DIS Syd önskar alla medlemmar en trevlig sommar - Föreningen DIS ...

DIS-
kutabelt Medlemsblad
DIS Syd önskar alla
medlemmar en
trevlig sommar
för DIS SYD Nr 2, 2009

2
DISkutabelt
medlemsblad för Föreningen för
Datorhjälp I Släktforskningen,
region syd. DIS Syd.
Utgivningsbevis 21725
Upplaga
3 500 ex, 4 ggr/år
Ansvarig utgivare
Jan Nilsson
Redaktör och layout
Mats J Larsson
mats@dis-syd.se
044-12 63 91
Tryck
Kristianstads Boktryckeri AB
DIS Syd
Porfyrvägen 20, 224 78 Lund
Bg 246-7058
Org.nr 846005-7527
Hemsida:
http://www.dis-syd.se
Årsavgift
Helbetalande 50 kr
Familjemedlem 25 kr
Medlemsskap i DIS centralt krävs:
Helbetalande 130 kr
Familjemedlem 65 kr
Adressändring
Görs alltid hos:
Föreningen DIS, Gamla Linköping
582 46 Linköping
Hur många personer måste man skicka in?...
Denna fråga är den jag fått mest i vår, dels per telefon, men väldigt ofta när
jag varit på träffar och möten, i Tomelilla, Kristianstad och Södra Rörum.
När jag då säger – sänd in det du har – så börjar man vrida på sig och säga något
i stil med; ”man vill ju inte sända in mer än man behöver”. Men då tycker jag att
vi misslyckats i vår information om Disbyt!
Disbyt kom ju till för att underlätta kontakten mellan släktforskare och det
är fortfarande tanken. Skillnaden är bara att tekniken förfinats under åren så
att man nu får en säkrare träff än vad man fick till en början. Tanken är inte att
Disbyt ska fungera som en forskarkälla, som man bara skriver av och matar in
i sin egen forskning. Tag i stället kontakt med uppgiftslämnaren och erbjud att
byta uppgifter med varandra. Eller använd uppgifterna som ett hjälpmedel när
ni letar och kontrollerar uppgifterna i arkiven.
Vi håller på att byta ut och eventuellt också utöka vår stab av Disbyt-funktionärer.
Björn Janson i Höör har fungerat som vår Disbyt-man i många år, men
nu har han fått mer att göra på jobbet samt blivit farfar och familjen vill umgås
mera med honom. Han lämnar därför nu över stafettpinnen till Ronnie Thomasson
från Lund. Eventuellt kommer vi att rekrytera ytterligare ett Disbyt-ombud.
Det finns intresserade kandidater. Fortsätt alltså att sända in era Disbyt – utdrag
till disbyt@dis-syd.se. Läs gärna informationen som finns på vår hemsida under
länken till vänster ”Hjälp till medlemmar” och därefter ”Disbyt” och ”Gör så
här” samt slutligen ”Utdrag”.
Till slut ett utfärdstips för er som är flyg- och teknikintresserade och befinner
er i Skåne. Strax utanför Ängelholm låg förut F10 och där har uppförts ett mycket
intressant flygmuseum i en av hangarerna. Det drivs av F10 kamratförening.
Där finns en av de mest avancerade flygsimulatorerna, som man är välkommen
att ”flyga”. Det finns också möjlighet att avnjuta en god kopp kaffe eller te med
tilltugg. Flygmuseet har en hemsida; http://www.f10kamratforening.se/.
Glöm inte släktforskardagarna i Falköping i augusti samt uppgradera till Disgen
8.2. Du får en ny CD med manual. Glöm inte att läsa den ordentligt!
Ha en riktigt skön sommar, så syns och hörs vi till hösten.
Jan Nilsson
Er ordförande
PS. Här följer svaret på den inledande frågan (från Disbyts informationssida);
Förmåner för de som skickat in lite mer.
Om du har skickat in uppgifter om minst 200 personer det senaste året, får du
en bläddringsfunktion där du enkelt kan bläddra mellan samma person inskickad
av olika forskare. Denna funktion fungerar om det finns en födelsenotis för personen.
Om du har skickat in uppgifter om minst 1 000 personer de senaste två åren, får du
möjlighet att se en antavla i fyra generationer. DS.
Bidrag till DISkutabelt
Vill du dela med dig av dina erfarenheter
av släktforskning med eller
utan dator? Har du synpunkter på vår
tidning eller vår förening. Kontakta vår
redaktör Mats J Larsson (se redaktionsrutan).
Manusstopp för årets tredje
nummer är den den 31 augusti 2009.
Fotograf är som vanligt Jan Nilsson, som
tagit bilder i Tomelilla, Kristianstad och
Södra Rörum, på Ronnie Thomasson
och vår nya inbindningsmaskin. Bengt
Hansson har stått för illustrationerna i
fadern Karl Hanssons berättelse.

Redaktörens spalt
Våren har varit full av släktforskaraktiviteter.
Träffar, årsmöten
och kurser avlöser varandra. Full fart –
och så ska det vara, men det går ut över
den egna forskningen, tyvärr. Det är en
erfarenhet som jag numera delar med
andra släktforskarkollegor, som ägnar
sig åt föreningsarbete, utbildning och
skrivande. Om jag skulle klaga, så säger
dom bara; ”Välkommen i klubben!”
Jag har insett att jag måste lämna
andra ideella engagemang om jag ska
få mera tid för den egna forskningen.
Utbildning, skrivande och träffar om
släktforskning vill jag ju hålla på med.
Jag är övertygad om att sådant berikar
den egna forskningen.
Omslagsbilderna ger en uppfattning
om de olika släktforskaraktiviteter
som vi i DIS Syd har ägnat oss åt i mars
och april. Överst till höger håller deltagarna
i Skånes Genealogiska Förbund
att bänka sig till årsstämma i Tomelilla
Folkets Park den 28 mars. Bredvid
är det ordföranden i Österlens släktoch
folklivsforskareförening Magnus
Lindskog som hälsar stämmodeltagarna
välkomna. Jag var delegat för
Kristianstadsbygdens släktforskarförening.
Stämman gick på rekordfart, 32
minuter. En som fick jobba ordentligt
var mannen med mikrofonen och
glasögonen på näsan. Valberedningens
ordförande Rolf Johansson var flitigt i
elden. Efter en lika oväntad som oplanerad
paus på en och en halv timme
började så utställningen där Skånes
släktforskarföreningar visade upp allt
de kunde erbjuda. Redaktören passade,
som kan ses på fotot under Magnus,
förstås på att besöka Lomma-Burlövs
monter för att förhöra sig med ordförande
Cay Mathiasson om något av
vikt inträffat himma i Lomma.
Lördagen den 4 april var DIS Syd
med på en släktforskardag som arrangerades
i Studieförbundet Vuxenskolans
lokaler på Västra Boulevarden
i Kristianstad. Det var det traditionella
vårarrangemanget i Degeberga som
flyttats dit. Mycket folk trängdes med
fler utställare än vanligt. Rune Jönsson,
ordförande Jan och redaktören
bemannade vår monter och Tommy
Lilja, ledamot av vår valberedning och
blivande revisor, skötte som vanligt
Knektregistret. Hans tänkarpose framför
datorn på första sidan får illustrera
den trevliga dagen.
