skadats och omgivningen har skräpats ned. Söder om motorvägen<br />
finns det av Helsingfors stad upprätthållna området för motionering av hundar och i anslutning<br />
till detta en liten parkeringsplats.<br />
Plan<br />
Vandringsleder: Början av vandringsleden öster om Knutersvägen går längs en skogsbilväg och<br />
skogsstigar, vilka i ett senare skede förbättras till en naturstig (led 5) och motionsväg (led 6). Vandringsleden<br />
som fortsätter norrut (led 7) märks ut och skyltas. I ledens början behövs en bro över ett<br />
brett myrdike. Öster om Genaträsk behövs två broar för vandringsleden.<br />
Naturstig: En naturstig vid Hältingträsk märks ut (led 5) med skogens, kärrets och träskets natur<br />
som tema. Informationspunkterna märks ut som numrerade pålar med hänvisning till en skriftlig<br />
guide. Väster om Hältingträsk behövs en övergång vid ett dike. Naturstigen går så gott som helt<br />
längs skogsstigar. I ett senare skede också på anlagd motionsväg.<br />
Motionsväg: Runt Hältingträsk görs en motionsväg (led 6). Den ca 4,1 km långa motionsvägens<br />
bredd är 3,5 m. Längs leden behövs två broar. Vintertid används leden som skidspår.<br />
Lederna utmärkta på stigkartan: Nordost om Hältingträsk kan en bra fungerande stigförbindelse<br />
skapas när befintliga skogsstigar förses med två övergångsplatser. Vid det första bromärket går stigen<br />
över en liten bäck i bottnen av dalen. Det norra bromärket finns vid ett brett dike där det för<br />
närvarande finns en halvt murken brokonstruktion.<br />
Pausplats: Längs led 7 vid en jämn sandplan i norra ändan av den skogsbilväg som utgår från Knutersvägen<br />
placeras en bord- och bänkkombination.<br />
Rastplats: Ett rastskydd byggs på norra sidan av Hältingträsk där den olovligt byggda rastskyddskonstruktionen<br />
nu finns. I anslutning till denna byggs vedförråd, ett litet avträde och kompost för<br />
multnande avfall samt informationstavla.<br />
Parkeringsplats: En ny parkeringsplats för ca 50 bilar byggs vid Knutersvägen där kraftledningen<br />
går (Landbo P-plats). Vid parkeringsplatsen placeras en informationstavla.
21<br />
Figur 12. Vandringslederna vid Hältingträsk.. Förbindelsen till området söder om motorvägen har<br />
markerats med en svart pil.
C Vandringsleder vid Fiskträsk och Byträsk<br />
22<br />
Nuläge<br />
I området kring Fiskträsk och Byträsk finns flera skogsbilvägar. Från parkeringsplatsen vid Helgträsk<br />
finns en märkt stig till stranden av Fiskträsk. Runt Byträsk finns ett märkt skidspår och vandringsled.<br />
Markägaren vill hålla den enskilda vägen vid norra stranden av Byträsk reserverad för träning<br />
av hästar. Söder om Fiskträsk saknas en stigförbindelse som skulle förena stigen till Fiskträsk<br />
med stigarna på träskets södra och östra sida.<br />
Vid Torpet söder om Fiskträsk finns en stuga för sommarbruk och jaktföreningens stuga med grilltak,<br />
bastu och uthus. Utomstående använder grilltaket olovligt. I närheten av stugorna finns en<br />
brunn. Jaktföreningen är möjligen villig att hyra ut området att användas som rastplats för allmänt<br />
bruk.<br />
Öster om Helgträsk finns en liten parkeringsplats som byggts av Nylands rekreationsområdesförening<br />
med plats för omkring sex bilar. På berget söder om Helgträsk har placerats en bord- och<br />
bänkkombination. Till platsen leder en kort stig från Knutersvägen.<br />
Plan<br />
Vandringsleder: Dragningen av leden, som går runt Byträsk ändras norr om sjön (led 8). Ca 700 m<br />
ny stigdragning görs nedanför den branta sluttningen. Den nya stigen följer vägens sträckning. I övrigt<br />
märks leden ut längs befintliga skogsstigar, traktorspår och skogsbilvägar. Vid stigen väster om<br />
Byträsket behövs en liten bro och spångar.<br />
En ny stigförbindelse (led 9) görs för att förena stigarna vid Hältingträskområdet och Byträsk med<br />
stigen till Fiskträsk. Med början från öster dras stigen längs svagt skönjbara små stigar och längs<br />
kanten av ett berg. Därefter följer leden en tydlig stig tills den korsar led 11. Också därefter kan den<br />
följa befintliga men dåligt urskiljbara stigar.<br />
Den av Nylands rekreationsområdesförening märkta stigen förbättras vid fyra våta ställen där stigen<br />
brett ut sig.<br />
Från sydvästra sidan av Fiskträsk märks ut en ny stig till Knutersvägen (led 11). Denna är en del av<br />
den långa ringleden i södra delen av Sibbo storskog. Den nya förbindelsen kan till största delen<br />
märkas ut längs stigar och traktorspår på fast mark. En del av leden måste dras längs en bred skogsbilväg<br />
belagd med grov krossten. Något före Knutersvägen svänger leden mot söder och fortsätter<br />
en kort bit som skogsstig över en sluttning med lundskog. Över ett djupt dike byggs en bro.<br />
Pausplatser: Vid skogsbilvägens vändplan på leden mellan Byträsk och Fiskträsk, på nordvästra<br />
stranden av Fiskträsk på Nylands rekreationsområdesförenings mark samt vid ändan av skogsbilvägens<br />
slut norr om Fiskträsk placeras bord- och bänkkombinationer.<br />
Rastplatser: Vid Torpet anläggs en rastplats som utrustas med kok- eller grilltak, vedförråd, avträde<br />
och kompost för multnande avfall. I närheten finns Immersby jaktförenings stuga och i anslutning<br />
till denna en brunn. Om användningen av brunnen förs diskussioner med jaktföreningen. Underhållstrafik<br />
kan ordnas längs skogsbilvägarna från norr eller söder.
23<br />
Figur 13. Vandringslederna vid Byträsk och Fiskträsk.
D Vandringsleder i Sottungsby<br />
24<br />
Nuläge<br />
På området finns Kalkbrukets naturstig, som upprätthålls av Helsingfors stad (led 14). Från naturstigen<br />
förgrenas en stig norrut, som fortsätter till motionslederna i närhen av Bisaträsk. Från naturstigen<br />
finns en sammanhängande stigförbindelse österut till Knutersvägen. Vid naturstigens sydligaste<br />
del på Högberget går en bred stig österut. I området mellan Högberget och Flatberget saknas<br />
ställvis stigförbindelse.<br />
Vid naturstigen finns ett rastskydd, som är i gott skick. I närheten av rastskyddet finns eldplats och<br />
sopkärl. Naturstigen går via det gamla kalkbrottet. Gruvschaktet är illa nedskräpat. I närheten av naturstigen<br />
finns två parkeringsplatser: vid Flatbergsvägen finns plats för 20 bilar men vid den lilla<br />
parkeringsplatsen vid Bisaträskstugan finns plats för endast ca fem bilar.<br />
Plan<br />
Vandringsleder: Från parkeringen vid Knutersvägen markeras en stig västerut (led 12). Denna är<br />
den del av den långa ringleden som går runt södra delen av Sibbo storskog. Väster om Bakunkärr<br />
träsket behövs två broar på leden.<br />
Norr om Flatbergsvägen görs en ny stigförbindelse till södra kanten av Högberget (led 13). Härvid<br />
skapas en ringled, som löper runt hela södra delen av Sibbo storskog. Stigförbindelse saknas ställvis<br />
mellan Högberget och Flatberget men leden kan ändå lätt märkas ut längs traktorspår eller små upptrampade<br />
spår i terrängen.<br />
Från Kalkbrukets naturstig och samtidigt från den ringled som går runt hela södra delen av Sibbo<br />
storskog görs en förbindelse till Bisaträsk (led 15). Den kan märkas ut nästan helt längs befintliga<br />
stigar. Ny stig behövs endast på en 50 lång sträcka vid gaslinjen. I norr går stigen över en smal bäck<br />
där man kan bygga en liten bro för att underlätta framkomligheten.<br />
Naturstigen: Ledmärkena längs Kalkbrukets naturstig (led 14) sätts i skick. Den gamla brunnen<br />
rensas upp.<br />
Rastplats: Sopkärlet tas bort från naturstigens rastskydd och på platsen placeras en informationstavla<br />
med råd om hur man tar hand om sitt avfall själv.<br />
Pausplats: Vid Tallkärret längs led 12 placeras en bord- och bänkkombination på det släta berget<br />
invid en gamla boplatsen.<br />
Parkeringsplats: I östra ändan av led 12 vid Knutersvägen bygge en ny parkeringsplats för ca 10<br />
bilar. En informationstavla placeras vid parkeringsplatsen.
25<br />
Figur 14. Vandringslederna i Sottugsby.
26<br />
E Vandringsleder och motionsvägar vid Bisaträsk<br />
Nuläge<br />
I Bisaträsks omgivningar finns flera breda skogsbilvägar, på vilka vintertid dras skidspår, samt<br />
skogsstigar av olika slag. Bisaträsk har stigförbindelse till friluftscentret vid Hanaböle träsk. Öster<br />
om Gamla Borgåvägen går stigen först över den djupa Myrasbäckens fåra och stiger sen uppför en<br />
brant sluttning. Från Kungsbacka kommer man till Sibbo storskog antingen längs den ganska krävande<br />
stigen från Hanaböle träsk eller längs obetydliga små stigar från Ombacksvägen.<br />
Norr om Vantaan Latus stuga finns ett rastskydd i dåligt skick och invid den en eldplats samt bord-<br />
och bänkkombination. På toppen av berget som reser sig nordost om Bisaträsk har ett litet rastskydd<br />
byggts med fin utsikt över sjön. Rastskyddet har funnit där i tiotals år men byggts utan lov av markägaren,<br />
Helsingfors stad.<br />
Från den stora parkeringsplatsen vid Hanaböle träsks fritidscenter och bosättningscentra i östra<br />
Vanda är det endast en kort väg att gå till Sibbo storskog. I närheten av Bisaträskstugan finns en liten<br />
parkeringsplats där det finns plats för ca fem bilar. Bredvid Viirilä bollplan finns parkeringsutrymme<br />
för knappt 20 bilar.<br />
Plan<br />
Vandringsleder: Hanaböle träsks fritidscenter är en viktig startpunkt för vandringslederna i Sibbo<br />
storskog. För den skull sätts en stor informationstavla upp vid stigen som börjar där. Vandringsleden<br />
österut från Hanaböle träsk märks delvis ut längs motionsvägen (lederna 16 och 21). Också leden<br />
norrut från Hanaböle träsk går längs motionsväg (lederna 18 och 21). Mellan motionsvägarna<br />
finns ett avsnitt med skogsstig (led 17) där det behövs två övergångar över myrdiken.<br />
Motionsvägar: Från Ombacksvägen byggs en motionsväg till Sibbo storskog (led 19). Lederna<br />
som används som skidspår på vintern iståndsätts för året om bruk som 3,5 m breda motionvägar<br />
(lederna 16, 18 och 21). Leden 16 är ställvis svårt sliten och avsnittet som går i sydvästlignordostlig<br />
riktning iståndsätts endast för sommarbruk avsedd 2 m bred motionsväg.<br />
Motionsvägarna kan till största delen byggas längs befintliga skogsbilvägar. I terrängen behöver de<br />
breddas endast på de avsnitt som nu är skogsstig i sydvästra delen av led 18 och nordöstra delen av<br />
led 21.<br />
Rastplats: Rastskyddet vid Bisaträsk iståndsätts till rastplats och förutom rastskyddet anläggs eldplats,<br />
vedförråd, ett litet avträde och kompost för organiskt avfall samt informationstavla.<br />
Vid Hanaböle träsk anvisas en vattenpunkt, som finns till förfogande under de tider fritidsgården är<br />
öppen.<br />
Pausplats: Vid norra stranden av Bisaträsk placeras en bord- och bänkkombination invid stigen.<br />
Parkeringsplats: Parkeringsplatsen vid Bisaträskstugan iståndsätts för ca 10 bilar. Parkeringsplatsen<br />
vid Viirilä bollplan iståndsätts för ca 25 bilar.
Figur 15. Vandringslederna vid Bisaträsk.<br />
27
F Vandringsleder i området kring Katronträsk<br />
28<br />
Nuläge<br />
Norr och söder om Katronträsk finns stora ödemarksliknande områden. Den smala Mosabackavägen<br />
går genom området och förenar Gamla Borgåvägen med Martisvägen. Runt Katronträsk finns<br />
många korta skogsstigar. Långa sammanhängande stigförbindelser finns bara norrut mot Hindsbyområdet.<br />
En bra vandringsförbindelse söderut mot Hanaböle träsk saknas. Väster om Katronträsk<br />
finns en bred gasledningsgata.<br />
Öster om tjärnen Jöusjärv finns Försvarsmaktens inhägnade lagerområde dit det går en smal grusväg<br />
från Västervägen. Förrådet är insprängt i berget. Förrådet och det inhägnade området syns inte<br />
till Jöusjärv.<br />
Plan<br />
Vandringsleder: Vandringsleden från Hanaböle träsk börjar som naturstig (led 22) och fortsätter<br />
därefter längs gasledningen (led 23) mot Katronträsk. Efter gasledningen följer led 23 en myrkant<br />
och går över två smala myrområden. I skogsområdet saknas en sammanhängande stig men stigen är<br />
lätt att förverkliga i terrängen. Vid myrområdena behövs 20 -30 m spångad stig. Efter dessa kan leden<br />
utmärkas längs befintliga stigar och en skogsbilväg fram till Mosabackavägen.<br />
Från vandringsleden görs en stig och spångar till sydvästra stranden av Katronträsk. Med hjälp av<br />
spångar kan man komma fram ända till vattnet och samtidigt förhindras att växtligheten trampas<br />
ned.<br />
Efter Mosabackavägen fortsätter vandringsleden (led 24) norrut, först längs en traktorväg och senare<br />
längs en skogsstig förbi Jöusjärv fram till närheten av Bergströms reserverbara rastplats. Där förenas<br />
leden med Tradionspost naturstigen. Norr om Mosabackavägen går vandringsleden en bit i<br />
samma linje som ridleden men leden är bred och marken stadig så det finns utrymme för både vandrare<br />
och ryttare.<br />
Naturstig: Brännbergets naturstig märks ut i området mellan Brännbergets pausplats och gaslinjen<br />
(led 22). Naturstigens tema koncentreras på geologiska fenomen, såsom t.ex. flyttblock, rundhällar,<br />
fornstränder, stup, myrar. Vid informationspunkterna placeras numrerade pålar, som hänvisar till ett<br />
informationshäfte. För naturstigen behövs en ganska lång spångad del.<br />
Pausplatser: Bord- och bänkkombination placeras väster om Brännberget vid naturstigens (led 22)<br />
början, norr om Katronträsk vid Mosabackavägen (led 23) och på en berghäll invid Jöusjärv (led<br />
24).
