PLAN FÖR FRILUFTSLEDER SAMT NATURINVENTERING - Sipoo
06.09.2013 • Views
Share Embed Flag

PLAN FÖR FRILUFTSLEDER SAMT NATURINVENTERING - Sipoo

PLAN FÖR FRILUFTSLEDER SAMT NATURINVENTERING - Sipoo

PLAN FÖR FRILUFTSLEDER SAMT NATURINVENTERING - Sipoo

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
sipoo.fi

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

UTVECKLING AV REKREATIONSANVÄNDNINGEN AV<br />

SIBBO STORSKOG<br />

<strong>PLAN</strong> <strong>FÖR</strong> <strong>FRILUFTSLEDER</strong> <strong>SAMT</strong><br />

<strong>NATURINVENTERING</strong><br />

Jarmo Honkanen<br />

Sibbo 2007

Pohjakartta-aineisto © Maanmittauslaitos lupanro 166/MYY/07<br />

Pärmbild: Ytbelagd led i Noux nationalpark, strandskog vid Storträsk i Sibbo storskog, torrdass i<br />

Noux nationalpark och skogsstig i Sibbo storskog.

Förord<br />

Arbetsgruppen II för Sibbo storskog gjorde i sin år 2004 publicerade rapport en bred utvärdering av<br />

de användningsbehov och önskemål som riktas mot Sibbo storskog. En av de saker den bredbasiga<br />

arbetsgruppen övervägde under inom sitt uppdrag berörde tryggandet av rekreationsanvändningen<br />

och naturskyddet i Sibbo storskog. Användningen av Sibbo storskog som rekreationsområde konstaterades<br />

vara begränsad av att strukturer som betjänar friluftslivet saknas nästan helt.<br />

År 2004 sökte och beviljades Östra Nylands förbund medel för projektet Gemensam miljö inom<br />

programmet Interreg III A Södra Finland och Estland. Projektet 3+3 gemensam miljö för Finland<br />

och Estland genomförs av landskapen Östra Nyland, Päijänne Tavastland och Kymmenedalen samt<br />

de estniska landskapen Ida-Virumaa, Lääne-Virumaa och Jõgevamaa. Projektets centrala målsättning<br />

är att sammanjämka rekreationsanvändning av naturen och naturskydd.<br />

Som en del av Gemensam miljö -projektet påbörjades delprojektet Utveckling av rekreationsanvändningen<br />

i Sibbo storskog. Sibbo storskog är ett av de fiska pilotprojekten. I projektet deltar Sibbo<br />

kommun, Vanda stad, Helsingfors stad, Forststyrelsen och Nylands friluftsområdesförening, vilka<br />

svarar för projektets nationella finansiering. Europeiska strukturfonden stöder programmet Interreg<br />

III A för Södra Finland och Estland.<br />

I denna rapport presenteras en plan för friluftsleder i Sibbo storskog och till dem hörande konstruktioner<br />

som betjänar friluftslivet. Som bas för planen för friluftslederna sammanställdes information<br />

om naturen i Sibbo storskog till en skild publikation. Ett sammandrag av publikationen finns bifogat<br />

till denna rapport. Rapporten har översatts från finska till svenska av Curt Nyman.<br />

I styrgruppen för arbetet har medverkat Curt Nyman och Christel Kyttälä från Sibbo kommuns miljövårdsenhet,<br />

Tom Sundbäck från Sibbo kommuns fritidssektor, Aino Leino från Vanda stads grönområdesenhet,<br />

Jaakko Vähämäki från Vanda stads miljöcentral, Timo Virtanen från Helsingfors<br />

stads byggnadsverk, Hannu Ormio och Annukka Rasinmäki från Forststyrelsen och Rea Nyström<br />

från Nylands friluftsområdesförening samt Merike Niitepõld ja Niina Kylliäinen från Östra Nylands<br />

förbund.<br />

Parallellt med planen för friluftsleder har en plan för ridleder gjorts. Sibbo hästavelsförening r.f. har<br />

deltagit i uppföljningsgruppen för projektet Utveckling av rekreationsanvändningen i Sibbo storskog.<br />

Planering av ridleder och planeringen av andra friluftsleder har varits särskilda projekt men<br />

berör samma område – Sibbo storskog. Dragningen av ridleder har presenterats i denna rapport.<br />

Ridlederna inom Vanda stad har planerats av Laura Muukka. Inom Sibbo kommun har ridlederna<br />

planerats av Sibbo hästavelsförening i samarbete med markanvändningsteamet inom Sibbo kommun.

INNEHÅLLS<strong>FÖR</strong>TECKNING<br />

Del 1<br />

1 INLEDNING ...................................................................................................................................5<br />

2 REKEREATIONSANVÄNDNINGENS NULÄGE.....................................................................5<br />

2.1 BEFINTLIGA <strong>FRILUFTSLEDER</strong> OCH ANDRA KONSTRUKTIONER <strong>FÖR</strong> FRILUFTSLIVET ......................5<br />

2.2 ORGANISTIONERNAS VERKSAMHET.............................................................................................7<br />

3 FRAMTIDSUTSIKTER.................................................................................................................7<br />

3.1 REKREATIONSANVÄNDNINGEN AV SIBBO STORSKOG..................................................................7<br />

3.2 OLIKA ANVÄNDARGRUPPER ........................................................................................................8<br />

3.3 MARKANVÄNDING ......................................................................................................................8<br />

4 <strong>PLAN</strong>ERING...................................................................................................................................9<br />

4.1 UTGÅNGSLÄGET <strong>FÖR</strong> LED<strong>PLAN</strong>EN ...............................................................................................9<br />

4.2 INVERKAN PÅ NATURA 2000 –OMRÅDET....................................................................................9<br />

4.3 ZONER <strong>FÖR</strong> REKREATIONSANVÄNDNING .....................................................................................9<br />

4.4 STRUKTURER ............................................................................................................................11<br />

4.4.1 Leder .................................................................................................................................11<br />

4.4.2 Information........................................................................................................................12<br />

4.4.3 Paus- och rastplatser ........................................................................................................13<br />

4.4.4 Räddningskod....................................................................................................................14<br />

4.4.5 Parkeringsplatser..............................................................................................................15<br />

4.5 KARTOR OCH BROSCHYRER.......................................................................................................15<br />

5 <strong>PLAN</strong>EN <strong>FÖR</strong> <strong>FRILUFTSLEDER</strong> ............................................................................................15<br />

5.1 FOTVANDRING ..........................................................................................................................15<br />

5.2 SKIDÅKNING .............................................................................................................................34<br />

5.3 CYKLING...................................................................................................................................40<br />

5.4 RIDNING....................................................................................................................................42<br />

6 <strong>FÖR</strong>VERKLIGANDET AV LEDERNA....................................................................................44<br />

6.1 TIDTABELLSMÅL.......................................................................................................................44<br />

6.2 DELAR SOM KAN <strong>FÖR</strong>VERKLIGAS INOM PROJEKTET 3+3 GEMENSAM MILJÖ..............................45<br />

6.3 DELAR SOM <strong>FÖR</strong>VERKLIGAS MED ANNAN FINANSIERING...........................................................45<br />

6.4 TALKOARBETE ..........................................................................................................................45<br />

6.5 KOSTNADER..............................................................................................................................45<br />

7 UNDERHÅLL OCH ÖVERVAKNING .....................................................................................47<br />

8 LITTERATUR ..............................................................................................................................47<br />

TACK ................................................................................................................................................47

1 INLEDNING<br />

5<br />

Arbetsgruppen Sibbo storskog II publicerade sin slutrapport år 2004. I denna konstaterades markanvändningsplaneringens<br />

betydelse för att natur- och landskopshelheten i Sibbo storskog skall bevaras.<br />

Naturskydd, rekreationsanvändning, jord- och skogsbruk och ett allt ökande behov av byggnadsmark<br />

bör samordnas så att Sibbo storskog också i framtiden är ett område där naturvärden, historia<br />

och nuvarande invånares förväntningar är grundligt beaktade.<br />

Sibbo storskog är en omkring 7150 hektar stor helhet i Sibbo kommun och Vanda stad bestående av<br />

skog och odlingsmark. På grund av terrängens svårframkomlighet har Sibbo storskog förblivit ett<br />

glest bebyggt område samtidigt som omgivningens befolkningsmängd har ökat betydligt. Bosättningen<br />

i Sibbo storskog är koncentrerad till några vägar, som skär genom området och till ständerna<br />

av några små sjöar.<br />

I förhållande till området storlek och befolkningsmängden är utbudet av strukturer för rekreationsanvändning<br />

ringa i Sibbo storskog. Detta har konstaterats begränsa rekreationsanvändningen och<br />

därför har önskemålen och behovet av att förbättra dessa strukturer ökat. Å andra sidan har de väglösa<br />

och obebodda områdena i Sibbo storskog skapat goda möjligheter för den vildmarksbitne att på<br />

egen hand röra sig i naturen.<br />

Sibbo storskog är ett av pilotprojekten i projektet 3+3 gemensam miljö som delfinansieras av Södra<br />

Finlands och Estlands Interreg IIIA program. Den centrala målsättningen i 3+3 gemensam miljö är<br />

att samordna naturskydd och rekreationsanvändning. 3+3 Gemensam miljö, som genomförs av Östra<br />

Nyland, Päijänne-Tavastland och Kymmenedalen och de estniska landskapen Ida-Virumaa, Lääne-Virumaa<br />

och Jõgevamaa, koncentrerar sig på att befrämja en hållbar och balanserad utveckling<br />

av närmiljön kring projektets objekt. Målsättningen är att skapa en modell, enligt vilken kommuner<br />

och skolor på bästa möjliga sätt kan delta i de beslut som rör deras närmiljö.<br />

Många bra förbindelser till Sibbo storskog har försvunnit när hus har byggs över stigar eller andra<br />

gamla förbindelseleder. Oöverkomliga naturliga hinder begränsar möjliga förbindelser och den enda<br />

framkomliga vägen går ofta i omedelbar närhet till gårdsplaner, vilket inte är trevligt varken för<br />

vandraren eller den som bor på stället.<br />

I denna rapport presenteras en plan för vandringsleder och skidspår samt till dessa hörande konstruktioner<br />

för friluftslivet. I rapporten har också angetts några goda alternativ till leder lämpade för<br />

cykel samt dragningen av planerade ridleder. De stigar och skidspår, som visas i planen, sträcker sig<br />

över hela Sibbo storskog men merparten av stigarna befinner sig i utkanterna av skogsområdet. De<br />

centrala delarna av Sibbo storskog föreslås bli lämnade som vidsträckta och lugna ödemarksområden.<br />

Denna plan har ingen rättsverkan. Förverkligandet av lederna och tillhörande konstruktioner överenskoms<br />

särskilt med markägarna.<br />

2 REKEREATIONSANVÄNDNINGENS NULÄGE<br />

2.1 Befintliga friluftsleder och andra konstruktioner för friluftslivet<br />

Märkta leder<br />

De officiellt märkta stigarna i Sibbo storskog är två naturstigar och stigen mellan Helgträsk och<br />

Fiskträsk. Andra leder är de märkta stigarna och skidspåren runt Byträsk och stigen till Storträsk.

6<br />

Den senare används främst av fiskare på väg till sjön. Stigen till Storträsk används flitigt men är i<br />

ganska dåligt skick.<br />

Nätet av skidspår är för närvarande omfattande och täckande, speciellt i de västra delarna av Sibbo<br />

storskog. Spåren i Sibbo storskog är en del av ett mera omfattande spårsystem, som fortsätter ända<br />

till Keinukallio i Kervo. I närheten av Håkansböle finns förbindelse från spåren i Sibbo storskog till<br />

Gjutans friluftsområde. Spåret från Byagården till Katronträsk förenar Vargspåret i östra delen av<br />

Sibbo storskog med spåren i storskogens västra delar. Skidspårens längd i Sibbo storskog är omkring<br />

50 km.<br />

Tabell 1. Märkta stigar<br />

Led Längd Upprätthållare Behov av<br />

iståndsättning<br />

Kalkbrukets naturstig 4,5 km Helsingfors stad finns<br />

Naturstigen Traditionspost 1,4 km Forststyrelsen finns (skyltning)<br />

Stigen Helgträsk-Fiskträsk 1,1 km Nylands friluftsområdesförening finns<br />

Lederna vid Byträsk 3 km och 7 km Immersby idrottsklubb finns<br />

Stigarna vid Storträsk 2,0 km - finns<br />

Rast- och pausplatser<br />

Rastplatserna är få och är oftast byggda av privatpersoner för enskilt bruk. Rast- och pausplatser avsedda<br />

för allmänt bruk är rastskyddet vid Bisaträsk och rastskyddet vid Kalkbrukets naturstig. På<br />

södra sidan av Helgträsk finns en bord- och bänkkombination. Nya rastplatser är under byggnad i<br />

Hindsby.<br />

Tabell 2. Rast- och pausplatser i privat eller allmänt bruk i Sibbo storskog. Vid Brännbergets kåta<br />

och vid alla stugor och rastskydd finns också eldplats (endel anlagda utan markägarens tillstånd).<br />

Plats Typ Markägare Underhåll Anmärkningar<br />

1 Bergströms<br />

torp<br />

gårdstun staten Forststyrelsen planerad reserverbar tältplats<br />

2 Ängesböle tältplats staten Forststyrelsen under byggnad<br />

2 Brännberget kåta privat <strong>Sipoo</strong>n Myyrät ej i allmänt bruk<br />

3 Bisaträsk rastskydd Vanda Vanda stad bör renoveras<br />

4 Bisaträsk rastskydd Helsingfors - olovligt byggd på stadens mark<br />

5 Bisaträsk friluftsstuga Vanda Vantaan latu ej i allmänt bruk<br />

6 Sottungsby rastskydd Helsingfors Helsingfors stad i rekreationsbruk<br />

7 Hältingträsk rastskydd Helsingfors - olovligt byggd på stadens mark<br />

8 Kantorsträsk rastskydd privat privat i privat bruk<br />

9 Storträsk bord-bänk, eldplats Vanda fiskarföreningar ej i allmänt bruk<br />

10 Helgträsk bord-bänk staten - ej invid led<br />

11 Genaträsk stuga privat privat i privat bruk<br />

12 Genaträsk stuga staten scoutkåren Kuksat<br />

ry<br />

ej i allmänt bruk<br />

Parkeringsplatser<br />

Inom Sibbo storskogs området finns sex parkeringsplatser. Forststyrelsen har iståndsatt två parkeringsplatser<br />

vid Västervägen i Hindsby och Nylands friluftsområdesförening har byggt en liten parkeringsplats<br />

nära Helgträsk. De andra tre parkeringsplatserna är halvofficiella. Vid de sex parkeringsplatserna<br />

finns plats för omkring 80 bilar.<br />

I närheten av Sibbo storskog finns stora parkeringsplatser för sammanlagt hundratals bilar vid Håkansböle<br />

idrottspark, vid Hanaböle träsks friluftscentral och vid Nickby idrottsplan. Söder om Sibbo<br />

storskog finns en liten parkeringsplats vid hundskogen.

Tabell 3. Parkeringsplatser i Sibbo storskogs och närområden.<br />

Parkeringsplats Upprätthållare Bilplatser<br />

Västervägen (västra) Forststyrelsen 9<br />

Västervägen (östra) Forststyrelsen 12<br />

Helgträsk Nylands rekreationsområdesförening ca 8<br />

Flatbergsvägen Vanda stad ca 25<br />

Bisaträsk stugan Vanda stad ca 6<br />

Viirilä bollplan ca 15<br />

Håkansböle idrottspark Vanda stad hundratals<br />

Hanaböle träsk friluftscentrum Vanda stad hundratals<br />

Nickby idrottspark Sibbo kommun ca 100<br />

Sibbo hundskog Helsingfors stad ca 15<br />

2.2 Organistionernas verksamhet<br />

7<br />

Vid sidan av kommunerna, staten och Nylands rekreationsområdesförening arbetar ett flertal medborgarorganisationer<br />

och föreningar för befrämjandet av rekreationsanvändningen av Sibbo storskog:<br />

Vantaan latu ry, <strong>Sipoo</strong>n Myyrät –79 ry och Immersby Idrottsklubb rf är aktiva genom att upprätthålla<br />

anläggningar avsedda för rekreationsbruk. Vantaan latu har hand om en friluftsstuga (Bisan<br />

maja) och ordnar olika utfärdstillställningar. Till dessa är alla välkomna, men i övrigt är stugan<br />

och eldplatsen intill endast avsedda för Vantaan latu föreningens användning.<br />

Immersby Idrottsklubb upprätthåller friluftsleder året om kring Byträsk. <strong>Sipoo</strong>n Myyrät upprätthåller<br />

ett skidspår från Koivulavägens Storsten till de övriga skidspåren i Sibbo storskog samt ger ut en<br />

karta över skidspåren. Ukonnuolet ry har byggt en bågskyttebana i närheten av Stortträsk. Hästintresserade,<br />

scouter samt orienterings-, jakt- och fiskeföreningar verkar också aktivt inom olika delar<br />

av Sibbo storskog. Sibbo hästavelsförening r.f. förverkligar t.ex. med talkokrafter en långfärdsridled<br />

i Sibbo storskog.<br />

3 FRAMTIDSUTSIKTER<br />

3.1 Rekreationsanvändningen av Sibbo storskog<br />

Nya märkta leder, en ökning av befolkningens antal i närområdet och inom Sibbo storskog, speciellt<br />

i Landbo och ett ökat intresse för Sibbo storskog i samband med ett eventuellt inrättande av Sibbo<br />

storskogs naturskyddsområde kommer att öka friluftsmänniskornas antal. Miljöministeriets förslag<br />

till inrättande av Sibbo storskogs naturskyddsområde har varit på remiss under våren 2006. Beslut<br />

om naturskyddsområdet har inte ännu fattats men området ingår i Natura 2000 nätverket och är<br />

tänkt att förverkligas som ett skyddsområde enligt naturvårdslagen.<br />

I takt med Helsingforsregionens tillväxt ökar miljöns bullrighet och allt fler invånare exponeras för<br />

buller. I den undersökning av tysta områden som Vanda stad utfört (Wiik m.fl.2005) har den del av<br />

Sibbo storskog, som ligger inom Vanda, konstaterats vara ett betydelsefullt tyst område. Bullerfria<br />

områden är viktiga för hälsan och trivseln. I Sibbo storskog finns fortfarande vidsträckta tysta områden.<br />

Det centrala målet i denna plan för friluftsleder är att hjälpa vandraren att ”hitta” Sibbo storskog.<br />

Utöver att Forststyrelsen och Nylands rekreationsområdesförening medverkar i detta projekt förverkligar<br />

Forststyrelsen sina egna planer på de områden som tillhör staten, speciellt i Hindsby, och<br />

Nylands rekreationsområdesförening utvecklar sitt område vid Fiskträsk.