Dagen därpå var det så dags för
DIS Syd:s eget årsmöte i Södra Rörum.
På bilden längst ned på första sidan
ses årsmötespubliken lyssna på en av
föredragshållarna, Mathias Nilsson från
EmiWeb. Referat från årsmötet och
föredraget finns att läsa på sidan 9.
Ett återkommande tema för både
DIS Syd och DISkutabelt, under min
tid som redaktör, har varit släkttavlor,
släktböcker och levnadsbeskrivningar.
Vid höstmötet i Malmö 2007 handlade
fördraget om släktböcker och vi hade en
pristävling om bästa släktbok. Läsarna
kommer säkert ihåg Siw Holmgrens
berättelse om sin uppväxt på Spårvägsgatan
i Malmö på 30- och 40-talen,
som publicerades i flera avsnitt förra
året. I detta nummer är jag därför glad
att kunna presentera en ny levnadshistoria
för läsarna. Den handlar om Karl
Hansson och hans liv i Lund. Berättelsen,
som börjar på sidan 4 och som
fortsätter i kommande nummer, fick
jag av Karls son Bengt på höstmötet i
Kristianstad 2008.
Vårt nya Disbyt-ombud Ronnie
Thomasson från Lund presenteras på
sidan 8 och på samma sida tackar hans
företrädare Björn A. Janson från Höör
för sig. Som vanligt återfinner läsaren
Helge Olssons Mac-spalt (sidan 7). Vår
flitige förre redaktör Bo Nordenfors
berättar på sidan 10 om en stor familj
från Mjölkalånga 5 i Finja, som emigrerade
till norra Amerika 1878.
När jag läste Karl Hanssons berättelse
om Lund så dyker egna minnen
upp. Jag är född i Hjerup vid Uppåkra
järnvägsstation. Vi kallade Malmö
sta´n och Lund var Lund. Så var det
med det! I början av femtiotalet tjatade
jag på mor och ville se Monumentet i
Lund. En dag föll hon till föga och vi
tog tåget. Framkomna travade vi norrut
längs Bangatan och Spolegatan.
Jag, som var i sexårsåldern, blev förstås
trött under den långa promenaden
och nästan framme utbrast jag; ”Det
är hemskt vad det är långt till Universitetet!”
Ridå! Det är inte lätt för en
sexåring med främmande ord. För
läsare som inte är bekanta med Lund,
så ligger Universitetet fem minuter från
järnvägsstationen medan Monumentet
över slaget vid Lund 1676 finns en
knapp halvmil norrut.
Karl Hansson berättar om en dramatisk
händelse han var med om i
november 1943. En engelsk flygare på
väg hem från ett uppdrag över Tyskland
släppte sin bomblast över några växthus
i centrala Lund. Piloten tog reflexerna
från växthusen för havet. Mer om Karls
upplevelse i kommande nummer. För
några år sedan hörde jag en historia
berättad av boktryckaren Per Håkan
Olsson om denna händelse. En professor,
som bodde i ett av husen mitt emot
förödelsen, där alla fönster blåsts ut av
bombvågen, mötte dagen efter en kollega
i Lundagård. Kollegan beklagade
och undrade hur professorn mådde och
hur uppvaknandet varit? “Äh”, svarade
professorn, “jag trodde att det var min
son Tryggve som kom hem efter en av
sina vanliga fester, så jag vände mig och
somnade om”!
I maj finns utflykter i Skåne på
hustruns och mitt program. Först med
kören i Edvard Perssons fotspår och
sedan med pensionärsuniversitetet till
bl.a. Johannamuseet i Skurup. På Kristi
Himmelfärdsdag ska jag och kassören
Caj hjälpa till på LO:s Gökotta i Blekinge
och försöka värva nya proselyter
för släktforskningen. Därefter ska leasinghunden
Tilda passas. En redaktör
ska ligga i, ser ni!
Mats J Larsson
3

Här är mitt liv
År 2001 intervjuades Karl Hansson,
född 1913, vid Gerontologiskt Centrum i
Lund. Han har också skrivit ner minnen
från sitt liv. Denna artikel är en sammanställning
av intervjun samt av hans
egna nedteckningar. Karl och hans hustru
Svea bor fortfarande i sin lägenhet på
Tullgatan i Lund. Här börjar Karl Johan
Hanssons levnadshistoria nedtecknad av
sonen Bengt Hansson och den fortsätter i
kommande nummer av DISkutabelt.
Jag är född den 25 juni 1913. Det
var dagen efter midsommardagen.
Det var fullt på lasarettet, men jag är
nog den enda av oss syskon som blev
född på lasarettet. Vi bodde då på
Trädgårdsgatan i Lund. Min mor gick
och hjälpte en fru som hette Zander.
Hon var lärarinna. När jag blev född, så
kom hon upp med en dopklänning till
mor. Och det var ju lite märkvärdigt,
för det var ju ingen annan som kunde
få en sådan av arbetarfolket. Hon blev
min gudmor och höll mig vid dopet,
och hon blev senare min lärarinna
i småskolan. Vi var sex syskon. Elsa
föddes 1904. Hon blev bara 2 månader
gammal. Hon dog av kikhosta. Mor
sörjde henne mycket, har jag förstått
efteråt. Signe föddes 1905, Ella 1908,
Hilma 1910 och lillebror Gösta
1916.
Min barndom
Min far var i sin ungdom trumslagare
vid I 25 på Revingehed. Jag vet inte när
han började, det var nog som 14-åring.
Han blev då uttagen till trumslagare.
Mor har talat
om att fars
familj hade så
dåligt ställt, att
han inte hade
kläder till konfirmationen.
Så
han värvade sig
som trumslagare.
Han var
mycket musikalisk
och
blev antagen,
och då fick han
kostym, uni-
Aktiebrev Svenska Bindgarnsfabriken
4
Karl-Johan Hansson 2002
form alltså, och han blev konfirmerad
i uniformen, så slapp de köpa konfirmationskläder.
Det var fattigt på den
tiden.
Mor kom från Västra Karaby. Jag
ångrar att jag inte har tagit reda på
när hon kom till stan, och vad hon
gjorde då. Jag tror att mor jobbade på
Bindgarnsfabriken. Den låg nere vid
Prennegatan. Antagligen träffades mor
och far där. Jag tror det var så. En av
mina systrar har pratat om det lite. Jag
skulle ju ha frågat mor lite mer när hon
levde. Hon dog 1961. Men det blev
aldrig av. Man hade så mycket för sig
och försörja familjen. Och vi hade det
inte så gott ställt heller. Det blev liksom
aldrig tillfälle att fråga mor varför de
kom till stan.
Carl Holmbergs gjuteri i Lund
Far dog i Spanska sjukan
Far var född i Lund, men jag vet inte
varför farmor flyttade in från Sandby.
Far var även någon tid murarehantlangare,
bl. a. när Universitetsbiblioteket
byggdes. Det var omkring 1905. Sedan
fick han jobb som gjutare på Carl Holm-
bergs gjuteri, som låg vid Bangatan. Vi
var fem syskon, när far blev sjuk i Spanska
sjukan 1918. Han dog den 1 oktober
1918 kl. 12 på dagen. Det var under
första världskriget. Det blev besvärligt
för mor. Hon började jobba på Järnvägs-
hotellet som städerska och diskerska.