29<br />
Figur 16. Vandringslederna i Katronträskområdet.
30<br />
G Vandringsleder i området kring Kantorsträsk<br />
Nuläge<br />
Söder om Västervägen finns naturstigen som sköts av Forststyrelsen: I terrängen finns skogsstigar i<br />
varierande skick, traktorspår och smala grusvägar. Skogsterrängen omväxlar med stora åker- och<br />
ängsmarker. Långa sammanhängande stigar saknas.<br />
Forststyrelsen håller på och iståndsätter ett lägerområde vid Ängesböle i Hindsby. I närhen av denna<br />
finns Bergströms skogstorp och torpets gamla brunn. Brunnsvattnet har konstaterats vara av<br />
ganska dålig kvalitet och borde kokas före användning som dricksvatten.<br />
Forststyrelsen hat iståndsatt två parkeringsplatser längs Västervägen, en längre österut vid naturstigen<br />
och en västerut nära grusvägen, som går mot Jöusjärv.<br />
Plan<br />
Vandringsleder: Vandringsleden från Hanaböle träsk ges en fortsättning till Ängesböle lägerområde<br />
och vidare ända till Nickby. Från den reserverbara rastplatsen vid Bergströms torp fortsätter<br />
vandringsleden längs Traditionspost naturstigen (led 25) varefter en ny stig märks ut från Västervägen<br />
ända fram till Kervovägen (lederna 26 och 27). Från Västervägen går leden längs en åkerkant<br />
fram till stigarna i skogen. Ny stig behövs ställvis i ledens norra del.<br />
Den norrutgående grenen av stigen (led 27) som börjar där stigarna korsas söder om Kantorsträsk<br />
börjar som skogsstig och fortsätter längs en halvt igenvuxen skogsbilväg och går slutligen längs en<br />
grusväg som leder ut till Brobölevägen i Klockars.<br />
Från parkeringsplatsen vid Nickby idrottsplan görs en stigförbindelse till den norra startpunkten för<br />
led 27 i Klockars.<br />
Leden som fortsätter österut (led 28) från stigarnas korsning söder om Kantorsträsk går först längs<br />
ett traktorspår och vänder sedan söderut via en skogsstig till en smal grusväg. Efter det korta grusvägsavsnittet<br />
går leden i kanten av en vidsträckt hästhage och ett ängsområde fram till Västervägen<br />
väster om Hampusbacka. Vid ängens östra sida har en bred förbindelse avgränsats med stängsel och<br />
där är det möjligt att göra åtskilda dragningar för fotvandrare och ryttare.<br />
Pausplats: Sydväst om Kantorsträsk placeras en bord- och bänkkombination på statens mark.<br />
Rastplats: Forststyrelsen iståndsätter Bergströms torp till en rastplats som bör reserveras och om<br />
vars användning bör överenskommas i förväg med Forststyrelsen.<br />
Lägerområde: I närheten av Bergströms torps reserverbara rastplats iordningställer Forstyrelsen<br />
Ängesböle tältplats.
31<br />
Figur 17. Vandringslederna vid Kantorsträsk.
32<br />
H Vandringsleder i området Fiskträsk- Byabäcken<br />
Nuläge<br />
Söder om Västervägen rinner Byabäcken fram genom vidsträckta odlingsmarker. Byabäcken är till<br />
stora delar Natura 2000-område. I bäcken finns den sällsynta havsöringen. Längs Byabäcken finns<br />
Finlands miljöcentrals linjer för fjärilsundersökning. Mellan odlingarna och bäcken finns en skyddszon.<br />
Zonens bredd varierar från omkring två meter till fem meter.<br />
Från Hindsby kommer man söderut till Fiskträsk längs en smal grusväg. I norra ändan är vägen allmän<br />
väg. I ändan av skogsbilvägen som går till Fiskträsk finns en bom. Norr om Fiskträsk finns endast<br />
ett fåtal stigar. En stig på privat mark väster om Abborrträsk är tänkt som ridled.<br />
Hindsby gamla skola skulle för sitt läges skull väl lämpa sig som rastplats och informationspunkt. I<br />
dagens läge är byggnaden i privat bruk. I närheten av skidspåret och den planerade vandringsleden<br />
finns Byagårdens ungdomshus.<br />
Plan<br />
Vandringsleder: Söder om Västervägen går vandringsleden först längs den märkta naturstigen vid<br />
stranden av Byabäcken (led 29). Fortsättningen av leden till Fiskträsk (led 30) går en kort bit längs<br />
Martisvägen och vänder efter Byagårdens ungdomshus söderut och går via Storgård till ändan av<br />
Kasaberget. I ändan av Kasabergsvägen som leder fram till Fiskträsk finns en bom.<br />
Naturstig: Avsnittet som går längs Byabäcken mellan Martisvägen och Västervägen märks ut som<br />
Byabäckens naturstig (led 29). Stigen är lätt att göra på skyddszonen mellan odlingsmarken och<br />
bäcken. Naturstigens tema koncentreras kring Hindsbys historia och traditionella landskap samt<br />
bäckkantens och ängarnas natur. Tavlor sätts upp på informationspunkterna.<br />
Rastplats: Möjligheterna att använda ungdomsföreningshuset Byagården som rastplats och informationspunkt<br />
utreds.
Figur 18. Vandringsleden Fiskträsk-Byabäcken.<br />
33
5.2 Skidåkning<br />
34<br />
Figur 19. Karta över skidspår i Sibbo storskog. Spårdelarna 31–37 är nya och spårdelarna 38–40<br />
nuvarande skidspår. = nuvarande parkeringplats, = parkeringsplats under planering. Avgränsningen<br />
av Sibbo storskog markers med en streckad linje. Sjöar och träsk samt vägar finns utmärkta<br />
på kartan.
35<br />
Skidleder är avsedda endast för vinterbruk och skidspåren dras endast om snöläget är bra. Skidlederna<br />
går till största delen över odlingsmark och andra öppna områden såsom längs gaslinjen, som<br />
skär genom västra delen av Sibbo storskog. På öppna områden iordningställs spår som gör det möjligt<br />
att skida såväl fri som klassisk stil. Spår som går i skogsterräng gör i allmänhet endast för klassisk<br />
skidstil.<br />
Till Sibbo storskogs befintliga skidledsnät föreslås smärre ändringar och kompletteringar. I denna<br />
plan behandlas i detalj endast de delar där situationen ändras jämfört med nuläget (delar av skidlederna<br />
31 - 37). Skidspråren i Sottungsby dalen (38), Byagårdenspåret (39) och Vargspåret (49) är<br />
befintliga skidleder vars dragning i någon mån kan variera från år till år.<br />
I anslutning till skidlederna görs inga särskilda paus- eller rastplatser utan till skidlöparnas förfogande<br />
står förutom friluftscentra även de paus- och rastplatser som byggs för vandringslederna i de<br />
fall där skidspåret går intill dessa.<br />
I Spåret Landbo-Sottungsby<br />
Nuläge<br />
Från sandgropen väster om Landbo fortsätter ett brett traktorspår nästan obrutet till odlingarna i Sottungsby.<br />
På spåret har körts med terränghjulingar, som lämnat djupa spår speciellt på den norra sidan<br />
av den i ledplanen utvisade bron. Nuvarande skidspår börjar vid Vanda naturskola.<br />
Området öster om Sottungsbyvägen mellan motorvägen och Vanda naturskola består till största delen<br />
av åker och äng. Mellan tegarna finns flera öppna diken.<br />
Plan<br />
En två meter bred skidspårslinje röjs upp från Landbo till Sottungsbydalens odlingar (spårdel 32).<br />
På odlingarna anläggs spår för fri stil (spårdel 31), som vid naturskolan förenar Landbo spåret med<br />
det befintliga nätet av skidspår mellan Håkansböle och Kervo.<br />
Antalet broar som behövs för spårdelen 31 klarläggs först när den exakta dragningen av spåret kan<br />
bestämmas. Övergången av Krabbäcken kan ordnas vid landsvägen men i annat fall måste en ny bro<br />
byggas.<br />
J Spåren vid Landbo<br />
Nuläge<br />
Spåren dras längs de motionsvägar som föreslås att anläggas i framtiden (figur 21). I dagens läge<br />
finns inga tillräckligt breda linjer för spåren i terrängen.<br />
Plan<br />
Skidspår (spårdel 35) anläggs vintertid längs den motionsväg som byggs i Hältingträskområdet öster<br />
om Landbo. Skidriktningen märks ut i terrängen.<br />
Väster om Landbo anläggs vintertid skidspår (spårdel 33) längs den planerade motionsvägen. Skidriktningen<br />
märks ut i terrängen. Spårdelen 34 är dubbelriktad. På denna anläggs spår för klassisk<br />
stil.
36<br />
Figur 20. Den nya skidspårsförbindelse från Landbo till spårnätet i Sottungsbydalen
37<br />
Figur 21. Skidspåren vid Landbo.
K Skidspåren på myrarna vid Viirilä<br />
38<br />
Nuläge<br />
I närheten av Viirilä har linjer för skidspår röjts på alla större myrområden. Spåren har varit i bruk i<br />
många år. Spåren går längs bägge de långsmala myrarna sydväst om Katronträsk i hela deras längd.<br />
Efter att gasledningen dragits har en ny bra dragning för skidspåret uppstått.<br />
Plan<br />
De nuvarande spåren ändras så att spåret som kommer från nordväst ansluts till gasledningsspåret<br />
längre norrut omedelbart söder om ett bergområde. Den nya dragningen av skidspåret (spårdel 36)<br />
röjs inom den del av myrens som består av rismosse. Det fina kärrområdet längs myrens kanter<br />
lämnas orört. Myrens övriga spårlinjer får växa igen.<br />
Figur 22. Skidspåren på myrarna vid Viirilä.
L Spåret i Hindsby skogen<br />
39<br />
Nuläge<br />
Söder om Västervägen finns en naturstig. Den börjar som i ett brett spår till den vänder mot nordväst<br />
uppför en brant sluttning. Det breda spåret fortsätter västerut förbi Bergströms torp fram till<br />
stranden av Fallträsk och därifrån söderut nästan fram till skogsbilvägen. Vid Jöusjärv finns en smal<br />
skogsstig. Färdig linje saknas från västra stranden av Jöusjärv till sydöstra hörnet av Vårmossen. Efter<br />
Vårmossen finns igen en bred linje, som fortsätter till odlingarna längre västerut. En ridled planeras<br />
i området.<br />
Plan<br />
Spårlinjen iståndsätts och en skidled genom Hindsby skogen röjs från Vargspåret till spåren i västra<br />
delen av Sibbo storskog (spårdel 37). Samma spår kan sommartid användas som ridled (östra delen<br />
av spårdel 37).<br />
Figur 23. Skidspåret i Hindsby skogen.
5.3 Cykling<br />
40<br />
Allmänna vägar<br />
I Sibbo storskog leder nästan alla vägar till Hindsby. Vägarna som går genom kulturlandskapet är<br />
trevliga cykelleder med vackra landskap och höjdskillnaderna är för det mesta måttliga. Alla belagda<br />
vägavsnitt lämpar sig för cykel liksom de obelagda vägavsnitten med liten trafik. Knutersvägen<br />
är obelagd men rätt livligt trafikerad. Vid torrt väder drar biltrafiken upp stora dammoln till cyklistens<br />
förtret. Knutersvägen är trots detta en någorlunda bra led för cyklister.<br />
Skogsbilvägar<br />
Skogsbilvägar lämpade för cykling finns på olika håll i Sibbo storskog. Mosabackavägen är i sin<br />
östra del smal grusväg och ställvis i dåligt skick men framkomlig med vanlig stadscykel. Längs<br />
Mosabackavägen och Martisvägen finns en bra förbindelse från Hindsby till Gamla Borgåvägen.<br />
Från Hindsby kan man cykla fram och tillbaka till Fiskträsk längs Kasabergsvägen.<br />
Också på de breda lederna i området runt Bisaträsk kan man cykla med vanlig stadscykel. Vägytorna<br />
är för det mesta vanlig jord. Lederna vid Bisaträsk kunde ersätta avsnittet mellan Kungsbacka<br />
och Nissbacka av den nationella cykelleden som bl.a. går genom bostadsområdena i Kungsbacka<br />
och längs Gamla Borgåvägen.<br />
Nya förbindelser<br />
För cyklisten är det besvärligt att det i södra delen av Sibbo storskog saknas en bra öst-västlig förbindelse.<br />
Från Sottungsbyvägen eller Knutersvägen kommer man via Nya Borgåvägen till Sibbo<br />
ådal och Immerbyvägen eller Hindsbyvägen. Den obelagda södra delen av Immersbyvägen är inte<br />
bra cykelväg. Den är backig och krokig och vid torrt väder rätt dammig.<br />
Från Sottungsbyvägen är det ganska enkelt att skapa en ny lättrafikförbindelse via Nybygget, Landbo,<br />
Knutervägen, Nya Borgåvägen, Bäckängsvägen och Hampträskvägen till Immersby. Under förutsättning<br />
att motionsvägen vid Landbo byggs behövs några hundra meter ny väg söder om Nybygget.<br />
Väster om Hampträsket borde ca 750 m väg iståndsättas. Mellan denna och Bäckängsvägen<br />
skulle knappt hundra meter ny väg behövas.