3.2 Olika användargrupper<br />

8<br />

Sibbo storskog används av mycket varierande grupper av människor. För dem som bor nära storskogen<br />

är den en välbekant terräng för motion. På vintern skidas det i spåren i Sibbo storskog. De<br />

två traditionella skidevenemangen, Vargspåret och Tahkon hiihto, samlar rikligt med deltagare.<br />

Organiserad verksamhet ordnas i Sibbo storskog även av många andra organisationer, såsom scouter,<br />

orienterare, bågskyttar, hundägare och jägare. De fiskeföreningar som ansvarar för fiskevården<br />

vid Storträsk planterar ut regnbågslax och säljer fiskekort.<br />

Ridningens popularitet ökar ständigt och Sibbo hästavelsförening r.f. medverkar genom att planera<br />

och förbättra ridmöjligheterna i Sibbo storskog. Ridleder har planerats även på Vanda sidan av Sibbo<br />

storskog.<br />

För rörelsehindrade saknas tillsvidare leder i Sibbo storskog. Målsättningen är dock att förbättra<br />

möjligheterna också för rörelsehindrade att komma ut i Sibbo storskog. Till Sibbo strorskogs södra<br />

och västra delar har planerats leder som lämpar sig också för dem som rör sig i rullstol.<br />

Förutom användningen för friluftsliv och rekreation används Sibbo storskog också i stor utsträckning<br />

för undervisning och forskning. I Sibbo storkskog får Vanda naturskolas små elever och<br />

grundskoleelever från Sibbo och Vanda liksom Helsingfors universitets studeranden lära sig om naturen.<br />

Den nuvarande rekreationsanvändningen av Sibbo storskog behandlas också i del 2 av denna rapport<br />

börjande från sidan 16.<br />

3.3 Markanvänding<br />

Arbetsgruppen för Sibbo storskog II konstaterade i sin slutrapport markanvändningsplaneringens<br />

betydelse för att Sibbo storskogs enastående natur skall bevaras (Arbetsgruppen för Sibbo storskog<br />

II, 2004). I arbetsgruppens rapport delades Sibbo storskog in i fyra zoner enligt målsättningarna för<br />

markanvändningen: entydiga skyddsområden; samfundens skogsområden där det föreligger behov<br />

av att utveckla rekreationsanvändningen; områden där det inte föreligger betydande behov av förändringar<br />

samt områden det finns ett flertal förändringsbehov bl.a. i form av naturskydd, jord- och<br />

skogsbruk och byggande.<br />

Strävan har varit att styra nybyggande till byområdena. Nybyggnation i Sibbo storskog förutsätter<br />

beslut om behov av planering, genom vilka det säkerställs att byggnaden passar i miljön och inte<br />

kommer att vara till förfång för framtida planläggning eller för naturvärden. Planläggningssituationen<br />

har kort behandlats i del 2 av rapporten, sidan 16.<br />

I Sibbo finns en önskan om att bibehålla en betydande del av Sibbo storskog som skogsbruksområde.<br />

Skogsbruk idkas för närvarande nästan bara på privat mark. De områden som ägs av staten har<br />

reserverats för naturskydd och som kulturlandskap med bete och odling.<br />

Några betydande förändringar i arealen av odlingsmark är inte att förvänta. Åkerarealen förblir troligen<br />

oförändrad. Däremot förefaller arealen betesmarker att t.o.m. öka. Inom Sibbo storskog hålls<br />

ett betydande antal hästar och hästbeten finns i närheten av bosättningen på olika håll i Sibbo storskog.<br />

I Hindsby ökar arealen betat område till följd av Forststyrelsens restaurering av vårdbiotoper<br />

(Kanerva 2003).

4 <strong>PLAN</strong>ERING<br />

4.1 Utgångsläget för ledplanen<br />

9<br />

Sibbo storskogs omkrets är endast 37 km. I söder begränsas Sibbo storskog av motorvägen och på<br />

de andra sidorna av vida odlingsmarker och bebyggelse. Breda kraftlinjegator och gasledningar skär<br />

genom de inre delarna av Sibbo storskog. I Sibbo storskog finns dock ännu stora lugna områden.<br />

Vid planeringen av lederna har befintliga stigar och andra färdiga förbindelser utnyttjats. I planen<br />

föreslås endast några hundra meter leder genom skogsområden utan stigar. I dessa fall finns behov<br />

av en ny stig för att hela leden skall fungera. Vid Byabäcken i Hindsby har planerats en lång ny stig.<br />

Här kan man utnyttja den skyddszon längs bäcken och till denna hörande anvisningar och bestämmelser<br />

(Jord- och skogsbruksministeriet 2000). Stigen kan dras längs skyddszonen utan att odlingsarealen<br />

minskar eller det uppstår betydande skador på naturen längs bäcken.<br />

Skyddet av naturen i Sibbo storkskog har beaktats vid planeringen av lederna. Merparten av de<br />

märkta lederna i skogsområdet går längs befintliga skogsstigar eller traktorvägar. Landskapet förändras<br />

därför inte på annat sätt än att stigens märken placeras på träden och övergångsställen förses<br />

med broar, vilka nästan undantagslöst endast är små spångbroar.<br />

Inom området gjorden en naturinventering för att säkerställa att märkta leder inte placeras i närheten<br />

av speciellt störningskänsliga platser. Så har man t.ex. gått runt vidsträckta stiglösa hällmarker, vars<br />

vegetation av lavar och mossor är speciellt känsliga för slitage. I de centrala delarna av Sibbo storskog<br />

lämnas stora områden utan stigar där naturen kan bevaras möjligast orörd och där vildmarksbetonade<br />

vandringar kan göras.<br />

4.2 Inverkan på Natura 2000 –området<br />

Dragningen av lederna och placering av rastplatser äventyrar inte kända förekomster av hotade arter.<br />

Skogsavsnitten av vandringslederna på Natura 2000 området och största delen av skidspåren har<br />

dragits längs befintliga stigar. I Byabäckens dalgång följer stigarna åkrarnas och ängarnas kanter.<br />

Vandringsridleden har märkts ut i samma smala korridor som vandringsleden i de fall när man behöver<br />

en ny stig för ridleden. På ledernas slitagekänsliga terrängavsnitt byggs spångar och brokonstruktioner.<br />

Målsättningen är att bra utmärkta och underhållna leder styr användningen effektivt och<br />

minskar slitaget av terrängen.<br />

4.3 Zoner för rekreationsanvändning<br />

I Noux nationalpark använder Forststyrelsen en zonindeling där området är indelat i en fjärrdel och<br />

en sevärdhetsdel. Enligt zonindelningen placeras strukturerna för friluftsliv inom sevärdhetsdelen<br />

och inom fjärrdelen märks inte ens stigarna ut. Samma zonindelning kan tillämpas också i Sibbo<br />

storskog varvid fjärrdelen består av de centrala delarna av Sibbo storskog och sevärdhetsdelen finns<br />

i utkanterna av området. Förslaget till fjärrdel, till vilken besökare inte i första hand styrs, visas på<br />

kartan på sidan 10 (figur 1).<br />

De nya lederna inom Sibbo storskog placeras i huvudsak i utkanterna av områdets västra och södra<br />

delar. I de centrala delarna bibehålls stora skogsområden där inga stigar märks ut. Strävan har varit<br />

att lederna dras så att de inte skär rätt igenom stora fridfulla skogsområden. I Hindsby har denna<br />

princip inte helt kunnat förverkligas. På grund av terrängformerna kan leden från Nickby till västra<br />

delarna av Sibbo storskog dras endast genom de centrala delarna av Hindsbyskogen.

10<br />

Figur 1. De planerade vandringslederna i Sibbo storskog samt till dem hörande konstruktioner för<br />

friluftslivet, föreslagna ”ödemarksområden” samt statens, Helsningfors stads, Vanda stads och Nylands<br />

rekreationsområdesförenings markägo i Sibbo storskog med omgivning. Den spridda bebyggelsen<br />

på kartan (små svarta fyrkanter) är markerad enligt situationen år 2001.

4.4 Strukturer<br />

4.4.1 Leder<br />

11<br />

Vandringsstigar<br />

Vandringslederna går på många ställen längs skogsbilvägar. Enligt planen för lederna behöver<br />

skogbilvägarna inte iståndsätts eller byggas om på något sätt. Det vore dock önskvärt att när de<br />

skogsbilvägar som används som vandringsled i något skede iståndsätts, som i vilket fall som helst<br />

blir aktuellt, att man då skulle använda finkornigt jordmaterial. Detta är mycket behagligare att gå<br />

på än den grovkorniga krossten man på många ställen använt som beläggning på skogsbilvägarna.<br />

Naturstigar<br />

De befintliga och planerade naturstigarna i Sibbo storskog är till största delen smala gångstigar och<br />

är delar av längre ringleder. Naturstigarnas informationspunkter märks antingen med numrerade pålar,<br />

till vilka hör en broschyr, eller så att informationstavlor placeras ut.<br />

Kombinerade vandrings- och skidleder<br />

Fotvandring och skidåkning har ställvis angetts på samma linje. Kombinerade stigar och skidspår<br />

står sommartid till vandrarnas förfogande och används vintertid som skidspår. Lederna iståndsätts<br />

som vandringstigar men dessutom rensas träd och buskar bort för skidspårets behov.<br />

Skidleder<br />

På skidlederna dras skidspår endast nar snöläget så tillåter. Största delen av skidlederna i Sibbo<br />

storskog anläggs på odlingar och andra öppna områden. Inom trädbevuxna områden hålls för klassisk<br />

skidstil en 2 meter bred linje öppen och för fri stil en minst 3,5 m bred linje. Skidlederna underhålls<br />

inte för sommarbruk.<br />

Motionsvägar<br />

Motionsvägar är grundade stigar med beläggning av stenaska. De görs lättframkomliga och utan<br />

hinder. På friluftsvägar kan man sommartid röra sig t.ex. med barnvagn. Vintertid kan man dra<br />

skidspår på motionsvägar och vid behov och i mån av möjlighet även ett skilt spår för fotgängare.<br />

I Sibbo storskog byggs två typer av motionsvägar: En 2 m bred motionsväg byggs med lätta maskiner<br />

och med minsta möjliga ingrepp i naturen. På denna kan vintertid anläggas skidspår för klassisk<br />

skidstil. Den bredare motionsvägen görs 3,5 m bred. De bredare motionsvägarna byggs nära tättbebyggda<br />

områden där vägen har fler användare. För vägen röjs en 5 m bred gata, från vilken träd och<br />

buskar avlägsnas. På vintern anläggs spår för fri skidstil och för klassisk stil.<br />

Leder lämpade för rörelsehindrade<br />

Lämpliga delar av motionsvägarna som byggs i Sibbo storskog märks ut för rörelsehindrade såsom<br />

de som rör sig med rullstol. På grund av höjdskillnaderna lämpar sig inte alla motionsvägar för alla.<br />

I det skede när lederna förverkligas kan man definiera olika krävande leder för de som rör sig med<br />

rullstol. Vid denna klassificering behövs hjälp av personer och organisationer med erfarenhet av de<br />

rullstolsbundnas vardag. Avsikten är att åtminstone leden till Storträsk (led 2a), leden väster om<br />

Landbo (led 3) och avsnittet med motionsväg från Bisaträsk parkeringsplats till Bisaträsk (på led<br />

16) skulle vara så lättframkomliga att de sommartid skulle lämpa sig för de flesta som rör sig med<br />

rullstol.

12<br />

Lederna utmärkta på kartan<br />

På kartan över lederna utritas utöver de märkta lederna och vägarna även sådana goda och för vandrare<br />

lämpade stigar samt andra förbindelser som komplettering till det i terrängen märkta nätverket<br />

av leder. Kompletterande leder utmärks inte i terrängen men över bäckar och diken kan byggas broar<br />

för att underlätta framkomligheten. Markägarna tar förhoppningsvis stigarna i beaktande så att de<br />

inte förstörs t.ex. i samband med skogsavverkningar.<br />

Cykelleder<br />

I Sibbo storskog finns inga cykelvägar men bilvägar med ringa trafik lämpar sig även som cykelvägar.<br />

Många skogsbilvägar är även framkomliga med cykel. Ledalternativen är utmärkta på kartan på<br />

sidan 41 (figur 24).<br />

Ridleder<br />

I Sibbo storskog märks ut ridleder för året om bruk eller endast för sommarbruk. En del av lederna<br />

märks ut längs småvägar med liten trafik. I skogsterräng är en ca en meter bred skogsstig tillräcklig.<br />

Ridlederna har på vissa ställen samma sträckning som vandringsleder eller skidspår. Stigen för fotvandrare<br />

och ridstigen placeras i dessa fall bredvid varandra på var sitt spår. Ridled endast för<br />

sommarbruk och skidspår kan gå på samma linje. Ridlederna i Sibbo storskog är en del av ett mera<br />

omfattande nät av ridleder.<br />

4.4.2 Information<br />

I denna plan finns förslag till skyltning. Förrän lederna förverkligas finns ett behov av att komma<br />

överens om en enhetlig, kanske för Sibbo storskog särkskilt utformad, praxis beträffande skyltning,<br />

utmärkning och måhända även i fråga om skyltmodeller för hela Sibbo storskog.<br />

Figurerna 2–4. Tre typer av ledmärken: en målad träskiva fastspikad på trädstammen, ett band fäst<br />

runt trädstammen och en färgfläck målad på trädstammen.

13<br />

Ledmärken<br />

Vandringsleder märks ut tydligt med märken som kan urskiljas i terrängen. De långa lederna märks<br />

ut med målfärg på trädstammar bredvid stigen så att märken hela tiden är synliga i bägge riktningar.<br />

Vid stigar som följer kanten av åkrar eller ängar märks stigen med pålar, som målas i samma färg<br />

som märkena i skogen. När det är tydligt hur en stig i öppen terräng löper kan märkena placeras<br />

glest. Korta och långa leder märks med olika färg. Naturstigar märks på särskilt sätt.<br />

Vägvisare<br />

Vägvisare sätts upp vid ledens början och vid de<br />

korsningar där de behövs för tydlighetens skull.<br />

För ringleder anges på vägvisarna ledens namn<br />

och längd. På vägvisarna till långa ringleder anges<br />

dessutom namnet på följande betydande<br />

etappmål och avståndet till detta. Enhetliga vägvisare<br />

sätts upp längs lederna och lämpligen enligt<br />

Forststyrelsens modell (figur 5).<br />

Figur 5. Den vägvisarmodell Forststyrelsen använder<br />

är stadig och hållbar.<br />

Informationstavlor<br />

Informationstavlor placeras vid de mest betydande startpunkterna för lederna, i allmänhet i anslutning<br />

till parkeringsplatser och rastplatser. Informationstavlorna bör vara stadiga och väderbeständiga.<br />

Ramen till tavlorna görs av stadigt trävirke. Tavlans botten består av en aluminiumskiva. På tavlan<br />

vid ledens början visas åtminstone en karta över leden med symboler och förklaringar. På tavlor<br />

vid rastplatser ges förhållningsregler till användningen av rastplatsen.<br />

Informationspunkter på naturstigar<br />

Informationspunkterna vid Brännbergets och Hältingträsks naturstigar märks med numrerade pålar.<br />

Vid den planerade korta naturstigen vid Byabäcken sätts informationstavlor upp.<br />

4.4.3 Paus- och rastplatser<br />

Pausplatser<br />

Längs lederna i Sibbo storskog anläggs flera<br />

pausplatser, som förses med bord- och bänkkombinationer.<br />

Vid pausplatsen kan man ta<br />

igen sig efter vandringen och äta sin färdkost.<br />

Pausplatserna förses inte med avfallskärl utan<br />

var och en förutsätts ta hand om sitt skräp.<br />

Figur 6. Pausplatsens enda utrustning är en<br />

stadig bord- och bänkkombination.<br />

Rastplatser<br />

Vid rastplatserna finns möjligheter att göra upp eld och övernatta. Rastplatserna är dock i första<br />

hand avsedda för kortare vila. Vid rastplatserna finns eldplats, ett slätt område för tält, vedförråd,<br />

avträde och kompost för multnande avfall. Som tilläggsutrustning kan finnas ett rastskydd eller an-

14<br />

nat tak. Vid rastplatserna sätts upp en informationstavla där det ges förhållningsregler för lämplig<br />

hantering av avfall.<br />

Lägerområden<br />

På lägerområden finns möjlighet att slå läger för längre tid (med allemansrätt får tält slås upp på annans<br />

mark för högst ett par nätter). Grupper bör fråga om lov av lägerområdets innehavare. Vid lägerområden<br />

och tältplatser finns möjlighet att göra upp eld, avträde och kompost för multnande avfall.<br />

Forststyrelsen håller på att iståndsätta ett lägerområde i Hindsby. Vid det s.k. Bergströms torp har<br />

planerats ett lägerområde som bör reserveras (Bergströms reserverbara rastplats) och kunde användas<br />

av grupper. Det skulle vara lovligt att slå läger endast för dem som reserverat platsen.<br />

Ytterligare ett lägerområde skulle behövas i södra delen av Sibbo storskog men en lämplig placering<br />

kräver ytterligare planering.<br />

Vattenpunkter<br />

I Sibbo storskog finns ett tiotal brunnar och källor. Vattnets tjänlighet som dricksvatten borde undersökas<br />

förrän vattenpunkterna märks ut på ledkartorna. Den kommun där vattenpunkterna finns<br />

ombesörjer undersökningen. I inledningsskedet anvisas tre vattenpunkter för vandrarna. Dessa finns<br />

bredvid vandringslederna vid Hanaböle träsk, vid Torpet och i Hindsby.<br />

Vattenpunkten vid Hanaböle träsk finns i anslutning till friluftscentret och står till förfogande när<br />

friluftsgården är öppen. Vid Torpet finns jaktföreningens brunn och användningen av denna måste<br />

ännu överenskommas med föreningen. Vattenpunkten i Hindsby är en brunn i närheten av Ängesböle<br />

lägerområde.<br />

4.4.4 Räddningskod<br />

Med tanke på nödsituationer placeras räddningskoder längs lederna. Dessa är korta bokstavs- och<br />

sifferserier, från vilka nödcentralen genast vet deras exakta postition. I händelse av nödsituation<br />

ringer man till det allmänna alarmnumret och meddelar närmaste räddningskod. Räddningskoder<br />

placeras åtminstone vid rastplatser och tältplatser samt vid behov också vid pausplatser och andra<br />

ställen längs lederna.<br />

Figur 7 och 8. Rastskyddet i Noux nationalpark (t.v.) har konstaterats vara ändamålsenligt och<br />

funktionellt. T.h. det gamla och slitna rastskyddet vid östra sidan Bisaträsk i Sottungsby.

4.4.5 Parkeringsplatser<br />

15<br />

Inom avgränsningen för Sibbo storskog finns för närvarande sex parkeringsplatser med totalt ca 80<br />

bilplatser. Vid Knutersvägen byggs två nya parkeringsplatser och fyra befintliga parkeringsplatser<br />

förbättras. Härmed ökar antalet bilplatser på de åtta parkeringsplatserna till omkring 150.<br />

Det föreslås inte att stora parkeringsplatser byggs i Sibbo storskog. Parkeringsplatserna vid Håkansböle<br />

idrottspark, Hanaböle träsks friluftscentral och Nickby idrottsplan med hundratals bilplatser<br />

står friluftsfolkets till förfogande.<br />

4.5 Kartor och broschyrer<br />

En karta över vandringslederna och nya skidspår görs först i det skedet att lederna märkts ut i terrängen<br />

och har iståndsatts. I inledningsskedet publiceras ledkartor endast i elektronisk form på Internet,<br />

vilket underlättar uppdateringen av dem. Tryckta kartor över stigar görs när ett mera vidsträckt<br />

nät av leder finns utmärkt i terrängen.<br />

I inledningsskedet av förverkligandet av planen görs en broschyr, där planen och dess mål presenteras<br />

kort och en beskrivning av naturen och vad man kan göra och uppleva i Sibbo storskog ges.<br />

Broschyren publiceras elektroniskt och möjligen i tryckt form. För naturstigarna görs särskilda broschyrer<br />

och informationshäften.<br />

5 <strong>PLAN</strong>EN <strong>FÖR</strong> <strong>FRILUFTSLEDER</strong><br />

5.1 Fotvandring<br />

Leder för fotvandring går längs stigar, traktorspår, skogsbilvägar och allmänna vägar. Största delen<br />

av lederna går i skogsterräng. Ställvis går de i kanten av åkrar och ängar. Bosättningsområden har<br />

undvikits. Vid Landbo hörs bullret från motorvägen ställvis ganska starkt men merparten av leden<br />

mellan Landbo och motorvägen är behaglig att vandra.<br />

I Sibbo storskogs södra och västra delar i närheten av de stora bosättningsområdena finns korta<br />

ringleder, vilkas längd varierar från två till närmare tio kilometer. De korta lederna är delar av långa<br />

ringleder. Av dessa är den som går genom Sibbo storskogs södra del 23 km och den som går genom<br />

storskogens norra del 27 km. Tillsammans bildar de en led som går runt hela Sibbo storskog med en<br />

längd av omkring 40 km.<br />

Nätet av vandringsleder består av märkta skogsstigar med delar av naturstigar och andra stigar och<br />

leder samt motionsvägar. Längs lederna finns flera platser lämpade för korta vilopauser där det<br />

finns en bord- och bänkkombination samt bättre utrustade rastplatser och lägerplatser för längre uppehåll.<br />

Vattenpunkter finns begränsat och inte vid tillnärmelsevis alla pausplater finns tillgång till<br />

rent vatten.