Min äldsta syster var inte mer än 13
år när far dog, så det var inte myck-
et hon kunde hjälpa till med i försörjningen.
Då bodde vi på Hospitalsgatan
10. Sen flyttade vi flera gånger. Vi flyttade
upp till gamla Seminariet, norr om
Allhelgonakyrkan, sen till Smörlyckan,
där vi bodde ett tag. Därifrån flyttade
vi ner till Mariagatan.
Mor blev ensam
Mor blev ensam med oss barn, och det
var ju besvärligt. Jag var inte mer än 5
år, och min bror var 3 år. Mor gick och
städade på morgonen, och vi blev lämnade
ensamma. Vi fick klara oss bäst vi
kunde. Ibland så var det någon i huset
som kanske kunde ge oss en smörgås,
men det var inte ofta. Folk var inte så
givmilda på den tiden. En morgon hade
mor ingenting att ge oss. Jag fick följa
med henne till Järnvägshotellet, men
där var allting inlåst. Mor värmde lite
kaffe till mig. På eftermiddagen träffade
jag henne på Krafts torg. Då hade hon
en flaska med choklad och en smörgås
med sig, som jag gick bort vid Domkyrkan
och åt upp. Mor kunde nog fått
matrester med sig hem. Det kastades
säkert mycket mat på hotellet.
En gång kommer jag ihåg att
hon hade en påse med sig hem
med alla sorters ostskalkar. Det
var både starka och milda ostar.
När vi bodde på Hospitalsgatan
brukade min lillebror Gösta och
jag sitta i fönstret och vänta på
att mor skulle komma hem över
gården sent på kvällen. Hade hon
då en påse i handen tänkte vi,
att hon kanske hade något ätbart
med hem. Ibland gick vi ut på gatan
för att möta mor, men då blev hon arg
och sa till oss att vara inne. ”Gå inte
här ute och visa upp er”. Vi hade nog
inte så hela och rena kläder på oss. Vi
var säkert lite mörkrädda också. När
fotogenen var slut i lampan, hade vi
inget ljus. Våra stora systrar var mest
hos sina skolkamrater. Vår äldsta syster,
Signe jobbade som servitris på Stadsparkskaféet.
Detta var 1921. Hon hade
en fästman som sen åkte till Amerika.

Han ville att hon skulle resa dit och
skickade dollar till henne. Men hon
ville inte resa.
Jag kommer ihåg att det bodde
mycket judar, där vi bodde. Det var
tre judefamiljer i vårt hus på Hospitalsgatan
10. De var inte tyska judar,
utan de kom förmodligen från Polen.
De hette Blumenau, Robinsson och
Nachmansson. De fick inte släcka
ljuset på kvällen på deras helgdagar.
Då kom alltid
B l u m e n a u ,
en stor kraftig
kille, och
knackade på
dörren till oss,
och så frågade
han om vi inte
kunde komma
in och släcka.
Jag fick gå in
där och släcka
till dem. Då
Elna Hansson Kron, Karls mor 1905 fick jag bröd.
Det kallades för ”stickerali”. Det var
en bra bit bröd, och det var tacksamt,
för man var ju alltid hungrig.
Spela topp på Esplanaden
Vi lekte också och hade roligt. Jag
lekte ofta med en pojke, som bodde på
samma gård som vi. Han hette Kjell.
Han var i min ålder. Han bodde hos sin
mormor. Vi läste Allers. Där var en serie
som handlade om tre som bodde under
en upp- och nedvänd båt. Det lekte vi
på gården. Vi spelade också topp på
Esplanaden. Den var belagd med makadam
på den tiden. Gatuförvaltningen
vattnade där, när det var torrt, så där var
ganska jämnt. Jag var på Mårtenstorget
och tiggde ålaskinn av fiskgummorna
till piskorna, när vi skulle spela topp.
Vi lekte också kurragömma, när det
var mörkt. Vi sjöng också. Vi satt på
gatutrappan in till husen. Vi samlades
några stycken och satt och sjöng och
spelade munspel. Så vi hade egentligen
ganska mycket musik, men det var bara
munspel, inga andra instrument. Vi var
många barn i Nöden på den tiden. Till
och med judarna fick vara med. Där
gjordes ingen skillnad. Jag gick i skolan
tillsammans med en jude, som bodde
på samma på samma gård som vi och
Grynmalargatan i Nöden 1915
hette Viktor. Vi var lite avundsjuka på
honom, för han fick inte gå i skolan
på lördagarna. Då var det judarnas
helgdag.
Fosterbarn
När jag var 6 år kom några tanter från
fattigvården och frågade om jag ville bli
fosterbarn, bara för ett år. Jag tyckte att
det skulle vara skoj. Jag var ju inte mer
än 6 år och det var året efter far hade
dött. Så kom jag till ett lantbrukarpar
som hette Nils och Anna Månsson. De
hade ett litet ställe i Fogdaröd vid Höör.
De hade en son, som hette Yngve, och
han var i samma ålder som jag. Det var
ett litet lantbruk med häst, ett par kor,
kalvar, höns och hund. Här fick jag
äta mig mätt. Mor Anna kärnade själv
smöret och bakade stora brödkakor.
När brödet var färdiggräddat fick vi
vars en ”runtenomskiva” med nykärnat
smör på brödet. Det var himla gott!
Det var sommar och varmt när jag
kom dit. Jag kommer ihåg att det var
mycket sträng åska den sommaren.
Vi såg många gårdar som brann. Mor
Anna var mycket rädd för åskan. När
det åskade, gömde hon sig i garderoben.
Yngve och jag hade mycket hyss
för oss. En bit från huset rann en liten
bäck. Där fiskade vi små spigg, som vi
hade i burkar. En gång tog vi Nils små
verktyg och kastade i bäcken, men då
fick vi nog stryk.
I skolan
1920 skulle jag börja skolan. Då kom
mor och hämtade mig. Jag tyckte inte
om det. Jag ville hellre gå i skolan
tillsammans med Yngve. När mor kom
för att hämta mig, hade jag inga hela
byxor. Jag kommer så väl ihåg det. De
satt och sydde ett par byxor till mig av
gammalt tyg, så jag kunde komma hem.
Jag ville egentligen inte hem. Jag
ville vara kvar, för jag visste hur
dåligt det var hemma.
När jag fyllde år det året,
kom dom alla från Fogdaröd
och gratulerade mej. Jag fick en
hel krona i present. Den tog mor
hand om. Hon behövde den nog
till bröd. Mor hade ingenting att
bjuda på, så hon fick gå till en
grannfru och låna något ätbart.
Det var svåra tider i städerna.
Så började jag i småskolan hos fröken
Zander. Jag var inget läshuvud, det får
jag säga, men jag blev flyttad i alla fall.
När jag började i tredje klass, kom jag
till Vårfruskolan. Där fick jag en lärare
som hette Gustavsson, en sträng lärare,
särskilt mot mej som var dåligt klädd.
Han skickade mej till överläraren för att
jag hade så trasiga byxor. Jag hade svårt
att följa med i skolan. Jag var hungrig
nästan jämt. Jag var en av de sämsta
eleverna, men det är inte så lätt att
lära sig någonting om man är hungrig.
