Konsulten nr 4 2010 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

Skatteexpert på plats 

Oskyldigt misstänkt för 

grovt bokföringsbrott 

Vad är en upplupen 

kostnad? 

Proposition om frivillig 

revision 

Nr 4 – 2010 

Pris 56 kr 

Tidningen Redovisningskonsulten från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund 

Martina Haag 

– modig och underbart rolig 

Det sprudlar om Martina Haag, skådespelare och författare. Självförtroendet 

är det heller inget fel på. Med en enda skriven krönika gick 

Martina till Elle Förlag och frågade om de inte hade ett jobb åt henne.

Vinnare av SRF:s årliga användarenkät för 

leverantör av bästa redovisningsprogram 

 



Bästa programmet 

– för tredje året i rad! 

 

Vi är naturligtvis väldigt glada över att BL Administration för tredje året i rad 

placerat sig på första plats i SRF:s användarenkät om ekonomisystem. 

Programmet har de mest nöjda användarna ute på redovisningsbyråerna både de 

när det gäller funktion, användarvänlighet och programsupport. Det känns 

extra bra eftersom det är just programanvändarna som tyckt till i enkäten 

– en bättre värdemätare kan man ju knappast få! 

Men vi har inte slagit oss till ro med detta utan fortsätter lyssna på våra 

byråkunders krav och förväntningar på ett ännu bättre ekonomisystem. 

Du kan också bli en av våra nöjda byråanvändare. 

Börja med att beställa en demo på www.blinfo.se. 

Box 84 • 820 64 Näsviken • Tel: 0650-54 14 00 • Fax: 0650-54 14 01 • info@blinfo.se 

BL Administration är utvecklat av Björn Lundén Information AB, som i tjugo år 

genom bl a handböcker och program försett företag och deras rådgivare med 

information inom skatt, redovisning, personal och juridik. 



Prova programmet gratis! 

www.blinfo.se

INNEHÅLL NUMMER 4 2010 

KRAV och robotmjölkning om korna själva får välja 

33 

Vi har gjort ett besök hos Munters Lantbruk, en ekologisk gård i Dala-Järna i västra 

Dalarna. Sedan 2006 är de KRAV-anslutna och tack vare ett finurligt datasystem 

sker mjölkning och utfodring per automatik. 

22 

”Redovisningskonsulter 

med fastigheter som 

specialitet. 

Ansvarig utgivare: Mats Olsson, E-post: mats.olsson@modernekonomi.se • Projektledare: Lena Iredahl, E-post: konsulten@srfkonsult.se 

Redaktionsgrupp: Nadia Granqvist, Karolina Gunnarsson, Lena Iredahl, Olle Larsson, Tina Sjöström & Benny Wedberg 

Produktion: SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel: 023-79 49 50, Fax: 023-637 88 • Layout: SRF Servicebyrå AB, Nadia Granqvist 

& Karolina Gunnarsson • Tryck: Intellecta infolog • Prenumerations- och medlemsärenden: SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, 

Tel: 023-79 49 50, Fax: 023-637 88, E-post: konsulten@srfkonsult.se • Annonser: Olle Larsson, Tel: 023-79 49 54, E-post: olle@srfkonsult.se 

Utgivning och distribution: Redovisningskonsulten utkommer med 8 nummer per år • Eftertryck av: Redovisningskonsulten medges först 

efter överenskommelse med redaktionsledningen • Förbehåll: Införda artiklar återger författarnas åsikter, vilka inte behöver motsvara SRF:s. 

Omslagsfoto: Anna-Lena Ahlström 

14 Yrkesrollen ska stärkas 

15 Kritik riktas mot Far 

19 Skatteexpert på plats 

För att höja servicenivån till er medlemmar ännu ett 

snäpp kommer SRF att bygga upp en expertavdelning 

med specialister inom skatt, moms och redovisning. 

20 Proposition om frivillig revision 

28 Vad är en upplupen kostnad? 

32 Bokslutsrapporten – framtidens 

kvalitetsstämpel 

36 Oskyldigt misstänkt för grovt 

bokföringsbrott 

Han blev anhållen och fick åka med till polisstationen. 

Vad han var anklagad för fick han veta långt senare. 

38 K1-förslag om ideella föreningar och 

registrerade trossamfund 

39 Martina Haag – modig och underbart rolig 

Redaktionen har ordet... 

Vårsäsongens sista nummer av Konsulten bjuder på en 

hel del spännande läsning. Bland annat hur illa det kan 

gå för en ekonomisk rådgivare på grund av ohederliga 

kunder och ett näst intill obefintligt förarbete av polisen. 

Vi har också träffat en av Sveriges mest aktuella författare, 

Martina Haag, som precis släppt sin 5:e bok. 

Rekommenderad läsning för lata semesterdagar, låt dig 

sugas in i Martinas galna värld. 

Besöket på en bondgård där robotar sköter mjölkningen 

var en häftig upplevelse som du kan läsa om på sidan 33. 

Nästa nummer av Konsulten kommer i mitten av september. 

Redaktionen tar för den skull inte långledigt, 

vi kommer att fortsätta jaga intressanta uppslag så att 

du kan njuta av branschens bästa tidning. Vi önskar er 

alla en riktigt skön sommar!

Nytt & Aktuellt 

Vårpropositionen har under senare år tenderat 

att vara skäligen ointressant från skattesynpunkt. 

De flesta skatteförslagen presenteras i samband 

med höstens budgetproposition. Vårens proposition 

var inget undantag. Regeringen aviserade 

dock några förslag inom skatteområdet. 

Skattesänkning för pensionärer 

För att påminna oss om att det är valår i år så 

sänks skatten för pensionärer genom att grundavdraget 

höjs. Från och med den 1 januari 

2011 ska skatten sänkas med mellan 1 och 2 

procent av bruttoinkomsten. I kronor räknat 

stiger grundavdragshöjningen, och därmed 

skattesänkningen, med inkomsten upp till 

ca 210 000 kr. Därefter är skattesänkningens 

storlek i stort sett oförändrad. 

Utökad kontantredovisning av moms 

I betänkandet Enklare redovisning (SOU 

2008:67) föreslås bland annat utökade möjligheter 

till kontantredovisning inom bokföringslagstiftningen. 

Detta medför följdändringar 

inom momsredovisningen. 

Även företag som är skyldiga att upprätta 

årsredovisning – till exempel aktiebolag – med 

en omsättning på högst 3 miljoner kr föreslås få 

tillämpa kontantmetoden. 

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 

januari 2011. 

Skattefritt alkolås i förmånsbilar 

Värdet av bilförmån ska inte påverkas av att 

alkolås inmonterats i bilen. Regeringen avser 

att återkomma med ett förslag om detta i 

budgetpropositionen för 2011. 

Oppositionens förslag 

Oppositionspartierna Socialdemokraterna, 

Vänsterpartiet och Miljöpartiet presenterar sitt 

alternativ till regeringens politik i en gemensam 

vårmotion. 

Skattesänkning för pensionärer mm 

Alla pensionärer med en inkomst upp till cirka 

40 000 kr i månaden får ett höjt grundavdrag. 

RUT-avdraget försvinner 

Avdraget för hushållsnära tjänster tas bort 

från halvårsskiftet 2011. Däremot behålls och 

utvidgas ROT-avdraget så att det omfattar 

både småhus och hyreshus. Det ska dessutom 

kompletteras med en klimatbonus. 

Jobbskatteavdraget ändras 

Jobbskatteavdraget tas bort för höginkomsttagare. 

Avtrappning ska ske med 2,5 procent 

från 40 000 kr i månaden. För den som tjänar 

50 000 kr i månaden betyder det en skattehöjning 

med cirka 250 kr i månaden och för den 

som tjänar 80 000 kr en höjning med cirka 

1 000 kr i månaden. Avdraget försvinner helt för 

den som tjänar mer än 103 000 kr i månaden. 

Sociala avgifter sänks 

Arbetsgivaravgifterna ska enligt förslaget sänkas 

för små företag med lönesummor upp till 900 

000 kr; 2011 med 2 procentenheter och 2012 

med 6 procentenheter inklusive 2011 års sänkning. 

Det betyder en sänkning med totalt sett 

cirka 50 000 kr för ett företag med 2-3 anställda. 

Kostnaderna för att anställa unga arbetslösa 

sänks genom ett ”förstajobbetavdrag”. Samti- 

digt slopas den nuvarande nedsättningen av 

arbetsgivaravgifterna för ungdomar. 

Skatt på fastigheter och kapital 

Fastighetsavgiften blir oförändrad för de allra 

flesta och fastighetsskatten sänks för bostadsrättsföreningar 

och hyresfastigheter. Villor med 

taxeringsvärde över 4,5 milj kr får höjd skatt. 

Uppskovsskatten avskaffas gradvis. I ett första 

steg tas skatten på uppskov upp till 200 000 

kr bort. 

Skatt för förmögna 

Den tidigare förmögenhetsskatten bör inte 

återinföras. Partierna avser ändå att utreda hur 

skatten för förmögna kan öka. Skatten ska ge 

cirka 4 miljarder kr i intäkter vilket motsvarar 

ungefär hälften av vad den tidigare skatten skulle 

ha inbringat. 

Stämpelskatt för juridiska personer 

Regeringen har som framgår ovan föreslagit en 

höjning av stämpelskatten för juridiska personer 

vid förvärv av fastigheter med sammantaget 

cirka 500 milj kr. Oppositionspartierna föreslår 

nu en ytterligare höjning med lika mycket. 

Miljö- och klimatskatter 

Koldioxidskatten bör höjas med 10 öre 2011 och 

med ytterligare 7 öre 2012. Det motsvarar 29 öre 

respektive 20 öre i bensinpris i konsumentledet. 

Samtidigt höjs reseavdraget för arbetsresor och 

tjänsteresor med bil med 75 öre 2011 och 150 

öre 2012. 

TExT: BERTIL BåVALL 

Nya regler 1 juli? Onlinetjänsten är alltid uppdaterad! 

Beställ 

inom 10 dagar på 

ekonomionline.se 

och ange kod kon1004 

så bjuder vi på en 

biobiljett! 

08-696 86 50 

Läs mer, 

köp dina böcker och 

onlinetjänster på 

4 Redovisningskonsulten nr 4 2010

Mamut Byrå 

För att slippa göra samma arbete flera gånger kan du använda 

ett komplett ekonomisystem som enkelt uppdaterar hela systemet 

– varje gång du gör en ändring. Det ger dig mindre manuella 

fel och ger dig mer tid över till det som är viktigt. 

Stansa verifikat är ofta det du ägnar mest tid åt. Därför är det 

viktigt att du använder ett ekonomisystem som är anpassat till 

dina behov. Mamut Byrå är anpassat för att din redovisningsbyrå 

effektivt ska stansa verifikat och har smarta verifikatsmallar 

som du sparar timmar genom att använda. 

Prova Mamut Byrå gratis – upptäck hur Mamut Byrå kan 

effektivisera din redovisningsbyrå. 

Mamut Alliance Partners 

Tips på hur du 

kan effektivisera 

din redovisningsbyrå 

” 

Verifikationsinmatningen och 

rapporterna är underbart enkla 

att arbeta med. 

- Privata Affärer Småföretag nr 1 2007 

Ring 0200 92 01 08 för mer information eller 

prova gratis på www.mamut.se/redovisning 

Mamut Byrå 

• Redovisning och budget 

• Period och årsavslutning 

• Reskontror 

• Offert, order, faktura 

• Lön 

• Klienthantering 

• Projektstyrning 

• Tidrapportering 

Från 4 890:- 

Besök vår monter på SRF Ekonomimässa 18-19 september

I korthet 

Nättabbe kan kosta 

jobbet 

De sociala medierna, med Facebook i spetsen, 

kan vara en tillgång i arbetslivet men också 

en fälla. I en undersökning från Stockholms 

Handelskammare och InfoTorg svarade fyra av 

tio arbetsgivare att de har ökat bakgrundskontrollen 

av arbetssökande. I det ingår allt som 

oftast att googla namnet. Därför gäller det att 

vara medveten om att allt som läggs ut får ”ben” 

och att man inte har full kontroll över den information 

man publicerar. Statusuppdateringar 

av typen ”sjukt uttråkad på jobbet”, fyllebilder 

eller naket kan vara riskabelt. Karriärcoachen 

Nina Jansdotter ger det här tipset: 

– Tänk på att vem som helst ska kunna se 

det du lägger ut och att du ska kunna stå för 

det om du får en fråga på jobbintervjun. Du 

ska känna dig bekväm med det du publicerar 

även om 10 år. 

Ett ödesdigert misstag gjorde en person som 

på sin Facebook-sida skrev: ”Gud vad jag hatar 

min chef! Han är ett riktigt pervo som tvingar 

mig att göra saker jag hatar”. Strax efter kom 

ett svar från chefen: ”Antar att du glömt att du 

addade mig här? Du behöver inte bry dig om 

att komma in i morgon”. 