16<br />

Figur 9. Indexkarta. Kartindelningen över vandringslederna är utmärkta med mörkgrå och skidspåren<br />

med ljusgrå ramar.

17<br />

Figur 10. Ledplanens vandringsleder och motionsvägar. Avsnitt med stigar och motionsvägar har<br />

inte markerts särskilt. De befintliga naturstigarna (14 och 25) samt planerade naturstigar (5, 22 och<br />

29) har markerats med sicksack linje. Befintliga och planerade parkeringsplatser har markerats<br />

med grå kvadrater. Avgränsningen av Sibbo storskog markers med en streckad linje. Sjöar och träsk<br />

samt vägar finns utmärkta på kartan.

18<br />

A Vandringsleder och friluftsvägar i området kring Storträsk<br />

Nuläge<br />

Inom området finns stigar och breda traktorspår. Från Nybygget i norr utgrenar sig flera stigar mot<br />

söder till området kring Storträsk. Mot öster finns en obruten stigförbindelse ända till Knutersvägen.<br />

Området avgränsas av motorvägen men mot söder finns från området goda förbindelser via en bro i<br />

närheten av Storträsk och en bred underfart vid Stora Dammen. Mot väster finns ingen fungerande<br />

stigförbindelse längre sedan den förbindelse Vanda naturskola länge använt bröts genom byggnation.<br />

Vid Håkansböle idrottspark finns en stor parkeringsplats, från vilken det är ca 2 km gångavstånd till<br />

Sibbo storskog. Vid Flatbergsvägens parkering finns plats för över 20 bilar. Från parkeringen leder<br />

en illa medfaren stig till Storträsk. Fiskevården vid Storträsk har genom Vanda stads fritidsnämnds<br />

beslut överlåtits till en fiskeförening fram till 2008. Fiskarna har byggt en rastplats vid sjöns södra<br />

sida där det finns ett bord och bänkar samt eldplats. Från söder finns en underhållsväg ända fram till<br />

sjöns strand. Vid södra ändan av underhållsvägen finns en bom.<br />

Plan<br />

Vandringsleder: Från Vanda naturskola byggs en ny stigförbindelse till Sibbo storskog (led 1). Det<br />

är också möjligt att denna kan fortsätta till Håkansböle idrottspark. Från naturskolan går leden först<br />

längs en stig mot söder. Efter att ha korsat Sottungsbyvägen kommer man via Bäckbrinken till kanten<br />

av skogen. I skogen behövs ca 900 m ny stig. Stigen kan till största delen dras längs upptrampade<br />

spår i terrängen.<br />

Runt Gumböle träsk märks en ringled ut (led 2), som går via Storträsk. På leden behövs tre broar.<br />

Våta ställen på stigen fylls ut. Leden förbättras i ett senare skede till motionsväg. (led 2a).<br />

Stigförbindelsen (led 4) österut märks ut och förses med vägvisare fram till Knutersvägen. Söder<br />

om Landbo går stigen genom en vidsträckt äng. Ängen under kraftledningen kunde iståndsättas till<br />

fjärilsäng.<br />

Motionsvägar: Början av den led som går från Flatbergets parkering till Storträskets norra strand<br />

anläggs som motionsväg (led 2a), som anpassas för rörelsehindrade. Motionsvägens bredd är 2 m<br />

och ytbeläggs med stenaska.<br />

Väster om Landbo byggs en motionsväg (led 3) för året om bruk. Vägens bredd är 3,5 och hela väglinjens<br />

bredd 5 m. Vägen ytbeläggs med stenaska. Under vintern anläggs skidspår på motionsvägen.<br />

Leder utmärkta på stigkartan: Den kraftigt slitna övergången av bäcken behöver spångar på<br />

nordöstra sidan av Gumböle träsk.<br />

Pausplatser: Där motionsvägen når norra stranden av Storträsket görs en träbrygga som pausplats<br />

så att även rullstolsbundna ges möjlighet att komma fram till vattnet. På bryggan placeras en bord-<br />

och bänkkombination. En annan bord- och bänkkombination placeras vid led 4 söder om Landbo.<br />

Rastplats: Den befintliga rastplatsen vid södra stranden av Storträsket kompletteras med kokskjul<br />

eller rastskydd, vedförråd, avträde och kompost för multnande avfall samt informationstavlor.<br />

Parkeringsplats: Flatbergets parkeringsplats iståndsätts för ca 25 bilar.

19<br />

Figur 11. Vandringsleder. Förbindelser till södra sidan av motorvägen har markerats med svarta pilar.

20<br />

B Vandringsleder och motionsvägar i Hältingträskområdet<br />

Nuläge<br />

Området kring Hältingträsk genomkorsas av många skogsstigar. Stigarna och traktorspåren fortsätter<br />

norrut till Byträsket nästan utan avbrott. Till området söder om motorvägen finns en bra förbindelse<br />

via Bäckängsvägens underfart. Härifrån leder en bred stig till stranden av Hältingträsk. Västerut<br />

finns en sammanhängande stigförbindelse till Storträsksområdet. Väster om Hältingträsket<br />

finns en skogsbilväg med bom i södra ändan.<br />

I området vid Hältingträk och Genaträsk har olovligt körts med terränghjulingar, vilka speciellt i<br />

kärr- och lundområden lämnat djupa spår. I närheten av Hältingträsk finns två olovligt byggda rastskydd.<br />

I närheten har träd fällts eller skadats och omgivningen har skräpats ned. Söder om motorvägen<br />

finns det av Helsingfors stad upprätthållna området för motionering av hundar och i anslutning<br />

till detta en liten parkeringsplats.<br />

Plan<br />

Vandringsleder: Början av vandringsleden öster om Knutersvägen går längs en skogsbilväg och<br />

skogsstigar, vilka i ett senare skede förbättras till en naturstig (led 5) och motionsväg (led 6). Vandringsleden<br />

som fortsätter norrut (led 7) märks ut och skyltas. I ledens början behövs en bro över ett<br />

brett myrdike. Öster om Genaträsk behövs två broar för vandringsleden.<br />

Naturstig: En naturstig vid Hältingträsk märks ut (led 5) med skogens, kärrets och träskets natur<br />

som tema. Informationspunkterna märks ut som numrerade pålar med hänvisning till en skriftlig<br />

guide. Väster om Hältingträsk behövs en övergång vid ett dike. Naturstigen går så gott som helt<br />

längs skogsstigar. I ett senare skede också på anlagd motionsväg.<br />

Motionsväg: Runt Hältingträsk görs en motionsväg (led 6). Den ca 4,1 km långa motionsvägens<br />

bredd är 3,5 m. Längs leden behövs två broar. Vintertid används leden som skidspår.<br />

Lederna utmärkta på stigkartan: Nordost om Hältingträsk kan en bra fungerande stigförbindelse<br />

skapas när befintliga skogsstigar förses med två övergångsplatser. Vid det första bromärket går stigen<br />

över en liten bäck i bottnen av dalen. Det norra bromärket finns vid ett brett dike där det för<br />

närvarande finns en halvt murken brokonstruktion.<br />

Pausplats: Längs led 7 vid en jämn sandplan i norra ändan av den skogsbilväg som utgår från Knutersvägen<br />

placeras en bord- och bänkkombination.<br />

Rastplats: Ett rastskydd byggs på norra sidan av Hältingträsk där den olovligt byggda rastskyddskonstruktionen<br />

nu finns. I anslutning till denna byggs vedförråd, ett litet avträde och kompost för<br />

multnande avfall samt informationstavla.<br />

Parkeringsplats: En ny parkeringsplats för ca 50 bilar byggs vid Knutersvägen där kraftledningen<br />

går (Landbo P-plats). Vid parkeringsplatsen placeras en informationstavla.

21<br />

Figur 12. Vandringslederna vid Hältingträsk.. Förbindelsen till området söder om motorvägen har<br />

markerats med en svart pil.

C Vandringsleder vid Fiskträsk och Byträsk<br />

22<br />

Nuläge<br />

I området kring Fiskträsk och Byträsk finns flera skogsbilvägar. Från parkeringsplatsen vid Helgträsk<br />

finns en märkt stig till stranden av Fiskträsk. Runt Byträsk finns ett märkt skidspår och vandringsled.<br />

Markägaren vill hålla den enskilda vägen vid norra stranden av Byträsk reserverad för träning<br />

av hästar. Söder om Fiskträsk saknas en stigförbindelse som skulle förena stigen till Fiskträsk<br />

med stigarna på träskets södra och östra sida.<br />

Vid Torpet söder om Fiskträsk finns en stuga för sommarbruk och jaktföreningens stuga med grilltak,<br />

bastu och uthus. Utomstående använder grilltaket olovligt. I närheten av stugorna finns en<br />

brunn. Jaktföreningen är möjligen villig att hyra ut området att användas som rastplats för allmänt<br />

bruk.<br />

Öster om Helgträsk finns en liten parkeringsplats som byggts av Nylands rekreationsområdesförening<br />

med plats för omkring sex bilar. På berget söder om Helgträsk har placerats en bord- och<br />

bänkkombination. Till platsen leder en kort stig från Knutersvägen.<br />

Plan<br />

Vandringsleder: Dragningen av leden, som går runt Byträsk ändras norr om sjön (led 8). Ca 700 m<br />

ny stigdragning görs nedanför den branta sluttningen. Den nya stigen följer vägens sträckning. I övrigt<br />

märks leden ut längs befintliga skogsstigar, traktorspår och skogsbilvägar. Vid stigen väster om<br />

Byträsket behövs en liten bro och spångar.<br />

En ny stigförbindelse (led 9) görs för att förena stigarna vid Hältingträskområdet och Byträsk med<br />

stigen till Fiskträsk. Med början från öster dras stigen längs svagt skönjbara små stigar och längs<br />

kanten av ett berg. Därefter följer leden en tydlig stig tills den korsar led 11. Också därefter kan den<br />

följa befintliga men dåligt urskiljbara stigar.<br />

Den av Nylands rekreationsområdesförening märkta stigen förbättras vid fyra våta ställen där stigen<br />

brett ut sig.<br />

Från sydvästra sidan av Fiskträsk märks ut en ny stig till Knutersvägen (led 11). Denna är en del av<br />

den långa ringleden i södra delen av Sibbo storskog. Den nya förbindelsen kan till största delen<br />

märkas ut längs stigar och traktorspår på fast mark. En del av leden måste dras längs en bred skogsbilväg<br />

belagd med grov krossten. Något före Knutersvägen svänger leden mot söder och fortsätter<br />

en kort bit som skogsstig över en sluttning med lundskog. Över ett djupt dike byggs en bro.<br />

Pausplatser: Vid skogsbilvägens vändplan på leden mellan Byträsk och Fiskträsk, på nordvästra<br />

stranden av Fiskträsk på Nylands rekreationsområdesförenings mark samt vid ändan av skogsbilvägens<br />

slut norr om Fiskträsk placeras bord- och bänkkombinationer.<br />

Rastplatser: Vid Torpet anläggs en rastplats som utrustas med kok- eller grilltak, vedförråd, avträde<br />

och kompost för multnande avfall. I närheten finns Immersby jaktförenings stuga och i anslutning<br />

till denna en brunn. Om användningen av brunnen förs diskussioner med jaktföreningen. Underhållstrafik<br />

kan ordnas längs skogsbilvägarna från norr eller söder.

23<br />

Figur 13. Vandringslederna vid Byträsk och Fiskträsk.

D Vandringsleder i Sottungsby<br />

24<br />

Nuläge<br />

På området finns Kalkbrukets naturstig, som upprätthålls av Helsingfors stad (led 14). Från naturstigen<br />

förgrenas en stig norrut, som fortsätter till motionslederna i närhen av Bisaträsk. Från naturstigen<br />

finns en sammanhängande stigförbindelse österut till Knutersvägen. Vid naturstigens sydligaste<br />

del på Högberget går en bred stig österut. I området mellan Högberget och Flatberget saknas<br />

ställvis stigförbindelse.<br />

Vid naturstigen finns ett rastskydd, som är i gott skick. I närheten av rastskyddet finns eldplats och<br />

sopkärl. Naturstigen går via det gamla kalkbrottet. Gruvschaktet är illa nedskräpat. I närheten av naturstigen<br />

finns två parkeringsplatser: vid Flatbergsvägen finns plats för 20 bilar men vid den lilla<br />

parkeringsplatsen vid Bisaträskstugan finns plats för endast ca fem bilar.<br />

Plan<br />

Vandringsleder: Från parkeringen vid Knutersvägen markeras en stig västerut (led 12). Denna är<br />

den del av den långa ringleden som går runt södra delen av Sibbo storskog. Väster om Bakunkärr<br />

träsket behövs två broar på leden.<br />

Norr om Flatbergsvägen görs en ny stigförbindelse till södra kanten av Högberget (led 13). Härvid<br />

skapas en ringled, som löper runt hela södra delen av Sibbo storskog. Stigförbindelse saknas ställvis<br />

mellan Högberget och Flatberget men leden kan ändå lätt märkas ut längs traktorspår eller små upptrampade<br />

spår i terrängen.<br />

Från Kalkbrukets naturstig och samtidigt från den ringled som går runt hela södra delen av Sibbo<br />

storskog görs en förbindelse till Bisaträsk (led 15). Den kan märkas ut nästan helt längs befintliga<br />

stigar. Ny stig behövs endast på en 50 lång sträcka vid gaslinjen. I norr går stigen över en smal bäck<br />

där man kan bygga en liten bro för att underlätta framkomligheten.<br />

Naturstigen: Ledmärkena längs Kalkbrukets naturstig (led 14) sätts i skick. Den gamla brunnen<br />

rensas upp.<br />

Rastplats: Sopkärlet tas bort från naturstigens rastskydd och på platsen placeras en informationstavla<br />

med råd om hur man tar hand om sitt avfall själv.<br />

Pausplats: Vid Tallkärret längs led 12 placeras en bord- och bänkkombination på det släta berget<br />

invid en gamla boplatsen.<br />

Parkeringsplats: I östra ändan av led 12 vid Knutersvägen bygge en ny parkeringsplats för ca 10<br />

bilar. En informationstavla placeras vid parkeringsplatsen.

25<br />

Figur 14. Vandringslederna i Sottugsby.

26<br />

E Vandringsleder och motionsvägar vid Bisaträsk<br />

Nuläge<br />

I Bisaträsks omgivningar finns flera breda skogsbilvägar, på vilka vintertid dras skidspår, samt<br />

skogsstigar av olika slag. Bisaträsk har stigförbindelse till friluftscentret vid Hanaböle träsk. Öster<br />

om Gamla Borgåvägen går stigen först över den djupa Myrasbäckens fåra och stiger sen uppför en<br />

brant sluttning. Från Kungsbacka kommer man till Sibbo storskog antingen längs den ganska krävande<br />

stigen från Hanaböle träsk eller längs obetydliga små stigar från Ombacksvägen.<br />

Norr om Vantaan Latus stuga finns ett rastskydd i dåligt skick och invid den en eldplats samt bord-<br />

och bänkkombination. På toppen av berget som reser sig nordost om Bisaträsk har ett litet rastskydd<br />

byggts med fin utsikt över sjön. Rastskyddet har funnit där i tiotals år men byggts utan lov av markägaren,<br />

Helsingfors stad.<br />

Från den stora parkeringsplatsen vid Hanaböle träsks fritidscenter och bosättningscentra i östra<br />

Vanda är det endast en kort väg att gå till Sibbo storskog. I närheten av Bisaträskstugan finns en liten<br />

parkeringsplats där det finns plats för ca fem bilar. Bredvid Viirilä bollplan finns parkeringsutrymme<br />

för knappt 20 bilar.<br />

Plan<br />

Vandringsleder: Hanaböle träsks fritidscenter är en viktig startpunkt för vandringslederna i Sibbo<br />

storskog. För den skull sätts en stor informationstavla upp vid stigen som börjar där. Vandringsleden<br />

österut från Hanaböle träsk märks delvis ut längs motionsvägen (lederna 16 och 21). Också leden<br />

norrut från Hanaböle träsk går längs motionsväg (lederna 18 och 21). Mellan motionsvägarna<br />

finns ett avsnitt med skogsstig (led 17) där det behövs två övergångar över myrdiken.<br />

Motionsvägar: Från Ombacksvägen byggs en motionsväg till Sibbo storskog (led 19). Lederna<br />

som används som skidspår på vintern iståndsätts för året om bruk som 3,5 m breda motionvägar<br />

(lederna 16, 18 och 21). Leden 16 är ställvis svårt sliten och avsnittet som går i sydvästlignordostlig<br />

riktning iståndsätts endast för sommarbruk avsedd 2 m bred motionsväg.<br />

Motionsvägarna kan till största delen byggas längs befintliga skogsbilvägar. I terrängen behöver de<br />

breddas endast på de avsnitt som nu är skogsstig i sydvästra delen av led 18 och nordöstra delen av<br />

led 21.<br />

Rastplats: Rastskyddet vid Bisaträsk iståndsätts till rastplats och förutom rastskyddet anläggs eldplats,<br />

vedförråd, ett litet avträde och kompost för organiskt avfall samt informationstavla.<br />

Vid Hanaböle träsk anvisas en vattenpunkt, som finns till förfogande under de tider fritidsgården är<br />

öppen.<br />

Pausplats: Vid norra stranden av Bisaträsk placeras en bord- och bänkkombination invid stigen.<br />

Parkeringsplats: Parkeringsplatsen vid Bisaträskstugan iståndsätts för ca 10 bilar. Parkeringsplatsen<br />

vid Viirilä bollplan iståndsätts för ca 25 bilar.