Men det gick ju. Jag tyckte om att läsa.
Det har jag alltid gjort. På lördagarna
gick vi till klockan 10. När det var tid
att gå hem, var det uppradat en massa
böcker i fönsterkarmen, låneböcker
som vi skulle få låna hem över helgen.
Men eftersom jag var sämst, fick jag
komma och välja sist, så jag fick aldrig
de böcker jag ville ha. Men jag tog det
jag fick, och så läste jag dem. Det var
när vi bodde på Seminariet.
Skolkegubben
Jag kommer så väl ihåg att jag skolkade
från skolan, och ”skolkegubben” kom
och hämtade mig. Det var en extra
vaktmästare. Så fort man inte hade varit
i skolan ett par dar, och inte hade något
intyg, kom han och hämtade dem som
skolkade. Jag hade varit hemma två eller
tre dagar. Det var inte så lätt för mor att
hålla reda på oss, och jag blev mobbad
av läraren. Så när skolkegubben kom
och hämtade mig, så fick jag springa
ner till skolan. När jag kom dit, så
frågade läraren varför jag varit hemma.
Dumt nog sa jag inte hur det var. Mor
sa alltid till oss: ”Ni får inte säga hur
vi har det hemma.” Hon var rädd för
myndigheterna. Vi berättade aldrig för
någon hur vi hade det. Jag skulle ha
5

Järnvägshotellet i början av 1900-talet
sagt till läraren, att jag var hungrig och
nästan inte hade kläder. Men det gavs
ingen pardon, utan jag fick gå ner till
vaktmästaren och hämta riset, och så
fick jag av riset. Men jag sa aldrig detta
till mor. Jag ville inte säga någonting.
Men hon hade väl inte kunnat göra
någonting heller. Jag hade ingen far,
som alla andra hade. Det har jag saknat
alltid. Men sen så gick jag ut skolan.
Men jag blev kvarsittare ett år.
Sen blev jag flyttad till Norra skolan,
där jag hade gått i småskolan. Där
fick jag en lärare som hette Nordin.
Han var mer förstående. Han frågade
en gång när jag kom med trätofflor mitt
i vintern: ”Har du inga skor?” ”Nej,”
sa jag, ”det har jag inte”. Då talade han
med en lärarinna som hade en pojke i
samma ålder som jag. Så ordnade han
med så att jag fick ett par skor efter
honom. Det var en riktig lärare. Man
fick en lapp hos hökaren (handlaren).
De var ombud för fattigvården.
Trätofflor på Mårtenslund
Så fick man gå till Mårtenslunds ålderdomshem.
Där satt gamla pensionärer.
De var väl skomakare från början, innan
de kom dit, för de gjorde tofflorna.
Man fick ha lädret med sig, annars fick
man inga tofflor. Så spikade de fast
lädret på nya träbottnar. Jag kommer
särskilt ihåg en gång när jag kom dit.
Nere i källaren satt de och gjorde tofflor.
När jag kom in var där en snäll
gammal man. Vid sidan hade han ett
litet paket. I paketet låg två brödskivor
med ett stort köttstycke mellan, och det
fick jag. Jag hade en blus, och stoppade
in paketet i blusen. Jag fick inte visa
det, för då kunde han få anmärkning.
Jag blev glad, för hungrig var man ju
alltid.
Det var klumpigt med trätofflor
och man slog sönder anklarna. Man
var rent blodig på kvällen, och då fast-
6
nade strumporna på anklarna och det
gjorde ont när man tog av dom. Kunde
man smyga ner i sängen utan att ta av
strumporna gjorde man det.
Jultomtarna och frälsningsarmén
Det fanns en förening som hette
”Jultomtarna”. De skänkte kläder till
behövande till jul. Jag fick kläder ett
par gånger. Man fick kläder, skor, mössa
och allt. Jag tror att min bror också fick
kläder av dom.
Min mor gick en gång med oss
barn, min bror och mig, till Frälsningsarmén.
Det var till jul och jag
hade fått en kostym. Det var julfest.
Vi blev bjudna på något, vi barn fick
väl inte kaffe, men vi fick något annat
att dricka, vad det var kommer jag inte
ihåg – och smörgåsar. De hade också
en basar. Det var skänkta varor, som
lottades ut. De som hade råd köpte
lotter, men vi hade ju inte råd att köpa
någonting. Mor var inte med oss där
inne i salen, utan hon var i köket och
diskade, för det serverades kaffe där
också. På lotteriet var det ett stort flygplan
av plåt som vinst. Det tittade jag
och min bror på och tänkte ”det skulle
vara roligt att ha”. Men vi hade ju inga
pengar att köpa några lotter för. Så kom
det två töser, och de hade vinstlotten till
flygplanet, men de ville inte ha det. De
ville ju ha dockor eller något sådant i
stället. Så tittade den äldsta på mig och
sa: ”Vill du ha den?” Och jag fick den!
Min bror och jag blev så lyckliga.
Vi tyckte att det var trevligt på
Frälsningsarmén, därför att de spelade
och sjöng. De hade så vackra sånger.
De hade trekantiga dragspel som de
spelade på, och gitarrer. Det var väldigt
trevligt. Men jag ska också berätta att
där var ynglingar, som kom dit och
störde. De störde musiken och sådant,
men då kastade vaktmästaren ut dom.
De stod vid ingången och skrek, men
de blev utslängda.
Första inkomsten och biobesök
I samband med att jag var på Mårtenstorget
och tiggde ålskinn till piskorna
när vi spelade topp, så blev jag bekant
med en av fiskgummorna och fick gå
ärende till henne. Det var på lördagarna,
när jag gick i folkskolan. Då
slutade vi klockan 10. Fina fruar skulle
ha fisken hemskickad. Då sveptes den
in i tidningspapper. Ibland kunde det
vara långt att gå. Jag fick 10 öre för varje
bud. Det kunde bli en 5 – 6 ärenden.
Då fick man ihop så man kunde gå på
matiné på biografen på söndagen. En
biljett kostade 50 öre, och tjänade man
mer kunde man köpa något att äta. Det
var sällan man köpte godis, jag köpte
hellre wienerbröd. Det var många
ungdomar som gick på bio då. Man
såg äventyrsfilmer och indianfilmer.
En film handlade om Fyrtornet och
Släpvagnen. Det var en dansk film. Fyrtornet
var lång och Släpvagnen liten och
rund. De gjorde trevliga filmer, men för
det mesta var det indianfilmer man såg.
Det var stumfilm på den tiden. En tant
satt och spelade på piano. Ljudfilmen
kom inte förrän på 30-talet. Den första
ljudfilmen jag såg var om Sven Hedin,
upptäcktsresanden. Han var i Ryssland
och upptäckte mycket.
Södra Sandby i maj 2009
Bengt Hansson
Inbindningsmaskin
V i har skaffat en maskin för inbindning
av släktböcker. DIS
Syd har köpt den tillsammans med
Skånes Genealogiska Förbund (SGF).