Källa: Svenska Dagbladet 

FAR SRS har blivit Far 

Under våren har organisationen FAR SRS bytt 

namn och heter numera kort och gott Far. För 

att förtydliga sitt varumärke har namnbytet även 

slagit igenom för utbildningsverksamheten som 

döpts om till Far Akademi. Far Akademi och 

Far Förlag är helägda dotterbolag till branschorganisationen 

Far. 

Källa: far.se 

Hade kunnat vara 

miljardär… 

Mannen som troligen gjort världens genom 

tiderna sämsta affär heter Ronald Wayne. Två 

veckor efter grundandet av ett databolag 1976 

sålde han nämligen sin del i bolaget för 10 500 

kr. Bolagets namn är – Apple – och innehavet 

hade idag varit värt 150 miljarder dollar. – Det 

är lätt att vara efterklok, men jag ångrar inget, 

säger den idag 75-åriga Ronald. 

Källa: Aftonbladet 

Ikeas möbelkomedi 

populär 

Ikeas webbserie ”Easy to assemble” har blivit 

så populär att en tredje säsong ska spelas in. 

För två år sedan anlitade den svenska möbeljätten 

en rad filmstjärnor, bland andra Illena 

Douglas, Jeff Goldblum och Ed Begley Jr. 

Uppgift: att göra en ”möbelkomedi”. Under 

Illena Douglas ledning (hon både regisserar 

och spelar huvudrollen) spelades tio avsnitt in 

och lades upp på en webbsida. Besökarantalet 

steg snabbt, och webbserien fick till och med 

en egen skvallerblogg. En andra säsong är snart 

klar och Ikea har beställt en tredje. ”Easy to 

assemble” kretsar kring Illena Douglas, som 

spelar sig själv, en skådespelare som är trött på 

Hollywoods ytlighet och vill prova på ett mer 

”äkta” liv som anställd på Ikea. 

Källa: e24.se 

Dags att ta steget och leda en redovisningsbyrå 

Vi söker en kvalificerad redovisningskonsult som skall ta ansvaret att leda och utveckla vår redovisningsbyrå. 

Ett krav är att Du antingen är auktoriserad redovisningskonsult eller kan bli det inom kort för vår avsikt är att Du 

skall bli delägare. Vi kan också tänka oss ett samgående med en annan mindre byrå. Vår byrå är liten men lönsam 

och är belägen inom norra Stor-Göteborg. Den är sedan många år tillbaka medlem i SRF. Dina arbetsområden 

finns främst inom rådgivning, bokslut och beskattning. Våra kunder har alla slags företagsformer. 

Vi planerar att den nya tjänsten skall vara tillsatt under september eller oktober månad. 

Välkommen med Ditt svar! 

Svar till skickas till SRF Servicebyrå AB, Olle Larsson, Box 143, 791 23 Falun eller olle@srfkonsult.se Ange ”Utmaning 2010” 


SRF Informerar 

SRF Informerar: Information från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, Box 143, Ölandsgatan 7, 791 23 Falun, www.srfkonsult.se, e-post: info@srfkonsult.se 

Produktion: SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel 023-79 49 50, fax 023-637 88 

Ansvarig utgivare: Mats Olsson, e-post: mats.olsson@modernekonomi.se 

Utgivning/distribution: SRF Informerar utkommer åtta gånger per år och publiceras i tidningen Konsulten. 

Förbehåll: Informationen baseras på källor som bedömts som tillförlitliga. SRF ansvarar inte för eventuell skada som kan uppkomma på grund av fel eller brister i den lämnade informationen. 

Redovisningskonsulten nr 4 2010 

SRF Informerar 

Information från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF: Nr 4-10 

Rekordmånga deklarerade elektroniskt 

Mer än 4,2 miljoner personer skickade in sin deklaration elektroniskt. Det är nytt rekord och nästan 300 000 personer fler än förra året. 

Flitigast var Oxelösundsborna där över 70 procent valde den elektroniska vägen. 

– Vi är nöjda med resultatet och gläds särskilt 

åt att så många äldre valt att deklarera elektroniskt, 

säger Ingemar Hansson, generaldirektör 

på Skatteverket. 

Totalt var det cirka 57 procent som skickade 

in sin deklaration elektroniskt. Jämfört med 

i fjol ökade antalet elektroniska deklarationer 

med drygt 4 procentenheter. 

– Vi ser att allt fler väljer att göra relativt 

komplicerade deklarationer via nätet med hjälp 

av e-legitimation, som att redovisa försäljning 

av aktier eller ett hus. Det är positivt både för 

dem som deklarerar och för oss för det är lättare 

att det blir rätt från början, säger Kay Kojer, 

verksamhetsutvecklare. 

Det mest populära sättet att deklarera elektroniskt 

var via Skatteverkets hemsida med hjälp 

av säkerhetskoden. Det var nästan 1,5 miljoner 

personer som valde den lösningen vilket 

motsvarar 34 procent av de som deklarerade 

elektroniskt. Näst vanligast var på hemsidan 

med hjälp av e-legitimation som 27 procent eller 

drygt 1,1 miljoner personer använde. 

– Användningen av e-legitimation ökade med 

20 procent jämfört med i fjol. Vi ser att både 

yngre och äldre använder e-legitimation i högre 

grad, fortsätter Kay Kojer. 

På tredje plats kom knapptelefon som knappt 

1 miljon personer använde och det motsvarar 

23 procent av alla e-deklaranter. Sist kom sms 

som cirka 670 000 personer eller 16 procent 

nyttjade. 

Fortfarande är kvinnor något bättre än män 

på att deklarera elektroniskt, fördelningen är 

53 procent kvinnor och 47 procent män. Bland 

de som är födda på 1920-talet var det cirka 40 

procent som deklarerade elektroniskt. Åldersmässigt 

är sjuttiotalisterna och åttiotalisterna de 

flitigaste e-deklaranter och där ligger andelen i 

snitt på över 70 procent. Allra bäst är personer 

födda 1988 där 81,5 procent deklarerade elektroniskt. 

Mest populärt bland dem var att godkänna 

via sms vilket drygt 30 procent gjorde. 

Källa: Skatteverket 

7

NYHETER & NOTISER 

Lagrådsremiss om enklare redovisning 

I en lagrådsremiss föreslår regeringen förenklingar av reglerna om bokföring, årsbokslut och årsredovisning. 

Kravet på att årsredovisningen ska innehålla 

uppgifter om de anställdas sjukfrånvaro tas 

bort. Vidare tas kraven bort på att årsredovisningen 

ska innehålla uppgift om löner och 

andra ersättningar till anställda särskilt för varje 

land, uppgift om fastigheters taxeringsvärde 

samt uppgift om beloppet av den ränta som 

räknats in i anskaffningsvärde på en tillgång. 

Vissa ytterligare krav på tilläggsupplysningar i 

årsredovisningen begränsas till att gälla endast 

för större företag och mindre företag som är 

publika aktiebolag. 

Mindre företag ges en generell rätt att upprätta 

resultat- och balansräkning i förkortad 

form. De undantas också från kravet på att 

i förvaltningsberättelsen lämna upplysningar 

om företagets verksamhet inom forskning och 

utveckling eller om verksamhets påverkan på 

den yttre miljön. 

FI föreslår bolånetak på 85 procent 

I Sverige domineras hushållens skulder av 

krediter för bostadsändamål. En alltför hög 

skuldsättningsnivå gör en låntagare sårbar i 

en situation där fastighetspriserna sjunker och 

låntagaren samtidigt tvingas sälja sin bostad. 

De allmänna råden syftar till att stävja en 

osund utveckling på kreditmarknaden där 

kreditinstitut kan komma att använda allt högre 

belåningsgrader som konkurrensmedel. En så- 

De lättnader som införs för större företag 

omfattar även finansiella företag. 

Det görs enklare att upprätta ett årsbokslut. 

Bestämmelserna om hur vissa anläggningstillgångar 

ska värderas förenklas. Kraven på att extraordinära 

intäkter och kostnader ska redovisas 

och att vissa belopp vid upptagande av lån ska 

periodiseras tas bort. Vissa krav på tilläggsupplysningar 

utmönstras och bestämmelserna om 

hur tilläggsupplysningar ska redovisas förenklas. 

De begränsningar till vissa fasta tidsperioder 

som i dag gäller för andra räkenskapsår än kalenderår 

(brutna räkenskapsår) tas bort. Ett brutet 

räkenskapsår ska dock även fortsättningsvis 

påbörjas den första dagen i en kalendermånad 

och omfatta tolv kalendermånader. 

Reglerna om tidpunkten för den löpande 

bokföringen ändras dels genom att möjligheten 

att använda kontantmetoden utökas så att alla 

icke finansiella företag vars årliga nettoomsättning 

normalt uppgår till högst tre miljoner 

kronor får tillämpa metoden, dels genom att 

möjligheten att inom ramen för god redovisningssed 

tillåta senareläggning av bokföringen 

utökas. 

Möjligheten att använda gemensam verifikation 

vid kontantförsäljning utökas genom att 

kravet på att det ska vara förenat med svårigheter 

att upprätta verifikationer för de olika 

affärshändelserna tas bort. 

Möjligheterna till överföring av räkenskapsinformation 

från ett material till ett annat utökas 

och arkiveringstiden för räkenskapsinformation 

sänks från tio år till sju år. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 

januari 2011. 

Källa: Justitiedepartementet 

FI föreslår allmänna råd för kreditinstitut som lämnar krediter med bostad som pant. Råden innebär att krediterna sammantaget inte bör 

överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde när bolånet ges. 

dan utveckling riskerar att utsätta konsumenter 

för oacceptabla risker och skada förtroendet 

för kreditmarknaden. En begränsning av belåningsgraden 

skapar incitament för låntagare 

att begränsa sin skuldsättning. 

Begränsningen gäller när nya lån ges eller vid 

utökning av befintliga lån med bostad som pant. 

Omskrivning av befintliga lån eller nya krediter 

som ersätter krediter som tidigare lämnats av 

ett annat företag omfattas inte av regleringen, 

så länge krediten inte utökas. 

FI bedömer att regleringen inte kommer 

att få några betydande priseffekter på bostadsmarknaden. 

De allmänna råden föreslås träda i kraft den 

1 oktober 2010. 

Källa: Finansinspektionen 


Fortsatt ökning av nyregistrerade företag i april 

under april 2010 registrerades 2 073 aktiebolag hos Bolagsverket jämfört med 1 701 samma 

månad förra året. Det innebär en ökning med 372 st eller drygt 20 procent jämfört med april 2009. 

Den 1 april i år sänktes kravet på kapitalinsats 

i aktiebolag från 100 000 till 50 000 kronor, 

vilket sannolikt är en orsak till ökningen. Det 

totala antalet registrerade aktiebolag, handels- 

Skattejämkning – sommarjobb 

Om den anställde inte kommer upp till detta 

belopp kan han eller hon fylla i ett intyg och 

lämna det direkt till arbetsgivaren, helst innan 

jobbet börjar. Någon uppgift behövs alltså inte 

lämnas till Skatteverket. 


bolag, kommanditbolag och enskilda firmor 

var 4 545 st i april 2010, det är 485 st fler än 

i april 2009 (4 060 st). 

Källa: Bolagsverket 

Skolungdomar och studerande kan tjäna upp till 17 999 kronor utan att betala någon skatt. 

Intyget finns att ladda ner på Skatteverkets 

hemsida www.skatteverket.se tillsammans med 

blanketten Ansökan. Ändrad beräkning - Skolungdom 

och studerande, SKV 4301. 


Kvinnors tjänsteföretag driver på tillväxten 

Antalet tjänsteföretag ökar i Sverige och kvinnorna står för en stor andel av de nya företagen. 

Antalet tjänsteföretag som drivs av kvinnor ökade med 35 procent mellan 2002 och 2008. 

Under samma period minskade antalet tjänsteföretag 

som drivs av män med fem procent. 

Det visar den nya faktabroschyren Tjänstesektorn 

– kvinnors och mäns företag. Drygt 18 000 

företagare med 0-49 anställda har tillfrågats i 

enkätstudien, som genomförts av Tillväxtverket 

i samarbete med SCB. 

Kvinnor driver cirka 29 procent av alla landets 

företag, men i tjänstesektorn driver kvinnor fler 

företag, cirka 37 procent av tjänsteföretagen med 

upp till 49 anställda. 

– Tillväxt är möjligt först när företag är lönsamma. 

Hälso- och sjukvård och kunskapsintensiva 

företagstjänster är några av de branscher 

som det finns stora möjligheter att satsa på 

och utveckla framöver, säger Tillväxtverkets 

generaldirektör Christina Lugnet. 