Figur 15. Vandringslederna vid Bisaträsk.<br />

27

F Vandringsleder i området kring Katronträsk<br />

28<br />

Nuläge<br />

Norr och söder om Katronträsk finns stora ödemarksliknande områden. Den smala Mosabackavägen<br />

går genom området och förenar Gamla Borgåvägen med Martisvägen. Runt Katronträsk finns<br />

många korta skogsstigar. Långa sammanhängande stigförbindelser finns bara norrut mot Hindsbyområdet.<br />

En bra vandringsförbindelse söderut mot Hanaböle träsk saknas. Väster om Katronträsk<br />

finns en bred gasledningsgata.<br />

Öster om tjärnen Jöusjärv finns Försvarsmaktens inhägnade lagerområde dit det går en smal grusväg<br />

från Västervägen. Förrådet är insprängt i berget. Förrådet och det inhägnade området syns inte<br />

till Jöusjärv.<br />

Plan<br />

Vandringsleder: Vandringsleden från Hanaböle träsk börjar som naturstig (led 22) och fortsätter<br />

därefter längs gasledningen (led 23) mot Katronträsk. Efter gasledningen följer led 23 en myrkant<br />

och går över två smala myrområden. I skogsområdet saknas en sammanhängande stig men stigen är<br />

lätt att förverkliga i terrängen. Vid myrområdena behövs 20 -30 m spångad stig. Efter dessa kan leden<br />

utmärkas längs befintliga stigar och en skogsbilväg fram till Mosabackavägen.<br />

Från vandringsleden görs en stig och spångar till sydvästra stranden av Katronträsk. Med hjälp av<br />

spångar kan man komma fram ända till vattnet och samtidigt förhindras att växtligheten trampas<br />

ned.<br />

Efter Mosabackavägen fortsätter vandringsleden (led 24) norrut, först längs en traktorväg och senare<br />

längs en skogsstig förbi Jöusjärv fram till närheten av Bergströms reserverbara rastplats. Där förenas<br />

leden med Tradionspost naturstigen. Norr om Mosabackavägen går vandringsleden en bit i<br />

samma linje som ridleden men leden är bred och marken stadig så det finns utrymme för både vandrare<br />

och ryttare.<br />

Naturstig: Brännbergets naturstig märks ut i området mellan Brännbergets pausplats och gaslinjen<br />

(led 22). Naturstigens tema koncentreras på geologiska fenomen, såsom t.ex. flyttblock, rundhällar,<br />

fornstränder, stup, myrar. Vid informationspunkterna placeras numrerade pålar, som hänvisar till ett<br />

informationshäfte. För naturstigen behövs en ganska lång spångad del.<br />

Pausplatser: Bord- och bänkkombination placeras väster om Brännberget vid naturstigens (led 22)<br />

början, norr om Katronträsk vid Mosabackavägen (led 23) och på en berghäll invid Jöusjärv (led<br />

24).

29<br />

Figur 16. Vandringslederna i Katronträskområdet.

30<br />

G Vandringsleder i området kring Kantorsträsk<br />

Nuläge<br />

Söder om Västervägen finns naturstigen som sköts av Forststyrelsen: I terrängen finns skogsstigar i<br />

varierande skick, traktorspår och smala grusvägar. Skogsterrängen omväxlar med stora åker- och<br />

ängsmarker. Långa sammanhängande stigar saknas.<br />

Forststyrelsen håller på och iståndsätter ett lägerområde vid Ängesböle i Hindsby. I närhen av denna<br />

finns Bergströms skogstorp och torpets gamla brunn. Brunnsvattnet har konstaterats vara av<br />

ganska dålig kvalitet och borde kokas före användning som dricksvatten.<br />

Forststyrelsen hat iståndsatt två parkeringsplatser längs Västervägen, en längre österut vid naturstigen<br />

och en västerut nära grusvägen, som går mot Jöusjärv.<br />

Plan<br />

Vandringsleder: Vandringsleden från Hanaböle träsk ges en fortsättning till Ängesböle lägerområde<br />

och vidare ända till Nickby. Från den reserverbara rastplatsen vid Bergströms torp fortsätter<br />

vandringsleden längs Traditionspost naturstigen (led 25) varefter en ny stig märks ut från Västervägen<br />

ända fram till Kervovägen (lederna 26 och 27). Från Västervägen går leden längs en åkerkant<br />

fram till stigarna i skogen. Ny stig behövs ställvis i ledens norra del.<br />

Den norrutgående grenen av stigen (led 27) som börjar där stigarna korsas söder om Kantorsträsk<br />

börjar som skogsstig och fortsätter längs en halvt igenvuxen skogsbilväg och går slutligen längs en<br />

grusväg som leder ut till Brobölevägen i Klockars.<br />

Från parkeringsplatsen vid Nickby idrottsplan görs en stigförbindelse till den norra startpunkten för<br />

led 27 i Klockars.<br />

Leden som fortsätter österut (led 28) från stigarnas korsning söder om Kantorsträsk går först längs<br />

ett traktorspår och vänder sedan söderut via en skogsstig till en smal grusväg. Efter det korta grusvägsavsnittet<br />

går leden i kanten av en vidsträckt hästhage och ett ängsområde fram till Västervägen<br />

väster om Hampusbacka. Vid ängens östra sida har en bred förbindelse avgränsats med stängsel och<br />

där är det möjligt att göra åtskilda dragningar för fotvandrare och ryttare.<br />

Pausplats: Sydväst om Kantorsträsk placeras en bord- och bänkkombination på statens mark.<br />

Rastplats: Forststyrelsen iståndsätter Bergströms torp till en rastplats som bör reserveras och om<br />

vars användning bör överenskommas i förväg med Forststyrelsen.<br />

Lägerområde: I närheten av Bergströms torps reserverbara rastplats iordningställer Forstyrelsen<br />

Ängesböle tältplats.

31<br />

Figur 17. Vandringslederna vid Kantorsträsk.

32<br />

H Vandringsleder i området Fiskträsk- Byabäcken<br />

Nuläge<br />

Söder om Västervägen rinner Byabäcken fram genom vidsträckta odlingsmarker. Byabäcken är till<br />

stora delar Natura 2000-område. I bäcken finns den sällsynta havsöringen. Längs Byabäcken finns<br />

Finlands miljöcentrals linjer för fjärilsundersökning. Mellan odlingarna och bäcken finns en skyddszon.<br />

Zonens bredd varierar från omkring två meter till fem meter.<br />

Från Hindsby kommer man söderut till Fiskträsk längs en smal grusväg. I norra ändan är vägen allmän<br />

väg. I ändan av skogsbilvägen som går till Fiskträsk finns en bom. Norr om Fiskträsk finns endast<br />

ett fåtal stigar. En stig på privat mark väster om Abborrträsk är tänkt som ridled.<br />

Hindsby gamla skola skulle för sitt läges skull väl lämpa sig som rastplats och informationspunkt. I<br />

dagens läge är byggnaden i privat bruk. I närheten av skidspåret och den planerade vandringsleden<br />

finns Byagårdens ungdomshus.<br />

Plan<br />

Vandringsleder: Söder om Västervägen går vandringsleden först längs den märkta naturstigen vid<br />

stranden av Byabäcken (led 29). Fortsättningen av leden till Fiskträsk (led 30) går en kort bit längs<br />

Martisvägen och vänder efter Byagårdens ungdomshus söderut och går via Storgård till ändan av<br />

Kasaberget. I ändan av Kasabergsvägen som leder fram till Fiskträsk finns en bom.<br />

Naturstig: Avsnittet som går längs Byabäcken mellan Martisvägen och Västervägen märks ut som<br />

Byabäckens naturstig (led 29). Stigen är lätt att göra på skyddszonen mellan odlingsmarken och<br />

bäcken. Naturstigens tema koncentreras kring Hindsbys historia och traditionella landskap samt<br />

bäckkantens och ängarnas natur. Tavlor sätts upp på informationspunkterna.<br />

Rastplats: Möjligheterna att använda ungdomsföreningshuset Byagården som rastplats och informationspunkt<br />

utreds.

Figur 18. Vandringsleden Fiskträsk-Byabäcken.<br />

33

5.2 Skidåkning<br />

34<br />

Figur 19. Karta över skidspår i Sibbo storskog. Spårdelarna 31–37 är nya och spårdelarna 38–40<br />

nuvarande skidspår. = nuvarande parkeringplats, = parkeringsplats under planering. Avgränsningen<br />

av Sibbo storskog markers med en streckad linje. Sjöar och träsk samt vägar finns utmärkta<br />

på kartan.

35<br />

Skidleder är avsedda endast för vinterbruk och skidspåren dras endast om snöläget är bra. Skidlederna<br />

går till största delen över odlingsmark och andra öppna områden såsom längs gaslinjen, som<br />

skär genom västra delen av Sibbo storskog. På öppna områden iordningställs spår som gör det möjligt<br />

att skida såväl fri som klassisk stil. Spår som går i skogsterräng gör i allmänhet endast för klassisk<br />

skidstil.<br />

Till Sibbo storskogs befintliga skidledsnät föreslås smärre ändringar och kompletteringar. I denna<br />

plan behandlas i detalj endast de delar där situationen ändras jämfört med nuläget (delar av skidlederna<br />

31 - 37). Skidspråren i Sottungsby dalen (38), Byagårdenspåret (39) och Vargspåret (49) är<br />

befintliga skidleder vars dragning i någon mån kan variera från år till år.<br />

I anslutning till skidlederna görs inga särskilda paus- eller rastplatser utan till skidlöparnas förfogande<br />

står förutom friluftscentra även de paus- och rastplatser som byggs för vandringslederna i de<br />

fall där skidspåret går intill dessa.<br />

I Spåret Landbo-Sottungsby<br />

Nuläge<br />

Från sandgropen väster om Landbo fortsätter ett brett traktorspår nästan obrutet till odlingarna i Sottungsby.<br />

På spåret har körts med terränghjulingar, som lämnat djupa spår speciellt på den norra sidan<br />

av den i ledplanen utvisade bron. Nuvarande skidspår börjar vid Vanda naturskola.<br />

Området öster om Sottungsbyvägen mellan motorvägen och Vanda naturskola består till största delen<br />

av åker och äng. Mellan tegarna finns flera öppna diken.<br />

Plan<br />

En två meter bred skidspårslinje röjs upp från Landbo till Sottungsbydalens odlingar (spårdel 32).<br />

På odlingarna anläggs spår för fri stil (spårdel 31), som vid naturskolan förenar Landbo spåret med<br />

det befintliga nätet av skidspår mellan Håkansböle och Kervo.<br />

Antalet broar som behövs för spårdelen 31 klarläggs först när den exakta dragningen av spåret kan<br />

bestämmas. Övergången av Krabbäcken kan ordnas vid landsvägen men i annat fall måste en ny bro<br />

byggas.<br />

J Spåren vid Landbo<br />

Nuläge<br />

Spåren dras längs de motionsvägar som föreslås att anläggas i framtiden (figur 21). I dagens läge<br />

finns inga tillräckligt breda linjer för spåren i terrängen.<br />

Plan<br />

Skidspår (spårdel 35) anläggs vintertid längs den motionsväg som byggs i Hältingträskområdet öster<br />

om Landbo. Skidriktningen märks ut i terrängen.<br />

Väster om Landbo anläggs vintertid skidspår (spårdel 33) längs den planerade motionsvägen. Skidriktningen<br />

märks ut i terrängen. Spårdelen 34 är dubbelriktad. På denna anläggs spår för klassisk<br />

stil.

36<br />

Figur 20. Den nya skidspårsförbindelse från Landbo till spårnätet i Sottungsbydalen

37<br />

Figur 21. Skidspåren vid Landbo.

K Skidspåren på myrarna vid Viirilä<br />

38<br />

Nuläge<br />

I närheten av Viirilä har linjer för skidspår röjts på alla större myrområden. Spåren har varit i bruk i<br />

många år. Spåren går längs bägge de långsmala myrarna sydväst om Katronträsk i hela deras längd.<br />

Efter att gasledningen dragits har en ny bra dragning för skidspåret uppstått.<br />

Plan<br />

De nuvarande spåren ändras så att spåret som kommer från nordväst ansluts till gasledningsspåret<br />

längre norrut omedelbart söder om ett bergområde. Den nya dragningen av skidspåret (spårdel 36)<br />

röjs inom den del av myrens som består av rismosse. Det fina kärrområdet längs myrens kanter<br />

lämnas orört. Myrens övriga spårlinjer får växa igen.<br />

Figur 22. Skidspåren på myrarna vid Viirilä.

L Spåret i Hindsby skogen<br />

39<br />

Nuläge<br />

Söder om Västervägen finns en naturstig. Den börjar som i ett brett spår till den vänder mot nordväst<br />

uppför en brant sluttning. Det breda spåret fortsätter västerut förbi Bergströms torp fram till<br />

stranden av Fallträsk och därifrån söderut nästan fram till skogsbilvägen. Vid Jöusjärv finns en smal<br />

skogsstig. Färdig linje saknas från västra stranden av Jöusjärv till sydöstra hörnet av Vårmossen. Efter<br />

Vårmossen finns igen en bred linje, som fortsätter till odlingarna längre västerut. En ridled planeras<br />

i området.<br />

Plan<br />

Spårlinjen iståndsätts och en skidled genom Hindsby skogen röjs från Vargspåret till spåren i västra<br />

delen av Sibbo storskog (spårdel 37). Samma spår kan sommartid användas som ridled (östra delen<br />

av spårdel 37).<br />

Figur 23. Skidspåret i Hindsby skogen.

5.3 Cykling<br />

40<br />

Allmänna vägar<br />

I Sibbo storskog leder nästan alla vägar till Hindsby. Vägarna som går genom kulturlandskapet är<br />

trevliga cykelleder med vackra landskap och höjdskillnaderna är för det mesta måttliga. Alla belagda<br />

vägavsnitt lämpar sig för cykel liksom de obelagda vägavsnitten med liten trafik. Knutersvägen<br />

är obelagd men rätt livligt trafikerad. Vid torrt väder drar biltrafiken upp stora dammoln till cyklistens<br />

förtret. Knutersvägen är trots detta en någorlunda bra led för cyklister.<br />

Skogsbilvägar<br />

Skogsbilvägar lämpade för cykling finns på olika håll i Sibbo storskog. Mosabackavägen är i sin<br />

östra del smal grusväg och ställvis i dåligt skick men framkomlig med vanlig stadscykel. Längs<br />

Mosabackavägen och Martisvägen finns en bra förbindelse från Hindsby till Gamla Borgåvägen.<br />

Från Hindsby kan man cykla fram och tillbaka till Fiskträsk längs Kasabergsvägen.<br />

Också på de breda lederna i området runt Bisaträsk kan man cykla med vanlig stadscykel. Vägytorna<br />

är för det mesta vanlig jord. Lederna vid Bisaträsk kunde ersätta avsnittet mellan Kungsbacka<br />

och Nissbacka av den nationella cykelleden som bl.a. går genom bostadsområdena i Kungsbacka<br />

och längs Gamla Borgåvägen.<br />

Nya förbindelser<br />

För cyklisten är det besvärligt att det i södra delen av Sibbo storskog saknas en bra öst-västlig förbindelse.<br />

Från Sottungsbyvägen eller Knutersvägen kommer man via Nya Borgåvägen till Sibbo<br />

ådal och Immerbyvägen eller Hindsbyvägen. Den obelagda södra delen av Immersbyvägen är inte<br />

bra cykelväg. Den är backig och krokig och vid torrt väder rätt dammig.<br />

Från Sottungsbyvägen är det ganska enkelt att skapa en ny lättrafikförbindelse via Nybygget, Landbo,<br />

Knutervägen, Nya Borgåvägen, Bäckängsvägen och Hampträskvägen till Immersby. Under förutsättning<br />

att motionsvägen vid Landbo byggs behövs några hundra meter ny väg söder om Nybygget.<br />

Väster om Hampträsket borde ca 750 m väg iståndsättas. Mellan denna och Bäckängsvägen<br />

skulle knappt hundra meter ny väg behövas.

41<br />

Figur 24. Leder lämpade för cykel samt förslag till en ny förbindelse i södra delen av Sibbo storskog.

5.4 Ridning<br />

42<br />

Ridning är en växande hobby. I utkastet till ny generalplan för Vanda finns en preliminär plan för<br />

ridleder för hela Vanda. I Sibbo pågår en planering av leder användbara för långfärdsridning. Målet<br />

är att förena ridlederna i Vanda och Sibbo.<br />

I Vanda har en behovsundersökning gjorts beträffande ridleder och ridcentra (Muukka 2004). Utredningen<br />

har hört ihop med revideringen av generalplanen. De ridleder som föreslås här i denna<br />

plan inom Vanda följer Muukkas förslag. En liten förändring föreslås väster om Bakunskärret, där<br />

leden på Sibbo sidan har flyttats längre söderut. Förändringen gjordes för att de centrala delarna av<br />

Sibbo storskog skall kunna bibehållas som en fjärrzon inom vilken inga stigar märks ut.<br />

I Sibbo utförs planeringen av ridleder av Sibbo hästavelsförening r.f. i samarbete med markanvändningsteamet<br />

i Sibbo kommun.<br />

Strävan har varit att dra ridlederna längs småvägar och befintliga stigar på slitagetålig mark. Terrängavsnitt<br />

med slitagekänslig mark skyddas med ett lager bark.<br />

Ställvis har ridleden anvisats till samma led som används för fotvandring och skidning. Där stigarna<br />

är smala dras vandringsleden och ridleden längs skilda parallella spår. På bredare vägavsnitt kan<br />

vandring och ridning längs kortare sträckor ske på samma led. Ridning sommartid och skidåkning<br />

vintertid kan utan problem ske längs samma led.<br />

Långfärdsridlederna i Sibbo är tänkta att förverkligas som ett tvåårigt försöksprojekt. Fortsättningen<br />

överenskoms sedan särskilt. Ansvaret för förverkligandet av ridlederna i Sibbo vilar på de hästintresserade.

43<br />

Figur 25. Ridleder i Sibbo storskog. = nuvarande parkerinsplats, = parkeringplats under planering.<br />

Avgränsningen av Sibbo storskog markers med en streckad linje. Sjöar och träsk samt vägar<br />

finns utmärkta på kartan. Glesbebyggelsen på kartan är markerad enligt situationen år 2001.