Maskinen står i vår gemensamma lokal
på Arkivcentrum Syd, Porfyrvägen
20 i Lund. Medlemmar kan använda
inbindningsmaskinen på torsdagar
mellan kl. 9 och 12 när SGF:s personal
finns på plats. Priset för inbindning är
f.n. 75 kr per bok. Bokryggar finns för
olika tjocklekar. Kurser ges i Eslöv och
Lund (se höstprogrammet sidan 11).

Macspalten
Binda släktböcker och bränna cd-skivor
I Macspalten på sidan 19 i Diskulogen nummer 81, 2008 –
beskrev jag under rubriken ”Gör en egen liten släktbok” – hur
man gör en släktbok med hjälp av Reunion och Word. Nu
finns det en enkel utrustning så man själv också kan binda
in sina släktböcker. Utrustningen finns på Arkivcentrum Syd
(läs mer på sidan 6). Att skriva släktböcker är ett sätt att göra
forskningsuppgifterna tillgängliga och få ut det insamlade
materialet från hyllor och skåp, där det står och samlar damm.
Ett annat annorlunda sätt är att visa sina forskningsresultat
i en s.k. Webbläsare.
I dagens Macspalt skall jag kort beskriva hur man i Reunion
kan skapa HTML-filer, läsbara i Webbläsare. Först lite
om HTML och Webbläsare. HTML är ett speciellt språk
som Webbläsarna förstår, och är en förkortning för Hyper
Text Markup Language. Språket består av en massa olika
styrkoder, som kombineras på olika sätt; begrepp som taggar,
kommandon och märken förekommer också. Vi skall inte
fördjupa oss i detta i dag – Reunion-programet håller reda
på allt detta när man väljer att skapa en Webb-fil. Filerna är
läsbara i alla de olika Webbläsarna och blir tillgängliga i såväl
Microsoft som Macintosh och Linux.
I Reunion kan man välja att skapa HTML-fil/Webbmapp
i; Ansedel, Familjeansedel, Släkttavla, Berättande släkttavla,
Anlita, (=antavla i tabellform), Tiny Tafel rapport, Ättlingslista
och naturligtvis Familjekort för webb.
Som exempel skall jag nu beskriva hur man skapar en
Anlista (=antavla i tabellform);
< Starta Reunion och välj de personer som skall vara
Probander
< Klicka på SKAPA i Menyraden
< Välj ANLISTA
< Markera
< Vem som skall vara Proband
< Antal, Generationer
< Inkludera, Källor Bilder Mediasida för Webb
< Layout Standard
< Webbstil Standard
< Destination Webbmapp
< Webbalternativ Webbläsare
< Spara och välj den mapp där Du vill spara din antavla i
tabellform
När man blir ”varm i kläderna” kan man laborera med
olika Layouter och Webbstilar. Vi kan nu välja att spara
Webbmappen på ett USB-minne, eller bränna en cd – som
andra släktforskare, vänner och släktingar kan ta del av. Man
kan naturligtvis också lägga ut uppgifterna på en Hemsida.
För att lägga ut hemsidor finns en del olika program, t.ex.
Helge Olsson
Mac- o Reunion-fadder
helge@dis-syd.se
Exempel på en webbsida skapad i Reunion
WS_FTP – det finns också en hel del litteratur om hur man
skapar och arbetar med Webbsidor – men det är en helt
annan historia.
7

Tack och adjö!
Efter att ha varit fadder för DIS Syd
i närmare femton år och Disbytombud
i sju år pockar mitt dagliga
arbete, familj, barn och barnbarn på
mer tid och uppmärksamhet. Jag
har därför beslutat mig för att
avsäga mig mina uppdrag i DIS
och DIS Syd från halvårsskiftet
i år. Min efterträdare Ronnie
Thomasson i Lund redan börjat
som Disbyt-ombud. Han kommer
så småningom att få sällskap av
minst ett ytterligare Disbyt-ombud
inom DIS Syd. Det är alltså viktigt
att ni i fortsättningen skickar alla
Disbyt-utdrag till disbyt@dis-syd.
se och inte till min e-postadress.
Likaså är jag tacksam om ni redan
nu ställer era fadderfrågor till någon
annan fadder. DIS Syd har många
duktiga faddrar som säkert kan lösa
era problem.
Många av de frågor jag fått under
åren rör hur man gör ett Disbyt-utdrag.
Välkommen
Ronnie
Jag är en mineralsamlande kemist
med intresse för släktforskning
och hembygdshistoria med anor
från Rya (L) och Barsebäck (M).
Tillsammans med familjen delar
jag också ett stort intresse för
hus, trädgård och uteaktiviteter
som kajakpaddling, vandring och
slalomåkning. Kombinationen av
släktforskning och min erfarenhet
av arbete med databaser gör det
självklart att använda datorn som
ett kraftfullt hjälpmedel. Datorn
ger oanade möjligheter för att
lagra, dela och analysera släktdata,
men också för att bevara och
göra släktforskningen tillgänglig för
kommande generationer, d.v.s. då man
själv finns lagrad i en Gedcom-fil. Alltför
för många seriösa släktforskargärningar
8
Jag vill här hänvisa till DIS Syds hemsida
(www.dis-syd.se) där det under
Hjälp till medlemmar – Disbyt finns
beskrivningar på hur man gör utdrag
från en mängd släktforskningsprogram,
inte bara från Disgen. Likaså finns en
artikel om orter som ger råd om hur
Björn i berättartagen
ortnamnen skall skrivas in för att bearbetningen
för Disbyt ska ske på lättast
möjliga sätt. Jag ber också er läsa Jans
spalt på sidan 2 om Disbyt-utdrag och
vilka förmåner som man får när man
skickar in många personer.
har tragiskt nog slutat sina dagar i en
byrålåda i bästa fall!
Disbyt som ett både nationellt, och
i viss mån internationellt projekt, är en
stor framgång för DIS och en fantas-
tisk tillgång för dess medlemmar. Med
mitt engagemang som Disbyt-ombud
i DIS Syd vill jag verka för att öka
såväl datakvalité som antal individer i
Många har under åren skickat
in sina nya e-postadresser eller andra
adressändringar till Disbyt. Alla
adressändringar ska (som det står i
redaktionsrutan på sidan 2) ovillkorligen
göras till DIS kansli (dis@dis.
se), eftersom Disbyt får uppdaterade
adresslistor därifrån i början av varje
månad då Disbyt-basen på Internet
uppdateras.
Det har varit roliga och intressanta
år, och jag känner att jag fått
många vänner runt om i Sydsverige
som troget återkommit med Disbytutdrag
och frågor. Jag vill därför
tacka alla medlemmar för den här
tiden och önska er alla lycka till med
er släktforskning.
Till sist en liten brasklapp; Bli
inte förvånade om jag dyker upp
som utbildare eller föredragshållare
på olika möten. Släktforskning
är vanebildande och svårt att hålla sig
ifrån!
Björn A. Janson
Disbyt-databasen. Jag uppmanar därför
DIS Syd-medlemmar att skicka in sina
bidrag.