Källa: Tillväxtverket 

AKTuELL LITTERATuR 

Norstedts engelska ordbok: professionell 

9789113022840, 815 kr 

Ny upplaga av den största engelska ordboken till 

och från svenska. Den innehåller nu sammanlagt 

276 000 ord och fraser. Ett aktuellt och innehållsrikt 

referensverk! I ordboken presenteras ett ord- och 

frasförråd som speglar språken i hela deras bredd, 

från allmänspråk till fackspråk, från vardagligt till 

formellt eller specialiserat. ”Norstedts engelska 

ordbok - professionell” är ett kraftfullt verktyg vid 

översättning till och från engelska för avancerade användare 

i såväl arbetsliv som i studier på universitet 

och högskolor. 

Motivationsmyten 

9789170921315 

Boken ger insikter i hur man kan tänka för att 

uppnå, bibehålla och öka sin egen och andras motivation. 

Få igång din och alla andras motivation både 

i arbetet och privat. Skriven av författaren till succén 

Myten om moroten. 

Så skapar du ett vinnarlag 

9789170921292 

Framgångsrika lag presterar resultat när de står inför 

utmaningar. Den osynliga hederskodexen håller 

teamet samman under påfrestningar. Den håller varje 

medlem ansvarig för krav på eget beteende, prestation 

och viktigast, varandra. De som använder denna 

teknik skapar sig en extrem fördel. De kan också ta 

del av den genom att använda bokens principer. 

Böckerna kan beställas via medlemssidorna på 

SRF:s hemsida www.srfkonsult.se. Se under SRF 

Bokhandel. Lösenord krävs för åtkomst. 

MEDDELANDEN FRåN SRF 

Stoppdatum för motioner till årets 

kongress 23/6 

Årets kongress kommer att hållas på Hilton 

Malmö City Hotel i Malmö den 22-24 

september. Enligt stadgarna ska motioner 

till kongressen vara inkomna till SRF Servicebyrå 

senast tre månader före kongressen. 

Sista datum är således den 23 juni 2010. 

9

NYHETER & NOTISER 

Avdrag för utgifter för reklamgåvor 

Enligt huvudregeln för avdrag för utgifter i inkomstslaget näringsverksamhet i 16 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, 

ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad. 

Utgifter för att främja ett företags försäljning, 

såsom utgifter för representation och marknadsföring, 

är avdragsgilla enligt detta lagrum. 

I 16 kap. 2 § finns bestämmelser som begränsar 

rätten till avdrag för utgifter för representation 

och representationsgåvor till vad som kan anses 

som skäliga utgifter. 

I 9 kap. IL finns bestämmelser om sådana 

utgifter som inte får dras av i något inkomstslag. 

Enligt 9 kap. 2 § andra stycket gäller detta 

utgifter för bland annat gåvor. 

Stöd för att avdrag kan ges för representations- 

och reklamgåvor kan hämtas från såväl förarbeten 

(prop. 1963:96 s. 23) som rättspraxis. Utgifter för 

reklamgåvor får anses utgöra sådana kostnader 

för marknadsföring som är avdragsgilla enligt huvudregeln 

i 16 kap. 1 § IL. I denna bestämmelse 

finns ingen sådan begränsning i avdragsrätten 

till skäliga utgifter som gäller för utgifter för 

representation enligt 16 kap. 2 §. Avdragsrätten 

bortfaller dock om avdraget skulle komma att stå 

i strid med avdragsförbudet för gåvor. 

Syftet med reklamgåvor är vanligtvis att göra 

produkter och varumärken kända. Reklamgåvor 

är därför oftast försedda med det givande 

företagets logotyp eller liknande och de är 

Utlåningen till hushåll fortsatt stabil 

Utlåningstillväxten är oförändrad jämfört med 

februari och har legat stabilt på drygt 9 procent 

sedan november 2009. I mars 2009 låg tillväxttakten 

på utlåning till hushåll på 8,2 procent. 

Vid utgången av mars hade hushållen lån hos 

MFI på 2 372 miljarder kronor. Den största delen 

bestod av utlåning för bostadsändamål som 

uppgick till 1 585 miljarder. Hushållen hade 

avsedda för en större krets. Om värdet på det 

bortgivna motsvarar reklamvärdet föreligger 

ingen gåva och det saknas förutsättningar att 

tillämpa avdragsförbudet i 9 kap. 2 §. 

I praxis har avdrag för utgifter för reklamgåvor 

godtagits om gåvorna utgjort enklare 

presentartiklar av förhållandevis ringa värde 

(se bl a RÅ 1967 Fi 437 och RÅ 1970 Fi 16). 

Regeringsrätten uttalade i RÅ 2000 ref. 31 I att 

anledningen till att gåva inte bedömts föreligga 

i dessa fall torde vara att förmögenhetsöverföringen 

normalt sett är ringa och att det finns ett 

påtagligt samband mellan ”gåvan” och företagets 

näringsverksamhet. 

I lagen saknas beloppsramar för avdrag för 

utgifter för reklamgåvor. Detta innebär att 

bedömningen av vad som kan anses vara ett 

beloppsmässigt godtagbart avdrag måste utgå 

från omständigheterna i det enskilda fallet. 

Skatteverket har gett bolaget avdrag för utgifter 

för artiklar vars inköpspris inte överstiger 200 

kr per styck inklusive mervärdesskatt. Dessa 

artiklar består av pennor, T-shirts, golfbollar 

m.m. försedda med företagets logotyp. Kammarrätten 

har godtagit utgifter för reklamgåvor 

vars inköpspris inte överstiger 350 kr per gåva 

inklusive mervärdesskatt. Dessa artiklar består 

av ståltermosar, diverse klädesplagg, guldpennor 

samt Delicard försedda med företagets 

logotyp. Enligt Regeringsrättens bedömning får 

de artiklar som kammarrätten godtagit i förevarande 

fall anses utgöra sådana reklamgåvor av 

enklare slag och ringa värde som inte omfattas 

av avdragsförbudet för gåvor. 

Kommentar: 

Genom Regeringsrättens dom är Skatteverkets 

ställningstagande 2007-11-27, dnr 131 684677- 

04/111, överspelat till den del ställningstagandet 

avser reklamgåva. 


Den årliga tillväxttakten för monetära finansinstituts (MFIs) utlåning till hushåll var vid utgången av mars 9,3 procent. MFI innefattar exempelvis 

banker och bostadsinstitut. 

samtidigt konsumtionslån för 152 miljarder. 

Tillväxttakten för hushållens bostadslån var 11,2 

procent medan konsumtionslånens tillväxttakt 

var 4,9 procent. I mars 2009 hade bostadslånen 

en tillväxttakt på 10,4 procent och konsumtionslånen 

en tillväxttakt på 7,2 procent. 

MFIs utlåning till icke-finansiella företag 

fortsätter att utvecklas negativt. Tillväxttakten 

var i mars -5,0 procent. Det kan dock jämföras 

med februari då tillväxttakten var ännu lägre, 

-5,9 procent. Utlåningen till icke-finansiella 

företag uppgick vid utgången av mars till 

1 694 miljarder. Tolv månader tidigare uppgick 

icke-finansiella företags lån till 1 784 miljarder. 

Källa: SCB 


Låg andel unga företagare sänker Sverige i ungdomsindex 

Sverige tillhör de länder i Europa med lägst andel unga företagare. Tillsammans med hög ungdomsarbetslöshet och få unga chefer drar det ned 

Sverige till 14:e plats i ett europeiskt ungdomsindex som presenteras nyligen. 

Dagens unga är mer välutbildade, mer internationellt 

orienterade, mer företagsamma 

och mer it-kunniga än tidigare generationer. 

Men vilka möjligheter har de egentligen på 

arbetsmarknaden? Ungdomsindexet rankar 22 

EU-länder utifrån hur bra de är på att ta tillvara 

ungdomsgenerationens potential. Indexet är en 

sammanvägning av faktorerna arbetslöshet, företagande, 

chefskap, utbildningsnivå, inkomst, 

köpkraft, attityder till unga och självupplevd 

hälsa. Som ungdomsland ligger Sverige relativt 

Handeln känner av den ökade framtidstron 

Optimismen stiger i den svenska ekonomin och så även i handeln. Handelsbarometern för maj månad visar att handlarna ser positivare på den 

närmaste framtiden. Fler handlare tror nu också på ökade anställningar i butikerna. 

Maj månads Handelsbarometer visar att Framtidsindikatorn 

stiger med två enheter och landar 

på 27. Det är den högsta noteringen sedan 

november 2007. Däremot sjunker handlarnas 

tilltro till den egna butiken med nio enheter. En 


bra till när det gäller attityder och inkomst 

men i bottenskiktet när det gäller andelen unga 

chefer, arbetslöshet och företagande. 

– Vår internationella jämförelse visar att endast 

fyra länder har en lägre andel unga företagare. Vi 

vet sedan tidigare att fyra av tio ungdomar i Sverige 

föredrar att vara företagare framför att vara 

anställda, ändå är det få som lyckas förverkliga 

sina idéer. Svårigheter att få tillgång till kapital 

kan vara en orsak, säger Malin Sahlén, ekonom 

på Svenskt Näringsliv. 

förklaring är att den samlade handeln just nu 

uppvisar en så stark utveckling att det är svårt 

för den enskilde handlaren att slå den ytterligare. 

Drygt en av tio handlare, tolv procent, planerar 

att nyanställa personal under det kommande 

Bäst placering i indexet får Storbritannien och 

Irland. I dessa länder ligger ungas inkomster, 

utbildningsnivåer och tillträde till chefsposter 

högt, liksom den självupplevda hälsan hos de 

unga. Sverige är bara 14:e bästa EU-land att leva 

i för ungdomar. Inte i någon av kategorierna 

rankas Sverige bland de fyra främsta länderna. 

Däremot hamnar vi näst sist när det gäller andelen 

chefer under 40 år. 

Källa: Svenskt Näringsliv 

kvartalet, medan två av tio handlare tror att 

antalet anställda i handeln i stort kommer att 

öka framöver. 

Källa: Svensk handel 

11

Kvalitetssäkring 

Runt om i landet pågår ett febrilt arbete med 

att se över byråernas rutiner. Auktoriserade 

redovisningskonsulter vill hålla hög kvalité och 

SRF:s kvalitetskontroll är inriktad på att stödja 

alla att hålla denna höga kvalité. Genom att alla 

följer svensk standard för redovisningstjänster, 

Reko, får vi en struktur som gör att även vår 

omvärld vet vad redovisningstjänster bör innehålla. 

När en företagare anlitar en auktoriserad 

redovisningskonsult ska förutsättningarna för 

en redovisningstjänst vara densamma. 

Många har hört av sig till mig och ställt frågor 

om de avtal som ska skrivas med kunder. När 

en företagare vänder sig till en auktoriserad 

redovisningskonsult ska det vara lika naturligt 

att skriva ett avtal, som när man hyr en bil. 

Uppdragsbrev, en enklare variant och en mer 

omfattande med flera bilagor, finns att hämta 

på SRF:s hemsida. Till uppdragsbrevet hör 

också allmänna avtalsvillkor, som innehåller 

situationer som inte finns med i uppdragsbrevet, 

t ex uppsägningstider. Nu i dagarna finns 

Kontakt: 

nya uppdragsbrev och allmänna avtalsvillkor 

att hämta på hemsidan. 

De frågor och svar jag lämnat om uppdragsavtalen/uppdragsbreven 

är bland annat; 

• Vem undertecknar avtalen på vår byrå? Är det 

ägaren eller kan avtalen även undertecknas av 

en anställd auktoriserad redovisningskonsult? 

– Avtalen bör i första hand vara undertecknade 

av ägaren, men genom t ex en tjänstebeskrivning 

kan detta delegeras till den auktoriserade 

redovisningskonsult som har kundkontakten 

och utför redovisningstjänsten. 

• Måste det finnas uppdragsbrev för alla kunder 

när man får kvalitetskontroll? – Nej, i år räcker 

det med att processen är startad. I SRF:s etiska 

regler från 2004 finns ett ”bör-krav” och Reko 

träder i kraft fullt ut fr o m år 2011 för SRF:s 

medlemmar. Men givetvis är det bra att kunden 

får ett avtal på villkoren runt tjänsten. Det 

blir tydligt och klart när material ska lämnas, 

vilka tjänster som ingår och vad som händer 

när betalning inte sker osv. 

Skatteprogrammet 

med de nöjdaste 

användarna* 

”…en sammanvägning av funktion och support ger 

fördel WinSkatt.” 

WinSkatt är ett kraftfullt skatte- och deklarationsprogram. 

Komplett med Skatteverkets blanketter, egna beräknings bilagor, 

preliminärdeklaration, skatteberäkning, skatte analys, automatisk 

deklarations kontroll, klienthantering, mm. 

Med WinSkatt gör du snabbt och enkelt alla typer av deklarationer. 