41<br />
Figur 24. Leder lämpade för cykel samt förslag till en ny förbindelse i södra delen av Sibbo storskog.
5.4 Ridning<br />
42<br />
Ridning är en växande hobby. I utkastet till ny generalplan för Vanda finns en preliminär plan för<br />
ridleder för hela Vanda. I Sibbo pågår en planering av leder användbara för långfärdsridning. Målet<br />
är att förena ridlederna i Vanda och Sibbo.<br />
I Vanda har en behovsundersökning gjorts beträffande ridleder och ridcentra (Muukka 2004). Utredningen<br />
har hört ihop med revideringen av generalplanen. De ridleder som föreslås här i denna<br />
plan inom Vanda följer Muukkas förslag. En liten förändring föreslås väster om Bakunskärret, där<br />
leden på Sibbo sidan har flyttats längre söderut. Förändringen gjordes för att de centrala delarna av<br />
Sibbo storskog skall kunna bibehållas som en fjärrzon inom vilken inga stigar märks ut.<br />
I Sibbo utförs planeringen av ridleder av Sibbo hästavelsförening r.f. i samarbete med markanvändningsteamet<br />
i Sibbo kommun.<br />
Strävan har varit att dra ridlederna längs småvägar och befintliga stigar på slitagetålig mark. Terrängavsnitt<br />
med slitagekänslig mark skyddas med ett lager bark.<br />
Ställvis har ridleden anvisats till samma led som används för fotvandring och skidning. Där stigarna<br />
är smala dras vandringsleden och ridleden längs skilda parallella spår. På bredare vägavsnitt kan<br />
vandring och ridning längs kortare sträckor ske på samma led. Ridning sommartid och skidåkning<br />
vintertid kan utan problem ske längs samma led.<br />
Långfärdsridlederna i Sibbo är tänkta att förverkligas som ett tvåårigt försöksprojekt. Fortsättningen<br />
överenskoms sedan särskilt. Ansvaret för förverkligandet av ridlederna i Sibbo vilar på de hästintresserade.
43<br />
Figur 25. Ridleder i Sibbo storskog. = nuvarande parkerinsplats, = parkeringplats under planering.<br />
Avgränsningen av Sibbo storskog markers med en streckad linje. Sjöar och träsk samt vägar<br />
finns utmärkta på kartan. Glesbebyggelsen på kartan är markerad enligt situationen år 2001.
6 <strong>FÖR</strong>VERKLIGANDET AV LEDERNA<br />
44<br />
Efter kommentarer från uppföljningsgruppen går planens utkast på remissrunda och behandlas av de<br />
kommuner och organisationer, som medverkar i projektet Utveckling av rekreationsanvändningen i<br />
Sibbo storskog. Utmärkningen av leder i terrängen och byggande av nödvändiga konstruktioner kan<br />
påbörjas genast när planen är klar och man kommit överens med markägarna om åtgärderna. På privata<br />
naturskyddsområden kan byggandet av en väl planerad led behandlas som ett undantag från<br />
fridlysningsbestämmelserna. I allmänhet behövs dock en av Nylands miljöcentral godkänd skötsel-<br />
och användningsplan. På statens mark kommer ett naturskyddsområde att inrättas varefter ledplanen<br />
godkänns som en del av den skötsel- och användningsplan som uppgörs för skogsområdet.<br />
På basen av denna allmänna plan görs planer för förverkligandet där åtgärder och arbetsprogram i<br />
detalj slås fast. När man gör upp skötsel- och användningsplaner för naturskyddsområdena beaktas<br />
förhoppningsvis de föreslagna leddragningarna från denna allmänna plan. Speciellt de ledkorridorer<br />
där en ridled skulle gå parallellt med vandrings- och skidleder kräver detaljerad planering.<br />
6.1 Tidtabellsmål<br />
Tidtabellen preciseras efter att utkastet till plan varit på remiss och projektet framskrider. I begäran<br />
om utlåtande frågas om vilka leder och därtill hörande konstruktioner önskas bli först förverkligade.<br />
Detta och de diskussioner, som förs med markägarna samt naturligtvis även finansieringsläget påverkar<br />
med vilken tidtabell och i vilken ordning lederna och konstruktionerna kan förverkligas.<br />
Nedan finns ett riktgivande förslag till tidtabell för förverkligande av vandrings- och skidleder samt<br />
till dessa hörande konstruktioner. Indelningen har gjorts enligt tidsprioritering: sådana som föreverkligas<br />
under år 2007, inom fem år och inom tio år. Den nummer som finns inom parentes efter<br />
vandringsledens namn motsvarar ledernas numrering på kartan på sidan 17. Skidledernas numrering<br />
hänvisar till kartan över skidleder på sidan 34.<br />
Förverkligas under det första året (2007): I det första skedet märks de leder som går i skogsmark.<br />
I första hand iståndsätts de leder, som i sin helhet eller till största delen går på statens eller samfundens<br />
mark. Den nya dragningen av skidspåret över myren vid Viirilä kan märkas i terrängen under<br />
sommaren 2007 och röjas när marken frusit till.<br />
Inom fem år:<br />
Vanda naturskolas förbindelse till Sibbo storskog (1)<br />
Storträskrundan (2)<br />
Förbindelsen från Fiskträsk till Hanaböle träsk (9, 11, 12, 15, 17 och 20)<br />
Förbindelsen från Storträsk till Hanaböle träsk (2, 13, 15, 17 och 20)<br />
Förbindelsen från Hanaböle träsk till Nickby (20, 17, 21, 22, 23, 24, 26, och 27)<br />
Förbindelsen från Nickby till Fiskträsk (27, 28, 29, 30)<br />
Förbindelsen från Storträsk till Hältingträsk (2, 3, 4, 5)<br />
Förbindelsen från Hältingträsk till Byträsk (6 och 7)<br />
Inom tio år:<br />
Inståndsättning av Kalkbrukets naturstig (14)<br />
Märkning av Byabäckens naturstig (29)<br />
Märkning av naturstigen vid Hältingträsk (5)<br />
Byträsklänken (8)<br />
Motionsvägen vid Storträsk (2a), Storträskets paus- och rastplats
45<br />
Landbo motionsväg (3) och skidspår<br />
Storträsk skidspåret (31 och 32)<br />
Hältingträsk motionsväg (6) och skidspår<br />
Hältingträsk rastplats<br />
Torpets rastplats<br />
Förbindelsen från Kungsbacka till Sibbo storskog (19)<br />
Bisaträsk motionsvägar (16, 18, 21)<br />
Iståndsättning av rastskyddet vid Bisaträsk<br />
Iståndsättning av parkeringsplatsen vid Bisaträsk stugan<br />
Iståndsättning av parkeringsplatsen vid Flatberget<br />
Byggande av parkeringsplatsen vid Landbo<br />
Byggande av parkeringsplatsen vid Bakunkärr<br />
Iståndsättning av parkeringsplatsen vid Viirilä bollplan<br />
Hindsby skidspåret (37)<br />
6.2 Delar som kan förverkligas inom projektet 3+3 Gemensam miljö<br />
Med finansiering från projektet 3+3 Gemensam miljö har delprojektet Utveckling av rekreationsanvändningen<br />
av Sibbo storskog färdigställt planen för friluftsleder och som bas för denna en omfattande<br />
naturinventering. Projektet finansierar även planens översättning till svenska och tryckningskostnader.<br />
Med projektets medel kan även förverkligandet av lederna påbörjas.<br />
Under 2007 märks lederna ut i terrängen (t.ex. med målfärgsfläckar på trädstammar) så långt som<br />
möjligt. De första lederna skyltas. Skyltar placeras vid de leder som genast kan ta i allmänt bruk och<br />
som man hinner iståndsätta i samband med skyltningen. På skyltade leder får det t.ex. inte finnas<br />
förfallna brokonstruktioner eller oskyddade slitagekänsliga terrängavsnitt.<br />
6.3 Delar som förverkligas med annan finansiering<br />
Förverkligandet av största delen av lederna och till dessa hörande konstruktioner förblir beroende<br />
av annan finansiering. För byggande av motionsvägar och rastplatskonstruktioner kan finansiering<br />
sökas från undervisningsministeriet. Dessutom kan medel anvisas i de medverkande kommunernas<br />
och andra samfunds budgeter.<br />
6.4 Talkoarbete<br />
Flera arbetsskeden i byggandet av friluftsleder kan med fördel utföras som talkoarbete. Som talkoarbete<br />
kan man röja leder på de ställen där ris, sly och små träd behöver avlägsnas. Sibbo hästavelsförening<br />
har beredskap att förverkliga ridlederna helt och hållet som talkoarbete.<br />
6.5 Kostnader<br />
Den slutliga kostnadsuppskattningen kan göras först när ledplanen godkänts och i samband med<br />
planerandet av förverkligandet. Förhållandena i terrängen påverkar kostnaderna i hög grad.
46<br />
Figur 26. Fördelningen av leder och till dem hörande konstruktioner. Skidspåren är utmärkta som<br />
streckade linjer. Underhållsansvaret för pausplatser (L), rastplatser/tältplatser (T) och parkeringsplatser<br />
(P) är markerade med samma färger som gäller för lederna.
7 UNDERHÅLL OCH ÖVERVAKNING<br />
47<br />
Sibbo kommun, Helsingfors stad, Vanda stad, Forststyrelsen och Nylands rekreationsområdesförening<br />
ansvarar för konstruktionernas underhåll. Var och en av dessa har sitt noggrant bestämda ansvarsområde.<br />
På privat mark ligger ansvaret i regel på den kommun, inom vars område konstruktionen<br />
ligger. På statens mark är Forststyrelsen ansvarig.<br />
Till underhållet av lederna hör också underhållet av att allt som hör till lederna, informationstavlor<br />
och konstruktioner som förbättrar framkomligheten såsom spångar och broar. Till underhållet av<br />
rastplatser hör att hålla alla fasta konstruktioner i skick, vedunderhåll till eldplatser, skötseln av avträden<br />
och komposter samt att se till att området är snyggt. Ett förslag till ansvarsfördelning finns på<br />
vidstående karta (figur 26).<br />
Vanda stad upprätthåller skidspårsförbindelsen från Håkansböle till Kervo. Sibbo kommun svarar<br />
för Vargspåret och de öst-västliga skidspåren genom Sibbo storskog.<br />
Idrottsföreningen <strong>Sipoo</strong>n Myyrät ry sköter skidspåret som börjar från Koivula Storstenen och förenas<br />
med spåret mellan Hanaböle träsk och Katronträsk.<br />
Ansvaret för övervakningen vilar på samma instans som svarar för underhållet.<br />
8 LITTERATUR<br />
Kanerva, T. 2003: <strong>Sipoo</strong>nkorven Byabäcken-laakson perinnemaisemien ja peltojen hoitosuunnitelma.<br />
– Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja. Sarja B(68).<br />
Maa- ja metsätalousministeriö 2000: Suojavyöhykkeiden perustaminen ja hoito. Esite. 12 s.<br />
Muukka, L. 2004: Vantaan ratsastusreittien ja -keskusten tarveselvitys. – Vantaan kaupunki, Kaupunkisuunnittelu.<br />
<strong>Sipoo</strong>nkorpityöryhmä 2004: <strong>Sipoo</strong>nkorpityöryhmä II. Loppuraportti. – Itä-Uudenmaan liitto. Julkaisu<br />
82.<br />
Wiik, M., Vihavainen, M., Klinga, T. & Karjalainen, T. 2005: Hiljaiset alueet Vantaalla. – Alueiden<br />
käyttö, Suomen ympäristö (748). Ympäristöministeriö. Edita Prima Oy. 76 s.<br />
TACK<br />
Jag tackar min styrgrupp: Tom Sundbäck, Aino Leino, Rea Nyström, Merike Niitepõld, Niina Kylliäinen,<br />
Annukka Rasinmäki, Hannu Ormio, Curt Nyman, Christel Kyttälä, Timo Virtanen ja Jaakko<br />
Vähämäki. Tack till miljödirektören i Vanda, Stefan Skog och hela miljöcentralens personal för<br />
goda arbetsutrymmen och trevlig arbetsmiljö på Vanda miljöcentral. Tack också till Heidi Saaristo<br />
och Mikko Yletyinen.
UTVECKLING AV REKREATIONSANVÄNDNINGEN I<br />
SIBBO STORSKOG<br />
SIBBO STORSKOG – NATURINVENTER-<br />
ING OCH NUVARANDE REKREATIONS-<br />
ANVÄNDNING<br />
(sammandrag)<br />
Jarmo Honkanen
Pärmbild: Klibbtickor på stubben och stammen till en stor gran.