6 <strong>FÖR</strong>VERKLIGANDET AV LEDERNA<br />

44<br />

Efter kommentarer från uppföljningsgruppen går planens utkast på remissrunda och behandlas av de<br />

kommuner och organisationer, som medverkar i projektet Utveckling av rekreationsanvändningen i<br />

Sibbo storskog. Utmärkningen av leder i terrängen och byggande av nödvändiga konstruktioner kan<br />

påbörjas genast när planen är klar och man kommit överens med markägarna om åtgärderna. På privata<br />

naturskyddsområden kan byggandet av en väl planerad led behandlas som ett undantag från<br />

fridlysningsbestämmelserna. I allmänhet behövs dock en av Nylands miljöcentral godkänd skötsel-<br />

och användningsplan. På statens mark kommer ett naturskyddsområde att inrättas varefter ledplanen<br />

godkänns som en del av den skötsel- och användningsplan som uppgörs för skogsområdet.<br />

På basen av denna allmänna plan görs planer för förverkligandet där åtgärder och arbetsprogram i<br />

detalj slås fast. När man gör upp skötsel- och användningsplaner för naturskyddsområdena beaktas<br />

förhoppningsvis de föreslagna leddragningarna från denna allmänna plan. Speciellt de ledkorridorer<br />

där en ridled skulle gå parallellt med vandrings- och skidleder kräver detaljerad planering.<br />

6.1 Tidtabellsmål<br />

Tidtabellen preciseras efter att utkastet till plan varit på remiss och projektet framskrider. I begäran<br />

om utlåtande frågas om vilka leder och därtill hörande konstruktioner önskas bli först förverkligade.<br />

Detta och de diskussioner, som förs med markägarna samt naturligtvis även finansieringsläget påverkar<br />

med vilken tidtabell och i vilken ordning lederna och konstruktionerna kan förverkligas.<br />

Nedan finns ett riktgivande förslag till tidtabell för förverkligande av vandrings- och skidleder samt<br />

till dessa hörande konstruktioner. Indelningen har gjorts enligt tidsprioritering: sådana som föreverkligas<br />

under år 2007, inom fem år och inom tio år. Den nummer som finns inom parentes efter<br />

vandringsledens namn motsvarar ledernas numrering på kartan på sidan 17. Skidledernas numrering<br />

hänvisar till kartan över skidleder på sidan 34.<br />

Förverkligas under det första året (2007): I det första skedet märks de leder som går i skogsmark.<br />

I första hand iståndsätts de leder, som i sin helhet eller till största delen går på statens eller samfundens<br />

mark. Den nya dragningen av skidspåret över myren vid Viirilä kan märkas i terrängen under<br />

sommaren 2007 och röjas när marken frusit till.<br />

Inom fem år:<br />

Vanda naturskolas förbindelse till Sibbo storskog (1)<br />

Storträskrundan (2)<br />

Förbindelsen från Fiskträsk till Hanaböle träsk (9, 11, 12, 15, 17 och 20)<br />

Förbindelsen från Storträsk till Hanaböle träsk (2, 13, 15, 17 och 20)<br />

Förbindelsen från Hanaböle träsk till Nickby (20, 17, 21, 22, 23, 24, 26, och 27)<br />

Förbindelsen från Nickby till Fiskträsk (27, 28, 29, 30)<br />

Förbindelsen från Storträsk till Hältingträsk (2, 3, 4, 5)<br />

Förbindelsen från Hältingträsk till Byträsk (6 och 7)<br />

Inom tio år:<br />

Inståndsättning av Kalkbrukets naturstig (14)<br />

Märkning av Byabäckens naturstig (29)<br />

Märkning av naturstigen vid Hältingträsk (5)<br />

Byträsklänken (8)<br />

Motionsvägen vid Storträsk (2a), Storträskets paus- och rastplats

45<br />

Landbo motionsväg (3) och skidspår<br />

Storträsk skidspåret (31 och 32)<br />

Hältingträsk motionsväg (6) och skidspår<br />

Hältingträsk rastplats<br />

Torpets rastplats<br />

Förbindelsen från Kungsbacka till Sibbo storskog (19)<br />

Bisaträsk motionsvägar (16, 18, 21)<br />

Iståndsättning av rastskyddet vid Bisaträsk<br />

Iståndsättning av parkeringsplatsen vid Bisaträsk stugan<br />

Iståndsättning av parkeringsplatsen vid Flatberget<br />

Byggande av parkeringsplatsen vid Landbo<br />

Byggande av parkeringsplatsen vid Bakunkärr<br />

Iståndsättning av parkeringsplatsen vid Viirilä bollplan<br />

Hindsby skidspåret (37)<br />

6.2 Delar som kan förverkligas inom projektet 3+3 Gemensam miljö<br />

Med finansiering från projektet 3+3 Gemensam miljö har delprojektet Utveckling av rekreationsanvändningen<br />

av Sibbo storskog färdigställt planen för friluftsleder och som bas för denna en omfattande<br />

naturinventering. Projektet finansierar även planens översättning till svenska och tryckningskostnader.<br />

Med projektets medel kan även förverkligandet av lederna påbörjas.<br />

Under 2007 märks lederna ut i terrängen (t.ex. med målfärgsfläckar på trädstammar) så långt som<br />

möjligt. De första lederna skyltas. Skyltar placeras vid de leder som genast kan ta i allmänt bruk och<br />

som man hinner iståndsätta i samband med skyltningen. På skyltade leder får det t.ex. inte finnas<br />

förfallna brokonstruktioner eller oskyddade slitagekänsliga terrängavsnitt.<br />

6.3 Delar som förverkligas med annan finansiering<br />

Förverkligandet av största delen av lederna och till dessa hörande konstruktioner förblir beroende<br />

av annan finansiering. För byggande av motionsvägar och rastplatskonstruktioner kan finansiering<br />

sökas från undervisningsministeriet. Dessutom kan medel anvisas i de medverkande kommunernas<br />

och andra samfunds budgeter.<br />

6.4 Talkoarbete<br />

Flera arbetsskeden i byggandet av friluftsleder kan med fördel utföras som talkoarbete. Som talkoarbete<br />

kan man röja leder på de ställen där ris, sly och små träd behöver avlägsnas. Sibbo hästavelsförening<br />

har beredskap att förverkliga ridlederna helt och hållet som talkoarbete.<br />

6.5 Kostnader<br />

Den slutliga kostnadsuppskattningen kan göras först när ledplanen godkänts och i samband med<br />

planerandet av förverkligandet. Förhållandena i terrängen påverkar kostnaderna i hög grad.

46<br />

Figur 26. Fördelningen av leder och till dem hörande konstruktioner. Skidspåren är utmärkta som<br />

streckade linjer. Underhållsansvaret för pausplatser (L), rastplatser/tältplatser (T) och parkeringsplatser<br />

(P) är markerade med samma färger som gäller för lederna.

7 UNDERHÅLL OCH ÖVERVAKNING<br />

47<br />

Sibbo kommun, Helsingfors stad, Vanda stad, Forststyrelsen och Nylands rekreationsområdesförening<br />

ansvarar för konstruktionernas underhåll. Var och en av dessa har sitt noggrant bestämda ansvarsområde.<br />

På privat mark ligger ansvaret i regel på den kommun, inom vars område konstruktionen<br />

ligger. På statens mark är Forststyrelsen ansvarig.<br />

Till underhållet av lederna hör också underhållet av att allt som hör till lederna, informationstavlor<br />

och konstruktioner som förbättrar framkomligheten såsom spångar och broar. Till underhållet av<br />

rastplatser hör att hålla alla fasta konstruktioner i skick, vedunderhåll till eldplatser, skötseln av avträden<br />

och komposter samt att se till att området är snyggt. Ett förslag till ansvarsfördelning finns på<br />

vidstående karta (figur 26).<br />

Vanda stad upprätthåller skidspårsförbindelsen från Håkansböle till Kervo. Sibbo kommun svarar<br />

för Vargspåret och de öst-västliga skidspåren genom Sibbo storskog.<br />

Idrottsföreningen <strong>Sipoo</strong>n Myyrät ry sköter skidspåret som börjar från Koivula Storstenen och förenas<br />

med spåret mellan Hanaböle träsk och Katronträsk.<br />

Ansvaret för övervakningen vilar på samma instans som svarar för underhållet.<br />

8 LITTERATUR<br />

Kanerva, T. 2003: <strong>Sipoo</strong>nkorven Byabäcken-laakson perinnemaisemien ja peltojen hoitosuunnitelma.<br />

– Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja. Sarja B(68).<br />

Maa- ja metsätalousministeriö 2000: Suojavyöhykkeiden perustaminen ja hoito. Esite. 12 s.<br />

Muukka, L. 2004: Vantaan ratsastusreittien ja -keskusten tarveselvitys. – Vantaan kaupunki, Kaupunkisuunnittelu.<br />

<strong>Sipoo</strong>nkorpityöryhmä 2004: <strong>Sipoo</strong>nkorpityöryhmä II. Loppuraportti. – Itä-Uudenmaan liitto. Julkaisu<br />

82.<br />

Wiik, M., Vihavainen, M., Klinga, T. & Karjalainen, T. 2005: Hiljaiset alueet Vantaalla. – Alueiden<br />

käyttö, Suomen ympäristö (748). Ympäristöministeriö. Edita Prima Oy. 76 s.<br />

TACK<br />

Jag tackar min styrgrupp: Tom Sundbäck, Aino Leino, Rea Nyström, Merike Niitepõld, Niina Kylliäinen,<br />

Annukka Rasinmäki, Hannu Ormio, Curt Nyman, Christel Kyttälä, Timo Virtanen ja Jaakko<br />

Vähämäki. Tack till miljödirektören i Vanda, Stefan Skog och hela miljöcentralens personal för<br />

goda arbetsutrymmen och trevlig arbetsmiljö på Vanda miljöcentral. Tack också till Heidi Saaristo<br />

och Mikko Yletyinen.

UTVECKLING AV REKREATIONSANVÄNDNINGEN I<br />

SIBBO STORSKOG<br />

SIBBO STORSKOG – NATURINVENTER-<br />

ING OCH NUVARANDE REKREATIONS-<br />

ANVÄNDNING<br />

(sammandrag)<br />

Jarmo Honkanen

Pärmbild: Klibbtickor på stubben och stammen till en stor gran.

INNEHÅLLS<strong>FÖR</strong>TECKNING<br />

Del 2<br />

1 INLEDNING ...................................................................................................................................3<br />

2 MATERIAL OCH METODER.....................................................................................................3<br />

3 AVGRÄNSNING AV <strong>PLAN</strong>ERINSOMRÅDET.........................................................................4<br />

4 ALLMÄN ÖVERSIKT...................................................................................................................4<br />

5 SKYDDADE OCH VÄRDEFULLA NATURTYPER.................................................................6<br />

5.1 SKYDDADE NATURTYPER ENLIGT NATURVÅRDSLAGEN...............................................................6<br />

5.2 SKOGSLAGENS VIKTIGA LIVSMILJÖER .........................................................................................6<br />

5.3 OBJEKT ENLIGT PROGRAMMET <strong>FÖR</strong> BIODIVERSITETEN I SÖDRA FINLANDS SKOGAR ....................6<br />

5.4 NATURA 2000 NATURTYPER .......................................................................................................7<br />

5.5 VÅRDBIOTOPER...........................................................................................................................7<br />

6 DJUR, VÄXTER OCH SVAMPAR I SIBBO STORSKOG.......................................................7<br />

7 SKYDDSOBJEKT OCH NATURA 2000-OMRÅDEN I SIBBO STORSKOG .....................10<br />

8 VÄRDEFULLA LANDSKAPSOMRÅDEN OCH KULTURLANDSKAP I SIBBO<br />

STORSKOG .....................................................................................................................................12<br />

9 BEAKTANSVÄRDA NATURHELHETER UTAN<strong>FÖR</strong> NATURA –OMRÅDENA.............12<br />

10 FREDADE NATURMINNESMÄRKEN..................................................................................12<br />

11 FASTA FORNLÄMNINGAR....................................................................................................12<br />

12 SKÖTSEL AV NATUREN ........................................................................................................13<br />

12.1 VÅRDADE OMRÅDEN...............................................................................................................13<br />

12.2 RESTAURERING.......................................................................................................................14<br />

13 MARKÄGANDE OCH MARKANVÄNDNING .....................................................................14<br />

13.1 STATENS MARKER...................................................................................................................14<br />

13.2 HELSINGFORS STADS MARKER ................................................................................................14<br />

13.3 VANDA STADS MARKER ..........................................................................................................14<br />

13.4 NYLANDS REKREATIONS<strong>FÖR</strong>ENINGS MARKER .........................................................................16<br />

13.5 PRIVATA MARKER ...................................................................................................................16<br />

13.6 <strong>PLAN</strong>LÄGGNINGSSITUATIONEN ...............................................................................................16<br />

14 OMRÅDETS NUVARANDE ANVÄNDNING <strong>FÖR</strong> REKREATION OCH<br />

UNDERVISNING ............................................................................................................................16<br />

14.1 TILLGÄNGLIGHET OCH NUVARANDE SERVICESTRUKTURER.....................................................16<br />

14.2 OLIKA ANVÄNDNING OCH ANVÄNDARGRUPPER I SIBBO STORSKOG ........................................17<br />

15 KÄLLOR .....................................................................................................................................19<br />

TACK ................................................................................................................................................20

BILAGOR<br />

BILAGA 1. VIKTIGA NATURTYPER ENLIGT LAG OCH ENLIGT METSO-<br />

PROGRAMMET .............................................................................................................................21<br />

BILAGA 2. NATURA 2000 –NATURTYPER I SIBBO STORSKOG.......................................22<br />

BILAGA 3. HOTADE OCH MISSGYNNADE ARTER .............................................................23<br />

BILAGA 4. DIREKTIVARTER.......................................................................................................25<br />

BILAGA 5. BEAKTANSVÄRDA NATUROBJEKT...................................................................26

1 INLEDNING<br />

3<br />

Sibbo storskog är ett nästan 7200 ha stort område av skog och odlingsmark, som befinner sig inom<br />

Sibbo kommun och Vanda stad. Den enhetliga skogsmarken i Sibbo storskog omfattar över 4600 ha<br />

och är därmed ett exceptionellt vidsträckt skogsområde som bevarats i Helsingforsregionen. Runt<br />

skogsområdena öppnar sig vidsträckta öppna ängs- och åkermarker. De skogbevuxna områdena och<br />

öppna kulturmarkerna bildar en fin och värdefull landskapshelhet.<br />

Sibbo storskog är ett viktigt naturområde som hyser en mångfald av djur- svamp- och växtarter.<br />

Bland dessa finns många hotade och sällsynta arter. Sibbo storskogs läge invid ett av Finlands mest<br />

tättbefolkade stadsområden medför att stadsborna har nära till den vilda naturen. Sibbo storskog har<br />

betydelse för människornas välbefinnande eftersom det i skogen bevarats tysta områden dit nutidens<br />

störande och ohälsosamma bullerförorening sällan bär.<br />

Arbetsgruppen Sibbo storskog II betonade i sin slutrapport betydelsen av markanvändningsplanering<br />

för att Sibbo storskogs unika naturhelhet skall kunna bevaras. Det finns många markägare i<br />

Sibbo storskog och en mångfald markanvändningsbehov. Sammanjämkningen av rekreationsanvändning<br />

och naturskydd är i allmänhet lätt att genomföra. Beträffande skogsbruket är situationen<br />

en annan. Under de senaste åren har det gjorts omfattande avverkningar i Sibbo storskog genom<br />

vilka naturvärden har förstörts och rekreationsanvändningen oftast försvårats avsevärt.<br />

I denna rapport har gjorts en sammanfattning av kunskapen om naturen i Sibbo storskog och framställts<br />

en kort översikt över den nuvarande rekreationsanvändningen. Målsättningen har varit att<br />

samla in behövlig grundinformation för att rekreationsanvändningen skall kunna utvecklas så att naturvärdena<br />

i Sibbo storskog inte äventyras. Projektet Utvecklingen av rekreationsanvändningen i<br />

Sibbo storskog är en del av till Finlands och Estlands projekt 3+3 Gemensam miljö. En viktig målsättning<br />

i projektet är samordning av rekreationsanvändning av natur och naturskydd.<br />

Inom ramen för projektet Utveckling av rekreationsanvändning i Sibbo storskog planeras friluftsleder<br />

i Sibbo storskog och till dessa hörande informationsmaterial samt utmärks en del leder. Planen<br />

återfinns som del 1 i denna rapport. Information om naturen har använts vid planeringen av dragningen<br />

av lederna så att i mån av möjlighet intressanta objekt bättre kan lyftas fram. Till störningskänsliga<br />

områden styrs vandrare däremot inte.<br />

2 MATERIAL OCH METODER<br />

I rapporten, som är en förkortning av den finskspråkiga naturinventering av Sibbo storskog (Honkanen<br />

2006), har samlats information om naturen från kommunernas och statens miljömyndigheters<br />

register, från publikationer rörande Sibbo storskog, resultat från forskningsprojekt, från material insamlat<br />

av Luonto-liito och enskilda personer samt från exkursioner i terrängen.<br />

Vid terrängarbetet var strävan att lokalisera sådana naturtyper, som är skyddade enligt naturvårdslagen,<br />

sådana viktiga livsmiljöer som nämns i skogslagen och sådana naturtyper som nämns i programmet<br />

för skogarnas biodiversitet i södra Finland (METSO, Miljöministeriet och Jord- och<br />

skogsbruksministeriet 2004) samt sådana myrområden som är i naturtillstånd eller nära naturtillstånd<br />

men inte nämns som viktiga naturtyper i lag eller i METSO-programmet.

4<br />

Figur 1. Sibbo storskog<br />

befinner sig alldeles<br />

i närheten av de tätt<br />

stadsbebyggda områdena<br />

i Helsingforsregionen.<br />

Sådana objekt som bedömdes vara beaktansvärda avgränsads huvudsakligen med hjälp av orienterings-<br />

eller grundkartor. En kort skriftlig beskrivning av objekten gjordes. Objektets naturstillstånd<br />

och dess naturvärde i allmänhet var avgörande faktorer vid avgränsningen. I slutet av beskrivningen<br />

av de ur naturvärdets synvinkel bästa objekten tillfogades bedömningen "beaktansvärt objekt" eller<br />

"synnerligen beaktansvärt objekt". Gränsdragningen mellan beaktansvärt och synnerligen beaktansvärt<br />

baseras på en subjektiv bedömning. Dessa avgränsade naturobjekt finns utritade på kartan i bilaga<br />

5.<br />

I denna rapport görs också en kort översikt över den nuvarande rekreationsanvändningen av Sibbo<br />

storskog. Information om rekreationsanvändningen har fåtts från kommunernas material och delvis<br />

direkt från olika grupper av användare. Med tanke på rekreationsanvändningen och speciellt med<br />

tanke på den fortsatta planeringen gjordes i samband med terrängarbetet en bedömning av de befintliga<br />

stigarnas skick.<br />

3 AVGRÄNSNING AV <strong>PLAN</strong>ERINSOMRÅDET<br />

Med Sibbo storskog förstår man i allmänhet skogsområdet som börjar öster om odlingsmarkerna i<br />

Sottungsby och avgränsas i öster av odlingsmarkerna i Sibbo ådal. Entydiga och officiellt godkända<br />

gränser för Sibbo storskog finns inte. I detta arbete har med några smärre justeringar använts den<br />

avgränsning Arbetsgruppen för Sibbo storskog II använde. Enligt denna är gränserna för Sibbo storskog<br />

följande: Borgåleden, Immersbyvägen, Hindsbyvägen, Brobölevägen, Kervovägen, Kungsvägen,<br />

Jokivarsivägen, Gamla Borgåvägen, Brudbrinken, Myrasbäcken, Ängsbackavägen, Sottungsbyvägen<br />

och Borgåleden (figur 2).<br />

4 ALLMÄN ÖVERSIKT<br />

Sibbo storskog är en helhet bestående av såväl skogsmark som öppna odlings- och betesmarker.<br />

Den genomskärs i stort sett endast av obelagda småvägar och den spridda bebyggelse som finns<br />

längs dessa är jämfört med hela Sibbo storskogs skala ganska liten. Det enda mera sammanhängande<br />

bostadsområdet är Landbo i södra delen av Sibbo storskog. Stora väglösa områden finns fortfarande<br />

i Sibbo storskog trots att nya skogsbilvägar har byggts också helt nyligen.

5<br />

Figur 2. Inom Sibbo storskog (svart streckad linje), som breder ut sig inom Vanda och Sibbo finns<br />

många obebodda avkrokar och väglösa trakter. Bosättningen är koncentrerad till Sibbo storskogs<br />

randområden och Hälsningbäckens dalgång. Tätt bebyggda områden har markerats med jämn grå<br />

färg. Enstaka hus är märkta som kvadrater (enligt situationen år 2001). Av terrängen finns vattendragen,<br />

större myrområden samt åkrar och ängar utritade.<br />

.