Programmets unika funktioner för skatte beräkning gör att 

du enkelt, snabbt och effektivt kan simulera och skatteplanera. 

* Enligt SRF:s stora enkätundersökning ”Nöjd kund 2008 och 2009”. 

Har du frågor om SRF:s kvalitetssäkring? 

Skicka ett mejl till eva.sandstrom@srfkonsult.se 

Eva Sandström, kvalitetsansvarig SRF 

Ladda ner en demo av 

WinSkatt 

www.programgruppen.se 

– en del av Björn Lundén Information AB 

PROGRAMGRUPPEN AB • Tel: 0651-76 78 90 • Fax: 0651-76 78 88 • E-post: info@programgruppen.se • www.programgruppen.se 


Sveriges 

småföretag 

går nu över 

till automatisk 

bokföring... 

Hur påverkas 

din roll? 

Varje år väljer tusentals svenska 

småföretag att gå över till automatisk 

bokföring med SpeedLedger 

Hemligheten är den patenterade kopplingen till internetbank 

som gör att merparten av bokföringen skapas med några 

enkla musklick. 

Ett sätt att utnyttja förändringen är att skaffa nya klienter 

ihop med SpeedLedger och bankerna. Med partnernätverket 

e-Kraft får du möjlighet att medverka på de hundratals 

kundträffar SpeedLedger genomför ihop med svenska banker 

varje år. 

eKRAFT är kostnadsfritt, läs mer på speedledger.se/ekraft 

SpeedLedger e-bokföring fungerar med: Danske Bank, Handelsbanken, 

Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Sparbanken Finn, Sparbanken Gripen, 

Sparbanken Syd, Swedbank & Sparbankerna. 

”Jag tog hjälp av min 

konsult när jag startade 

igång, allt för att få en så 

enkel start som möjligt” 

Jerker Larsson, 

Mobilbetong Jerker 

SpeedLedger - Klart störst 

i Sverige på webb-baserad 

bokföring. 

speedledger.se • 031 780 06 00

Yrkesrollen ska stärkas 

En utvecklingsgrupp med representanter från både SRF och Far har inlett ett arbete för att 

säkerställa och utveckla yrkesrollen Auktoriserad redovisningskonsult. Samarbetet är fastställt 

av styrelserna för de båda branschorganisationerna. 

TExT: TINA SjÖSTRÖM FOTO: TORBjÖRN CARLSSON 

I syfte att säkerställa utvecklingen av yrkesrollen 

Auktoriserad redovisningskonsult har sex 

personer, tre från SRF och tre från Far, valts 

ut till en utvecklingsgrupp som ska samarbeta 

i frågan. – Nu när så stort fokus riktas mot 

branschen vill vi ta tillfället i akt och lyfta just 

yrkesrollen Auktoriserad redovisningskonsult, 

berättar Anders Bernåker från SRF som är vald 

till ordförande för gruppen. Våra medlemmar 

ska enkelt kunna komma i kontakt med oss via 

respektive hemsida. Tillsammans ska vi i gruppen 

jobba för att titeln utvecklas och uppfattas 

lika oavsett vilket förbund man valt att tillhöra. 

– Jag ser väldigt positivt på den här gruppen, 

säger Karin Prytz som är sekreterare och representerar 

Far. Det är viktigt att vi får ett forum 

där vi kan diskutera långsiktiga frågor mellan 

organisationerna och fokusera på framförallt utvecklingen 

av yrkesrollen Auktoriserad redovisningskonsult. 

Det är viktigt att vi pratar samma 

språk utåt. Målet för både Far och SRF är bland 

annat att tydligare marknadsföra kvalitetsfrågan 

och visa att det finns en stolthet i yrkesrollen. 

Utvecklingsgruppen har haft några möten och 

på agendan står först och främst att hitta former 

för samarbetet och att kommunicera sin roll 

till medlemmarna. – Vi ska vara ett forum som 

fångar upp strömningar och vara lyhörda inför 

medlemmarnas behov och önskemål, fortsätter 

Karin Prytz. Det kan till exempel leda till utveckling 

av nya verktyg och en förändrad standard. 

– Vi är en grupp som bidrar och påverkar yrkesrollen 

i respektive organisation, säger Anders 

Bernåker. Vi har ett gemensamt mål, att tydliggöra 

yrkesrollen. Tillsammans når vi det målet 

mycket snabbare än om var och en arbetar för sig. 

Karin Prytz, Foto: Deloitte 

Anders Bernåker 


Kritik riktas 

mot Far 

I majnumret av Balans riktar förre ordföranden 

i SRS stark kritik mot Fars agerande efter 

samgåendet. Nedanstående artikel redogör 

för hans synpunkter. 

På två genomförda föreningsstämmor i FAR SRS 

har beslut tagits att organisationens namn skall 

ändras till Far. 

Därmed är den sista skärvan av Svenska Revisorsamfundet 

SRS krossad. 

Man kan fråga sig, mot bakgrund av nedan, 

för vem var denna förändring så viktig? Varför 

drev man fram denna? Hur kunde SRS representanterna 

i organisationen låta detta ske? Jag 

ifrågasätter inte den demokratiska processen för 

förändringen. Att mobilisera ihop ett kraftfullt 

motstånd förstår jag dock att ingen kunnat orka. 

Men bara tanken och handlingen att driva 

fram ett sådant beslut är ju brist på empati och 

respektlöshet mot SRS, Sveriges äldsta revisorsorganisation 

(104 år), dess fd 1400 medlemmar, 

dess fd personal och vi alla som var aktiva i 

samgåendeprocessen. Det måste göra andra till 

eftertanke. 

Kritikerna inom SRS under samgåendeprocessen 

framförde sina argument ”vi blir överkörda”, 

”besluten blir centralstyrda”, ”småskaligheten 

försvinner” tom påståendet att de kommer att 

ta tillbaka namnet FAR framfördes. 

FAR deklarerade till mig personligen ”vi 

kan släppa namnet FAR om bara samgåendet 

kommer tillstånd”. Det uttalandet var en av 

grundpelarna till att SRS överhuvudtaget kom 

till förhandling om samgåendet. Det var klart 

för alla. Det framstod som om FAR var beredd 

att offra för att få något annat. Bra argument 

till att övertyga kritikerna inom SRS. 

Nu i efterhand förstår jag att FAR succesivt 

förde oss in i fällan. Med vissa undantag är ju 

det samma ledning i Far idag som i FAR då 

förhandlingarna genomfördes. 

Jag som OF i SRS och ledde förhandlingarna 

argumenterade tillbaka till SRS medlemmarna 

(främst på första extra föreningsstämman 2006 

i Sthlm), ”vi måste lita på dem, de har goda 

syften” ”de är ärliga”, ”finns ingen anledning till 

oro”. Ledningen i FAR, på egen stämma 2006 

inför alla, framförde tom att denna årsstämma 

hoppades bli den sista för FAR i den andemeningen 

att nästa gång blir det troligen FAR SRS 

första stämma och under gemensamt namn. 

Namnet FAR skulle vara borta för all framtid 

menade man bara samgåendet kom till stånd. 


Då de nya gemensamma stadgarna utarbetades 

var namnfrågan så viktig att en tävling 

utlystes om namnförslag från medlemmarna i 

FAR och SRS. Vi fick ett hundratal förslag men 

parterna valde ändå FAR SRS och med ny logga. 

Alla var nöjda även om vi kanske hade önskat 

oss ett neutralt namn som mer skulle spegla förnyelse, 

nya tider, ny kultur, ny avspark mm. Vid 

ett tillfälle föreslogs dock att återgå till namnet 

FAR vilket fick styrelsen i SRS att skarpt reagera 

mot detta varför förslaget släpptes. 

Trots detta går det endast 3 år från samgåendet 

tills man nu går tillbaka till det gamla, dock 

Far med små bokstäver. Varför små bokstäver 

kan man fråga sig? Som om det skulle göra någon 

skillnad? Skulle det vara ett motargument 

mot eventuell kritik? 

Namnfrågan är viktig för det ger symbolvärden 

som nu raserats sett ur SRS perspektiv till 

förmån för det ”gamla”. 

Ett svek mot alla oss inom SRS med hänsyn 

tagen utifrån den anda och löften som låg till 

grund för samgåendet. 

Eftersom jag som OF i SRS slogs med ”näbbar 

o klor” om att samgåendet skulle komma 

tillstånd så är ansvarsvaret mitt att jag lett oss 

in i ”fällan” vilket jag beklagar. Jag hade fel, jag 

var för godtrogen. Jag trodde på människorna. 

Under förhandlingsprocessen så mötte jag 

”Judas” i våra egna led. Nu fick jag möta ”även 

du min Brutus” fast hos motparten. Det hade 

jag inte förväntat mig. 

TExT: PER-OLOF ANDERSSON 

FD. ORDFÖRANDEN I SVENSKA REVISORSAMFuNDET SRS. 

15

Kurser utomlands 

hösten 2010 

Kvalificerade bokslutsfrågor 

– redovisning och skatt 

Prag 16–19 september 

London 18–21 november 

Ett seminarium där du får en genomgång av svåra och 

högaktuella frågor, såväl ur ett redovisnings- som ur ett 

skatteperspektiv. Vi behandlar boksluten i större 

respektive mindre svenska icke-noterade företag. 

Kvalificerade koncernfrågor i ÅRL–IL–ABL 

Estoril, portugal 18–25 september 

Under kursen möter du olika frågor som ofta förekommer 

i koncerner. Vi diskuterar frågorna ur bolagsrättslig, 

skatterättslig och redovisningsmässig synpunkt och 

belyser dem mot bakgrund av ett praktikfall. 

Ägarledda företags skatter och 

skattemässiga strategier 

Almunecar, Spanien 19–26 september 

En praktiskt inriktad kurs som belyser de flesta 

skattemässiga möjligheter och problem som du som 

revisor eller redovisningskonsult kommer i kontakt med 

i arbetet med ägarledda företag. 

Aktualitetsveckan 2010 

Nice 10–17 oktober 

Fem kursdagar med några av Sveriges främsta 

experter inom: 

Skatt – Redovisning – Moms – Juridik – Revision. 

IFRS-seminarium med fördjupning 

Milano 11–14 november 

Seminariet är riktat till dig som behöver en genomgång 

av IFRS grundläggande principer och dess standarder 

samt få en fördjupning. Vi belyser de svårigheter och 

problem som många företag har upplevt baserat på de 

första årens erfarenheter av IFRS och delar med oss av 

praktiska erfarenheter. 

STAR – ett lyft för framtidens revisor 

Kapstaden 24 oktober–1 november 

Genom det här seminariet vill vi ge dig som är etablerad 

i yrket en ytterligare fördjupning och breddning i 

kvalificerade yrkesfrågor. Fördjupa dig bland annat i 

bolagsrätt och svåra revisionsfrågor. 

Kvalificerade skattefrågor 

Aqaba, Jordanien 13–20 november 

Under seminarieveckan tar vi främst upp kvalificerade 

skattefrågor för aktiebolag och dess ägare. Vi tar även 

upp ett antal högaktuella civilrättsliga frågor. Ett 

kvalificerat seminarium som höjer din kunskapsnivå 

rejält! 

Information och anmälan 

farakademi.se/utland 

Tel. 08 506 112 80 

Far Akademi, 

tidigare IREV.

Välkommen till SRF-kongressen i Malmö! 

Nu börjar programmet för årets kongress att ta form. Du som varit med förut kommer att känna igen 

de flesta programpunkter – seminarier, frukostmöten, mingel, byråkonferens och en storslagen galamiddag. 

årets huvudtalare är en engagerande kvinna som vågar utmana – Alexandra Pascalidou. 

TExT: TINA SjÖSTRÖM FOTO: MATS åSMAN 

Vi hälsar välkommen till SRF:s 74:e kongress 

som äger rum i Malmö 22-24 september. Precis 

som tidigare år kommer det att vara en utställning, 

eller minimässa, i anslutning till kongressen. 

Ett 30-tal företag är i dagsläget anmälda, 

det kan tillkomma några fler. 

Vi har samlat alla programpunkter, förutom 

galamiddagen på torsdag kväll, till hotell Hilton 

Malmö City där vi också kommer att bo. 

Hotellet är centralt beläget och håller en hög 

standard. 

Onsdagen inleds med seminarier eller SRF:s 

golftävling för de som hellre vill njuta av frisk 

luft och heta dueller. Vi avslutar med mingel i 

utställningslokalen samt middag med underhållning 

och dans. 

Under torsdagen finns det möjlighet att besöka 

ett av våra populära frukostmöten innan 

utställningen börjar. Under två timmar kan du 


sedan lyssna till Alexandra Pascalidou, författare 

och programledare. Alexandra kom till Sverige 

som 6-åring och är självlärd expert inom det 

som idag kallas diversity management – frågor 

som rör kulturell mångfald och integration. 

Efter lunch är det dags för kongressförhandlingar. 