INNEHÅLLS<strong>FÖR</strong>TECKNING<br />
Del 2<br />
1 INLEDNING ...................................................................................................................................3<br />
2 MATERIAL OCH METODER.....................................................................................................3<br />
3 AVGRÄNSNING AV <strong>PLAN</strong>ERINSOMRÅDET.........................................................................4<br />
4 ALLMÄN ÖVERSIKT...................................................................................................................4<br />
5 SKYDDADE OCH VÄRDEFULLA NATURTYPER.................................................................6<br />
5.1 SKYDDADE NATURTYPER ENLIGT NATURVÅRDSLAGEN...............................................................6<br />
5.2 SKOGSLAGENS VIKTIGA LIVSMILJÖER .........................................................................................6<br />
5.3 OBJEKT ENLIGT PROGRAMMET <strong>FÖR</strong> BIODIVERSITETEN I SÖDRA FINLANDS SKOGAR ....................6<br />
5.4 NATURA 2000 NATURTYPER .......................................................................................................7<br />
5.5 VÅRDBIOTOPER...........................................................................................................................7<br />
6 DJUR, VÄXTER OCH SVAMPAR I SIBBO STORSKOG.......................................................7<br />
7 SKYDDSOBJEKT OCH NATURA 2000-OMRÅDEN I SIBBO STORSKOG .....................10<br />
8 VÄRDEFULLA LANDSKAPSOMRÅDEN OCH KULTURLANDSKAP I SIBBO<br />
STORSKOG .....................................................................................................................................12<br />
9 BEAKTANSVÄRDA NATURHELHETER UTAN<strong>FÖR</strong> NATURA –OMRÅDENA.............12<br />
10 FREDADE NATURMINNESMÄRKEN..................................................................................12<br />
11 FASTA FORNLÄMNINGAR....................................................................................................12<br />
12 SKÖTSEL AV NATUREN ........................................................................................................13<br />
12.1 VÅRDADE OMRÅDEN...............................................................................................................13<br />
12.2 RESTAURERING.......................................................................................................................14<br />
13 MARKÄGANDE OCH MARKANVÄNDNING .....................................................................14<br />
13.1 STATENS MARKER...................................................................................................................14<br />
13.2 HELSINGFORS STADS MARKER ................................................................................................14<br />
13.3 VANDA STADS MARKER ..........................................................................................................14<br />
13.4 NYLANDS REKREATIONS<strong>FÖR</strong>ENINGS MARKER .........................................................................16<br />
13.5 PRIVATA MARKER ...................................................................................................................16<br />
13.6 <strong>PLAN</strong>LÄGGNINGSSITUATIONEN ...............................................................................................16<br />
14 OMRÅDETS NUVARANDE ANVÄNDNING <strong>FÖR</strong> REKREATION OCH<br />
UNDERVISNING ............................................................................................................................16<br />
14.1 TILLGÄNGLIGHET OCH NUVARANDE SERVICESTRUKTURER.....................................................16<br />
14.2 OLIKA ANVÄNDNING OCH ANVÄNDARGRUPPER I SIBBO STORSKOG ........................................17<br />
15 KÄLLOR .....................................................................................................................................19<br />
TACK ................................................................................................................................................20
BILAGOR<br />
BILAGA 1. VIKTIGA NATURTYPER ENLIGT LAG OCH ENLIGT METSO-<br />
PROGRAMMET .............................................................................................................................21<br />
BILAGA 2. NATURA 2000 –NATURTYPER I SIBBO STORSKOG.......................................22<br />
BILAGA 3. HOTADE OCH MISSGYNNADE ARTER .............................................................23<br />
BILAGA 4. DIREKTIVARTER.......................................................................................................25<br />
BILAGA 5. BEAKTANSVÄRDA NATUROBJEKT...................................................................26
1 INLEDNING<br />
3<br />
Sibbo storskog är ett nästan 7200 ha stort område av skog och odlingsmark, som befinner sig inom<br />
Sibbo kommun och Vanda stad. Den enhetliga skogsmarken i Sibbo storskog omfattar över 4600 ha<br />
och är därmed ett exceptionellt vidsträckt skogsområde som bevarats i Helsingforsregionen. Runt<br />
skogsområdena öppnar sig vidsträckta öppna ängs- och åkermarker. De skogbevuxna områdena och<br />
öppna kulturmarkerna bildar en fin och värdefull landskapshelhet.<br />
Sibbo storskog är ett viktigt naturområde som hyser en mångfald av djur- svamp- och växtarter.<br />
Bland dessa finns många hotade och sällsynta arter. Sibbo storskogs läge invid ett av Finlands mest<br />
tättbefolkade stadsområden medför att stadsborna har nära till den vilda naturen. Sibbo storskog har<br />
betydelse för människornas välbefinnande eftersom det i skogen bevarats tysta områden dit nutidens<br />
störande och ohälsosamma bullerförorening sällan bär.<br />
Arbetsgruppen Sibbo storskog II betonade i sin slutrapport betydelsen av markanvändningsplanering<br />
för att Sibbo storskogs unika naturhelhet skall kunna bevaras. Det finns många markägare i<br />
Sibbo storskog och en mångfald markanvändningsbehov. Sammanjämkningen av rekreationsanvändning<br />
och naturskydd är i allmänhet lätt att genomföra. Beträffande skogsbruket är situationen<br />
en annan. Under de senaste åren har det gjorts omfattande avverkningar i Sibbo storskog genom<br />
vilka naturvärden har förstörts och rekreationsanvändningen oftast försvårats avsevärt.<br />
I denna rapport har gjorts en sammanfattning av kunskapen om naturen i Sibbo storskog och framställts<br />
en kort översikt över den nuvarande rekreationsanvändningen. Målsättningen har varit att<br />
samla in behövlig grundinformation för att rekreationsanvändningen skall kunna utvecklas så att naturvärdena<br />
i Sibbo storskog inte äventyras. Projektet Utvecklingen av rekreationsanvändningen i<br />
Sibbo storskog är en del av till Finlands och Estlands projekt 3+3 Gemensam miljö. En viktig målsättning<br />
i projektet är samordning av rekreationsanvändning av natur och naturskydd.<br />
Inom ramen för projektet Utveckling av rekreationsanvändning i Sibbo storskog planeras friluftsleder<br />
i Sibbo storskog och till dessa hörande informationsmaterial samt utmärks en del leder. Planen<br />
återfinns som del 1 i denna rapport. Information om naturen har använts vid planeringen av dragningen<br />
av lederna så att i mån av möjlighet intressanta objekt bättre kan lyftas fram. Till störningskänsliga<br />
områden styrs vandrare däremot inte.<br />
2 MATERIAL OCH METODER<br />
I rapporten, som är en förkortning av den finskspråkiga naturinventering av Sibbo storskog (Honkanen<br />
2006), har samlats information om naturen från kommunernas och statens miljömyndigheters<br />
register, från publikationer rörande Sibbo storskog, resultat från forskningsprojekt, från material insamlat<br />
av Luonto-liito och enskilda personer samt från exkursioner i terrängen.<br />
Vid terrängarbetet var strävan att lokalisera sådana naturtyper, som är skyddade enligt naturvårdslagen,<br />
sådana viktiga livsmiljöer som nämns i skogslagen och sådana naturtyper som nämns i programmet<br />
för skogarnas biodiversitet i södra Finland (METSO, Miljöministeriet och Jord- och<br />
skogsbruksministeriet 2004) samt sådana myrområden som är i naturtillstånd eller nära naturtillstånd<br />
men inte nämns som viktiga naturtyper i lag eller i METSO-programmet.
4<br />
Figur 1. Sibbo storskog<br />
befinner sig alldeles<br />
i närheten av de tätt<br />
stadsbebyggda områdena<br />
i Helsingforsregionen.<br />
Sådana objekt som bedömdes vara beaktansvärda avgränsads huvudsakligen med hjälp av orienterings-<br />
eller grundkartor. En kort skriftlig beskrivning av objekten gjordes. Objektets naturstillstånd<br />
och dess naturvärde i allmänhet var avgörande faktorer vid avgränsningen. I slutet av beskrivningen<br />
av de ur naturvärdets synvinkel bästa objekten tillfogades bedömningen "beaktansvärt objekt" eller<br />
"synnerligen beaktansvärt objekt". Gränsdragningen mellan beaktansvärt och synnerligen beaktansvärt<br />
baseras på en subjektiv bedömning. Dessa avgränsade naturobjekt finns utritade på kartan i bilaga<br />
5.<br />
I denna rapport görs också en kort översikt över den nuvarande rekreationsanvändningen av Sibbo<br />
storskog. Information om rekreationsanvändningen har fåtts från kommunernas material och delvis<br />
direkt från olika grupper av användare. Med tanke på rekreationsanvändningen och speciellt med<br />
tanke på den fortsatta planeringen gjordes i samband med terrängarbetet en bedömning av de befintliga<br />
stigarnas skick.<br />
3 AVGRÄNSNING AV <strong>PLAN</strong>ERINSOMRÅDET<br />
Med Sibbo storskog förstår man i allmänhet skogsområdet som börjar öster om odlingsmarkerna i<br />
Sottungsby och avgränsas i öster av odlingsmarkerna i Sibbo ådal. Entydiga och officiellt godkända<br />
gränser för Sibbo storskog finns inte. I detta arbete har med några smärre justeringar använts den<br />
avgränsning Arbetsgruppen för Sibbo storskog II använde. Enligt denna är gränserna för Sibbo storskog<br />
följande: Borgåleden, Immersbyvägen, Hindsbyvägen, Brobölevägen, Kervovägen, Kungsvägen,<br />
Jokivarsivägen, Gamla Borgåvägen, Brudbrinken, Myrasbäcken, Ängsbackavägen, Sottungsbyvägen<br />
och Borgåleden (figur 2).<br />
4 ALLMÄN ÖVERSIKT<br />
Sibbo storskog är en helhet bestående av såväl skogsmark som öppna odlings- och betesmarker.<br />
Den genomskärs i stort sett endast av obelagda småvägar och den spridda bebyggelse som finns<br />
längs dessa är jämfört med hela Sibbo storskogs skala ganska liten. Det enda mera sammanhängande<br />
bostadsområdet är Landbo i södra delen av Sibbo storskog. Stora väglösa områden finns fortfarande<br />
i Sibbo storskog trots att nya skogsbilvägar har byggts också helt nyligen.
5<br />
Figur 2. Inom Sibbo storskog (svart streckad linje), som breder ut sig inom Vanda och Sibbo finns<br />
många obebodda avkrokar och väglösa trakter. Bosättningen är koncentrerad till Sibbo storskogs<br />
randområden och Hälsningbäckens dalgång. Tätt bebyggda områden har markerats med jämn grå<br />
färg. Enstaka hus är märkta som kvadrater (enligt situationen år 2001). Av terrängen finns vattendragen,<br />
större myrområden samt åkrar och ängar utritade.<br />
.
6<br />
Naturen i Sibbo storskog är synnerligen omväxlande. Som motvikt till ådalarnas öppna odlingsmarker<br />
finns vidsträckta skogsmarker. Speciellt i Sibbo storskogs södra delar och norrut i Hindsbyskogen<br />
domineras landskapet av tallbevuxna hällmarker. I de mellersta delarna av Sibbo storskog finns<br />
stora granskogar. Särskilt i väster finns stora myrområden och i öster lundområden. Speciella inslag<br />
i landskapet är de små sjöarna och träsken med sina utloppsbäckar.<br />
5 SKYDDADE OCH VÄRDEFULLA NATURTYPER<br />
5.1 Skyddade naturtyper enligt naturvårdslagen<br />
Två av de naturtyper som skyddas av naturvårdslagen har påträffats i Sibbo storskog. De mest representativa<br />
hassellundarna har avgränsats som skyddsområden. Hassellundarna i Immersby och<br />
vid Byträsket är sådana enligt naturvårdslagen skyddade hassellundsnaturtyper. Naturskyddsområdena<br />
i Sibbo storskog finns inritade på karten på sidan 11 (figur 3). Alla skyddade naturtyper finns<br />
nämnda i bilaga 1.<br />
Beståndet av ädla lövträd vid Hältingberget i sydöstra delen av Sibbo storskog hör till den i naturvårdslagen<br />
nämnda skyddade naturtypen naturliga dungar som till betydande del består av ädla<br />
lövträd. Ädellövträdsbeståndet vid Hältingberget finns nedanför ett brant bergstup och består av<br />
lindar.<br />
5.2 Skogslagens viktiga livsmiljöer<br />
I Sibbo storskog finns två områden av skogslagens viktiga livsmiljöer, som är märkta i terrängen<br />
med orangeröda Miljöstödskyltar: ett lundområde i Lindkulla invid Hälsingbäcken (objekt 214 i bilaga<br />
5) samt ett granbestånd invid en naturlig bäck norr om Abborrträsk (objekt 215). Skogslagens<br />
viktiga livsmiljöer finns uppräknade i bilaga 1.<br />
På kartorna i Vanda stads skogsbruksplan finns de lagobjekt utritade som finns på den mark, som<br />
ägs av Vanda stad. Tre av dessa finns i Sibbo storskog: de kala berghällarna och sköldbarkstallarna<br />
på södra delen av Högberget i kanten av Sottungsbydalen (objekt 87) samt Hyppjaskärrets starrmyrområde<br />
(ingår i objekt 81). Området ingick i ett markbyte och övertogs av staten i januari 2006.<br />
Det tredje skogslagobjektet är en liten rismyr öster om Flatberget (ingår i objekt 23).<br />
5.3 Objekt enligt programmet för biodiversiteten i södra Finlands skogar<br />
De naturtyper som i programmet för biodiversiteten i södra Finlands skogar (METSO) räkans som<br />
viktiga för den biologiska mångfalden finns delvis med i skogslagens viktiga livsmiljöer. METSOprogrammet<br />
som statsrådet godkände år 2002 syftar till att sammanjämka naturskydd och ekonomisk<br />
användning av skogarna så att skogarnas naturtyper och livsmiljöer för hotade arter bevaras i<br />
södra Finland. De viktiga naturtyperna i METSO-programmet finns uppräknade i bilaga 1.<br />
I Sibbo storskog finns ett flertal av de naturtyper METSO-programmet nämner: moskogar med stort<br />
inslag av död ved, kärr, lundar och trädbevuxna kulturmiljöer. Av svämskogar och lövsumpskogar<br />
finns endast mycket små arealer vid bäckar och tjärnar och karaktärsdragen för dessa är inte ens alldeles<br />
tydliga.