6<br />

Naturen i Sibbo storskog är synnerligen omväxlande. Som motvikt till ådalarnas öppna odlingsmarker<br />

finns vidsträckta skogsmarker. Speciellt i Sibbo storskogs södra delar och norrut i Hindsbyskogen<br />

domineras landskapet av tallbevuxna hällmarker. I de mellersta delarna av Sibbo storskog finns<br />

stora granskogar. Särskilt i väster finns stora myrområden och i öster lundområden. Speciella inslag<br />

i landskapet är de små sjöarna och träsken med sina utloppsbäckar.<br />

5 SKYDDADE OCH VÄRDEFULLA NATURTYPER<br />

5.1 Skyddade naturtyper enligt naturvårdslagen<br />

Två av de naturtyper som skyddas av naturvårdslagen har påträffats i Sibbo storskog. De mest representativa<br />

hassellundarna har avgränsats som skyddsområden. Hassellundarna i Immersby och<br />

vid Byträsket är sådana enligt naturvårdslagen skyddade hassellundsnaturtyper. Naturskyddsområdena<br />

i Sibbo storskog finns inritade på karten på sidan 11 (figur 3). Alla skyddade naturtyper finns<br />

nämnda i bilaga 1.<br />

Beståndet av ädla lövträd vid Hältingberget i sydöstra delen av Sibbo storskog hör till den i naturvårdslagen<br />

nämnda skyddade naturtypen naturliga dungar som till betydande del består av ädla<br />

lövträd. Ädellövträdsbeståndet vid Hältingberget finns nedanför ett brant bergstup och består av<br />

lindar.<br />

5.2 Skogslagens viktiga livsmiljöer<br />

I Sibbo storskog finns två områden av skogslagens viktiga livsmiljöer, som är märkta i terrängen<br />

med orangeröda Miljöstödskyltar: ett lundområde i Lindkulla invid Hälsingbäcken (objekt 214 i bilaga<br />

5) samt ett granbestånd invid en naturlig bäck norr om Abborrträsk (objekt 215). Skogslagens<br />

viktiga livsmiljöer finns uppräknade i bilaga 1.<br />

På kartorna i Vanda stads skogsbruksplan finns de lagobjekt utritade som finns på den mark, som<br />

ägs av Vanda stad. Tre av dessa finns i Sibbo storskog: de kala berghällarna och sköldbarkstallarna<br />

på södra delen av Högberget i kanten av Sottungsbydalen (objekt 87) samt Hyppjaskärrets starrmyrområde<br />

(ingår i objekt 81). Området ingick i ett markbyte och övertogs av staten i januari 2006.<br />

Det tredje skogslagobjektet är en liten rismyr öster om Flatberget (ingår i objekt 23).<br />

5.3 Objekt enligt programmet för biodiversiteten i södra Finlands skogar<br />

De naturtyper som i programmet för biodiversiteten i södra Finlands skogar (METSO) räkans som<br />

viktiga för den biologiska mångfalden finns delvis med i skogslagens viktiga livsmiljöer. METSOprogrammet<br />

som statsrådet godkände år 2002 syftar till att sammanjämka naturskydd och ekonomisk<br />

användning av skogarna så att skogarnas naturtyper och livsmiljöer för hotade arter bevaras i<br />

södra Finland. De viktiga naturtyperna i METSO-programmet finns uppräknade i bilaga 1.<br />

I Sibbo storskog finns ett flertal av de naturtyper METSO-programmet nämner: moskogar med stort<br />

inslag av död ved, kärr, lundar och trädbevuxna kulturmiljöer. Av svämskogar och lövsumpskogar<br />

finns endast mycket små arealer vid bäckar och tjärnar och karaktärsdragen för dessa är inte ens alldeles<br />

tydliga.

5.4 Natura 2000 naturtyper<br />

7<br />

Alla de i naturvårdslagen nämnda skyddade naturtyperna, skogslagens viktiga livsmiljöer och<br />

METSO-programmets naturtyper finns också som med i Europeiska unionens Natura 2000 program<br />

som naturtyper av betydelse för naturskyddet inom unionen (Airaksinen & Karttunen 2001). De Natura<br />

2000 naturtyper som påträffats i Sibbo storskog finns uppräknade i bilaga 2.<br />

Mossar och deras kombinationstyper ingår i Natura-naturtypen skogbevuxna myrar, som är en av<br />

unionens prioriterade naturtyper. Mossarna i Sibbo storskog är tämligen små rismossar, men många<br />

av dem är i naturtillstånd eller nära naturtillstånd.<br />

Tjärnarna och småsjöarna i Sibbo storskog hör till Natura-naturtypen dystrofa sjöar och småvatten.<br />

Tjärnarna och sjöarna är också värdefulla för landskapet. Det finns rikligt med obebyggd strandlinje<br />

och speciellt de större sjöarna har stor betydelse också ur rekreationssynvinkel.<br />

Ängsområdena i Sibbo storskog hör till Natura naturtyperna slåtterängar i låglandet (Alopecurus<br />

pratensis, Sanguisorba officinalis), högörtsängar och artrika torra-friska låglandsgräsmarker av<br />

fennoskandisk typ. Den sistnämnda är en av gemenskapens prioriterade naturtyper.<br />

5.5 Vårdbiotoper<br />

Vårdbiotoper är kulturpåverkade naturtyper. Värdefulla vårdbiotoper finns nämnda bland naturvårdlagens<br />

skyddade naturtyper, METSO-programmets värdefulla naturtyper och i EG:s habitatdirektiv.<br />

Vårdbiotoper i Sibbo storskog består av olika halvöppna betesmarker och ängar.<br />

Finlands miljöcentral har ansett att ängarna i Hindsby och längs Sibbo ås sidoflöde Byabäcken är<br />

regionalt betydelsefulla kulturlandskap (Pykälä & Bonn 2000). Till landskapshelheten hör utöver de<br />

öppna ängarna också skogsbeten och hagmarker. Forststyrelsen har gjort en skötselplan för kulturlandskapet<br />

i Hindsby (Kanerva 2003).<br />

Betet på Kalkbruksbergets gamla skogsbete har fortgått obrutet från 1980-talet (Dick Sjöblom,<br />

meddelande 12.5.2006). Kalkbruksbergets skogsbete betas av får men på vallbetet hålls också nötkreatur.<br />

Floran på betesmarkerna i Sottungsby har inte just undersökts. Typiska arter för torra ängar<br />

är t.ex. ängsklocka (Campanula patula) och blåsuga (Ajuga pyramidalis), vilka växer på Palmängen<br />

norr om Kalkbruksberget (Ojala 2005).<br />

6 DJUR, VÄXTER OCH SVAMPAR I SIBBO STORSKOG<br />

Fåglar<br />

Många forskare och amatörornitologer har under årens lopp samlat information om fågelfaunan.<br />

Antalet arter i vinterfågelräkningarna är 64 (Hildén 2005). Antalet häckande fågelarter under sommaren<br />

är betydligt större. Enbart i Hindsbyskogen har 70 häckande arter konstaterats (Solonen<br />

1991). I forskningsprojektet Biodiversity Assessment Tools observerades 82 arter (BioAssess project<br />

2002).<br />

Fyra hotade fågelarter häckar i Sibbo storskog: skrattmås, ortolansparv, liten hackspett och gransångare.<br />

Alla dessa har klassificerats som sårbara arter (VU). Antalet missgynnade arter (NT) som<br />

observerats under de senaste åren är 19 (bilaga 3).

8<br />

Förutom ortolansparv, tjäder, fiskgjuse och berguv finns i Sibbo storskog ytterligare 16 fågelarter,<br />

som nämns i fågeldirektivets bilaga I. I bilaga 4 finns en lista på de av fågeldirektivets arter som observerats<br />

i Sibbo storskog samt direktivets stadganden för arternas bevarande.<br />

Däggdjur<br />

Ingen undersökning av däggdjursfaunan i Sibbo storskog har gjorts där man skulle försökt klarlägga<br />

alla arter inom området. Älg och vitsvanshjort är de största stadigvarande invånarna i Sibbo storskog.<br />

Där finns också goda förutsättningar att se rådjur, som är det tredje av områdets hjortdjur. Till<br />

faunan hör ytterligare bl.a. lodjur. Det hör till arterna i habitatdirektivets bilaga IV och är sällsynt i<br />

Sibbo storskog. I Sibbo storskog har också gjorts sporadiska observationer av varg.<br />

Kräldjur och groddjur<br />

Det anses att alla Finlands kräldjur och groddjur är på tillbakagång. I Sibbo storskog kan man påträffa<br />

alla de fyra kräldjuren, som förekommer på fastlandet i Finland: den hotade snoken (VU) och<br />

missgynnade kopparödlan (NT) samt huggorm och skogsödla. Snoken är klassificerad som sårbar<br />

och finns som förökande population åtminstone i närheten av Storträsk (Jarmo Saarikivi, meddelande<br />

3.4.2006).<br />

Groddjuren i Sibbo storskog är vanlig groda, åkergroda, padda och större vattenödla (Jarmo Saarikivi,<br />

meddelande 3.4.2006). Enligt Saarikivi finns åkergrodan åtminstone i Storträsk och de omgivande<br />

våtmarkerna.<br />

Fiskar<br />

I Sibbo å och några av dess sidogrenar finns en naturligt förökande stam av havsöring. Sibbo ås<br />

havsöringar är unika och deras arvsanlag avviker från andra kända öringstammar (Lempinen 2001).<br />

Havsöringen hör numera till de starkt hotade arterna (EN).<br />

Övriga fiskarter i Sibbo storskog är bristfälligt kända. I Helgträsk, som hör till de större sjöarna i<br />

Sibbo storskog, finns åtminstone abborre, mört, braxen och gädda. I Sibbo storskogs största sjö,<br />

Fiskträsk, finns främst abborre och gädda (Asko Särkelä, meddelande 3.4.2006).<br />

Landlevande blötdjur<br />

I Hindsbyområdet har gjorts två inventeringar av landlevande blötdjur. Enligt dessa påträffades 20<br />

arter. Routio (1996) undersökte blötdjur i Byabäckens dalgång och påträffade bl.a. mångtandad<br />

spolsnäcka (Macrogastra plicatula), som numera förs till de missgynnade arterna liksom landsnäckan<br />

Aegopinella pura, som påträffades två år tidigare (Aitolehti m.fl. 1994).

Fjärilar<br />

9<br />

I västra delen av Sibbo storskog har den starkt hotade (EN) fjärilen lungörtsorgmal (Ethmia funerella)<br />

påträffats (Jari Kaitila, meddelande 3.5.2006). Lungörtsorgmalens larver lever på lungört, som<br />

växter i flera av lundområdena I Sibbo storskog. Ett flertal fjärilarter har påträffats som varit eller<br />

blivit sällsynta såsom violettkantad guldvinge (Lycaena hippothoe), busksnabbvinge (Fixsenia pruni),<br />

eldsnabbvinge (Thecla betulae) och silverstreckad pärlemorfjäril (Argynnis paphia). Den silverstreckade<br />

pärlemorfjärilen är en stor och vacker art. Vingbredden kan bli över 60 mm.<br />

Många undersökningar av fjärilarna i Sibbo storskog har gjorts. Förutom att arterna klarlagts görs<br />

uppföljande undersökningar. Vanda miljöcentrals fjärilsängsprojekt har pågått sedan 1999 (Salin<br />

2001). På Sibbosidan i Hindsby finns Finlands miljöcentrals undersökningslinjer där fjärilsfaunan<br />

följs upp som en del av ett EU Life –projekt. Från fjärilsuppföljningens taxeringslinjer finns inte<br />

observationer av hotade arter men nog av boknätfjäril, som nämns i habitatdirektivets bilaga II och<br />

är därmed en av EU strikt skyddad art.<br />

Nattsländor<br />

Från Sibbo storskog är en hotad nattsländart känd, småfläckig kungsnattslända (Semblis atrata). Artern<br />

finns inom Sibbo ås Natura-område i Byabäcken. Bl.a. Järventausta (1997) har inventerat nattsländorna<br />

i Sibbo storskog. I Järventaustas undersökning ingick endast rinnande vatten och artantalet<br />

är därför ganska litet, 19 arter. Från Finland är över 200 arter kända.<br />

Kärlväxter<br />

Kärlväxter i Sibbo storskog har bl.a. undersökts av Leikas (2004), Kanerva (2003), Ojala (2000 ab),<br />

Ala-Risku (2000), Päivirinta (1998), Ympäristötutkimus Oy Metsäteähti (1991) samt Bäck och<br />

Tonteri (1987). Tre hotade kärlväxtarter har påträffats i Sibbo storskog, den akut hotade (CR) sötvedeln<br />

(Astragalus glycyphyllos) samt de sårbara arterna (VU) skogsklocka (Campanula cervicaria)<br />

och gulmåra (Galium verum). Låsbräken (Botrychium lunaria) och ängsnejlika (Dianthus deltoides)<br />

hör till de missgynnade arterna.<br />

Av de kärlväxter som är sällsynta inom Nylands naturgeografiska region påträffas i Sibbo storskog<br />

bl.a. desmeknopp (Adoxa moschatellina), skogsbingel (Mercurialis perennis), hönsbär (Cornus suecica),<br />

älvstarr (Carex rhynchophysa) och kallgräs (Scheuchzeria palustris). Till de växter i Sibbo<br />

storskog som är värda att uppmärksamma hör också stinknäva (Geranium robertianum), mjölon<br />

(Arctostaphylos uva-ursi), vitag (Rhynchospora alba) och storsileshår (Drosera anglica).<br />

Mossor<br />

Sibbo storskogs mossflora är dåligt undersökt och endast ströobservationer finns tillgängliga. Tillsvidare<br />

är två hotade mossarter kända. Nära Storträsk växter den starkt hotade (EN) hårklomossan<br />

(Dichelyma capillaceum). I norra delen av Sibbo storskog i Hindsby har gles rostmossa (Marsupella<br />

sparsifolia) påträffats. Arten hör till levermossorna och är klassad som en sårbar art (VU) hos oss.

Svampar<br />

10<br />

Svamparterna i Sibbo storskog har utretts bl.a. av Jakobsson (2004, 2005 a-b), Bonsdorff-Salminen<br />

(2005) samt Savola och Wikholm (2005). En akut hotad (CR) skivlingsart, kärröding (Entoloma rubrobasis).<br />

Tre starkt hotade (EN) skivlingar har påträffats slemvaxskivling (Hygrocybe glutinipes),<br />

gröngul vaxskivling (Hygrocybe citrinovirens) och blåtryffel (Chamonixa caespitosa). Blåtryffeln<br />

har enligt Jakobsson försvunnit från Sibbo storskog och därmed också från hela Finland till följd av<br />

att växtplatsen avverkades. Liten larvklubba (Cordyceps memorabilis) är en starkt hotad säcksvamp<br />

som finns i Sibbo storskog.<br />

Av sårbara svamparter är 17 kända från Sibbo storskog (bilaga 3). Bland dessa finns skivlingarna:<br />

papillvaxskivling (Hygrocybe subpapillata), ljusskivig lerskivling (Hygrotrama schulzeri) och aprikostofsskivling,<br />

(Pholiota subochracea). Av sårbara taggsvampar finns två arter: borsttagging (Gloiodon<br />

strigosus) och skinntagging (Dentipellis fragilis). Till de tio sårbara tickorna hör bl.a. klyvblad<br />

(Schizophyllum commune), blackticka (Junghuhnia collabens) och narrporing (Protomerulius<br />

caryae). Två sårbara säcksvampar har påträffats: huvudlik svampklubba (Cordyceps capitata) och<br />

hedskål (Plectania melastoma). Av missgynnade svamparter hat tillsvidare 28 arter påträffats i Sibbo<br />

storskog.<br />

Lavar<br />

Från Sibbo storskog finns observationer av några sällsynta arter. Av dessa är rikfruktig blemlav,<br />

(Phlyctis agelaea) en starkt hotad art (EN). Ytterligare är förekomsten av tre missgynnade arter<br />

(NT) kända: rödbrun blekspik (Sclerophora coniophaea), luddnål Chaenotheca stremonea och<br />

skugglav (Psilolechia clavulifera).<br />

7 SKYDDSOBJEKT OCH NATURA 2000-OMRÅDEN I SIBBO STORSKOG<br />

I Sibbo storskog finns för närvarande fyra naturskyddsområden, som är inrättade enligt naturvårdslagen:<br />

Mariefred (10,6 ha), Hofvet (3,1 ha), Storgårds (13,4 ha) och Flatberget (30,4 ha). Avgränsningsbeslut<br />

för skyddade naturtyper har fattatas för hassellundarna vid Byträsk (1,9 ha) och i<br />

Immersby (2,9 ha) samt för ädellövträdsbeståndet vid Hältingträsk (0,08 ha). Dessutom har ett avgränsningsbeslut<br />

fattats för växtplatsen (0,04 ha) för en speciellt skyddad art, sötvedel (Astragalus<br />

glycyphyllos).<br />

För skyddet av naturen i Sibbo storskog har även andra skyddsbeslut fattats. I Vanda stads generalplan<br />

har Brändberget (46) ha och Högberget (52 ha) reserverats som skyddsområden. Beslut om avgränsning<br />

av viktiga livsmiljöer enligt skogslagen finns åtminstone för fem objekt i Vanda och Sibbo.<br />

Dessutom har skogsägarna haft möjlighet att föreslå skydd av områden inom ramen för programmet<br />

för biodiversiteten i Södra Finlands skogar (METSO). Fram till 17.5.2006 har ett erbjudande<br />

givits. Anbudet godkändes och på området inrättades ett naturskyddsområde på privat mark<br />

(Mariefreds naturskyddsområde).<br />

Natura 2000-områdena i Sibbo storskog är en del av Natura 2000-nätverket, som täcker hela Europeiska<br />

unionen. Syftet är att skydda sådana naturtyper och arter som håller på att bli sällsynta samt<br />

områden som är viktiga för fågelfaunan. Natura 2000-området Sibbo å (FI0100086) omfattar vattenområdena<br />

i Sibbo ås huvudfåra och åtta sidogrenar och skyddet förverkligas med stöd av vattenlagen.<br />

Till Sibbo storskogs Natura 2000-område (FI0100066) hör både odlingsmark, skog, myrar<br />

samt tjärnar och bäckar. I början av år 2006 var områdets areal 1267 ha.

Figur 3. Sibbo storskogs naturskyddsområden.<br />

11

12<br />

8 VÄRDEFULLA LANDSKAPSOMRÅDEN OCH KULTURLANDSKAP I SIBBO STORSKOG<br />

Två regionalt värdefulla landskapsområden finns i Sibbo storskog: Sottungsbys kulturlandskap och<br />

Sibbo ås kulturlandskap (Landskapsområdesarbetsgruppen 1993 a-b). I inventeringen av Nylands<br />

kulturlandskap (Pykälä & Bonn 2000) har två värdefulla vårdbiotoper lyfts fram: det regionalt värdefulla<br />

ängsområdet i Hindsby och en lokalt värdefullt äng söder om Trollträsket i Mosabacka.<br />

Bergområden har bedömts på basen av geologiska, biologiska och landskapsmässiga värden (Husa<br />

& Teeriaho 2004). Inom Sibbo storskog finns två på basen av natur- och landskapsskydd nationellt<br />

värdefulla bergområden: Böleberget-Oxberget och Gillerberget-Åkerbacka. Hacklisbacka-<br />

Kasaberget, Hältingberget och bergen vid Byträsket bedömdes vara av lokalt värde.<br />

9 BEAKTANSVÄRDA NATURHELHETER UTAN<strong>FÖR</strong> NATURA –OMRÅDENA<br />

I denna utredning var tyngdpunkten lagd på naturmiljöer, såsom skogar och myrar. Inom de områden<br />

som inte hör till Natura-nätverket kan särskiljas tre områden, vilka innehåller många beaktansvärda<br />

och till sin natur varierande objekt: 1) Området kring Storträsk och Gumböleträsk i sydvästra<br />

delen av Sibbo storskog, 2) området vid Bysträsk och Fiskträsk i östra delen av Sibbo storskog samt<br />

3) området kring Katronträsk i nordvästra ändan av Sibbo storskog. Inom alla dessa finns hällmarker<br />

med sköldbarkstallar, frodiga lundområden och bäckkanter, våta myrområden samt friska eller<br />

lundartade moskogar i nära naturtillstånd eller annars med stort inslag av död ved.<br />

10 FREDADE NATURMINNESMÄRKEN<br />

I Sibbo storskog finns två fridlysta naturminnesmärken: en gammal lind i Hindsby på Prästbacka<br />

och ett stort flyttblock i Viirilä nära Gamla Borgåvägen. Det fredade trädet i Sottungsby, en stor<br />

ormgran som finns inritad på grundkartan, dog av den svåra torkan år 2003 (Dick Sjöblom, meddelande<br />

12.5.2006).<br />

11 FASTA FORNLÄMNINGAR<br />

Fasta fornlämningar är fredade. Museiverket ansvarar för deras skydd, utforskande och utmärkning.<br />

Enligt fornminneslagen finns en två meter bred skyddszon kring de fasta fornlämningarna. Enligt<br />

Museiverkets data är 19 fornlämningar kända i Sibbo storskog (tabell 1). Av dem är nio förhistoriska<br />

och tio fornlämningar från historisk tid.