Kongressmiddag intas sedan i det unika 

Luftkastellet som ligger intill Öresundsbron 

med en hänförande utsikt mot Danmark och 

kontinenten. 

Fredagen är som vanligt vikt för byråkonferens. 

Förra året var konferensen helt fullbokad, 

många extra stolar fick ställas in så att så många 

som möjligt skulle kunna vara med. Temat för 

årets konferens är inte spikat vid denna tidnings 

pressläggning. 

Mer information och anmälan hittar du på 

www.srfkonsult.se/kongress 

Program 

Onsdag 22 september 

09.00-16.00 Kongressutställning 

09.00-16.00 SRF-golftävling 

09.00-12.00 Seminarier/föreläsningar 

12.00-13.00 Lunch 

13.00-16.00 Seminarier/föreläsningar 

18.30-20.00 Mingel i utställningen 

20.00-01.00 Middag med underhållning och 

dans på Hilton Malmö City Hotel 

Torsdag 23 september 

08.00-09.00 Frukostmöte 

09.00-16.00 Kongressutställning 

10.00-12.00 Föreläsning med Alexandra Pascalidou 

12.00-13.00 Lunch 

13.00-16.00 Kongressförhandlingar 

19.00-01.00 Kongressmiddag i Luftkastellet med 

underhållning och dans 

Fredag 24 september 

08.00-09.00 Frukostmöte 

09.30-12.00 SRF Byråkonferens 

12.00-13.00 Lunch 

13.00-16.00 SRF Byråkonferens (forts) 

För detaljinformation, priser, bokning med mera 

välkommen till www.srfkonsult.se 

17

En fjärran kursupplevelse 

– tillsammans med SRF Ekonomiutbildning! 

Årets resmål 

Almuñecar Redovisning III 6-13 oktober 2010 

Malaga Högre redovisningskurs 27-31 oktober 2010 

Berlin Högre skattekurs 3-7 november 2010 

Hurghada SRF:s Nyhetsvecka 18-25 november 2010 

Teneriffa Ledarskap i praktiken 14-21 november 2010 

Rhodos Sambandet redovisning och beskattning 

26 september - 3 oktober 2010 

www.srfekonomiutbildning.se

Skatteexpert på plats 

För att höja servicenivån till er medlemmar ännu ett snäpp kommer SRF att bygga upp en expertavdelning med specialister inom skatt, 

moms och redovisning. De ska stötta organisationen som rådgivare och besvara frågor som kommer in via helpdesk. Först på plats är 

jonas Sjulgård, skatteexpert. 

TExT: TINA SjÖSTRÖM FOTO: MATS åSMAN 

Jonas Sjulgård kommer närmast från Skattebetalarnas 

Förening och han har en lång erfarenhet 

när det gäller skattefrågor. 28 år närmare 

bestämt. Under 20 av de åren har han dessutom 

jobbat med just skatterådgivning. Från och 

med 1 juni är han en del av SRF:s blivande 

expertgrupp. 

– Det ska bli spännande att jobba åt SRF, säger 

han när vi möts över en kopp kaffe på Centralen 

i Stockholm. Jag tror det är helt rätt att starta upp 

en rådgivning som medlemmarna har nytta av. 

Många av SRF:s medlemmar har själva ett stort 

kunnande när det gäller skatter men reglerna 

ändras ofta vilket kan skapa osäkerhet i det 

dagliga arbetet. Här kommer jag att kunna stå 

till tjänst, men även när det gäller frågor som 

redovisningskonsulterna inte kommer i kontakt 

med så ofta. 

Skatter kan ju uppfattas som något svårbegripligt, 

nästan lite flummigt. Många kan 

vittna om de olika svar man kan få på samma 

fråga, bara för att man frågar olika personer. 


– Det finns i regel bara ett riktigt svar på varje 

fråga, säger Jonas. Skatter är ett område som 

har ett enormt informationsflöde och skatter 

är en färskvara. Man måste vara påläst och 

uppdaterad. En redovisningskonsult måste till 

exempel vara uppdaterad inom både redovisning 

och skatter och det är där vi i expertgruppen 

kommer in, vi ska tillhandahålla svaren 

på aktuella men även de svåra och sällsynta 

frågorna. 

Jonas Sjulgård är också en av skribenterna för 

Privata Affärer och har bland annat gjort deras 

deklarationsbilaga. Detta är något han kommer 

att fortsätta med. – Jag har skrivit under 

många år och det är ett utmärkt sätt att hålla 

sig uppdaterad inom ämnet, fortsätter han. Att 

skriva för Privata Affärer kommer att vara en 

del av mitt jobb hos SRF. 

Helt främmande för redovisningsbranschen 

är Jonas inte heller. I början av sin yrkeskarriär 

vara han kontorschef för LRF Konsult i Ljusdal 

och Delsbo, där han är uppväxt. Han har också 

jobbat som skatteexpert hos LRF Konsults 

skattebyrå samt för Svenska Revisorsamfundet. 

Att skatter är ett ämne som intresserar har 

Jonas ett bra exempel på. – Jag har redan fått 

frågor som avser ett eventuellt återinförande av 

förmögenhetsskatten, något som kan inträffa 

om det blir ett regeringsskifte vid valet i höst. 

Vi hälsar Jonas välkommen till sin nya 

arbetsplats och hoppas att han ska trivas som 

SRF:are. 

Jonas Sjulgård 

Bor: uppsala 

Familj: Två barn, 16 och 19 år 

jonas Sjulgård 

Läser gärna: Konsulten och serier 

Hobby: Skatter 

Merit: Har sprungit Lidingöloppet på 2,5 timme 

19

Proposition om frivillig revision 

Det har väl inte undgått någon att förslaget om avskaffande av revisionsplikt för vissa aktiebolag efter lång väntan nu kommit. 

Men vad innebär förslaget lite mer utförligt? Konsulten redogör för propositionen 2009/10:204, ”En frivillig revision”. 

TExT: BENNY WEDBERG 

Frågan har utretts sedan 2006 

Hösten 2006 tillsattes en särskild utredare för 

att överväga vissa frågor om revisorer och revision. 

I december 2006 beslutade regeringen om 

ett tilläggsdirektiv till utredningen i fråga om 

revisionsplikten för de små företagen. 

Delbetänkandet ”Avskaffande av revisionsplikten 

för små företag (SOU 2008:32) föreslog 

att revisionsplikten enbart skulle gälla företag 

som uppfyllde mer än ett av följande villkor: 

• Mer än 83 miljoner kronor i omsättning 

• Mer än 41,5 miljoner kronor i balansomslutning 

• Fler än 50 anställda 

Hade detta förslag blivit verklighet hade 

cirka 96 procent av de svenska aktiebolagen 

undantagits från revisionsplikt. 

Betydligt sänkta gränsvärden i 

propositionen 

Efter en lång tids spänd förväntan för både 

redovisningskonsulter och revisorer beslutade 

regeringen den 25 mars 2010 om en lagrådsremiss. 

Till någras förtvivlan, och till någras 

förtjusning, hade de föreslagna gränsvärden för 

revisionsplikten sänkts betydligt jämfört med 

utredningens förslag. 

Ett privat aktiebolag ska ha en revisor om bolaget 

uppfyller mer än ett av följande delvärden: 

• antal anställda i genomsnitt fler än tre personer 

• balansomslutning över 1,5 miljoner kronor 

• nettoomsättning över 3 miljoner kronor 

Det samma ska gälla för handelsbolag med en 

eller flera juridiska personer som delägare och 

för en utländsk filial. 

Enligt regeringens beräkningar innebär det 

att cirka 72 procent av de svenska aktiebolagen 

undantas från revisionsplikt. 

Ett handelsbolag och en ideell förening ska 

ha minst en auktoriserad revisor eller godkänd 

revisor som har avlagt revisorsexamen, om företaget 

uppfyller mer än ett av följande delvärden: 

1 antal anställda i genomsnitt fler än 50 personer, 

2 balansomslutning över 40 miljoner 

kronor och 3 nettoomsättning över 80 miljoner 

kronor. Det samma ska gälla för aktiebolag, 

ekonomiska föreningar och stiftelser. 

Det krävs att den ovan angivna nivån har 

uppnåtts två år i sträck. 

Revisionen ska väljas bort 

Enligt propositionen ska ett aktiebolag som 

huvudregel ha minst en kvalificerad revisor. Ett 

bolag som inte omfattas av revisionsplikten ska 

dock kunna fatta ett beslut om att välja bort revisionen, 

så kallad opt-out lösning. Regeringens 

bedömning är att det stora flertalet bolag kommer 

att välja att ha kvar revisionen varför dessa 

inte ska tvingas att göra ett stämmobeslut om att 

ha kvar sin revisor, som hade varit fallet med en 

så kallad opt-in lösning. Bolagets ägare ska alltså 

göra ett aktivt val för slippa att göra en revision 

samt göra erforderlig ändring i bolagsordningen. 

Gränsvärden i redovisningslagstiftningen 

Ett företag ska, något förenklat, upprätta en års- 

redovisning på grund av sin storlek, om företaget 

uppfyller mer än ett av följande tre delvärden: 

1 antal anställda i genomsnitt fler än 50 personer, 

2 balansomslutning över 40 miljoner kronor 

och 

3 nettoomsättning över 80 miljoner kronor. 

Det krävs att den angivna nivån har uppnåtts 

två år i sträck. 

Samma gränsvärde ska användas i årsredovisningslagen 

för att skilja mellan större och 

mindre företag. 

Den föreslagna höjningen av gränsvärdena 

ligger i nivå med de som följer av EU:s redovisningsdirektiv. 

Enligt ”Utredningen om enklare redovisning” 

innebär detta att cirka 97 procent av företagen 

kommer att räknas som mindre företag jämfört 

med dagens omkring 90 procent. 

Även gränsvärdet för vad som är större respektive 

mindre koncern bör enligt förslaget höjas 

till de ovan föreslagna gränsvärdena 50/40/80. 

Ingen allmän bokföringskontroll 

Det har förts diskussioner om att ge Skatteverket 

möjlighet till en allmän bokföringskontroll 

med möjlighet till oannonserade besök. Något 

sådant förslag finns dock inte i propositionen. 

I syfte att säkerställa att företagens redovisning 

håller en grundläggande kvalitet behövs enligt 

regeringen en enkel kontrollmöjlighet som 

är mindre resurskrävande och ingripande än 

en taxeringsrevision. Utredningen föreslår att 

Skatteverket ska ges möjlighet att utfärda ett 

Optioner...och konvertibler, varumärken, fusioner, stiftelser, ekonomiska föreningar, kommanditbolag, 

aktieägaravtal, bostadsrättsföreningar... Med vår samlade kompetens inom bolagsjuridikens alla områden 

kan vi erbjuda er ett komplett sortiment av bolagstjänster till konkurrenskraftiga fasta priser. 

FALUN 023 - 79 23 00 

MALMÖ 040 - 720 20 

STOCKHOLM 08 - 23 41 15 

GÖTEBORG 031 - 17 12 25 

E-POST: info@standardbolag.se 

HEMSIDA: www.standardbolag.se 

LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954 


föreläggande om att företag ska lämna uppgift 

eller visa upp handling eller lämna en kopia av 

handling, till exempel räkenskapsinformation. 

Utredningen anför också att Skatteverket bör 

kunna besluta om ett besök hos företaget, efter 

medgivande från företaget. 

Om förutsättningarna för frivillig medverkan 

från företaget inte är uppfyllda får Skatteverket 

överväga om det finns anledning att besluta om 

andra åtgärder, till exempel taxeringsrevision. 

De föreslagna kontrollåtgärderna föreslås 

omfatta alla företag. 

Upplysningar i deklarationen 

Regeringen föreslår att en näringsidkare i självdeklarationen 

ska lämna uppgift om huruvida 

en uppdragstagare har biträtt vid upprättandet 

av årsbokslutet eller årsredovisningen. Med uppdragstagare 

menas någon som inte är anställd 

av näringsidkaren. Vidare ska uppgift lämnas 

om årsredovisningen varit föremål för revision. 

Det tidigare förslaget om att namnge vem som 

varit behjälplig vid upprättandet av årsbokslutet/ 

årsredovisningen genomförs dock inte. Den administrativa 

bördan för företagen med ett sådant 

uppgiftslämnande bedöms inte stå i proportion 

till Skatteverkets behov av uppgifterna. 

Ikraftträdande- och övergångsregler 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 

1 november 2010. De nya bestämmelserna om 

frivillig revision ska tillämpas första gången för 

det räkenskapsår som inleds närmast efter den 

31 oktober 2010. Det samma gäller ändringarna 

i bokförings- och årsredovisningslagen. 