5.4 Natura 2000 naturtyper<br />
7<br />
Alla de i naturvårdslagen nämnda skyddade naturtyperna, skogslagens viktiga livsmiljöer och<br />
METSO-programmets naturtyper finns också som med i Europeiska unionens Natura 2000 program<br />
som naturtyper av betydelse för naturskyddet inom unionen (Airaksinen & Karttunen 2001). De Natura<br />
2000 naturtyper som påträffats i Sibbo storskog finns uppräknade i bilaga 2.<br />
Mossar och deras kombinationstyper ingår i Natura-naturtypen skogbevuxna myrar, som är en av<br />
unionens prioriterade naturtyper. Mossarna i Sibbo storskog är tämligen små rismossar, men många<br />
av dem är i naturtillstånd eller nära naturtillstånd.<br />
Tjärnarna och småsjöarna i Sibbo storskog hör till Natura-naturtypen dystrofa sjöar och småvatten.<br />
Tjärnarna och sjöarna är också värdefulla för landskapet. Det finns rikligt med obebyggd strandlinje<br />
och speciellt de större sjöarna har stor betydelse också ur rekreationssynvinkel.<br />
Ängsområdena i Sibbo storskog hör till Natura naturtyperna slåtterängar i låglandet (Alopecurus<br />
pratensis, Sanguisorba officinalis), högörtsängar och artrika torra-friska låglandsgräsmarker av<br />
fennoskandisk typ. Den sistnämnda är en av gemenskapens prioriterade naturtyper.<br />
5.5 Vårdbiotoper<br />
Vårdbiotoper är kulturpåverkade naturtyper. Värdefulla vårdbiotoper finns nämnda bland naturvårdlagens<br />
skyddade naturtyper, METSO-programmets värdefulla naturtyper och i EG:s habitatdirektiv.<br />
Vårdbiotoper i Sibbo storskog består av olika halvöppna betesmarker och ängar.<br />
Finlands miljöcentral har ansett att ängarna i Hindsby och längs Sibbo ås sidoflöde Byabäcken är<br />
regionalt betydelsefulla kulturlandskap (Pykälä & Bonn 2000). Till landskapshelheten hör utöver de<br />
öppna ängarna också skogsbeten och hagmarker. Forststyrelsen har gjort en skötselplan för kulturlandskapet<br />
i Hindsby (Kanerva 2003).<br />
Betet på Kalkbruksbergets gamla skogsbete har fortgått obrutet från 1980-talet (Dick Sjöblom,<br />
meddelande 12.5.2006). Kalkbruksbergets skogsbete betas av får men på vallbetet hålls också nötkreatur.<br />
Floran på betesmarkerna i Sottungsby har inte just undersökts. Typiska arter för torra ängar<br />
är t.ex. ängsklocka (Campanula patula) och blåsuga (Ajuga pyramidalis), vilka växer på Palmängen<br />
norr om Kalkbruksberget (Ojala 2005).<br />
6 DJUR, VÄXTER OCH SVAMPAR I SIBBO STORSKOG<br />
Fåglar<br />
Många forskare och amatörornitologer har under årens lopp samlat information om fågelfaunan.<br />
Antalet arter i vinterfågelräkningarna är 64 (Hildén 2005). Antalet häckande fågelarter under sommaren<br />
är betydligt större. Enbart i Hindsbyskogen har 70 häckande arter konstaterats (Solonen<br />
1991). I forskningsprojektet Biodiversity Assessment Tools observerades 82 arter (BioAssess project<br />
2002).<br />
Fyra hotade fågelarter häckar i Sibbo storskog: skrattmås, ortolansparv, liten hackspett och gransångare.<br />
Alla dessa har klassificerats som sårbara arter (VU). Antalet missgynnade arter (NT) som<br />
observerats under de senaste åren är 19 (bilaga 3).
8<br />
Förutom ortolansparv, tjäder, fiskgjuse och berguv finns i Sibbo storskog ytterligare 16 fågelarter,<br />
som nämns i fågeldirektivets bilaga I. I bilaga 4 finns en lista på de av fågeldirektivets arter som observerats<br />
i Sibbo storskog samt direktivets stadganden för arternas bevarande.<br />
Däggdjur<br />
Ingen undersökning av däggdjursfaunan i Sibbo storskog har gjorts där man skulle försökt klarlägga<br />
alla arter inom området. Älg och vitsvanshjort är de största stadigvarande invånarna i Sibbo storskog.<br />
Där finns också goda förutsättningar att se rådjur, som är det tredje av områdets hjortdjur. Till<br />
faunan hör ytterligare bl.a. lodjur. Det hör till arterna i habitatdirektivets bilaga IV och är sällsynt i<br />
Sibbo storskog. I Sibbo storskog har också gjorts sporadiska observationer av varg.<br />
Kräldjur och groddjur<br />
Det anses att alla Finlands kräldjur och groddjur är på tillbakagång. I Sibbo storskog kan man påträffa<br />
alla de fyra kräldjuren, som förekommer på fastlandet i Finland: den hotade snoken (VU) och<br />
missgynnade kopparödlan (NT) samt huggorm och skogsödla. Snoken är klassificerad som sårbar<br />
och finns som förökande population åtminstone i närheten av Storträsk (Jarmo Saarikivi, meddelande<br />
3.4.2006).<br />
Groddjuren i Sibbo storskog är vanlig groda, åkergroda, padda och större vattenödla (Jarmo Saarikivi,<br />
meddelande 3.4.2006). Enligt Saarikivi finns åkergrodan åtminstone i Storträsk och de omgivande<br />
våtmarkerna.<br />
Fiskar<br />
I Sibbo å och några av dess sidogrenar finns en naturligt förökande stam av havsöring. Sibbo ås<br />
havsöringar är unika och deras arvsanlag avviker från andra kända öringstammar (Lempinen 2001).<br />
Havsöringen hör numera till de starkt hotade arterna (EN).<br />
Övriga fiskarter i Sibbo storskog är bristfälligt kända. I Helgträsk, som hör till de större sjöarna i<br />
Sibbo storskog, finns åtminstone abborre, mört, braxen och gädda. I Sibbo storskogs största sjö,<br />
Fiskträsk, finns främst abborre och gädda (Asko Särkelä, meddelande 3.4.2006).<br />
Landlevande blötdjur<br />
I Hindsbyområdet har gjorts två inventeringar av landlevande blötdjur. Enligt dessa påträffades 20<br />
arter. Routio (1996) undersökte blötdjur i Byabäckens dalgång och påträffade bl.a. mångtandad<br />
spolsnäcka (Macrogastra plicatula), som numera förs till de missgynnade arterna liksom landsnäckan<br />
Aegopinella pura, som påträffades två år tidigare (Aitolehti m.fl. 1994).
Fjärilar<br />
9<br />
I västra delen av Sibbo storskog har den starkt hotade (EN) fjärilen lungörtsorgmal (Ethmia funerella)<br />
påträffats (Jari Kaitila, meddelande 3.5.2006). Lungörtsorgmalens larver lever på lungört, som<br />
växter i flera av lundområdena I Sibbo storskog. Ett flertal fjärilarter har påträffats som varit eller<br />
blivit sällsynta såsom violettkantad guldvinge (Lycaena hippothoe), busksnabbvinge (Fixsenia pruni),<br />
eldsnabbvinge (Thecla betulae) och silverstreckad pärlemorfjäril (Argynnis paphia). Den silverstreckade<br />
pärlemorfjärilen är en stor och vacker art. Vingbredden kan bli över 60 mm.<br />
Många undersökningar av fjärilarna i Sibbo storskog har gjorts. Förutom att arterna klarlagts görs<br />
uppföljande undersökningar. Vanda miljöcentrals fjärilsängsprojekt har pågått sedan 1999 (Salin<br />
2001). På Sibbosidan i Hindsby finns Finlands miljöcentrals undersökningslinjer där fjärilsfaunan<br />
följs upp som en del av ett EU Life –projekt. Från fjärilsuppföljningens taxeringslinjer finns inte<br />
observationer av hotade arter men nog av boknätfjäril, som nämns i habitatdirektivets bilaga II och<br />
är därmed en av EU strikt skyddad art.<br />
Nattsländor<br />
Från Sibbo storskog är en hotad nattsländart känd, småfläckig kungsnattslända (Semblis atrata). Artern<br />
finns inom Sibbo ås Natura-område i Byabäcken. Bl.a. Järventausta (1997) har inventerat nattsländorna<br />
i Sibbo storskog. I Järventaustas undersökning ingick endast rinnande vatten och artantalet<br />
är därför ganska litet, 19 arter. Från Finland är över 200 arter kända.<br />
Kärlväxter<br />
Kärlväxter i Sibbo storskog har bl.a. undersökts av Leikas (2004), Kanerva (2003), Ojala (2000 ab),<br />
Ala-Risku (2000), Päivirinta (1998), Ympäristötutkimus Oy Metsäteähti (1991) samt Bäck och<br />
Tonteri (1987). Tre hotade kärlväxtarter har påträffats i Sibbo storskog, den akut hotade (CR) sötvedeln<br />
(Astragalus glycyphyllos) samt de sårbara arterna (VU) skogsklocka (Campanula cervicaria)<br />
och gulmåra (Galium verum). Låsbräken (Botrychium lunaria) och ängsnejlika (Dianthus deltoides)<br />
hör till de missgynnade arterna.<br />
Av de kärlväxter som är sällsynta inom Nylands naturgeografiska region påträffas i Sibbo storskog<br />
bl.a. desmeknopp (Adoxa moschatellina), skogsbingel (Mercurialis perennis), hönsbär (Cornus suecica),<br />
älvstarr (Carex rhynchophysa) och kallgräs (Scheuchzeria palustris). Till de växter i Sibbo<br />
storskog som är värda att uppmärksamma hör också stinknäva (Geranium robertianum), mjölon<br />
(Arctostaphylos uva-ursi), vitag (Rhynchospora alba) och storsileshår (Drosera anglica).<br />
Mossor<br />
Sibbo storskogs mossflora är dåligt undersökt och endast ströobservationer finns tillgängliga. Tillsvidare<br />
är två hotade mossarter kända. Nära Storträsk växter den starkt hotade (EN) hårklomossan<br />
(Dichelyma capillaceum). I norra delen av Sibbo storskog i Hindsby har gles rostmossa (Marsupella<br />
sparsifolia) påträffats. Arten hör till levermossorna och är klassad som en sårbar art (VU) hos oss.
Svampar<br />
10<br />
Svamparterna i Sibbo storskog har utretts bl.a. av Jakobsson (2004, 2005 a-b), Bonsdorff-Salminen<br />
(2005) samt Savola och Wikholm (2005). En akut hotad (CR) skivlingsart, kärröding (Entoloma rubrobasis).<br />
Tre starkt hotade (EN) skivlingar har påträffats slemvaxskivling (Hygrocybe glutinipes),<br />
gröngul vaxskivling (Hygrocybe citrinovirens) och blåtryffel (Chamonixa caespitosa). Blåtryffeln<br />
har enligt Jakobsson försvunnit från Sibbo storskog och därmed också från hela Finland till följd av<br />
att växtplatsen avverkades. Liten larvklubba (Cordyceps memorabilis) är en starkt hotad säcksvamp<br />
som finns i Sibbo storskog.<br />
Av sårbara svamparter är 17 kända från Sibbo storskog (bilaga 3). Bland dessa finns skivlingarna:<br />
papillvaxskivling (Hygrocybe subpapillata), ljusskivig lerskivling (Hygrotrama schulzeri) och aprikostofsskivling,<br />
(Pholiota subochracea). Av sårbara taggsvampar finns två arter: borsttagging (Gloiodon<br />
strigosus) och skinntagging (Dentipellis fragilis). Till de tio sårbara tickorna hör bl.a. klyvblad<br />
(Schizophyllum commune), blackticka (Junghuhnia collabens) och narrporing (Protomerulius<br />
caryae). Två sårbara säcksvampar har påträffats: huvudlik svampklubba (Cordyceps capitata) och<br />
hedskål (Plectania melastoma). Av missgynnade svamparter hat tillsvidare 28 arter påträffats i Sibbo<br />
storskog.<br />
Lavar<br />
Från Sibbo storskog finns observationer av några sällsynta arter. Av dessa är rikfruktig blemlav,<br />
(Phlyctis agelaea) en starkt hotad art (EN). Ytterligare är förekomsten av tre missgynnade arter<br />
(NT) kända: rödbrun blekspik (Sclerophora coniophaea), luddnål Chaenotheca stremonea och<br />
skugglav (Psilolechia clavulifera).<br />
7 SKYDDSOBJEKT OCH NATURA 2000-OMRÅDEN I SIBBO STORSKOG<br />
I Sibbo storskog finns för närvarande fyra naturskyddsområden, som är inrättade enligt naturvårdslagen:<br />
Mariefred (10,6 ha), Hofvet (3,1 ha), Storgårds (13,4 ha) och Flatberget (30,4 ha). Avgränsningsbeslut<br />
för skyddade naturtyper har fattatas för hassellundarna vid Byträsk (1,9 ha) och i<br />
Immersby (2,9 ha) samt för ädellövträdsbeståndet vid Hältingträsk (0,08 ha). Dessutom har ett avgränsningsbeslut<br />
fattats för växtplatsen (0,04 ha) för en speciellt skyddad art, sötvedel (Astragalus<br />
glycyphyllos).<br />
För skyddet av naturen i Sibbo storskog har även andra skyddsbeslut fattats. I Vanda stads generalplan<br />
har Brändberget (46) ha och Högberget (52 ha) reserverats som skyddsområden. Beslut om avgränsning<br />
av viktiga livsmiljöer enligt skogslagen finns åtminstone för fem objekt i Vanda och Sibbo.<br />
Dessutom har skogsägarna haft möjlighet att föreslå skydd av områden inom ramen för programmet<br />
för biodiversiteten i Södra Finlands skogar (METSO). Fram till 17.5.2006 har ett erbjudande<br />
givits. Anbudet godkändes och på området inrättades ett naturskyddsområde på privat mark<br />
(Mariefreds naturskyddsområde).<br />
Natura 2000-områdena i Sibbo storskog är en del av Natura 2000-nätverket, som täcker hela Europeiska<br />
unionen. Syftet är att skydda sådana naturtyper och arter som håller på att bli sällsynta samt<br />
områden som är viktiga för fågelfaunan. Natura 2000-området Sibbo å (FI0100086) omfattar vattenområdena<br />
i Sibbo ås huvudfåra och åtta sidogrenar och skyddet förverkligas med stöd av vattenlagen.<br />
Till Sibbo storskogs Natura 2000-område (FI0100066) hör både odlingsmark, skog, myrar<br />
samt tjärnar och bäckar. I början av år 2006 var områdets areal 1267 ha.