Jag axlar uppdraget efter Björn – en
mycket mera kunnig släktforskare
– som har sju år bakom sig som
Disbyt-ombud! Björn kommer att
vara min mentor en tid framöver
och jag vill redan nu tacka honom
för att han med stor entusiasm
hjälpt mig att komma igång. Eftersom
jag saknar Björns mångåriga
erfarenhet, kan jag inte lova att ge
er samma snabba service som Björn
så här i början. Därutöver är det
också viktigt att ha förståelse för att
arbetet som Disbyt-ombud är helt
ideellt och att det därför hamnar
i en prioriteringslista som kan se
lite olika ut beroende på rådande
omständigheter med arbete och privatliv.
Väl mött med Ditt Disbyt-bidrag
till adressen disbyt@dis-syd.se.
Ronnie Thomasson

Årsmötet 2009
Föreningen DIS Syd:s årsmöte ägde
detta år rum mitt i Skåne, nämligen
i Södra Rörum, den 5 april. Mötet
hölls i hembygdsföreningens hus,
Husaren, som tidigare hyst byns skola.
Ett sextiotal medlemmar hade mött
upp, bl.a. för att lyssna på föredraget
om EmiWeb.
EmiWeb och Gränsvandring
Mathias Nilsson är projektledare för
projektet Gränsvandring som har sitt
säte i Karlstad och han ledsagades av sin
norska kollega Kristin Mikalsen, koordinator
för projektet. De började med
att presentera det nya Sverige Amerika
Centret, som invigdes i närvaro av Sveriges
kung och drottning den 1 april i
år. Det är det f.d. emigrantregistret som
då kunde flytta in på första och andra
våningen i landshövdingeresidenset i
Karlstad. Namnet – Sverige Amerika
Centret – ger en bättre bild av verksamheten,
som nu ska bli mer utåtriktad.
Samtidigt vårdas historien, basen utgörs
fortfarande av det rikhaltiga arkivet
över den svenska utvandringen till
Nordamerika.
Mathias Nilsson
Kristin fortsatte och berättade om
den norska emigrationen, gränsvandringen
mellan Norge och Sverige
samt om Norsk Utvandrarmuseum i
Stange. 1 miljon norrmän utvandrade
under den andra halvan av 1800-talet
och början av nittonhundratalet. 80
procent lämnade Norge för USA och 5
procent for till Canada. Under samma
period vandrade många svenskar över
gränsen till Norge för att söka arbete.
Projektet Gränsvandring avser att
koppla ihop källorna mellan länderna.
Man kommer att kunna följa svensk
arbetsinvandring från Sverige till Norge
och tillbaka igen. Data om immigranter
och emigranter ska samlas i en gemensam
svensk-norsk databas.
EmiWeb är ett projekt där ett flertal
nordiska migrationsinstitutioner samarbetar.
Det är en ideell förening som
ska utveckla, driva och tillhandahålla
databasen EmiWeb för emigrant- och
immigrantforskning. Initiativtagare
är Emigrantregistret i Karlstad och
Göteborgs-Emigranten. Medlemmar i
föreningen är ledande organisationer i
emigrationsforskning, släktforskar- och
hembygdsföreningar, statliga och kommunala
institutioner men även enskilda
personer. Databasen EmiWeb startades
i Karlstad 2007 och introducerades på
släktforskardagarna i Malmö i augusti
2008.
Mathias berättade att EmiWebs databas
nu innehåller 1,7 miljoner poster
och att den uppdateras kontinuerligt.
Där finns uppgifter om mer än en
miljon utvandrare. Det finns personregister,
brev, foton, dagböcker, tidningsklipp
och 60 000 dödsannonser
ur svenskamerikanska tidningar m.m.
Databasen innehåller f.n. i huvudsak
svenska källor, men inom EmiWeb
pågår även registrering av amerikanskt
och nordiskt material. Bl.a. kommer
passagerarlistor att ingå i databasen.
Helårsabonnemang kostar f.n. 500 kr.
Efter Kristins och Mathias föredrag
blev det frågestund. Årsmötesdeltagarna
frågade om emigration i allmänhet,
men även om EmiWeb. Mathias fick
flera tillfällen att visa hur man kan
söka i databasen och frågeställarna fick
i några fall sin nyfikenhet stillad. Läsare
som vill veta mera om EmiWeb hänvisas
till föreningens hemsida www.emiweb.se.Mer
information om projektet
Gränsvandring finns på deras hemsida
www.grensevandring.se. Även Sverige
Amerika Centret har förstås också en
hemsida, www.swedenamerica.se.
Vår ordförande Jan Nilsson tackade
Kristin och Mathias och bjöd därefter
in till fika. Kaffet och ostfrallorna
smakade bra. Ett stort tack till Kerstin
Olsson med dotter Boel, som inte bara
bredde frallorna utan även lagade en
delikat middag åt de styrelseledamöter
som förberedde mötet.
Kristin Mikalsen
Ekonomi och val
Så till årsmötet. Ordförande Jan inledde
mötet med att berätta om att
Disgen 8.2 kommer ut under maj och
uppmanade de närvarande att hålla
ögonen på DIS hemsida där det kommer
att finnas en beställningssedel.
Mötet valde styrelsens ordförande Jan
till mötesordförande med styrelsens
sekreterare Rune Jönsson som bisittare.
De skötte sina uppdrag med bravur.
Årsmötet innebar inga sensationer,
inte heller i år hade det lämnats någon
motion till årsmötet. Ordförande Jan
redogjorde för verksamhetsberättelsen
för 2008 medan kassören Caj Nilsson
skötte om den ekonomiska redovisningen.
Det gångna året hade gett ett
smärre underskott (ca 7 300 kr), men
med tanke på att föreningen har ett
kapital på över 400 000 kr kunde Caj
konstatera att vår ekonomi är mycket
god. Revisorerna hade tillstyrkt ansvarsfrihet
för styrelsens förvaltning 2008
och så blev årsmötets beslut.
Årsmötet fastställde därefter styrelsens
förslag till verksamhetsplan och
budget för verksamhetsåret 2009.
Likaså fastställdes styrelsens förslag om
oförändrade medlemsavgifter i DIS Syd
för år 2010, alltså 50 kr för helbetalande
och 25 kr för familjemedlem. Medlemskap
i DIS krävs som vanligt också.
Jan Nilsson, Staffanstorp omvaldes
till styrelsens ordförande för 2009
och som styrelseledamöter för två år
omvaldes Caj Nilsson, Svalöv, Gunnar
Persson, Höganäs och Bengt
Kjöllerström, Lund (Bo Lundgren,
Kallinge, Rune Jönsson, Kristianstad
9

och Kerstin Olsson, Eslöv har ett år
kvar i styrelsen). Vid styrelsemötet
den 29 april omvaldes Caj Nilsson
och Rune Jönsson som föreningens
kassör respektive sekreterare. Årsmötet
uppdrog åt styrelsen att utse tre ombud
vid Sveriges släktforskarförbunds
årsstämma 2009 i Falköping. Vid
styrelsemötet den 29 april utsågs Jan
Nilsson, Rune Jönsson och Gunnar
Persson som ombud. De mångåriga revisorerna
Thomas Löfquist och Anders
Larsson, båda Svedala hade bett att få
träda tillbaka och årsmötet valde Sven-
Erik Eliasson, Båstad (hittillsvarande
revisorssuppleant) och Tommy Lilja,
Hässleholm till revisorer för 2009. Per-
Åke Fredriksson, Hässleholm, utsågs
till revisorssuppleant. Slutligen hade
årsmötet att utse en valberedning inför
nästa årsmöte. Ur årets valberedning
var inte Tommy Lilja valbar, eftersom
han utsetts till revisor, och Bitte Jönsson,
Kristianstad, önskade inte kvarstå.