För de bolag som har kalenderår så blir det 

räkenskapsår som inleds den 1 januari 2011 

det första år som blir möjligt att undanta från 

revision. Detta förstås under förutsättning att 

bolaget har beslutat om att avstå revisionen och 

ändrat i bolagsordningen. Ändringen måste vara 

registrerad hos Bolagsverket senast per den sista 

dagen på räkenskapsåret. Under en övergångstid 

föreslås det dock att det räcker med att ändringen 

kommit Bolagsverket tillhanda senast 

per den sista dagen på räkenskapsåret. 

Skyldigheten att i självdeklarationen ange om 

årsbokslutet eller årsredovisningen upprättats 

av en uppdragstagare och om årsredovisningen 

reviderats föreslås gälla från och med 2011 års 

taxering. 


HR_guiden_RK4128x250_Layout 1 2010-05-19 16.24 Sida 1 

HR-guiden 

Bli mer effektiv i ditt personalarbete 

för endast 166:-/månad 

Introduktions - 

erbjudande 

Information och beställning 

Tel. 08 402 75 00 

order@farforlag.se 

www.farforlag.se 

Innehåll 

• Nyheter, faktablad och lathundar 

• Mallar, checklistor och blanketter 

• Policydokument och handböcker 

• Lagstiftning och myndighets - 

föreskrifter 

• Domar och kommentarer finns 

som tilläggstjänster 

Finns även i en utökad version, HR-guiden Expert, för dig som är 

HR-proffs eller jurist. 

Läs mer och beställ ett gratis 

testabonnemang på www.hr-guiden.se 

21

Byråporträtt 


Redovisningskonsulter med fastigheter 

som specialitet 

Affärsfastigheter i Dalarna AB är ingen vanlig redovisningsbyrå. Verksamheten har sitt ursprung ur fastighetsförvaltning och skötsel, men i takt 

med att kunderna även efterfrågat ekonomisk hjälp har arbetsuppgifterna förändrats. Nu finns tre auktoriserade redovisningskonsulter på plats 

och den ekonomiska förvaltningen hos Affärsfastigheter bara växer. 

TExT: TINA SjÖSTRÖM FOTO: HENRIK HANSSON 

Ingegerd Lundgren är VD för Affärsfastigheter 

och sedan ett år tillbaka även auktoriserad redovisningskonsult. 

– Jag klarade min auktorisation 

på gamla meriter, jag har en högskoleexamen i 

botten och erfarenhet från flera olika typer av 

verksamheter, berättar hon. Mina två kollegor, 

Annika och Cecilia har däremot gått Högre 

redovisningsekonom genom SRF och fick sin 

auktorisation i slutet av maj. Vi har alla jobbat 

i yrket i många år och har en lång erfarenhet 

men det är skönt att äntligen få ett papper på 

sin kompetens. Nu när det är förändringar på 

gång inom yrket är det en trygghet för oss. Att 

vara med i SRF är ytterligare en kvalitetshöjare, 

då finns det någon bakom ryggen som ställer 

krav på bland annat vidareutbildning. 

Brett utbud 

Affärsfastigheter i Dalarna var ett företag som 

ägnade sig åt fastighetsförvaltning och skötsel 


av familjen Östmans fastigheter. 1993 bildades 

Affärsfastigheter i Dalarna i sin nuvarande 

form och Östmans Fastigheter som ägs både 

privat och i bolagsform är den största kunden. 

Många kunder är bostadsrättsföreningar och 

Affärsfastigheter får fler och fler förfrågning 

om att ta hand om den ekonomiska biten. 

– Vi har ett brett utbud av tjänster och totalt 

har företaget 15 anställda, berättar Ingegerd 

”Redovisningen för bostadsrättsföreningar är 

speciell och den biten är vi duktiga på. 

Lundgren. Nio av de anställda jobbar med 

fastighetsskötsel. Inom fastighetsförvaltning 

kan vi erbjuda det mesta, vi gör upphandlingar, 

planerar underhåll och driftar tekniska 

system som ventilation för att nämna några 

exempel. Vi har också ansvar att åtgärda fel 

i lägenheterna, till exempel rinnande kranar 

och enklare snickeriarbeten samt yttre skötsel. 

Vi gör egentligen allt från tekniskt avancerad 

övervakning till att sopa fimpar framför ytterdörren, 

skrattar Ingegerd. 

ROT-avdragen 

I Briljant kan du enkelt hantera ROT-avdragen för dina 

klienter. Avdragen registreras vid fakturering alternativt 

vid efterhandsregistrering av kundfakturor. Samtidigt 

registreras köparnas personnummer m.m. 

Ansökan om utbetalning kan skrivas ut när köparna 

betalat halva arbetskostnaden. Betalningarna från 

Skatteverket registreras i bokföringsrutinen där de 

enkelt kan prickas av. 

Nyfiken på hur det fungerar? 

Hör av dig för en demo. Telefon 011-18 30 61. 

Redo för nästa steg 

I och med auktorisationen har Affärsfastigheter 

även öppnat upp för andra kunder än 

fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. 

– Redovisningen för bostadsrättsföreningar är 

speciell och den biten är vi duktiga på, fortsätter 

Ingegerd. På ett sätt är redovisningen rätt 

enkel medan de juridiska bitarna är lite speciella 

då det finns särskilda regler i bostadsrättslagen 

som man måste förhålla sig till. Sen är det så 

klart både stimulerande och direkt nödvändigt 

för att bibehålla kompetensen att vi även tar in 

andra kunder. Vi har ännu inte marknadsfört 

oss speciellt mycket, det gångna året har vi ägnat 

åt vidareutbildning så vi har haft fullt upp 

med att plugga och ta hand om våra befintliga 

kunder. Utbildning och auktorisation har för 

oss varit steg 1. När förslaget om slopad revisionsplikt 

kom kände vi att det var en nödvändig 

åtgärd för att säkerställa att våra kunder stannar 

hos oss, vi behövde uppdatera oss och få vår 

kompetens styrkt. Nu är vi redo för steg 2 och 

det är att marknadsföra oss som auktoriserade 

redovisningskonsulter. 

fortsättning nästa sida 

w w w . b r i l j a n t . s e 

23

Obekväm arbetstid 

Något annat som är speciellt med att ha bostadsrättsföreningar 

som kunder är att kunden 

företräds av privatpersoner. Möten sker oftast på 

kvällar eller helger. – Frågorna som diskuteras 

rör för det mesta dessa personers privatliv, det är 

ju deras bostad det handlar om, säger Ingegerd. 

Som konsult får man också vara beredd på att 

möten för det mesta inte kan läggas under dagtid, 

eftersom bostadsrättsföreningen företräds 

på dessa personers fritid. När kunden är en 

fastighetsägare har vi ofta kontakter även med 

dennes kunder, hyresgästerna. Vi ska försöka 

tillgodose bådas behov och de är inte alltid 

överensstämmande. Därför blir vi också duktiga 

på konflikthantering. Har du kunder som säljer 

varor eller tjänster kommer du sällan i kontakt 

med deras kunder och behöver heller inte ta 

ställning när något i den affärsrelationen inte 

fungerar korrekt. 

Kurser för styrelsen 

För att få styrelsemedlemmarna i en bostadsrättsförening 

att känna sig lite mer säkra i sin roll 

Annika Rückert, Ingegerd Lundgren och Cecilia åkesson 

håller Affärsfastigheter kurser för dem. – Många 

som sitter i en bostadsrättsförenings styrelse vet 

inte vilket ansvar de har och kan kanske heller 

inte tyda en balansräkning, säger Ingegerd. 

Därför håller vi en kurs på tre timmar där vi går 

igenom delar av bostadsrättslagen, hur man läser 

en resultat- och balansrapport och vilka skatter 

som gäller. Vi håller även kurser för bostadsrättsföreningar 

som inte är kunder till oss. Det 

här borde fler föreningar tänka på, speciellt för 

personer som är på väg in i styrelsen. Eftersom 

många inte vet vad som förväntas tackar de ofta 

reko 

portalen 


nej till att bli invalda. Efter en kurs förstår de mer 

och kan lättare avgöra om uppdraget är något 

för dem. Jag tror att det skulle vara lättare att 

rekrytera folk till styrelser om de får gå en utbildning 

i vad styrelsearbetet innebär, säger Ingegerd. 

Kvalitetsstämpel 

Annika Rückert och Cecilia Åkesson har, som 

redan nämnts, gått kursen Högre redovisningsekonom 

i SRF:s regi. Båda har, precis som 

Ingegerd, jobbat länge med redovisning och 

har äntligen fått kvitto på sin kompetens. – Det 

som gav mig den största aha-upplevelsen var 

civilrätten, säger Cecilia. Det är någon man har 

nytta av även i privatlivet. – Det jobbigaste var 

beskattning, fortsätter Annika. Det var mycket 

nytt i ämnet och kursen hade lagts mitt under 

bokslutsperioden när vi samtidigt hade enormt 

mycket att göra på jobbet. Men nu är vi klara 

och har fått vår auktorisation, det känns jätteskönt. 

Nu ska Ingegerd, Annika och Cecilia marknadsföra 

sin nya titel mot befintliga kunder och 

även berätta att de kommer att jobba på lite 

annorlunda sätt, enligt Reko. – Nu måste vi få 


”Får vi in nya uppdrag i den takt vi planerar så 

dubblar vi styrkan inom några år. 

våra kunder att förstå varför vi fortsättningsvis 

kommer att göra annorlunda, att det inte bara är 

något vi hittat på, säger Annika. Här skulle det 

vara bra med ett underlag från SRF att stödja sig 

på eftersom det nya arbetssättet kan komma att 

påverka priset. – Det här är en känslig bransch 

och redovisningskonsulten ses ofta mest som en 

kostnad, fortsätter Annika. Som auktoriserade 

redovisningskonsulter får vi en kvalitetsstämpel 

HÖJ DIN KOMPETENS MED 

SRF EKONOMIUTBILDNING 

www.srfekonomiutbildning.se 

och med Reko som styrmedel är det lättare att 

peka på att vi faktiskt gör avancerade arbetsuppgifter. 

Vi tycker att SRF gör ett bra jobb med 

att hjälpa till att höja statusen för vår yrkesroll. 

Målsättningen för Affärsfastigheter är att efter 

hand blir fler redovisningskonsulter. – Får vi 

in nya uppdrag i den takt vi planerar så dubblar 

vi styrkan inom några år, avslutar Ingegerd. 

Jord- och skogsbruksveckan 

Detta är en kurs med fördjupning inom ekonomi och 

beskattning för jord- och skogsbruksföretag. Du blir 

uppdaterad kring skatte- och ekonomifrågor som rör 

jord- och skogsbruk. Du får fördjupad kunskap på 

punkter som är speciellt viktiga. 

Kursomgångar: 

20-23 september 2010, uppsala 

25

Sommar, sol, lättja… Nu är det dags att skaffa sig lite roliga och annorlunda prylar. Färgglada och smarta saker som förenklar din sommar 

och förenar nytta med nöje. Konsulten har spanat runt och hittat några av årets inneprylar. Läs, roas och lockas! Konsulten önskar dig en 

riktigt härlig och smart sommar! 

Mini Fridge 

Istället för att vara stort, otympligt och bara finnas 

i kök är Mini Fridge litet, lättflyttat och kan 

finnas överallt. Mini Fridge går att ställa in på 

kall eller varm, perfekt om man till exempel vill 

hålla maten varm ett tag. Man ändrar det enkelt 

med en knapp på baksidan. Du kan förutom att 

koppla den till ett vanligt eluttag även koppla in 

Mini Fridge till cigarettutaget i bilen. 

Pris: 479 kr • www.coolstuff.se 

Water Tube Proaqua Kayak 

Uppblåsbar kajak för skön avkoppling, vattenlek, 

fiske med mera. Innertub, kraftigt nylonöverdrag 

och snabbventil. Mått 85x295 cm. 

Pris: 1 195 kr • www.clasohlson.se 

Väderstation 

Så liten och lätt att man alltid kan ha den tillgänglig 

i en rem om halsen. Den klarar att mäta 

de flesta typer av atmosfäriska data såsom vind, 

temperatur, höjd och barometertryck. Vikt cirka 

55 gram inklusive batteri 

Pris: 1 995 kr • www.smartasaker.se 

Balkonglåda med örter 

Med det här fiffiga kittet har du allt du behöver 

för att skapa en grönskande oas, oavsett var du 

bor. Balkonglådan i metall innehåller fyra påsar 

jord, fyra såstickor i metall, fyra fröpåsar, samt 

fyra guider om hur du bäst planterar. Fröna 

som kommer med är basilika, gräslök, persilja 

och timjan. 

Pris: 295 kr • www.designtorget.se 

26 

Redovisningskonsulten nr 4 2010

Tomatodlingsväska upp- och ner 

Ta efter proffsen och odla dina tomater upp och 

ner hängande från taket. Ger dig finare tomater 

och bättre frukt. Ett perfekt sätt att odla också 

när ytan är liten. Låt plantorna hänga i växthuset, 

på verandan eller balkongen. Vill du odla 

annat än tomater passar denna typ av odling lika 

bra till örtkryddor och småplantor av de flesta 

typer. Du kan plocka ner och vända väskan när 

du vill se över din odling. 