Figur 3. Sibbo storskogs naturskyddsområden.<br />
11
12<br />
8 VÄRDEFULLA LANDSKAPSOMRÅDEN OCH KULTURLANDSKAP I SIBBO STORSKOG<br />
Två regionalt värdefulla landskapsområden finns i Sibbo storskog: Sottungsbys kulturlandskap och<br />
Sibbo ås kulturlandskap (Landskapsområdesarbetsgruppen 1993 a-b). I inventeringen av Nylands<br />
kulturlandskap (Pykälä & Bonn 2000) har två värdefulla vårdbiotoper lyfts fram: det regionalt värdefulla<br />
ängsområdet i Hindsby och en lokalt värdefullt äng söder om Trollträsket i Mosabacka.<br />
Bergområden har bedömts på basen av geologiska, biologiska och landskapsmässiga värden (Husa<br />
& Teeriaho 2004). Inom Sibbo storskog finns två på basen av natur- och landskapsskydd nationellt<br />
värdefulla bergområden: Böleberget-Oxberget och Gillerberget-Åkerbacka. Hacklisbacka-<br />
Kasaberget, Hältingberget och bergen vid Byträsket bedömdes vara av lokalt värde.<br />
9 BEAKTANSVÄRDA NATURHELHETER UTAN<strong>FÖR</strong> NATURA –OMRÅDENA<br />
I denna utredning var tyngdpunkten lagd på naturmiljöer, såsom skogar och myrar. Inom de områden<br />
som inte hör till Natura-nätverket kan särskiljas tre områden, vilka innehåller många beaktansvärda<br />
och till sin natur varierande objekt: 1) Området kring Storträsk och Gumböleträsk i sydvästra<br />
delen av Sibbo storskog, 2) området vid Bysträsk och Fiskträsk i östra delen av Sibbo storskog samt<br />
3) området kring Katronträsk i nordvästra ändan av Sibbo storskog. Inom alla dessa finns hällmarker<br />
med sköldbarkstallar, frodiga lundområden och bäckkanter, våta myrområden samt friska eller<br />
lundartade moskogar i nära naturtillstånd eller annars med stort inslag av död ved.<br />
10 FREDADE NATURMINNESMÄRKEN<br />
I Sibbo storskog finns två fridlysta naturminnesmärken: en gammal lind i Hindsby på Prästbacka<br />
och ett stort flyttblock i Viirilä nära Gamla Borgåvägen. Det fredade trädet i Sottungsby, en stor<br />
ormgran som finns inritad på grundkartan, dog av den svåra torkan år 2003 (Dick Sjöblom, meddelande<br />
12.5.2006).<br />
11 FASTA FORNLÄMNINGAR<br />
Fasta fornlämningar är fredade. Museiverket ansvarar för deras skydd, utforskande och utmärkning.<br />
Enligt fornminneslagen finns en två meter bred skyddszon kring de fasta fornlämningarna. Enligt<br />
Museiverkets data är 19 fornlämningar kända i Sibbo storskog (tabell 1). Av dem är nio förhistoriska<br />
och tio fornlämningar från historisk tid.
Tabell 1. Fornlämningarna i Sibbo storskog. Objektens numrering motsvarar kartan i figur 12.<br />
V=Vanda, S=Sibbo<br />
13<br />
Nr Objektets namn (kommun) Typ (undertyp) Tidsbestämning<br />
1 Skrivkulla (V) boplats sten- och/eller bronsålder<br />
2 Högbergsbacka (V) gravplats (gravröse) förhistorisk<br />
3 Högbergsbacka (V) boplats stenålder<br />
4 Kullbacka (V) framställning av råmaterial (stenbrott) historisk tid<br />
5 Sottungsby (V) framställning av råmaterial (stenbrott) historisk tid<br />
6 Forsbacka (V) boplats stenålder<br />
7 Kuppis (V) boplats stenålder<br />
8 Viirilä (S) boplats stenålder<br />
9 Pupukalteva (S) stenkonstruktion (ryssungn) historisk tid<br />
10 Viirilä (S) boplats stenålder<br />
11 Viirilä (S) boplats stenålder<br />
12 Mariendahls glasbruk (S) industriobjekt (glasbruk) nya tiden<br />
13 Hindsby Västerhov (S) arbets- och produktionsplats (vattenkvarn) historisk tid<br />
14 Hindsby Mariendal (S) arbets- och produktionsplats (vattenkvarn) historisk tid<br />
15 Hindsby Hovgård (S) boplats (herrgård) nya tiden<br />
16 Hindsby Götan (S) arbets- och produktionsplats (vattenkvarn) nya tiden<br />
17 Hindsby Grönkulla (S) arbets- och produktionsplats (vattenkvarn) historisk tid<br />
18 Immersby Broars (S) arbets- och produktionsplats (vattenkvarn) historisk tid<br />
19 Bak-Storäng (S) boplats stenålder<br />
12 SKÖTSEL AV NATUREN<br />
12.1 Vårdade områden<br />
I Sibbo storskogsarbetsgruppens slutrapport (2004) konstateras att det finns behov av att medvetet<br />
öka naturens mångfald (speciellt beträffande skötselkrävande vårdbioptoper och restaurering).<br />
Forststyrelsen har gjort en restaurerings- och naturskötselplan för skogen i Hindsby (Leikas 2004)<br />
och en skötselplan för Byabäckens dalgång och odlingar (Kanerva 2003). Ca 20 ha vårdad äng iståndsattes<br />
i Hindsby år 2004 som en del av ett EU-finansierat miljöprogram.<br />
Typiskt för lundområden är att granar som skuggar den övriga växtligheten måste avlägsnas för att<br />
mångfalden skall upprätthållas. Forststyrelsen sköter de mest livskraftiga hasselförekomsterna i<br />
Hindsbyområdet enligt den uppgjorda skötselplanen. En skötselplan behövs också för att Ribacka<br />
ängen skall bevaras öppen och dess värdefulla arter skall fortleva (Jakobsson 2004). På Ribacka<br />
ängen växer en speciellt skyddad art, gröngul vaxskivling (Hygrocybe citrinovirens). Växtplatsen<br />
har avgränsats under sensommaren 2006. Skötsel- och användningsplanen blir klar senare.
12.2 Restaurering<br />
14<br />
Iden och avsikten med restaurering är enligt Skogsindustrin r.f:s definition: "Restaurering inbegriper<br />
olika åtgärder, ofta av engångskaraktär, med vars hjälp livsmiljöns utveckling mot naturtillstånd<br />
igångsätts. I skogsområden innebär restaurering oftast öppnande av luckor i jämnåldriga planterade<br />
enartsbestånd samt åstadkommande av mera död ved. På dikade myrar är den främsta restaureringsåtgärden<br />
igensättning av diken. Beskogade kulturlandskap måste först röjas och därefter bör den<br />
verksamhet som ursprungligen skapat kulturlandskapet fortsätta, såsom t.ex. genom bete.<br />
Forststyrelsen har enligt den färdigställda planen genomfört restaureringsåtgärder i skogen i Hindsby<br />
(Leikas 2004). Forststyrelsen försöker under år 2007 färdigställa planen för återställelse och naturskötsel<br />
för södra delen av Sibbo storskogs Naturs 2000-område. Hindsby vårdbiotoper har<br />
iståndsatts enligt skötselplanen från 2003 (Kanerva 2003).<br />
Områden som vore värda att iståndsätta, såsom dikade myrar, finns också utanför Sibbo storskogs<br />
Natura-områden. I princip skulle alla större dikade myrar var möjliga objekt. Möjligheterna att på<br />
nytt ta igenväxande ängar i bruk som betesmark vore värt att undersöka och överväga också på andra<br />
ställen än i Hindsby.<br />
13 MARKÄGANDE OCH MARKANVÄNDNING<br />
13.1 Statens marker<br />
Forststyrelsen förvaltar merparten av de 1405 ha mark staten äger i Sibbo storskog. En del av statens<br />
mark är i miljöministeriets besittning. De skogsområden som ägs av staten är samtliga reserverade<br />
för naturskydd och rekreation. Åkermark och ängsmark arrenderas för odling och som betesmark<br />
och områdenas traditionella användning kan därmed fortgå.<br />
13.2 Helsingfors stads marker<br />
I dagsläge äger Helsingfors stad 900 ha skog i Sibbo storskog. Enligt ett beslut från år 2001 sköts<br />
skogarna enligt principer för skötsel av friluftsskog och rekreationsanvändningen prioriteras. Också<br />
naturskyddssynpunkter beaktas mera än ifall skogarna fortsättningsvis skulle vara ekonomiskog.<br />
Byggnadskontoret gör under år 2006 en naturskötselplan på områden som ägs av Helsingfors stad.<br />
13.3 Vanda stads marker<br />
Vanda stad är en betydande markägare i den västra delen av Sibbo storskog. Enligt den gällande<br />
generalplanen och enligt utkastet till ny generalplan är skogsområdena i Sibbo storskog betecknade<br />
antingen som naturskyddsområden eller frilufts- och rekreationsområden. Vanda stad har beslutat<br />
att tillsvidare avhålla sig från förnyelseavverkningar i de skogar staden äger i Sibbo storskog.
Figur 4. Statens, kommunernas och Nylands rekreationsområdesförenings markägo i Sibbo storskog<br />
och dess närområden.<br />
15
13.4 Nylands rekreationsförenings marker<br />
16<br />
Nylands rekreationsförening r.f. är en kommunalt ägd organisation vars uppgift är att trygga och utveckla<br />
rekreationsmöjligheterna för nylänningar och östnylänningar samt att bevara och vårda naturen.<br />
I Sibbo äger föreningen ett drygt tjugo hektar stort skogsområde, som innefattar en liten del av<br />
stranden vid Fiskträsk. Rekreationsområdesföreningen äger ungefär 40 ha mark i Sibbo.<br />
13.5 Privata marker<br />
Nästan hälften av skogsmarken i Sibbo storskog är privat ägd. Merparten av den privata marken används<br />
som konventionell skogsbruksmark. Odlingsmarkerna är till största delen i privat ägo. Åkerbruk<br />
fortgår på stora arealer. Betet har minskat sen den tid det var mest utbrett men man ser ännu<br />
rikligt med betande djur, speciellt hästar men även får och nötboskap.<br />
Tabell 2. Ägande av skogen i Sibbo storskog i maj 2006.<br />
Markägare Areal<br />
staten 1405 ha<br />
Helsingfors stad 900 ha<br />
Vanda stad 278 ha<br />
Nylands rekreationsområdesförening 40 ha<br />
Privata markägare 2020 ha<br />
Totalt 4630 ha<br />
13.6 Planläggningssituationen<br />
I utkastet till generalplan för Vanda är en betydande del av Sibbo storskog betecknat som rekreationsområde<br />
och naturskyddsområde. Dessutom finns områden reserverade för byområden och<br />
jordbruksområden. Sottungsby och omgivande odlingsmarker är kulturhistoriskt värdefulla områden.<br />
I Sibbo är generalplanen för glesbygdsområdena (fastställd 18.4.1997) den främsta gällande planen.<br />
I planen är största delen av Sibbo storskog betecknad som jord- och skogsbruksområde. De områden<br />
som i planen reserverats för naturskydd hör till största delen till Natura 2000 –området. Landbo<br />
området är detaljplanerat (Landbo detaljplan).<br />
14 OMRÅDETS NUVARANDE ANVÄNDNING <strong>FÖR</strong> REKREATION OCH UNDERVISNING<br />
14.1 Tillgänglighet och nuvarande servicestrukturer<br />
Tillgänglighet<br />
Sibbo storskogs läge är ypperligt med tanke på många av användargrupperna. Den befinner sig nära<br />
stora tätorter och nära till goda trafikförbindelser. Busslinjer tangerar Sibbo storskog i alla väderstreck<br />
och dessutom går en nord-sydlig linje rätt genom Sibbo storskog. De som rör sig med egen<br />
bil har tillgång till goda parkeringsplatser t.ex. vid Hanaböle träsk och Håkansböle idrottscentrum.<br />
De som bor nära kan nå Sibbo storskog med cykel eller till fots, vintertid också på skidor längs<br />
märkta skidspår.