Mötet ansåg att det räckte med två
ledamöter i valberedningen och därför
blev det så att Helge Olsson, Anderslöv,
omvaldes som sammankallande och
Ingrid Böcklin, Tjörnarp, utsågs till
ledamot.
Under övriga frågor anförde den
avgångne revisorn Thomas Löfquist
att budgeten för 2009 kunde få överskridas
för kvalitetshöjande åtgärder
såsom fler sidor i DISkutabelt och att
styrelsen skulle verka för att DIS blir
samarbetspartner och medlem i Emi-
Web. Styrelsen instämde i Thomas synpunkter.
Ordförande Jan tackade deltagarna
för visat intresse och tillönska-
de alla en härlig släktforskarsommar
med Disgen 8.2.
Mats J Larsson
10
Årsmötet lyssnar andäktigt på kassören
Texas vidder
Mjölkalånga 5 i Finja åter på tapeten
För femtioett år sedan hade Emil
Adalberth en artikel i Norra Skåne
om den stora emigrantfamiljen från
Finja. Det var visserligen inte första
gången, som Adalberth behandlat
ämnet. Han hade tidigare skrivit
om den kände svensk-amerikanske
tidningsmannen och författaren dr.
Ernst Wilhelm Olson från Finja, en av
emigrantfamiljens medlemmar. Han
dog i Chicago 1958, 88
år gammal. Med föräldrar
och syskon hade han som
åttaåring kommit till
Amerika 1878. Olsson
gav ut bl.a.”History of
The Swedes of Illinois”.
Skrivaren av dessa rader
halkade av en slump
in på en diskussion, som
kunde knytas till familjen
från Finja, i januari 2009, då släktforskaren
Leighton Lundgren i USA hade
lagt in en fråga på Rötters Anbytarforum,
lydande som följer;
”Anders Grahn is from Finja Parish,
Skåne. Three of his children left Sweden
for America, one of which was my Great
Grandmother, Christina. To my knowledge
four children remain in Sweden,
they are Johannes, born 10-10-1849,
Maria born 2-6-1847, Sven born 3-31-
1849 and Lars born 5-22-1837. I am
looking for information on those who
remain in Sweden, such as, marriages,
children, etc. I am hoping to come to
Sweden in the next year or two and would
like to find descendents of these families
who are now in Sweden”.
Det rör sig alltså om Anders Olsson
Gran f. 1802 i Västra Torup, hans
hustru Kristina Persdotter f. 1809 i
Norra Åkarp samt en försvarlig hög
ungar. Av dem var en Johanna f. 1835,
mor till Ernst Wilhelm f. 1870. Det har
framkommit senare att den Christina
som Leighton Lundgren talar om, är
just Kristina Persdotter. Hon for som
änka till USA 1879.
Jag hade stor nytta av DDSS i
mina första svar på Anbytarforum,
men fick givetvis anledning gå in i
kyrkböckerna. Dessutom kom flera
andra släktforskare, såväl DIS-are som
andra, att delta i diskussionen, som
fortsatte via e-post. DISBYT gav mig
flera kontakter, som med liv och lust
har bidragit var och en med sitt. Tack
för hjälpen!
Johanna Gran gifte sig med Johannes
Olsson f. 1835 i Finja. Vid
emigrationen 1878 bestod bara den
familjen av tolv personer. Åter till Adalberth;
Johannes och familjen kom att
först bosätta sig i Swedeburg,
Nebraska, sedan
i New Sweden, Texas,
dit man flyttade 1888
efter att ha sålt sin farm
i Nebraska. Nu odlade
man upp 950 acres jord
(1 ha = 2,471 acres) i
samarbete med sönerna,
Martin och Alfred, samt
John Nelson, svärson i
familjen, född i Matteröd 1861.
Denne John hade utvandrat 1882
och flyttat till Texas i slutet av 1880talet.
Där gifte han sig med Johannes
Olssons äldsta dotter, Hilma, f. 1864.
Johannes Olsson hann flytta ytterligare
en gång, nu till El Campo, Texas, där
han avled 1894. Makan flyttade då
till Round Rock, där hon bodde hos
dottern Amanda till sin död 1914.
Johannes hade både kommunala och
kyrkliga förtroendeposter. Idag finns
det många ättlingar till Johannes i
Staterna. Som Adalberth skriver; det
vore ett svårartat men spännande
äventyr att over there leta upp alla ättlingarna
till bonden Johannes Olsson,
som själv var son till Ola Persson och
Anna Bengtsdotter å nr 6, Finja.
Den, som intresserar sig mer för
familjen från Mjölkalånga kan läsa
vidare på http://aforum.genealogi.se/
cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=2450&po
st=866536#POST866536. Kontakta
mig om ni vill ha kontakt med de släktforskare,
som varit engagerade i detta
intressanta ärende.
Bo Nordenfors
bo.nordenfors@gmail.com

HÖSTMÖTE DIS Syd
2009-10-25
Plats: Bestäms senare
Tid: 13.30 -16.30
Kontaktperson Jan Nilsson
jan@dis-syd.se
ARKIVENS DAG
2009-11-14
Plats: på olika orter i landet & ACS
Kontaktperson din lokala släktforskarförening
Utbildningsaktiviteter kommer dessutom
att ordnas i Hässleholm, Malmö
m.fl. orter inom DIS Syd:s område under
hösten 2009, men tider och platser
är inte klara vid DISkutabelts presslägg-
ning. Håll dig uppdaterad genom vår
hemsida www.dis-syd.se
ESLÖV
Plats: Karidal, Tröskevägen 2, buss 2
från stationen 3 gånger/timme
Kontaktperson: Kerstin Olsson
kerstin@dis-syd.se
Kostnad 30 kr inkl. fika
2009-09-05
MAC- & PC-träff
Tema: Hur du binder in din släktbok
Tid: 13.00 - 16.00
2009-10-03
DISGEN-träff
Tema: Nyheterna i Disgen 8.2
Tid: 13.00 - 16.00
2009-11-07
DISGEN-träff
Tema: Endast för nybörjare
Tid: 13.00 - 16.00
SVT släktforskar i höst
SVT kommer att låta kändisar leta
efter sina rötter även i höst. Släktforskningsserien
“Vem tror du att du är?”
som gjorde stor succé med sex avsnitt
under våren får en fortsättning i oktober.
Redan nu har man spelat in ett
avsnitt med komikern Claes Malmberg
meddelar TT.