Pris: 249 kr • www.smartasaker.se 

Hangout Hammock 

En otroligt kompakt hängmatta som du kan ta 

med dig överallt med den lilla bärväskan. Använd 

den som säng eller avslappningsplats både inne 

och ute. Konstruerad av kraftig nylonlina i antingen 

rosa eller blå färg. Utsedd till årets present 

i Storbritannien. 

Pris: 119 kr • www.roligaprylar.se 


Smokey Joe 

En liten läcker kompakt brikettgrill. Smokey 

Joe är som gjord för att ta med till stranden, 

på campingutflykten eller i båten, överallt där 

nyckelbegreppet är ”en behändig grill”. Grillen 

är mycket lätt att bära, även då den är varm, 

med en smart stålbygel som låser locket. Smokey 

Joe har en diameter på 37 cm och finns i flera 

fräscha färger. 

Pris ca 699 kr • www.webergrill.se 

ThermaCELL portabel 

Succéprodukten mot mygg! En lättanvänd och 

mycket effektiv produkt som skapar en skyddszon 

på cirka 20 kvm. Apparaten utsöndrar ett 

luktfritt myggmedel i luften. Levereras med 12 

timmars myggskydd. Kompletterande myggskydd 

köps därefter till som refill om 12 timmar. 

Pris: 350 kr • www.teknikmagasinet.se 

Svamp- och bärväska 

Den perfekta väskan när du ger dig ut i skogen, 

och som dessutom blir mycket liten då den 

viks ihop och inte används. I botten och vid 

väskans sidor finns ett nät som gör att bären 

och svamparna ventileras. Inuti väskan finns 

ett fack för svampkniv. Väskan är formgiven av 

Victoria Daun och Kerstin Gunnarsson. Rymmer 

cirka 12 liter. 

Pris: 295 kr • www.designtorget.se 

27

Vad är en upplupen kostnad? 

TExT: SÖREN KARLSON 

Bakgrund 

Den information som finns i en årsredovisning 

måste uppfylla vissa grundläggande krav för 

att kunna ligga till grund för bra ekonomiska 

beslut av olika slag. Ett sådant krav är att en 

viss post i balans- eller resultaträkningen är 

jämförbar över tiden och mellan företag. 

När dessa frågor diskuteras ligger vanligen 

fokus på värderingsfrågor, medan klassificeringsfrågor 

inte tilldrar sig samma intresse. Att 

klassificera olika poster är dock långt ifrån problemfritt 

och en felaktig hantering kan leda till 

bristfälliga slutsatser och beslut. I det följande 

kommer jag att diskutera ett antal oklarheter 

relaterade till upplupna kostnader. Oklarheter 

som kan medföra att jämförbarheten försvåras 

därför att transaktioner som i grunden är av 

samma natur klassificeras olika. 

Kortfristiga skulder indelas i balansräkningen 

i olika underrubriker, till exempel Leverantörsskulder, 

Skatteskulder, Övriga skulder samt 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. 

Denna indelning styrs av regler i årsredovisningslagen, 

vilken i sin tur bygger på EG:s fjärde 

redovisningsdirektiv. Vad som ska ingå i de olika 

raderna framgår till viss del av kompletterande 

normer. Aktiebolag som använder K2-regler 

måste tillämpa BFNAR 2008:1 Årsredovisning 

i mindre aktiebolag. Aktiebolag som använder 

allmänna regler finner vägledning i framför allt 

Far RedR 1 Årsredovisning i aktiebolag. 

Kortfristiga skulder 

Checkräkningskredit, kortfristig 

Övriga skulder till kreditinstitut 

Förskott från kunder 

Pågående arbeten för annan räkning 

Fakturerad men ej upparbetad intäkt 

Leverantörsskulder 

Växelskulder 

Skulder till koncernförtag 

Skatteskulder 

Övriga skulder 

Upplupna kostnader och förutbetalda 

intäkter 

Uppställningsform för kortfristiga skulder 

för aktiebolag som tillämpar K2-regler 

Alla affärshändelser inklusive bokslutstransaktioner 

ska bokföras systematiskt. När man 

registrerar en post måste man ta ställning till 

dess natur för att kunna bokföra den på rätt 

konto. Efter att en post genom kontering har 

klassificerats så förs den normalt vid bokslutet 

till en förutbestämd rad i årsredovisningen 

med hjälp av ett bokslutsprogram. Genom 

erfarenhet och utbildning har de flesta som 

sysslar med redovisning en ganska klar uppfattning 

om vilka poster som brukar klassificeras 

som upplupna kostnader i årsredovisningen. I 

BAS-kontoplanen finns dessutom sedan länge 

ett antal konton som tydligt anger vilka poster 

som hör hemma under rubriken. 

En intressant fråga är dock vad som egentligen 

ligger till grund för att vissa affärshändelser 

ska klassificeras som en upplupen kostnad eller 

som någon annan skuldpost i balansräkningen. 

Definitionsproblematiken 

I de lagar och normer som är tillämpliga saknas 

en definition av vad en upplupen kostnad är. 

Även i doktrinen är det tunnsått med försök 

till någon form av teoretiskt klarläggande. Alla 

verkar dock vara överens om att det är fråga om 

en interimspost, något som gäller tills vidare, 

vilket inte säger så mycket. Edenhammar och 

Thorell* är, vad jag kan finna, de enda som 

har angett en definition av begreppet: ”En 

upplupen kostnad är en kostnad som uppkommit 

under året men som ännu inte har lett till 

någon utgift. Kostnaden tillförs normalt redovisningen 

i samband med bokslutet”. Denna 

definition är dock inte helt problemfri eftersom 

den innehåller begreppet utgift. Även detta en 

term som det är svårt att få grepp om. 

I doktrinen finns ett stort antal definitioner 

av vad en utgift är och när den uppkommer. 

Det finns de som anser att det i juridisk mening 

uppkommer en utgift redan när ett avtal sluts. 

Enligt ett teoretiskt ekonomiskt synsätt uppkommer 

utgiften dock först när man erhåller 

en vara eller en tjänst. Ett praktisk ekonomiskt 

synsätt är däremot att utgiften uppkommer när 

man erhåller en anspråkshandling till exempel 

en leverantörsfaktura. Det förefaller vara det 

praktiska synsättet som ligger till grund för 

Edenhammars och Thorells definition och som 

också är utgångspunkten i det följande. 

Den grundläggande idén är att alla kostnader 

som hör till en viss redovisningsperiod 

ska belasta den perioden. En kostnad kan 

hänföras till en viss period antingen genom 

den löpande bokföringen för perioden eller 

genom en bokslutstransaktion. Det är enbart 

den senare typen av transaktioner som enligt 

Edenhammars och Thorells definition ska klassificeras 

som upplupna kostnader. 

Med detta synsätt är det således helt avgörande 

för vad som redovisas som en upplupen 

kostnad eller ej om utgiften tillförs bokföringen 

genom den löpande bokföringen eller om den 

tillförs genom en bokslutstransaktion. Om 

en kostnad som avser räkenskapsåret inte är 

bokförd löpande måste den och motsvarande 

skuld bokföras som en bokslutstransaktion. 

Underlaget för denna är i många fall, men inte 

alltid, något annat än en anspråkshandling från 

den som företaget har en skuld till. 

Betydelsen av när den löpande bokföringen 

avslutas 

En avgörande fråga om man tillämpar detta 

synsätt blir då när den löpande bokföringen ska 

anses avslutad. Är det exakt på bokslutsdagen till 

exempel den 31 december eller kan man fortsätta 

att tillföra den löpande bokföringen transaktio- 

*Edenhammar H & Thorell P (2009), Företagens redovisning 6:e upplagan, Iustus Förlag, Uppsala 2009 


Balansdag 

Leverans Faktura 

= 

Leverans 

Leverans Faktura 

Leverans 

ner under en kortare eller längre period efter 

bokslutsdagen? Om man under en viss tid på 

det nya räkenskapsåret fortsätter att bokföra till 

exempel leverantörsfakturor som avser erhållna 

varor och tjänster under räkenskapsåret i den löpande 

bokföringen för detta år så kommer dessa 

Alla nycklar 

du behöver. 


fakturor att i årsredovisningen att inkluderas i 

raden Leverantörsskulder, inte i raden Upplupna 

kostnader och förutbetalda intäkter. 

I kommentarer till punkten 4.1 i BFNAR 

2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2) 

framgår att i posten Upplupna kostnader redo- 

BAS Nyckeltal öppnar dörrar. Mot effektivare ekonomistyrning och analys. 

Mot klokare beslut och bättre affärer. 

BAS Nyckeltal ses som det svenska standardverket om nyckeltal och analys, 

med SCB:s Branschnyckeltal i botten. Nu i ny omarbetad upplaga utvidgad 

med kassaflödesanalys och ekonomiska sambandsmodeller. Ett oumbärligt 

referensverk som skapar djupa insikter och lysande utsikter. 

Främst 

för de 

främsta. 

Faktura 

Balansdag Brytdag 

Faktura 

Sveriges kunnigaste ekonomer har en sak gemensamt. Vi står 

bakom dem med förstklassig programvara, litteratur, utbildning 

och internettjänster. Norstedts Juridik – främst för de främsta. 

= Leveranstörskuld 

≠ 

= Upplupen kostnad 


= = 


visas på balansdagen ej fakturerade utgifter som 

ska kostnadsföras innevarande räkenskapsår. 

Det finns således inom ramen för detta regelverk 

inte någon möjlighet att ha en brytdag en bit in 

i januari. En leverantörsfaktura som ankommer 

efter den 31 december måste alltid redovisas 

som en upplupen kostnad. Detta gäller även om 

fakturan är daterad före den 1 januari. 

Motivet till att en skuld för till exempel ett 

varuinköp klassificeras som upplupen kostnad 

är då enbart det formella kravet att fakturan har 

kommit efter balansdagen. Enligt K2-reglerna 

är brytdagen alltid bokslutsdagen. Vad kan då 

detta innebära för en läsare av en årsredovisning? 

Ett företag, som tillämpar K2-regler och 

som har leverantörer som fakturerar decembers 

leveranser i januari måste redovisa dessa poster 

under upplupna kostnader. Ett annat K2företag 

i samma bransch men med mer snabbfakturerande 

leverantörer kommer att redovisa 

motsvarande poster som leverantörsskulder. 

Företag som tillämpar allmänna regler har 

däremot möjlighet att sätta en brytdag en bit 

in i januari. Detta innebär att de i årsredovisningen 

kan klassificera en leverantörsfaktura 

som avser leverans före bokslutsdagen som en 

leverantörsskuld trots att den ankommit efter 

bokslutsdagen. 

fortsättning på nästa sida 

BAS 2010 ute nu! 

www.nj.se 

29

När klassificeringen av en post görs beroende 

av när den tas in i den löpande bokföringen 

uppkommer en del intressanta frågeställningar. 

En sådan rör hantering av poster som inte baseras 

på anspråkshandlingar från utomstående. 

Ett företag har till exempel normalt skulder till 

sina anställda för semesterlön eller semesterersättning. 

En sådan post skulle många säga är 

ett typiskt exempel på en post som ska klassificeras 

som en upplupen kostnad, både enligt 

K2-regler och enligt allmänna regler. Antag nu 

att man i ett företag kontinuerligt uppdaterar 

antalet outtagna semesterdagar och att semesterlöneskulden 

beräknas löpande. I samband 

med löneutbetalning i slutet av december får 

man förutom uppgifter om sociala avgifter 

för december fram ett bokföringsunderlag 

som visar aktuell skuld för outtagen semester. 

Måste denna skuld bokföras som en upplupen 

kostnad trots att den har tillförts bokföringen 

innan den löpande bokföringen har avslutats? 

Är en upplupet kostnad alltid beräknad 

eller osäkerhet? 

En åsikt som ofta framförs angående en upplupen 

kostnads natur är att det är en post som är 

beräknad eller uppskattad på något sätt. I många 

fall krävs en beräkning eller en uppskattning av 

skulden storlek, till exempel då man ännu inte 

hunnit få en faktura från leverantören. Detta är 

dock inte alltid fallet. Det är i många situationer 

fullt möjligt att fastställa skuldens storlek exakt 

utan beräkningar och uppskattningar, till exempel 

utifrån avtal, order- eller leveransdokument. 

Slutsatsen av detta resonemang är att det inte 

är behovet av beräkning eller uppskattning av 

skuldens storlek som är avgörande för om en 

post ska klassificeras som en upplupen kostnad. 

Att en del upplupna kostnader måste beräknas 

eller uppskattas är en annan sak. 