Tabell 1. Fornlämningarna i Sibbo storskog. Objektens numrering motsvarar kartan i figur 12.<br />

V=Vanda, S=Sibbo<br />

13<br />

Nr Objektets namn (kommun) Typ (undertyp) Tidsbestämning<br />

1 Skrivkulla (V) boplats sten- och/eller bronsålder<br />

2 Högbergsbacka (V) gravplats (gravröse) förhistorisk<br />

3 Högbergsbacka (V) boplats stenålder<br />

4 Kullbacka (V) framställning av råmaterial (stenbrott) historisk tid<br />

5 Sottungsby (V) framställning av råmaterial (stenbrott) historisk tid<br />

6 Forsbacka (V) boplats stenålder<br />

7 Kuppis (V) boplats stenålder<br />

8 Viirilä (S) boplats stenålder<br />

9 Pupukalteva (S) stenkonstruktion (ryssungn) historisk tid<br />

10 Viirilä (S) boplats stenålder<br />

11 Viirilä (S) boplats stenålder<br />

12 Mariendahls glasbruk (S) industriobjekt (glasbruk) nya tiden<br />

13 Hindsby Västerhov (S) arbets- och produktionsplats (vattenkvarn) historisk tid<br />

14 Hindsby Mariendal (S) arbets- och produktionsplats (vattenkvarn) historisk tid<br />

15 Hindsby Hovgård (S) boplats (herrgård) nya tiden<br />

16 Hindsby Götan (S) arbets- och produktionsplats (vattenkvarn) nya tiden<br />

17 Hindsby Grönkulla (S) arbets- och produktionsplats (vattenkvarn) historisk tid<br />

18 Immersby Broars (S) arbets- och produktionsplats (vattenkvarn) historisk tid<br />

19 Bak-Storäng (S) boplats stenålder<br />

12 SKÖTSEL AV NATUREN<br />

12.1 Vårdade områden<br />

I Sibbo storskogsarbetsgruppens slutrapport (2004) konstateras att det finns behov av att medvetet<br />

öka naturens mångfald (speciellt beträffande skötselkrävande vårdbioptoper och restaurering).<br />

Forststyrelsen har gjort en restaurerings- och naturskötselplan för skogen i Hindsby (Leikas 2004)<br />

och en skötselplan för Byabäckens dalgång och odlingar (Kanerva 2003). Ca 20 ha vårdad äng iståndsattes<br />

i Hindsby år 2004 som en del av ett EU-finansierat miljöprogram.<br />

Typiskt för lundområden är att granar som skuggar den övriga växtligheten måste avlägsnas för att<br />

mångfalden skall upprätthållas. Forststyrelsen sköter de mest livskraftiga hasselförekomsterna i<br />

Hindsbyområdet enligt den uppgjorda skötselplanen. En skötselplan behövs också för att Ribacka<br />

ängen skall bevaras öppen och dess värdefulla arter skall fortleva (Jakobsson 2004). På Ribacka<br />

ängen växer en speciellt skyddad art, gröngul vaxskivling (Hygrocybe citrinovirens). Växtplatsen<br />

har avgränsats under sensommaren 2006. Skötsel- och användningsplanen blir klar senare.

12.2 Restaurering<br />

14<br />

Iden och avsikten med restaurering är enligt Skogsindustrin r.f:s definition: "Restaurering inbegriper<br />

olika åtgärder, ofta av engångskaraktär, med vars hjälp livsmiljöns utveckling mot naturtillstånd<br />

igångsätts. I skogsområden innebär restaurering oftast öppnande av luckor i jämnåldriga planterade<br />

enartsbestånd samt åstadkommande av mera död ved. På dikade myrar är den främsta restaureringsåtgärden<br />

igensättning av diken. Beskogade kulturlandskap måste först röjas och därefter bör den<br />

verksamhet som ursprungligen skapat kulturlandskapet fortsätta, såsom t.ex. genom bete.<br />

Forststyrelsen har enligt den färdigställda planen genomfört restaureringsåtgärder i skogen i Hindsby<br />

(Leikas 2004). Forststyrelsen försöker under år 2007 färdigställa planen för återställelse och naturskötsel<br />

för södra delen av Sibbo storskogs Naturs 2000-område. Hindsby vårdbiotoper har<br />

iståndsatts enligt skötselplanen från 2003 (Kanerva 2003).<br />

Områden som vore värda att iståndsätta, såsom dikade myrar, finns också utanför Sibbo storskogs<br />

Natura-områden. I princip skulle alla större dikade myrar var möjliga objekt. Möjligheterna att på<br />

nytt ta igenväxande ängar i bruk som betesmark vore värt att undersöka och överväga också på andra<br />

ställen än i Hindsby.<br />

13 MARKÄGANDE OCH MARKANVÄNDNING<br />

13.1 Statens marker<br />

Forststyrelsen förvaltar merparten av de 1405 ha mark staten äger i Sibbo storskog. En del av statens<br />

mark är i miljöministeriets besittning. De skogsområden som ägs av staten är samtliga reserverade<br />

för naturskydd och rekreation. Åkermark och ängsmark arrenderas för odling och som betesmark<br />

och områdenas traditionella användning kan därmed fortgå.<br />

13.2 Helsingfors stads marker<br />

I dagsläge äger Helsingfors stad 900 ha skog i Sibbo storskog. Enligt ett beslut från år 2001 sköts<br />

skogarna enligt principer för skötsel av friluftsskog och rekreationsanvändningen prioriteras. Också<br />

naturskyddssynpunkter beaktas mera än ifall skogarna fortsättningsvis skulle vara ekonomiskog.<br />

Byggnadskontoret gör under år 2006 en naturskötselplan på områden som ägs av Helsingfors stad.<br />

13.3 Vanda stads marker<br />

Vanda stad är en betydande markägare i den västra delen av Sibbo storskog. Enligt den gällande<br />

generalplanen och enligt utkastet till ny generalplan är skogsområdena i Sibbo storskog betecknade<br />

antingen som naturskyddsområden eller frilufts- och rekreationsområden. Vanda stad har beslutat<br />

att tillsvidare avhålla sig från förnyelseavverkningar i de skogar staden äger i Sibbo storskog.

Figur 4. Statens, kommunernas och Nylands rekreationsområdesförenings markägo i Sibbo storskog<br />

och dess närområden.<br />

15

13.4 Nylands rekreationsförenings marker<br />

16<br />

Nylands rekreationsförening r.f. är en kommunalt ägd organisation vars uppgift är att trygga och utveckla<br />

rekreationsmöjligheterna för nylänningar och östnylänningar samt att bevara och vårda naturen.<br />

I Sibbo äger föreningen ett drygt tjugo hektar stort skogsområde, som innefattar en liten del av<br />

stranden vid Fiskträsk. Rekreationsområdesföreningen äger ungefär 40 ha mark i Sibbo.<br />

13.5 Privata marker<br />

Nästan hälften av skogsmarken i Sibbo storskog är privat ägd. Merparten av den privata marken används<br />

som konventionell skogsbruksmark. Odlingsmarkerna är till största delen i privat ägo. Åkerbruk<br />

fortgår på stora arealer. Betet har minskat sen den tid det var mest utbrett men man ser ännu<br />

rikligt med betande djur, speciellt hästar men även får och nötboskap.<br />

Tabell 2. Ägande av skogen i Sibbo storskog i maj 2006.<br />

Markägare Areal<br />

staten 1405 ha<br />

Helsingfors stad 900 ha<br />

Vanda stad 278 ha<br />

Nylands rekreationsområdesförening 40 ha<br />

Privata markägare 2020 ha<br />

Totalt 4630 ha<br />

13.6 Planläggningssituationen<br />

I utkastet till generalplan för Vanda är en betydande del av Sibbo storskog betecknat som rekreationsområde<br />

och naturskyddsområde. Dessutom finns områden reserverade för byområden och<br />

jordbruksområden. Sottungsby och omgivande odlingsmarker är kulturhistoriskt värdefulla områden.<br />

I Sibbo är generalplanen för glesbygdsområdena (fastställd 18.4.1997) den främsta gällande planen.<br />

I planen är största delen av Sibbo storskog betecknad som jord- och skogsbruksområde. De områden<br />

som i planen reserverats för naturskydd hör till största delen till Natura 2000 –området. Landbo<br />

området är detaljplanerat (Landbo detaljplan).<br />

14 OMRÅDETS NUVARANDE ANVÄNDNING <strong>FÖR</strong> REKREATION OCH UNDERVISNING<br />

14.1 Tillgänglighet och nuvarande servicestrukturer<br />

Tillgänglighet<br />

Sibbo storskogs läge är ypperligt med tanke på många av användargrupperna. Den befinner sig nära<br />

stora tätorter och nära till goda trafikförbindelser. Busslinjer tangerar Sibbo storskog i alla väderstreck<br />

och dessutom går en nord-sydlig linje rätt genom Sibbo storskog. De som rör sig med egen<br />

bil har tillgång till goda parkeringsplatser t.ex. vid Hanaböle träsk och Håkansböle idrottscentrum.<br />

De som bor nära kan nå Sibbo storskog med cykel eller till fots, vintertid också på skidor längs<br />

märkta skidspår.

Servicestrukturer<br />

17<br />

Servicestrukturer som betjänar friluftslivet är koncentrerade till friluftscentra i Håkansböle och vid<br />

Hanaböle träsk, vilka ligger i närheten av Sibbo storskog. Norr om Sibbo storskog vid Keinukallio i<br />

Kervo finns det tredje betydande friluftscentret. På sibbosidan finns Molnträskets friluftsområde.<br />

Motionsvägarna som utgår från Hanaböle träsk når fram till Sibbo storskog i området kring Bisaträsk.<br />

Vintertid dras tiotals kilometer skidspår i västra delen av Sibbo storskog. Skidspåren fortsätter<br />

ända till Håkansböle och Keinukallio.<br />

Nätet av skidspår vintertid är i nuvarande utsträckning täckande. Dessutom finns i Sibbo storskog<br />

enstaka märkta vandringsleder. De som rör sig i Sibbo storskog i dagens läge gör det i första hand<br />

med allemansrätt. Styrd friluftsanvändning behövs dock i Sibbo storskog eftersom bristen på servicestrukturer<br />

för friluftslivet begränsar besökarnas antal (Arbetsgruppen för Sibbo storskog 2004).<br />

14.2 Olika användning och användargrupper i Sibbo storskog<br />

Fotvandrare och skidlöpare<br />

Fotvandrarna och skidåkarna är de största grupperna av Sibbo storskogs användare. Fotvandring är<br />

den mest populära motionsformen. I Sibbo storskog finns endast ett fåtal märkta stigar och motionärerna<br />

rör sig ofta även sommartid längs skidspårslinjerna. Några organiserade natur- och vandringstillfällen<br />

ordnas i Sibbo storskog. Goda orienteringskartor finns tillgängliga för orienterarna.<br />

Skidåkning hör tillsammans med fotvandring till finländarnas favoritsysselsättningar. Det finns<br />

också mycket goda förutsättningar för skidåkning i Sibbo storskog. Skidåkare räcker också till för<br />

alla spåren i Sibbo storskog.<br />

Rörelsehindrade<br />

Tillsvidare saknas motionsleder anpassade för rörelsehindrade helt och hållet i Sibbo storskog. Det<br />

finns endast ett fåtal lätt framkomliga leder och för att nå ledernas lätt framkomliga delar måste man<br />

ofta ta sig över besvärligare ställen.<br />

Scouter och orienterare<br />

Sibbo storskog erbjuder ypperliga förutsättningar för scoutverksamhet. I Nylands scoutdistrikt är<br />

det närmast kårerna i Kervo, Träskända, Tusby och Sibbo som gör utflykter till Sibbo storskog. I<br />

den varierande terrängen kan scouterna öva grunderna i att klara sig i skogen såsom orientering och<br />

att göra upp eld. Sibbo storskog är också en utmärkt plats för att ordna scouttävlingar och avlägga<br />

prov.<br />

Sibbo storskog är omtyckt som orienteringsterräng och orienteringskartorna täcker största delen av<br />

Sibbo storskog. Den småskaliga terrängen möjliggör anläggande av varierande banor och lämpliga<br />

kontrollpunkter finns det gott om.<br />

Bär- och svampplockning<br />

Bär- och svampplockning är utmärkt nyttomotion. De variationsrika skogarna i Sibbo storskog erbjuder<br />

goda möjligheter för att plocka bär och svamp. Mycket goda blåbärsmarker finns i Sibbo<br />

storskog och på myrområdena kan man finna hjortron.

Jakt och fiske<br />

18<br />

Fem jaktföreningar verkar inom Sibbo storskog och ungefär 200 av föreningarnas medlemmar jagar<br />

årligen inom området. Det viktigaste villebrådet är älg. Dessutom jagas små rovdjur, framför allt<br />

mink och mårdhund.<br />

I sydvästra delen av Sibbo storskog finns Storträsk. Fiskevården för sjön har överlåtits på en fiskeförening<br />

i Vanda fram till slutet av 2008. Regnbågslax i fångststorlek planteras ut i Storträsket. För<br />

att fånga dem behövs ett särskilt lov. I de övriga små sjöarna och tjärnarna kan man meta och pilka<br />

med allemansrätt.<br />

Cyklister<br />

En nationell cykelled tangerar Sibbo storskog och en del av denna är Nordenskiölds cykelrutt mellan<br />

Mäntsälä och Helsingfors. Märkta cykelleder finns i Sottungsby och goda möjligheter att cykla<br />

finner man på flera andra vägavsnitt i Sibbo storskog. På de lugna vägarna i Sibbo storskog skulle<br />

det finnas utrymme betydligt fler cyklister än det finns för närvarande.<br />

Ridning och hundintresse<br />

Sibbo hör till de kommuner där det finns flest hästar per invånare. Häststall finns också på vandasidan.<br />

Ridsport är populärt men bristen på lämpliga ridleder begränsar verksamheten. Tillsvidare rör<br />

sig ryttarna med sina hästar längs vägarna i Sibbo storskog och på skogsstigar i närheten av stallen.<br />

Även om ridning hör till allemansrätten finns det på grund av ryttarnas stora antal ett behov av att<br />

styra verksamheten till särskilda märkta ridleder.<br />

På Helsingfors stads mark finns i söder om Sibbo strorskog en ca 50 ha stor hundskog, som är avsedd<br />

för utomhusvistelse med hundar och träning av dem. Inom Sibbo storskog finns ett motsvarande<br />

träningsområde på två hällmarksområden vid Knutersvägen.<br />

Bågskyttar<br />

Ett flertal olika grupper har hittat en plats för sin verksamhet i Sibbo storskog, En av nykomlingarna<br />

till Sibbo storskog är bågskyttar. Helsingfors stad har år 2004 arrenderat ett skogsområde öster om<br />

Storträsket åt bågskytteföreningen Ukonnuolet ry, som har märkt ut en terrängbana med 18 tavlor<br />

för bågskytte. En annan terrängbana för bågskytte finns i Viirilä.<br />

Undervisning och forskning<br />

Sibbo storskog har en naturlig användning inom miljö- och naturfostran för närliggande skolor.<br />

Vanda naturskola använder Sibbo storskog i miljöundervisningen för grupper av skolelever och<br />

daghemsbarn från Vanda.<br />

Närheten till forskningsinstitut och forskare gör Sibbo storskog till ett lämpligt område för olika<br />

slags forskning. Sibbo storskog var bl.a. ett av de områden som ingick i projektet Biodiversity Assessment<br />

Tools, som omfattade åtta europeiska länder och där det undersöktes hur förändringar i<br />

markanvändning påverkar naturens mångfald (BioAssess project 2002). Pågående forskningsprojekt<br />

är bl.a. Finlands miljöcentrals undersökning om vilken betydelse små myrområden och nyckelbiotoper<br />

har för skogens växter och lavar. Forststyrelsen har låtit utföra och utför undersökningar av<br />

arterna på Natura-områdena i dess förvaltning.

15 KÄLLOR<br />

19<br />

Airaksinen, O. & Karttunen, K. 2001: Natura 2000 –luontotyyppiopas. 2. korjattu painos – Luonto ja<br />

luonnonvarat - Ympäristöopas 46. Suomen ympäristökeskus. Oy Edita Ab. 194 s.<br />

Aitolehti, M., Koivunen, A. & Lehtonen, A. 1994: <strong>Sipoo</strong>n Hindsbyn maanilviäiskartoitus. Julkaisematon.<br />

Ala-Risku, R. 2000: <strong>Sipoo</strong>nkorven metsämantereen kasvillisuudesta. Julkaisematon.<br />

BioAssess project (2002): Jari Niemelä, Bio- ja ympäristötieteiden laitos. Biotieteellinen tiedekunta. PL<br />

65. 00014 Helsingin yliopisto.<br />

Bonsdorff-Salminen, T. 2005: <strong>Sipoo</strong>nkorven sieniä - sieniselvitys Metsähallitukselle. Julkaisematon.<br />

Bäck, S. & Tonteri, T. 1987: <strong>Sipoo</strong>n Hindsbyn arvokkaat lehdot. – Lutukka (3)1987. s. 83–85.<br />

Hildén, M. 2005: <strong>Sipoo</strong>n talvilintulaskentojen lajilista 1993–2004. Julkaisematon.<br />

Honkanen, J. 2006: <strong>Sipoo</strong>nkorpi - luontoselvitys ja nykyinen virkistyskäyttö. Vantaa. 85 s.<br />

Husa, J. & Teeriaho, J. 2004: Luonnon- ja maisemansuojelun kannalta arvokkaat kallioalueet Itä-<br />

Uudellamaalla. – Alueelliset ympäristöjulkaisut 350. Suomen ympäristökeskus. Edita Prima Oy. 469 s.<br />

Jakobsson, S. 2004: Ribackan niittysienistä. 5 s. Julkaisematon.<br />

Jakobsson, S. 2005a: Perinteiset kulttuuribiotoopit –Teoksessa: Salo, P., Niemelä, T., Nummela-Salo,<br />

U. ja Ohenoja, E. (toim.), Suomen helttasienten ja tattien ekologia, levinneisyys ja uhanalaisuus: 44–47.<br />

– Suomen ympäristö (769). Painotalo Casper Oy. Kurikka. 526 s.<br />

Jakobsson, S. 2005b: Stefan Jakobssonin yksityinen tietokanta.<br />

Järventausta, K. 1997: Perhos- ja vesiperhosinventointi <strong>Sipoo</strong>n Hindsbyssä ja kahdella uusmaalaisella<br />

suojelualueella v. 1996. – Moniste. Metsähallitus. Luonnonsuojelun arkisto. Vantaa.<br />

Kanerva, T. 2003: <strong>Sipoo</strong>nkorven Byabäcken-laakson perinnemaisemien ja peltojen hoitosuunnitelma. –<br />

Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja. Sarja B(68).<br />

Leikas, P. 2004: <strong>Sipoo</strong>nkorven Hindsbyn metsän ennallistamis- ja luonnonhoitosuunnitelma. – Käsikirjoitus.<br />

Metsähallitus.<br />

Lempinen, P. 2001: Suomenlahden meritaimenkantojen suojelu- ja käyttösuunnitelma. – Kala- ja riistahallinnon<br />

julkaisuja (52) 2001. Uudenmaan ympäristökeskus ja Uudenmaan työvoima- ja elinkeinokeskuksen<br />

kalatalousyksikkö. Helsinki. 142 s.<br />

Maisema-aluetyöryhmä 1993a: Maisemanhoito. – Maisema-aluetyöryhmän mietintö I. Ympäristöministeriön<br />

ympäristönsuojeluosasto. Mietintö 66(1992).<br />

Maisema-aluetyöryhmä 1993b: Arvokkaat maisema-alueet. – Maisema-aluetyöryhmän mietintö II. Ympäristöministeriön<br />

ympäristönsuojeluosasto. Mietintö 66(1992).<br />

Ojala, A. 2000a: Palokallion kasvillisuus. –. Moniste. Vantaan kaupungin ympäristökeskus.<br />

Ojala, A. 2000b: Flatbergetin kasvillisuus. – Moniste. Vantaan kaupungin ympäristökeskus.