Program för DIS Syd hösten 2009
Reservation för ändringar – kontrollera på vår hemsida www.dis-syd.se
HÖGANÄS
Plats: Kullabygdens Släktforskares
lokal, Linnégatan 15, Höganäs
Kontaktperson: Gunnar Persson
gunnar@dis-syd.se
Kostnad 30 kr per gång inkl. fika
2009-09-19
DISGEN-träff
Tema: Grundläggande inmatning
Tid: 13.00 - 16.00
2009-10-17
DISGEN-träff
Tema: bestäms senare
Tid: 13.00 - 16.00
2009-11-21
DISGEN-träff
Tema: bestäms senare
Tid: 13.00 - 16.00
KRISTIANSTAD
Plats: KSFs lokal på Almvägen 18 B
Kontaktperson: Rune Jönsson
rune@dis-syd.se, 044-245217
Kostnad 30 kr per gång inkl. fika,
obligatorisk föranmälan
2009-09-28
DIS-cirkel
Tema: Vad är DIS, Disgen och Disbyt
Tid: 18.00 - 20.30
2009-10-26
DIS-cirkel
Tema: Ansedel, antavla och backup
Tid: 18.00 - 20.30
2009-10-23
DIS-cirkel
Tema: Kartor och Disbyt-utdrag
Tid: 18.00 - 20.30
Anbytarforum är åter fritt!
Nättidningen Rötter meddelar att nu
är det åter fritt att skriva och delta i
diskussioner om släktforskning och
närliggande ämnen på Anbytarforum.
Det blir dock fortfarande obligatoriskt
med användarkonto. I stort sett alla forum
har användarkonto för att undvika
anonyma inlägg.
LUND
Plats: Arkivcentrum Syd Porfyrv. 20
Buss 5 från Bantorget eller Botulfsplatsen
(4 ggr/tim)
Kontaktperson: Kerstin Olsson
kerstin@dis-syd.se
Kostnad 30 kr inkl. fika, obligatorisk
föranmälan
2009-08-29
DISGEN-träff
Tema: Nyheterna i Disgen 8.2
Tid: 10.00 - 14.00
2009-09-26
MAC- & PC-träff
Tema: Hur du binder in din släktbok
Tid: 10.00 - 14.00
RONNEBY
Plats: ABF:s lokaler Kungsgatan 2
Kontaktperson: Bo Lundgren
bo@dis-syd.se
Ingen anmälan, fika till självkostnad
2009-09-05
DISGEN-träff
Tema: Komma igång med Disgen 8.2
Tid: 10.00 - 14.00
2009-10-03
DISGEN-träff
Tema: Disgen 8.2
Tid: 10.00 - 14.00
2009-11-07
DISGEN-träff
Tema: Kartor
Tid: 10.00 - 14.00
2009-12-05
DISGEN-träff
Tema: Källor
Tid: 10.00 - 14.00
Björn tipsar !
Björn A. Janson tipsar om att Trafiknostalgiska
förlaget, http://www.trafiknostalgiska.se,
har tre böcker med
flygfoton över Skåne tagna på 30-talet.
Det lär finnas fem, men Björn har bara
hittat tre på deras hemsida. Hela serien
heter ”Vid en landsväg.. ” och priset är
150 kr per bok.
11

Begränsad eftersändning
Vid definitiv eftersändning retur med
den nya adressen till:
DIS Syd
Porfyrvägen 20
224 78 Lund
12
DIS Syd
B
är en ideell regionförening för södra Sverige av Föreningen för Datorhjälp I Släkt forsk ningen, DIS. Denna
är en rikstäckande före ning, som för sina medlemmar utveck lat och utvecklar mycket användbara PCprogram
med an knytning till släktforskning och som främjar datoranvändning på många andra sätt.
startades 1992 och har i dag ca 3 000 medlemmar. Drygt 80 % av alla DIS-medlemmar i regionen är
också med i DIS Syd. Medlemsavgiften är 50 kr/år, för familjemedlem 25 kr/år. Medlemskap förutsätter
medlemskap i DIS (120 kr/år, familjemedlem 60 kr/år).
för via sin ordförande medlemmarnas talan i styrelsen för DIS. Medlem i Sveriges Släktforskarförbund.
Stödförening till Skånes Genealogiska Förbund. Har kansli i Arkivcentrum Syd på Gastelyckan i Lund, i
samarbete med Landsarkivet i Lund.
har som ändamål att på olika sätt främja kunskap om, förståelse för samt använd ning av datorn som redskap
inom släkt forskningen.
bedriver fadderverksamhet. Medlemmarna kan kontakta en fadder, för att få svar på enkla frågor, råd etc
både vid program start och körning.
anordnar sammankomster av olika slag.
har en egen hemsida för att underlätta elektronisk kontakt släktforskare emellan.
ger ut ett medlemsblad, DISkutabelt, 4 gånger per år där användarerfarenheter, tips programnyheter,
föreningsnytt mm. förmedlas.
Styrelse:
Jan Nilsson Lagerlöfs väg 14 245 32 Staffanstorp 046-255788 jan@dis-syd.se Ordförande
Caj Nilsson Herrevadsgatan 20 268 31 Svalöv 0418-668324 caj@dis-syd.se Kassör
Bengt Kjöllerström Östra Vallgatan 41 223 61 Lund 046-126018 bengt@dis-syd.se Webmaster
Bo Lundgren Avenboksvägen 3 372 52 Kallinge 0457-24413 bo@dis-syd.se Ledamot
Rune Jönsson Orienteringsgatan 4 291 66 Kristianstad 044-245217 rune@dis-syd.se Sekreterare
Kerstin Olsson Östra Ströö 2602 241 91 Eslöv 0413-31025 kerstin@dis-syd.se Mac-ansvarig
Gunnar Persson Långarödsvägen 8 263 32 Höganäs 042-330515 gunnar@dis-syd.se Fadderansvarig
Faddrar och Disbyt-ombud:
Anders Larsson Storgatan 17 233 31 Svedala anders@dis-syd.se PC-fadder
Arne Hallberg Norrtäljegatan 4 C 252 52 Helsingborg 042-3030737 arne.h@dis-syd.se PC-fadder
Arne Sörlöv Kungsmarksv 99 371 44 Karlskrona 0455-70304 arne.s@dis-syd.se PC-fadder
Bengt Kjöllerström Östra Vallgatan 41 223 61 Lund 046-126018 bengt@dis-syd.se PC-fadder
Gunnar Persson Långarödsvägen 8 263 32 Höganäs 042-330515 gunnar@dis-syd.se PC-fadder
Holger Andersson Remmaregränd 1 226 51 Lund 046-248069 holger@dis-syd.se PC-fadder
Jan Nilsson Lagerlöfs väg 14 245 32 Staffanstorp 046-255788 jan@dis-syd.se PC-fadder
Ove Billing Torngatan 13 312 31 Laholm 0430-14120 ove@dis-syd.se PC-fadder
Rune Jönsson Orienteringsgatan 4 291 66 Kristianstad 044-245217 rune@dis-syd.se PC-fadder
Helge Olsson Västergatan 28 231 70 Anderslöv 0410-20002 helge@dis-syd.se Mac&Reunion-fadder
Kerstin Olsson Östra Ströö 2602 241 91 Eslöv 0413-31025 kerstin@dis-syd.se Mac-fadder
Ronnie Thomasson Östervångsvägen 15 224 60 Lund 046-122100 ronnie@dis-syd.se Disbyt-ombud
Hemsida: http://www.dis-syd.se
va r m e d i d i s syd
va r m e d o c h p å v e r k a u t v e c k l i n g e n
va r m e d o c h h j ä l p d i n a s l ä k t f o r s k a r k a m r at e r d ä r d u k a n