Servicestrukturer<br />
17<br />
Servicestrukturer som betjänar friluftslivet är koncentrerade till friluftscentra i Håkansböle och vid<br />
Hanaböle träsk, vilka ligger i närheten av Sibbo storskog. Norr om Sibbo storskog vid Keinukallio i<br />
Kervo finns det tredje betydande friluftscentret. På sibbosidan finns Molnträskets friluftsområde.<br />
Motionsvägarna som utgår från Hanaböle träsk når fram till Sibbo storskog i området kring Bisaträsk.<br />
Vintertid dras tiotals kilometer skidspår i västra delen av Sibbo storskog. Skidspåren fortsätter<br />
ända till Håkansböle och Keinukallio.<br />
Nätet av skidspår vintertid är i nuvarande utsträckning täckande. Dessutom finns i Sibbo storskog<br />
enstaka märkta vandringsleder. De som rör sig i Sibbo storskog i dagens läge gör det i första hand<br />
med allemansrätt. Styrd friluftsanvändning behövs dock i Sibbo storskog eftersom bristen på servicestrukturer<br />
för friluftslivet begränsar besökarnas antal (Arbetsgruppen för Sibbo storskog 2004).<br />
14.2 Olika användning och användargrupper i Sibbo storskog<br />
Fotvandrare och skidlöpare<br />
Fotvandrarna och skidåkarna är de största grupperna av Sibbo storskogs användare. Fotvandring är<br />
den mest populära motionsformen. I Sibbo storskog finns endast ett fåtal märkta stigar och motionärerna<br />
rör sig ofta även sommartid längs skidspårslinjerna. Några organiserade natur- och vandringstillfällen<br />
ordnas i Sibbo storskog. Goda orienteringskartor finns tillgängliga för orienterarna.<br />
Skidåkning hör tillsammans med fotvandring till finländarnas favoritsysselsättningar. Det finns<br />
också mycket goda förutsättningar för skidåkning i Sibbo storskog. Skidåkare räcker också till för<br />
alla spåren i Sibbo storskog.<br />
Rörelsehindrade<br />
Tillsvidare saknas motionsleder anpassade för rörelsehindrade helt och hållet i Sibbo storskog. Det<br />
finns endast ett fåtal lätt framkomliga leder och för att nå ledernas lätt framkomliga delar måste man<br />
ofta ta sig över besvärligare ställen.<br />
Scouter och orienterare<br />
Sibbo storskog erbjuder ypperliga förutsättningar för scoutverksamhet. I Nylands scoutdistrikt är<br />
det närmast kårerna i Kervo, Träskända, Tusby och Sibbo som gör utflykter till Sibbo storskog. I<br />
den varierande terrängen kan scouterna öva grunderna i att klara sig i skogen såsom orientering och<br />
att göra upp eld. Sibbo storskog är också en utmärkt plats för att ordna scouttävlingar och avlägga<br />
prov.<br />
Sibbo storskog är omtyckt som orienteringsterräng och orienteringskartorna täcker största delen av<br />
Sibbo storskog. Den småskaliga terrängen möjliggör anläggande av varierande banor och lämpliga<br />
kontrollpunkter finns det gott om.<br />
Bär- och svampplockning<br />
Bär- och svampplockning är utmärkt nyttomotion. De variationsrika skogarna i Sibbo storskog erbjuder<br />
goda möjligheter för att plocka bär och svamp. Mycket goda blåbärsmarker finns i Sibbo<br />
storskog och på myrområdena kan man finna hjortron.
Jakt och fiske<br />
18<br />
Fem jaktföreningar verkar inom Sibbo storskog och ungefär 200 av föreningarnas medlemmar jagar<br />
årligen inom området. Det viktigaste villebrådet är älg. Dessutom jagas små rovdjur, framför allt<br />
mink och mårdhund.<br />
I sydvästra delen av Sibbo storskog finns Storträsk. Fiskevården för sjön har överlåtits på en fiskeförening<br />
i Vanda fram till slutet av 2008. Regnbågslax i fångststorlek planteras ut i Storträsket. För<br />
att fånga dem behövs ett särskilt lov. I de övriga små sjöarna och tjärnarna kan man meta och pilka<br />
med allemansrätt.<br />
Cyklister<br />
En nationell cykelled tangerar Sibbo storskog och en del av denna är Nordenskiölds cykelrutt mellan<br />
Mäntsälä och Helsingfors. Märkta cykelleder finns i Sottungsby och goda möjligheter att cykla<br />
finner man på flera andra vägavsnitt i Sibbo storskog. På de lugna vägarna i Sibbo storskog skulle<br />
det finnas utrymme betydligt fler cyklister än det finns för närvarande.<br />
Ridning och hundintresse<br />
Sibbo hör till de kommuner där det finns flest hästar per invånare. Häststall finns också på vandasidan.<br />
Ridsport är populärt men bristen på lämpliga ridleder begränsar verksamheten. Tillsvidare rör<br />
sig ryttarna med sina hästar längs vägarna i Sibbo storskog och på skogsstigar i närheten av stallen.<br />
Även om ridning hör till allemansrätten finns det på grund av ryttarnas stora antal ett behov av att<br />
styra verksamheten till särskilda märkta ridleder.<br />
På Helsingfors stads mark finns i söder om Sibbo strorskog en ca 50 ha stor hundskog, som är avsedd<br />
för utomhusvistelse med hundar och träning av dem. Inom Sibbo storskog finns ett motsvarande<br />
träningsområde på två hällmarksområden vid Knutersvägen.<br />
Bågskyttar<br />
Ett flertal olika grupper har hittat en plats för sin verksamhet i Sibbo storskog, En av nykomlingarna<br />
till Sibbo storskog är bågskyttar. Helsingfors stad har år 2004 arrenderat ett skogsområde öster om<br />
Storträsket åt bågskytteföreningen Ukonnuolet ry, som har märkt ut en terrängbana med 18 tavlor<br />
för bågskytte. En annan terrängbana för bågskytte finns i Viirilä.<br />
Undervisning och forskning<br />
Sibbo storskog har en naturlig användning inom miljö- och naturfostran för närliggande skolor.<br />
Vanda naturskola använder Sibbo storskog i miljöundervisningen för grupper av skolelever och<br />
daghemsbarn från Vanda.<br />
Närheten till forskningsinstitut och forskare gör Sibbo storskog till ett lämpligt område för olika<br />
slags forskning. Sibbo storskog var bl.a. ett av de områden som ingick i projektet Biodiversity Assessment<br />
Tools, som omfattade åtta europeiska länder och där det undersöktes hur förändringar i<br />
markanvändning påverkar naturens mångfald (BioAssess project 2002). Pågående forskningsprojekt<br />
är bl.a. Finlands miljöcentrals undersökning om vilken betydelse små myrområden och nyckelbiotoper<br />
har för skogens växter och lavar. Forststyrelsen har låtit utföra och utför undersökningar av<br />
arterna på Natura-områdena i dess förvaltning.
15 KÄLLOR<br />
19<br />
Airaksinen, O. & Karttunen, K. 2001: Natura 2000 –luontotyyppiopas. 2. korjattu painos – Luonto ja<br />
luonnonvarat - Ympäristöopas 46. Suomen ympäristökeskus. Oy Edita Ab. 194 s.<br />
Aitolehti, M., Koivunen, A. & Lehtonen, A. 1994: <strong>Sipoo</strong>n Hindsbyn maanilviäiskartoitus. Julkaisematon.<br />
Ala-Risku, R. 2000: <strong>Sipoo</strong>nkorven metsämantereen kasvillisuudesta. Julkaisematon.<br />
BioAssess project (2002): Jari Niemelä, Bio- ja ympäristötieteiden laitos. Biotieteellinen tiedekunta. PL<br />
65. 00014 Helsingin yliopisto.<br />
Bonsdorff-Salminen, T. 2005: <strong>Sipoo</strong>nkorven sieniä - sieniselvitys Metsähallitukselle. Julkaisematon.<br />
Bäck, S. & Tonteri, T. 1987: <strong>Sipoo</strong>n Hindsbyn arvokkaat lehdot. – Lutukka (3)1987. s. 83–85.<br />
Hildén, M. 2005: <strong>Sipoo</strong>n talvilintulaskentojen lajilista 1993–2004. Julkaisematon.<br />
Honkanen, J. 2006: <strong>Sipoo</strong>nkorpi - luontoselvitys ja nykyinen virkistyskäyttö. Vantaa. 85 s.<br />
Husa, J. & Teeriaho, J. 2004: Luonnon- ja maisemansuojelun kannalta arvokkaat kallioalueet Itä-<br />
Uudellamaalla. – Alueelliset ympäristöjulkaisut 350. Suomen ympäristökeskus. Edita Prima Oy. 469 s.<br />
Jakobsson, S. 2004: Ribackan niittysienistä. 5 s. Julkaisematon.<br />
Jakobsson, S. 2005a: Perinteiset kulttuuribiotoopit –Teoksessa: Salo, P., Niemelä, T., Nummela-Salo,<br />
U. ja Ohenoja, E. (toim.), Suomen helttasienten ja tattien ekologia, levinneisyys ja uhanalaisuus: 44–47.<br />
– Suomen ympäristö (769). Painotalo Casper Oy. Kurikka. 526 s.<br />
Jakobsson, S. 2005b: Stefan Jakobssonin yksityinen tietokanta.<br />
Järventausta, K. 1997: Perhos- ja vesiperhosinventointi <strong>Sipoo</strong>n Hindsbyssä ja kahdella uusmaalaisella<br />
suojelualueella v. 1996. – Moniste. Metsähallitus. Luonnonsuojelun arkisto. Vantaa.<br />
Kanerva, T. 2003: <strong>Sipoo</strong>nkorven Byabäcken-laakson perinnemaisemien ja peltojen hoitosuunnitelma. –<br />
Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja. Sarja B(68).<br />
Leikas, P. 2004: <strong>Sipoo</strong>nkorven Hindsbyn metsän ennallistamis- ja luonnonhoitosuunnitelma. – Käsikirjoitus.<br />
Metsähallitus.<br />
Lempinen, P. 2001: Suomenlahden meritaimenkantojen suojelu- ja käyttösuunnitelma. – Kala- ja riistahallinnon<br />
julkaisuja (52) 2001. Uudenmaan ympäristökeskus ja Uudenmaan työvoima- ja elinkeinokeskuksen<br />
kalatalousyksikkö. Helsinki. 142 s.<br />
Maisema-aluetyöryhmä 1993a: Maisemanhoito. – Maisema-aluetyöryhmän mietintö I. Ympäristöministeriön<br />
ympäristönsuojeluosasto. Mietintö 66(1992).<br />
Maisema-aluetyöryhmä 1993b: Arvokkaat maisema-alueet. – Maisema-aluetyöryhmän mietintö II. Ympäristöministeriön<br />
ympäristönsuojeluosasto. Mietintö 66(1992).<br />
Ojala, A. 2000a: Palokallion kasvillisuus. –. Moniste. Vantaan kaupungin ympäristökeskus.<br />
Ojala, A. 2000b: Flatbergetin kasvillisuus. – Moniste. Vantaan kaupungin ympäristökeskus.
20<br />
Ojala, A. 2005: Vantaan luonnon monimuotoisuuden kannalta erityisen tärkeät alueet: –Vantaan kaupungin<br />
ympäristökeskus ja kaupunkisuunnittelu. 91 s.<br />
Pykälä, J. & Bonn, T. 2000: Uudenmaan perinnemaisemat. – Alueelliset ympäristöjulkaisut 178. Suomen<br />
ympäristökeskus.<br />
Päivärinta, A. 1998: Hindsbyn lehtojen ja laidunniittyjen kartoitus ja hoitosuunnitelma. – Moniste. Metsähallitus.<br />
Luonnonsuojelun arkisto. Vantaa. 47.s.<br />
Routio, I. 1996: Maanilviäiskartoitus Varsinais-Suomen ja Uudenmaan lehdoissa. – Moniste. Metsähallitus.<br />
Luonnonsuojelun arkisto. Vantaa. 21 s.<br />
Salin, T. 2001: Vantaan perhosseuranta. Linjalaskennat 2001. – Vantaan kaupungin ympäristökeskus.<br />
58 s. + 2 liitettä.<br />
Savola K. & Wikholm, M. 2005: Vantaan kääpätutkimus 2003/2004. – Vantaan kaupungin ympäristökeskus.<br />
248 s.<br />
<strong>Sipoo</strong>nkorpityöryhmä 2004: <strong>Sipoo</strong>nkorpityöryhmä II. Loppuraportti. – Itä-Uudenmaan liitto. Julkaisu<br />
82.<br />
Solonen, T. 1991: Hindsbyn metsän linnusto. – <strong>Sipoo</strong>n kunnan ympäristönsuojelulautakunta. Julkaisu<br />
(1) 1991.<br />
Ympäristöministeriö ja maa- ja metsätalousministeriö 2004: Luonnonsuojelubiologiset valintaperusteet<br />
– Etelä-Suomen metsien monimuotoisuusohjelma METSO. PainoPrisma. 16 s.<br />
Ympäristötutkimus Oy Metsätähti 1992: Etelä-<strong>Sipoo</strong>n ja Hindsbyn luontokohdeselvitys 1991. – <strong>Sipoo</strong>n<br />
kunnan ympäristönsuojelulautakunta. Julkaisu (1) 1992.<br />
TACK<br />
Vanda miljöcentral erbjöd mig bra arbetsutrymmen i Backas i Vanda. Tack alltså till Stefan Skog, Jaakko<br />
Vähämäki, Sinikka Rantalainen, Tina Kristiansson, Anna Ojala och andra. Keijo Savola ställde det<br />
material Luonto-Liitto insamlat on naturen i Sibbo storskog till mitt förfogande och gav nyttiga kommentarer<br />
i olika skeden av mitt arbete. Timo Virtanen och Seppo Mäkinen gjorde en del av kartorna i<br />
arbetet. Johanna Aalto som var på arbetspraktik på miljöcentralen digiterade data från terrängkartorna.<br />
Timo Virtanen, Rea Nyström, Asko Särkelä, Tuomas Autere, Elina Warsta ja Markus Raevuori bidrog<br />
med textavsnitt till rapporten. Förutom min styrgrupp vill jag tacka alla dem som bidrog med information<br />
om naturen och svarade på mina frågor: Hannu Ormio, Ari Lahtinen, Tiina Kanerva, Annukka Rasinmäki,<br />
Oskari Orenius, Stefan Jakobsson, Pekka Rytkönen, Pekka Söyrilä, Jari Niemelä, Martti Hildén,<br />
Jarmo Saarikivi, Tea von Bonsdorff-Salminen, Kimmo Jääskeläinen, Sampsa Lommi, Leena Eerola,<br />
Ilpo Huolman, Jani Seppälä, Jari Teeriaho, Janne Heliölä, Juha Pöyry, Petri Ahlroth, Jari Kaitila, Tapio<br />
Solonen, Dick Sjöblom, Anne Mäkynen och Veijo Vuorela
Bilaga 1. 21<br />
VIKTIGA NATURTYPER ENLIGT LAG OCH ENLIGT METSO-PROGRAMMET<br />
Skyddade naturtyper enligt naturvårdslagen 29 §<br />
1) naturliga dungar som till betydande del består av ädla lövträd,<br />
2) hassellundar,<br />
3) klibbalskärr,<br />
4) sandstränder i naturtillstånd,<br />
5) ängar vid havsstranden,<br />
6) trädlösa eller av naturen trädfattiga sanddyner,<br />
7) enbevuxen ängsmark,<br />
8) lövängar<br />
9) stora enstaka träd och trädgrupper som dominerar ett öppet landskap.<br />
Särskilt viktiga livsmiljöer enligt 10 § i skogslagen<br />
1) omedelbara närmiljöer för källor, bäckar och sådana rännilar som bildar bäddar för fortgående rinnande<br />
vatten samt omedelbara närmiljöer för små tjärnar,<br />
2) ört- och gräskärr, ormbunkskärr samt lundkärr och sådana brunmossar som är belägna söder om<br />
Lapplands län,<br />
3) bördiga mindre lundområden,<br />
4) små skogsholmar med fastmarksskog på odikade torvmarker,<br />
5) klyftor och raviner,<br />
6) stup och skogsbestånd vid stupens nedre del, samt<br />
7) sandfält, berg i dagen, stenbunden mark, blockfält, trädfattiga torvmarker och svämängar som i virkesproduktionshänseende<br />
avkastar mindre än lavmoar.<br />
Naturskydssbiologiska urvalskriterier i programmet för biodiversiteten i södra Finlands skogar<br />
(METSO)<br />
1. moskogar med stort inslag av död ved<br />
2. skogskärr<br />
3. svämskogar och lövsumpskogar<br />
4. successionsskogar vid landhöjningskusten<br />
5. lundar<br />
6. solexponerade sluttningar på åsar<br />
7. trädbevuxna kulturmiljöer
Bilaga 2. 22<br />
NATURA 2000 –NATURTYPER I SIBBO STORSKOG<br />
De i habitatdirektivet nämnda prioriterade naturtyperna är märkta med en asterisk (*).<br />
1. Dystrofa sjöar och småvatten<br />
2. Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor<br />
(3. *Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ)<br />
(4. Högörtsängar)<br />
5. Slåtterängar i låglandet (Alopecurus pratensis, Sanguisorba officinalis)<br />
(6 *Högmossar)<br />
(7. Degenererade högmossar änne med fömåga att naturligt regenerera)<br />
8. Öppna svagt välvda mosssar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn)<br />
(9. Mineralrika källor och källkärr av fennoskandisk typ)<br />
10. Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar<br />
11. * Västlig taiga<br />
12. Örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ<br />
13 * Skogbevuxen myr<br />
14. Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ<br />
Inom det undersökta området finnas Natura-naturtyper också utanför de två Natura-områdena i Sibbo<br />
storskog. Hur representativa Natura-naturtyperna utanför Natura-områdena var har inte detta sammanhang<br />
bedömts enligt Natura 2000 –naturtypsguidens kriterier.