20<br />

Ojala, A. 2005: Vantaan luonnon monimuotoisuuden kannalta erityisen tärkeät alueet: –Vantaan kaupungin<br />

ympäristökeskus ja kaupunkisuunnittelu. 91 s.<br />

Pykälä, J. & Bonn, T. 2000: Uudenmaan perinnemaisemat. – Alueelliset ympäristöjulkaisut 178. Suomen<br />

ympäristökeskus.<br />

Päivärinta, A. 1998: Hindsbyn lehtojen ja laidunniittyjen kartoitus ja hoitosuunnitelma. – Moniste. Metsähallitus.<br />

Luonnonsuojelun arkisto. Vantaa. 47.s.<br />

Routio, I. 1996: Maanilviäiskartoitus Varsinais-Suomen ja Uudenmaan lehdoissa. – Moniste. Metsähallitus.<br />

Luonnonsuojelun arkisto. Vantaa. 21 s.<br />

Salin, T. 2001: Vantaan perhosseuranta. Linjalaskennat 2001. – Vantaan kaupungin ympäristökeskus.<br />

58 s. + 2 liitettä.<br />

Savola K. & Wikholm, M. 2005: Vantaan kääpätutkimus 2003/2004. – Vantaan kaupungin ympäristökeskus.<br />

248 s.<br />

<strong>Sipoo</strong>nkorpityöryhmä 2004: <strong>Sipoo</strong>nkorpityöryhmä II. Loppuraportti. – Itä-Uudenmaan liitto. Julkaisu<br />

82.<br />

Solonen, T. 1991: Hindsbyn metsän linnusto. – <strong>Sipoo</strong>n kunnan ympäristönsuojelulautakunta. Julkaisu<br />

(1) 1991.<br />

Ympäristöministeriö ja maa- ja metsätalousministeriö 2004: Luonnonsuojelubiologiset valintaperusteet<br />

– Etelä-Suomen metsien monimuotoisuusohjelma METSO. PainoPrisma. 16 s.<br />

Ympäristötutkimus Oy Metsätähti 1992: Etelä-<strong>Sipoo</strong>n ja Hindsbyn luontokohdeselvitys 1991. – <strong>Sipoo</strong>n<br />

kunnan ympäristönsuojelulautakunta. Julkaisu (1) 1992.<br />

TACK<br />

Vanda miljöcentral erbjöd mig bra arbetsutrymmen i Backas i Vanda. Tack alltså till Stefan Skog, Jaakko<br />

Vähämäki, Sinikka Rantalainen, Tina Kristiansson, Anna Ojala och andra. Keijo Savola ställde det<br />

material Luonto-Liitto insamlat on naturen i Sibbo storskog till mitt förfogande och gav nyttiga kommentarer<br />

i olika skeden av mitt arbete. Timo Virtanen och Seppo Mäkinen gjorde en del av kartorna i<br />

arbetet. Johanna Aalto som var på arbetspraktik på miljöcentralen digiterade data från terrängkartorna.<br />

Timo Virtanen, Rea Nyström, Asko Särkelä, Tuomas Autere, Elina Warsta ja Markus Raevuori bidrog<br />

med textavsnitt till rapporten. Förutom min styrgrupp vill jag tacka alla dem som bidrog med information<br />

om naturen och svarade på mina frågor: Hannu Ormio, Ari Lahtinen, Tiina Kanerva, Annukka Rasinmäki,<br />

Oskari Orenius, Stefan Jakobsson, Pekka Rytkönen, Pekka Söyrilä, Jari Niemelä, Martti Hildén,<br />

Jarmo Saarikivi, Tea von Bonsdorff-Salminen, Kimmo Jääskeläinen, Sampsa Lommi, Leena Eerola,<br />

Ilpo Huolman, Jani Seppälä, Jari Teeriaho, Janne Heliölä, Juha Pöyry, Petri Ahlroth, Jari Kaitila, Tapio<br />

Solonen, Dick Sjöblom, Anne Mäkynen och Veijo Vuorela

Bilaga 1. 21<br />

VIKTIGA NATURTYPER ENLIGT LAG OCH ENLIGT METSO-PROGRAMMET<br />

Skyddade naturtyper enligt naturvårdslagen 29 §<br />

1) naturliga dungar som till betydande del består av ädla lövträd,<br />

2) hassellundar,<br />

3) klibbalskärr,<br />

4) sandstränder i naturtillstånd,<br />

5) ängar vid havsstranden,<br />

6) trädlösa eller av naturen trädfattiga sanddyner,<br />

7) enbevuxen ängsmark,<br />

8) lövängar<br />

9) stora enstaka träd och trädgrupper som dominerar ett öppet landskap.<br />

Särskilt viktiga livsmiljöer enligt 10 § i skogslagen<br />

1) omedelbara närmiljöer för källor, bäckar och sådana rännilar som bildar bäddar för fortgående rinnande<br />

vatten samt omedelbara närmiljöer för små tjärnar,<br />

2) ört- och gräskärr, ormbunkskärr samt lundkärr och sådana brunmossar som är belägna söder om<br />

Lapplands län,<br />

3) bördiga mindre lundområden,<br />

4) små skogsholmar med fastmarksskog på odikade torvmarker,<br />

5) klyftor och raviner,<br />

6) stup och skogsbestånd vid stupens nedre del, samt<br />

7) sandfält, berg i dagen, stenbunden mark, blockfält, trädfattiga torvmarker och svämängar som i virkesproduktionshänseende<br />

avkastar mindre än lavmoar.<br />

Naturskydssbiologiska urvalskriterier i programmet för biodiversiteten i södra Finlands skogar<br />

(METSO)<br />

1. moskogar med stort inslag av död ved<br />

2. skogskärr<br />

3. svämskogar och lövsumpskogar<br />

4. successionsskogar vid landhöjningskusten<br />

5. lundar<br />

6. solexponerade sluttningar på åsar<br />

7. trädbevuxna kulturmiljöer

Bilaga 2. 22<br />

NATURA 2000 –NATURTYPER I SIBBO STORSKOG<br />

De i habitatdirektivet nämnda prioriterade naturtyperna är märkta med en asterisk (*).<br />

1. Dystrofa sjöar och småvatten<br />

2. Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor<br />

(3. *Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ)<br />

(4. Högörtsängar)<br />

5. Slåtterängar i låglandet (Alopecurus pratensis, Sanguisorba officinalis)<br />

(6 *Högmossar)<br />

(7. Degenererade högmossar änne med fömåga att naturligt regenerera)<br />

8. Öppna svagt välvda mosssar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn)<br />

(9. Mineralrika källor och källkärr av fennoskandisk typ)<br />

10. Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar<br />

11. * Västlig taiga<br />

12. Örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ<br />

13 * Skogbevuxen myr<br />

14. Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ<br />

Inom det undersökta området finnas Natura-naturtyper också utanför de två Natura-områdena i Sibbo<br />

storskog. Hur representativa Natura-naturtyperna utanför Natura-områdena var har inte detta sammanhang<br />

bedömts enligt Natura 2000 –naturtypsguidens kriterier.

Bilaga 3.<br />

HOTADE OCH MISSGYNNADE ARTER<br />

Hotade och missgynnade arter som påträffats i Sibbo storskog. Arterna är inom sin grupp ordnade i bokstavsordning<br />

enligt deras svenska namn. Arter som kräver särskilt skydd är markerade med asterisk (*).<br />

Om artens senast observerats för över tio år sedan har den satts inom parentes ().<br />

Däggdjur<br />

Missgynnade (NT):<br />

Lo, ilves,<br />

Fåglar<br />

Sårbara (VU):<br />

Gransångare, tiltaltti<br />

Mindre hackspett, pikkutikka,<br />

Ortolansparv, peltosirkku,<br />

Skrattmås, naurulokki,<br />

Missgynnade (NT):<br />

Bivråk, mehiläishaukka<br />

Buskskvätta, pensastasku<br />

Fiskgjuse, kalasääski<br />

Gråsparv, varpunen<br />

Gråspett, harmaapäätikka<br />

Gök, käki<br />

Göktyta, käenpiika<br />

Kornknarr, ruisrääkkä<br />

Mindre flugsnappare, pikkusieppo<br />

Nattskärra, kehrääjä<br />

Orre, teeri<br />

Smålom, kaakkuri<br />

Stare, kottarainen<br />

Stenknäck, nokkavarpunen<br />

Strömstare, koskikara<br />

Tjäder, metso<br />

Tornfalk, tuulihaukka<br />

tretåig hackspett, pohjantikka<br />

Trädlärka, kangaskiuru<br />

Törnskata, pikkulepinkäinen<br />

Varfågel, isolepinkäinen<br />

Kräldjur<br />

Sårbara (VU):<br />

Snok, rantakäärme, Natrix natrix<br />

Missgynnade (NT):<br />

Kopparödla, vaskitsa, Anguis fragilis<br />

Fiskar<br />

Starkt hotade (EN):<br />

Havsöring, meritaimen, Salmo trutta m. trutta<br />

Blötdjur<br />

Missgynnade (NT):<br />

(Grönskimmersnäcka, viherkiiltokotilo, Aegopinella<br />

pura)<br />

Mångtandad spolsnäcka, pikkupoimusulkukotilo,<br />

Macrogastra plicatula<br />

Insekter<br />

Starkt hotade (EN):<br />

Lungörtsorgmal, kirjotäpläkoi, Ethmia funerella<br />

Sårbara (VU):<br />

Mindre lungörtvivel, Pikkuimikkäkärsäkäs, Ceutorhynchus<br />

pallidicornis<br />

* Möflickslända, eteläntytönkorento, Coenagrion<br />

puella<br />

Rotfjärillik nattslända, Siulasirvikäs, Semblis<br />

atrata<br />

Kärlväxter<br />

Akut hotadet (CR):<br />

* Sötvedel, imeläkurjenherne, Astragalus glycyphyllos<br />

Sårbara (VU):<br />

Gulmåra, keltamatara, Galium verum<br />

Skogsklocka, hirvenkello, Campanula cervicaria<br />

Missgynnade (NT)<br />

Låsbräken, ketonoidanlukko, Botrychium lunaria<br />

Ängsnejlika, ketoneilikka, Dianthus deltoides<br />

Mossor<br />

Starkt hotade (EN):<br />

*Hårklomossa, hiuskoukkusammal, Dichelyma<br />

capillaceum<br />

Sårbara (VU):<br />

Gles rostmossa, vuoripussisammal, Marsupella<br />

sparsifolia

Bilaga 3. 24<br />

Svampar<br />

Akut hotade (CR):<br />

*Kärröding, heterusokas, Enteloma rubrobasis<br />

Starkt hotade (EN):<br />

Blåtryffel, sinimukula, Chamonixia caespitosa<br />

*Gröngul vaxskivling, limettivahakas, Hygrocybe<br />

citrinovirens<br />

* Liten larvklubba, puikkoloisikka, Cordyceps<br />

memorabilis<br />

* Slemvaxskivling, limajalkavahakas, Hygrocybe<br />

glutinipes<br />

Sårbara (VU):<br />

Aprikostofsskivling, salohelokka, Pholiota subochracea<br />

Blackticka, punakarakääpä, Junghuhnia collabens<br />

Borsttagging, harjasorakas, Gloiodon strigosus<br />

Citronporing, sitruunakääpä, Antrodiella citrinella<br />

Fransporing, valkorihmakääpä, Anomoporia myceliosa<br />

Grangråticka, mäyränkääpä, Boletopsis leucomelaena<br />

Hedskål, punareunamaljakas, Plectania melastoma<br />

Honungsticka, mesipillikääpä, Antrodia mellita<br />

Kantörsporing, vuotikankääpä, Antrodiella americana<br />

Klyvblad, halkiheltta, Schizophyllum commune<br />

Kristallticka, välkkyludekääpä, Skeletocutis stellae<br />

Ljusskivig lerskivling, savuvahakas, Camarophyllopsis<br />

schulzeri<br />

Narrporing, rustikka, Protomerulius caryae<br />

Ockravaxtagging, orarypykkä, Phlebia uda<br />

Papillvaxskivling, nupuvahakas, Hygrocybe subpapillata<br />

Skinntagging, turkkiorakas, Dentipellis fragilis<br />

Svampklubba, himmeäloisikka, Cordyceps capitata<br />

Ulltickeporing, lumokääpä, Skeletocutis brevispora<br />

Veckticka, poimukääpä, Antrodia pulvinascens<br />

Missgynnade (NT):<br />

-, lehtoruostevinokas, Crepidotus subverrucisporus<br />

-, pähkinämaljakas, Urnula craterium<br />

-, ruohikkokieli, Geoglossum fallax<br />

-, talikääpä, Physisporinus rivulosus<br />

Fagerhätta, oranssihiippo, Mycena oregonensis<br />

Finporing, silokääpä, Gelatoporia pannocincta<br />

Grenticka, viuhkokääpä, Polyporus umbellatus<br />

Gropticka, tippahaprakääpä, Postia guttulata<br />

Gräddticka, korkkikerroskääpä, Perenniporia subacida<br />

Gröntagging, viherkarhikka, Kavinia alboviridis<br />

Gul taggsvamp, rikkiorakas, Hydnellum geogenium<br />

Kristallporing, karstakääpä, Gelatoporia subvermispora<br />

Laxporing, istukkakääpä, Postia placenta<br />

Laxticka, lohikääpä, Hapalopilus salmonicolor<br />

Luddticka, huopakääpä, Onnia tomentosa<br />

Oljeporing, kultakurokka, Sistotrema alboluteum<br />

Oljetacking, hammaskurokka, Sistotrema raduloides<br />

Ostticka, korpiludekääpä, Skeletocutis odora<br />

Porslinsblå spindling, posliiniseitikki, Cortinarius<br />

cumatilis<br />

Purpurticka, punakerikääpä, Ceriporia purpurea<br />

Riggtråding siilirisakas,<br />

Rosenticka, rusokantokääpä, Fomitopsis rosea<br />

Rostskinn, peikonnahka, Crustoderma dryinum<br />

Sidenticka, silkkivyökääpä, Trametes versicolor<br />

Spadskinn, kielinahakka, Stereopsis vitellina<br />

Sprödsporing, keltahaprakääpä, Postia septentrionalis<br />

Ullticka, ruostekääpä, Phellinus ferrugineofuscus<br />

Vit sågmussling, valkosahaheltta, Lentinellus auricula<br />

Mycket sällsynt/bristfälligt kända<br />

-, kekojänönkorva, Otidea formicarum<br />

Clavaria amoenides<br />

Clavaria incarnata<br />

Clavaria cf. daulnoyae<br />

Porpoloma metapodium<br />

Lavar<br />

Starkt hotade (EN):<br />

Rikfruktig blemlav, pihlajanläiskäjäkälä, Phlyctis<br />

agelaea<br />

Missgynnade (NT):<br />

Luddnål, jauheneulajäkälä, Chaenotheca stemonea<br />

Rödbrun blekspik, härmähuhmarjäkälä, Sclerophora<br />

coniophaea<br />

Skugglav, siimesruskeinen, Psilolechia clavulifera

Bilaga 4. 25<br />

DIREKTIVARTER<br />

I bilaga II i Europeiska unionens habitatdirektiv samt i fågeldirektivets bilaga I finns uppräknat de djur-<br />

och växtarter för vilka bör anvisas områden under särskilt skydd. Direktiven förutsätter att ett nätverk av<br />

Natura 2000 områden skapas och täcker hela unionens område. Genom detta tryggas en gynnsam<br />

skyddsnivå för arterna och deras livsmiljöer.<br />

Enligt direktivet förverkligas en gynnsam skyddsnivå när "arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig<br />

del av sin livsmiljö, och artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt<br />

kommer att minska inom en överskådlig framtid, och det finns, och sannolikt kommer att fortsätta att<br />

finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt."<br />

Arterna i bilaga IV kräver ett strikt skydd. Det är förbjudet att avsiktligt döda, fånga, störa och hålla till<br />

salu dessa av gemenskapen som betydelsefulla ansedda arter uppräknade i bilaga IV. Arternas föröknings<br />

och rastplatser får inte förstöras eller försämras. Undantag kan sökas från förbudet.<br />

Arter i habitatdirektivets bilaga II<br />

Boknätfjäril, kirjoverkkoperhonen, Euphydryas maturna<br />

Hårklomossa, hiuskoukkusammal, Dichelyma capillaceum<br />

Hårklomossan har i Finland klassificerats som starkt hotad och särskilt skyddad art. Det är i lag förbjudet<br />

att förstöra eller försämra växtplatsen för en särskilt skyddad art (naturvårdslagen 47 §).<br />

Arter i habitatdirektivets bilaga IV<br />

Lo, ilves,<br />

Nordisk fladdermus, pohjanlepakko, Eptesicus nilssonii<br />

Åkergroda, viitasammakko, Rana arvalis<br />

Lon är i Finland en missgynnad art.<br />

Arter i fågeldirektivets bilaga<br />

Berguv, huuhkaja<br />

Bivråk, mehiläishaukka<br />

Fiskgjuse, kalasääski<br />

Gråspett, harmaapäätikka<br />

Järpe, pyy<br />

Kornknarr, ruisrääkkä<br />

Mindre, flugsnappare, pikkusieppo<br />

Nattskärra, kehrääjä<br />

Orre, teeri<br />

Ortolansparv, peltosirkku<br />

Pärluggla, helmipöllö<br />

Smålom, kaakkuri<br />

Svarthakedopping, mustakurkku-uikku<br />

Tjäder, metso<br />

Trädlärka, kangaskiuru<br />

Slaguggla, viirupöllö<br />

Sparvuggla, varpuspöllö<br />

Spillkråka, palokärki<br />

Tretåig, hackspett, pohjantikka<br />

Törnskata, pikkulepinkäinen<br />

Ortolansparven är i Finland en hotad art. Av fågeldirektivets arter är följande arter missgynnade:<br />

bivråk, fiskgjuse, kornknarr, mindre flugsnappare, nattskärra, tjäder, tretåig hackspett och törnskata.

Bilaga 5. 26<br />

BEAKTANSVÄRDA NATUROBJEKT

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!