Bilaga 3.<br />
HOTADE OCH MISSGYNNADE ARTER<br />
Hotade och missgynnade arter som påträffats i Sibbo storskog. Arterna är inom sin grupp ordnade i bokstavsordning<br />
enligt deras svenska namn. Arter som kräver särskilt skydd är markerade med asterisk (*).<br />
Om artens senast observerats för över tio år sedan har den satts inom parentes ().<br />
Däggdjur<br />
Missgynnade (NT):<br />
Lo, ilves,<br />
Fåglar<br />
Sårbara (VU):<br />
Gransångare, tiltaltti<br />
Mindre hackspett, pikkutikka,<br />
Ortolansparv, peltosirkku,<br />
Skrattmås, naurulokki,<br />
Missgynnade (NT):<br />
Bivråk, mehiläishaukka<br />
Buskskvätta, pensastasku<br />
Fiskgjuse, kalasääski<br />
Gråsparv, varpunen<br />
Gråspett, harmaapäätikka<br />
Gök, käki<br />
Göktyta, käenpiika<br />
Kornknarr, ruisrääkkä<br />
Mindre flugsnappare, pikkusieppo<br />
Nattskärra, kehrääjä<br />
Orre, teeri<br />
Smålom, kaakkuri<br />
Stare, kottarainen<br />
Stenknäck, nokkavarpunen<br />
Strömstare, koskikara<br />
Tjäder, metso<br />
Tornfalk, tuulihaukka<br />
tretåig hackspett, pohjantikka<br />
Trädlärka, kangaskiuru<br />
Törnskata, pikkulepinkäinen<br />
Varfågel, isolepinkäinen<br />
Kräldjur<br />
Sårbara (VU):<br />
Snok, rantakäärme, Natrix natrix<br />
Missgynnade (NT):<br />
Kopparödla, vaskitsa, Anguis fragilis<br />
Fiskar<br />
Starkt hotade (EN):<br />
Havsöring, meritaimen, Salmo trutta m. trutta<br />
Blötdjur<br />
Missgynnade (NT):<br />
(Grönskimmersnäcka, viherkiiltokotilo, Aegopinella<br />
pura)<br />
Mångtandad spolsnäcka, pikkupoimusulkukotilo,<br />
Macrogastra plicatula<br />
Insekter<br />
Starkt hotade (EN):<br />
Lungörtsorgmal, kirjotäpläkoi, Ethmia funerella<br />
Sårbara (VU):<br />
Mindre lungörtvivel, Pikkuimikkäkärsäkäs, Ceutorhynchus<br />
pallidicornis<br />
* Möflickslända, eteläntytönkorento, Coenagrion<br />
puella<br />
Rotfjärillik nattslända, Siulasirvikäs, Semblis<br />
atrata<br />
Kärlväxter<br />
Akut hotadet (CR):<br />
* Sötvedel, imeläkurjenherne, Astragalus glycyphyllos<br />
Sårbara (VU):<br />
Gulmåra, keltamatara, Galium verum<br />
Skogsklocka, hirvenkello, Campanula cervicaria<br />
Missgynnade (NT)<br />
Låsbräken, ketonoidanlukko, Botrychium lunaria<br />
Ängsnejlika, ketoneilikka, Dianthus deltoides<br />
Mossor<br />
Starkt hotade (EN):<br />
*Hårklomossa, hiuskoukkusammal, Dichelyma<br />
capillaceum<br />
Sårbara (VU):<br />
Gles rostmossa, vuoripussisammal, Marsupella<br />
sparsifolia
Bilaga 3. 24<br />
Svampar<br />
Akut hotade (CR):<br />
*Kärröding, heterusokas, Enteloma rubrobasis<br />
Starkt hotade (EN):<br />
Blåtryffel, sinimukula, Chamonixia caespitosa<br />
*Gröngul vaxskivling, limettivahakas, Hygrocybe<br />
citrinovirens<br />
* Liten larvklubba, puikkoloisikka, Cordyceps<br />
memorabilis<br />
* Slemvaxskivling, limajalkavahakas, Hygrocybe<br />
glutinipes<br />
Sårbara (VU):<br />
Aprikostofsskivling, salohelokka, Pholiota subochracea<br />
Blackticka, punakarakääpä, Junghuhnia collabens<br />
Borsttagging, harjasorakas, Gloiodon strigosus<br />
Citronporing, sitruunakääpä, Antrodiella citrinella<br />
Fransporing, valkorihmakääpä, Anomoporia myceliosa<br />
Grangråticka, mäyränkääpä, Boletopsis leucomelaena<br />
Hedskål, punareunamaljakas, Plectania melastoma<br />
Honungsticka, mesipillikääpä, Antrodia mellita<br />
Kantörsporing, vuotikankääpä, Antrodiella americana<br />
Klyvblad, halkiheltta, Schizophyllum commune<br />
Kristallticka, välkkyludekääpä, Skeletocutis stellae<br />
Ljusskivig lerskivling, savuvahakas, Camarophyllopsis<br />
schulzeri<br />
Narrporing, rustikka, Protomerulius caryae<br />
Ockravaxtagging, orarypykkä, Phlebia uda<br />
Papillvaxskivling, nupuvahakas, Hygrocybe subpapillata<br />
Skinntagging, turkkiorakas, Dentipellis fragilis<br />
Svampklubba, himmeäloisikka, Cordyceps capitata<br />
Ulltickeporing, lumokääpä, Skeletocutis brevispora<br />
Veckticka, poimukääpä, Antrodia pulvinascens<br />
Missgynnade (NT):<br />
-, lehtoruostevinokas, Crepidotus subverrucisporus<br />
-, pähkinämaljakas, Urnula craterium<br />
-, ruohikkokieli, Geoglossum fallax<br />
-, talikääpä, Physisporinus rivulosus<br />
Fagerhätta, oranssihiippo, Mycena oregonensis<br />
Finporing, silokääpä, Gelatoporia pannocincta<br />
Grenticka, viuhkokääpä, Polyporus umbellatus<br />
Gropticka, tippahaprakääpä, Postia guttulata<br />
Gräddticka, korkkikerroskääpä, Perenniporia subacida<br />
Gröntagging, viherkarhikka, Kavinia alboviridis<br />
Gul taggsvamp, rikkiorakas, Hydnellum geogenium<br />
Kristallporing, karstakääpä, Gelatoporia subvermispora<br />
Laxporing, istukkakääpä, Postia placenta<br />
Laxticka, lohikääpä, Hapalopilus salmonicolor<br />
Luddticka, huopakääpä, Onnia tomentosa<br />
Oljeporing, kultakurokka, Sistotrema alboluteum<br />
Oljetacking, hammaskurokka, Sistotrema raduloides<br />
Ostticka, korpiludekääpä, Skeletocutis odora<br />
Porslinsblå spindling, posliiniseitikki, Cortinarius<br />
cumatilis<br />
Purpurticka, punakerikääpä, Ceriporia purpurea<br />
Riggtråding siilirisakas,<br />
Rosenticka, rusokantokääpä, Fomitopsis rosea<br />
Rostskinn, peikonnahka, Crustoderma dryinum<br />
Sidenticka, silkkivyökääpä, Trametes versicolor<br />
Spadskinn, kielinahakka, Stereopsis vitellina<br />
Sprödsporing, keltahaprakääpä, Postia septentrionalis<br />
Ullticka, ruostekääpä, Phellinus ferrugineofuscus<br />
Vit sågmussling, valkosahaheltta, Lentinellus auricula<br />
Mycket sällsynt/bristfälligt kända<br />
-, kekojänönkorva, Otidea formicarum<br />
Clavaria amoenides<br />
Clavaria incarnata<br />
Clavaria cf. daulnoyae<br />
Porpoloma metapodium<br />
Lavar<br />
Starkt hotade (EN):<br />
Rikfruktig blemlav, pihlajanläiskäjäkälä, Phlyctis<br />
agelaea<br />
Missgynnade (NT):<br />
Luddnål, jauheneulajäkälä, Chaenotheca stemonea<br />
Rödbrun blekspik, härmähuhmarjäkälä, Sclerophora<br />
coniophaea<br />
Skugglav, siimesruskeinen, Psilolechia clavulifera
Bilaga 4. 25<br />
DIREKTIVARTER<br />
I bilaga II i Europeiska unionens habitatdirektiv samt i fågeldirektivets bilaga I finns uppräknat de djur-<br />
och växtarter för vilka bör anvisas områden under särskilt skydd. Direktiven förutsätter att ett nätverk av<br />
Natura 2000 områden skapas och täcker hela unionens område. Genom detta tryggas en gynnsam<br />
skyddsnivå för arterna och deras livsmiljöer.<br />
Enligt direktivet förverkligas en gynnsam skyddsnivå när "arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig<br />
del av sin livsmiljö, och artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt<br />
kommer att minska inom en överskådlig framtid, och det finns, och sannolikt kommer att fortsätta att<br />
finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt."<br />
Arterna i bilaga IV kräver ett strikt skydd. Det är förbjudet att avsiktligt döda, fånga, störa och hålla till<br />
salu dessa av gemenskapen som betydelsefulla ansedda arter uppräknade i bilaga IV. Arternas föröknings<br />
och rastplatser får inte förstöras eller försämras. Undantag kan sökas från förbudet.<br />
Arter i habitatdirektivets bilaga II<br />
Boknätfjäril, kirjoverkkoperhonen, Euphydryas maturna<br />
Hårklomossa, hiuskoukkusammal, Dichelyma capillaceum<br />
Hårklomossan har i Finland klassificerats som starkt hotad och särskilt skyddad art. Det är i lag förbjudet<br />
att förstöra eller försämra växtplatsen för en särskilt skyddad art (naturvårdslagen 47 §).<br />
Arter i habitatdirektivets bilaga IV<br />
Lo, ilves,<br />
Nordisk fladdermus, pohjanlepakko, Eptesicus nilssonii<br />
Åkergroda, viitasammakko, Rana arvalis<br />
Lon är i Finland en missgynnad art.<br />
Arter i fågeldirektivets bilaga<br />
Berguv, huuhkaja<br />
Bivråk, mehiläishaukka<br />
Fiskgjuse, kalasääski<br />
Gråspett, harmaapäätikka<br />
Järpe, pyy<br />
Kornknarr, ruisrääkkä<br />
Mindre, flugsnappare, pikkusieppo<br />
Nattskärra, kehrääjä<br />
Orre, teeri<br />
Ortolansparv, peltosirkku<br />
Pärluggla, helmipöllö<br />
Smålom, kaakkuri<br />
Svarthakedopping, mustakurkku-uikku<br />
Tjäder, metso<br />
Trädlärka, kangaskiuru<br />
Slaguggla, viirupöllö<br />
Sparvuggla, varpuspöllö<br />
Spillkråka, palokärki<br />
Tretåig, hackspett, pohjantikka<br />
Törnskata, pikkulepinkäinen<br />
Ortolansparven är i Finland en hotad art. Av fågeldirektivets arter är följande arter missgynnade:<br />
bivråk, fiskgjuse, kornknarr, mindre flugsnappare, nattskärra, tjäder, tretåig hackspett och törnskata.
Bilaga 5. 26<br />
BEAKTANSVÄRDA NATUROBJEKT