En annan vanlig uppfattning är att en upplupen 

kostnad till sin natur är osäker på något 

sätt. Möjligen kan så bli fallet som en följd av 

att man gör en uppskattning eller beräkning 

av beloppen. Men inte heller det i sig anser jag 

medför att en post ska klassificeras som en upplupen 

kostnad. Poster som är osäkra antingen 

till belopp eller till tidpunkten för när den ska 

infrias ska klassificeras som avsättningar. 

BFN berör frågan om osäkerhet och klassificering 

i K2-reglerna för mindre aktiebolag. 

I kommentarerna till punkterna 17.2-17.4 

framgår följande: ”Upplupna kostnader redovisas 

som skulder och inte som avsättningar även 

om betalningstidpunkt eller belopp är ovissa 

på balansdagen. Anledningen till detta är att 

Edisons betyg* 

osäkerheten i allmänhet är mycket mindre än 

för ett åtagande som företaget ska göra avsättning 

för.” Detta är en intressant skrivning. 

BFN anser uppenbarligen att alla upplupna 

kostnader är osäkra och att man måste bedöma 

graden av osäkerhet för att avgöra om en post 

är en avsättning eller en skuld. Detta innebär 

rimligen att till exempel garantiåtaganden eller 

förlustkontrakt under vissa förutsättningar ska 

redovisas som upplupna kostnader och inte 

som avsättningar. Hur man ska kvantifiera och 

bedöma dessa relativa osäkerheter får man dock 

ingen vägledning om. 

Skatteskulder kan sägas vara en särskild typ 

av upplupna kostnader som lagstiftaren vill 

att man redovisar på en egen rad i årsredovisningen. 

I denna rad inkluderas bland annat 

beräknad inkomstskatt, fastighetsskatt och 

särskild löneskatt på pensionskostnader. Det 

som redovisas på raden har minskats med vad 

som inbetalts till skattekontot i form av F-skatt. 

Det diskuterades livligt för ett antal år sedan 

var i balansräkningen särskild löneskatt på 

pensionskostnader skulle redovisas. Av en del 

normer framgick att posten skulle tas upp som 

en upplupen kostnad. Detta ändrades dock 

när skattekontot infördes och posten ansågs i 

stället vara en del av skatteskulden, vilket också 

Du borde kanske också ta en titt på Edison – bokföringsprogrammet 

för redovisningskonsulter som nu för femte 

gången i rad fått bättre betyg av användarna än de fl esta 

andra. Två guld och tre silver talar sitt tydliga språk: 

Edison är ett av de bästa programmen för byrån! 

Läs mer på edison.se eller ring oss på 046-320 220. 

* Enligt en undersökning från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF hösten 2009, där 

1 814 auktoriserade redovisningskonsulter satte betyg på sina program. 


är den tvingande klassificeringen enligt K2reglerna. 

Ändringen synes dock vara föranledd 

av framför allt praktiska skäl. Man kan i alla 

fall konstatera att vissa upplupna kostnader inte 

ska ingå i posten Upplupna kostnader. 

Avslutande kommentarer 

Efter denna problemgenomgång kan det vara 

på sin plats att återvända till den inledande 

frågan om jämförbarhet. Vi kan konstatera 

åtminstone följande om raden Upplupna 

kostnader och förutbetalda intäkter i balansräkningen: 

• den innehåller i vissa fall skulder till leverantörer, 

i vissa fall inte 

• den är i vissa fall beräknad eller uppskattad, 

i vissa fall inte 

• den är i vissa fall osäker men inte så osäker 

som en avsättning, och vissa fall inte osäker 

alls 

• den innehåller inte skatter, även om dessa är 

upplupna. 

Raden Upplupna kostnader och förutbetalda 

intäkter kan dessutom innehålla skulder som 

är relaterade till olika kostnader till exempel 

varukostnader, personalkostnader och finansiella 

kostnader. Dessutom kan den innehålla 

förutbetalda intäkter. 

Vilket informationsvärde har en sådan post 

för läsaren av en årsredovisning? Vilka jämförelser 

och analyser kan man egentligen göra 

och vilka slutsatser går att dra? Min slutsats 

är – inga. Att det behövs periodiseringsposter 

är en självklar förutsättning för att en årsredovisning 

upprättas enligt bokföringsmässiga 

grunder. Det i sig är knappast någon speciellt 

upphetsande slutsats. Det är dock svårt att se 

varför en sådan post ska behöva särredovisas i 

årsredovisningen. 

Vad som ska redovisas som en upplupen 

kostnad är oklart. Redovisningskonsulter, 

ekonomichefer och revisorer lägger tid och 

energi på att få detta rätt i bokföring och årsredovisningar. 

Inom BAS-organisationen måste 

vi se till att det finns relevanta konton med 

konteringsinstruktioner, konton som är kopplade 

till rätt rad i årsredovisningen och till rätt 

rad i inkomstdeklarationen. Till vilken nytta? 


Om Din klient 

är expert på bokföring 

- Då kan Du med gott samvete rekommendera 

klienten att köpa samma bokföringsprogram som 

Du själv använder 

Om Din klient 

inte är så duktig på 

på bokföring 

- Då kan Du visa respekt för klientens 

kunskapsnivå och få gott samvete genom 

att rekommendera klienten att titta på: 

SVERIGES 

ABSOLUT LÄTTASTE 

BOKFÖRINGSPROGRAM 

Debet eller kredit? - Bekymra Dig inte - programmet kan bokföring 

Bokföring • Fakturering 

Artiklar • Kunder • Leverantörer 

- Allt i samma program - 

Tennisvägen 37 

269 33 Båstad 

Mail: uni@unicell.se 

Tel 0431 - 730 30 

Pris 1.250:ex 

moms (OBS! - INTE per år - engångspris!) 

Windows 

& Macintosh & Linux 

Speciell version för den som har 

ENSKILD FIRMA: Pris från 490:- 

Programversionen för ENSKILD FIRMA är en bantad version av UNI_BAS-standard 

Versionen är bantad, men inte ”tokbantad” - självfallet fi nns t.ex SIE- export 

Hämta gratis demo från vår hemsida 

http://www.unicell.se 

31

Bokslutsrapporten – framtidens kvalitetsstämpel 

Auktorisationen av redovisningskonsulter har 

lyft yrkesrollen till en ny dimension, och beslutet 

om avskaffandet av revisionsplikten har 

öppnat för nya vägar att skapa förtroende för 

redovisningen. Ett av de bästa alternativen är 

bokslutsrapporten som ingår i den nya standarden, 

Reko. Bokslutsrapporten bekräftar 

att redovisningen uppfyller kraven enligt lagar 

och normer, och är ett kvitto på att redovisningen 

håller hög kvalitet och tillförlitlighet. 

Målsättningen är att visa en rättvisande bild 

av företagets resultat och ställning, och för att 

uppnå detta har underlaget kontrollerats och 

rimlighetsbedömts i syfte att eliminera fel. 

Det innebär att bokslutsrapporten i princip 

uppfyller samma syfte som revisionsberättelsen, 

genom att bekräfta kvaliteten på de rapporter 

som intressenterna använder i sin bedömning 

av företaget. 

Bokslutsrapporten kan bara avges av en auktoriserad 

redovisningskonsult, vilket gör den till 

ett utmärkt verktyg för att profilera yrkesrollen. 

Förutsättningarna är att hela arbetsflödet följer 

Reko. Det innebär att kvaliteten blir inbyggd i 

produktionen istället för att bekräftas retroaktivt 

genom revision. Principen bygger på att undvika 

fel istället för att rätta i efterhand, vilket ger en 

bättre löpande kvalitet. 

Den nuvarande bokslutsrapporten håller på 

att revideras för att kunna uttrycka budskapet 

på ett tydligare sätt, vilket är viktigt för att 

marknaden skall få förtroende för produkten. 

Till skillnad från revisionsberättelsen kan 

bokslutsrapporten avges för samtliga företagsformer, 

dvs även enskilda näringsidkare. Förutsättningarna 

för att banker och myndigheter 

skall lära sig värdet och nyttan med den nya 

produkten är därför mycket stora. 

Bokslutsrapporten behöver inte sändas in 

till Bolagsverket. För de företag som väljer 

bort revision och istället kvalitetssäkrar redovisningen 

med en bokslutsrapport är det dock 

HÖJ DIN KOMPETENS MED 

SRF EKONOMIUTBILDNING 

www.srfekonomiutbildning.se 

en rekommendation att den bifogas med årsredovisningen, 

samt att redovisningskonsulten 

gör en påteckning i årsredovisningen om att en 

bokslutsrapport har lämnats. Därigenom blir 

kvalitetsstämpeln offentlig och kan utnyttjas av 

alla intressenter. 

SRF kommer att resa runt och besöka banker 

och myndigheter för att informera om hur detta 

nya instrument kan användas som ett alternativ 

till revisionsberättelsen för den som väljer 

bort revisionen. Du kan bidra genom att avge 

bokslutsrapporter för de uppdrag som följer 

Reko, och därmed hjälpa till att bygga upp en 

kunskap och efterfrågan hos intressenterna. En 

marknad om 250 000 företag ligger i potten! 

TExT: MIKAEL CARLSON 

Påbyggnadsutbildning för 

Redovisningskonsulter 

Denna påbyggnadskurs är ett snabbt sätt att lyfta 

sin kompetens till nivån för auktorisation och medlemskap 

i SRF. 

Kursomgångar: 

• Handelsrätt/Arbetsrätt 14-15 september 2010, Stockholm 

• Ekonomistyrning 14-15 oktober 2010, Stockholm 

• Externredovisning 2-3 november 2010, Stockholm 

• Beskattningsrätt 30 november - 1 december 2010, Stockholm 



och robotmjölkning om korna 

själva får välja 

Vi har gjort ett besök hos Munters Lantbruk, en ekologisk gård i Dala-järna i västra Dalarna. Sedan 2006 är de KRAV-anslutna och tack vare ett 

finurligt datasystem sker mjölkning och utfodring per automatik. – Med robotmjölkning blir korna mer personligt behandlade, hur konstigt det 

än kan låta, säger Anders Munters. 

TExT: TINA SjÖSTRÖM FOTO: HENRIK HANSSON 

Anders och Gunilla Munters har drivit lantbruk 

sedan 1972. De första 20 åren helt på 

konventionellt sätt med bekämpningsmedel 

och handelsgödsel, precis som merparten av 

Sveriges lantbruk. – I början av 90-talet fick vi 

upp ögonen för det här med ekologisk odling 

och djurhållning, berättar Anders. Det har vi 

inte ångrat. Vår gård har nästan lika stor avkastning 

som den hade innan vi gick över till 

ekologisk odling. Skördarna är något mindre, 

men de håller en bättre kvalitet och vi behöver 

inte lägga stora summor på handelsgödsel och 

bekämpningsmedel. 

Ytterligare en orsak till att makarna Munters 

valde den ekologiska vägen är att Anders 2002 

drabbades av cancer. – Den sorten jag fick är 

överrepresenterad hos lantbrukare, berättar han. 

Jag är övertygad om att exponeringen av bekämpningsmedel 

är en starkt bidragande orsak. 

Många tveksamma 

Tyvärr är många inom lantbruket tveksamma 

till kravodling och ekologiska gårdar. Man tror 

helt enkelt inte att det är lönsamt. – Det finns 

undersökningar som visar att skördarna blir 

mindre med ekologisk odling. Då drar man 

direkt slutsatsen att det är olönsamt, berättar 

Anders vidare. Vad man inte väger in är de kostnader 

som sparas när man inte behöver köpa 

dyra bekämpningsmedel eller handelsgödsel. 

För vår gård innebär det minskade utgifter på 

ungefär 150 000 kr per år. 

Att övergå till ekologiskt lantbruk är så klart 

en stor omställning, en process som för många 

kan kännas omöjlig att genomföra. Det har 

Anders full förståelse för. – Tänk bara vilket ramaskri 

det blir bland lärarna när en ny läroplan 

föreslås. Att byta system är inte lätt men något 

jag tror är helt nödvändigt inför framtiden. 

– När vi gick över till att bli ett ekologiskt 

lantbruk tyckte vi att vi hittat en bra metod. 

Vi missionerade om detta för andra bönder 

men de tyckte inte att vi var kloka, fortsätter 

Gunilla. Jag tror att vi helt enkelt var för tidigt 

ute. Sen är det också så att några får dåligt samvete 

och därför inte riktigt vill ta till sig det vi 

berättar. Vi har ändå erfarenheter av att driva 

fortsättning nästa sida 

33

lantbruk på båda sätten och kan jämföra. Hade 

vi vetat att det fanns något som hette kravodlat 

när vi började med det här för 40 år sedan så 

hade vi utan tvekan kört ekologiskt från början. 

Robotar gör jobbet 

För ungefär fyra år sedan beslöt sig makarna 

Munters att satsa på automatisering av gården, 

vilket innebär robotmjölkning och automatisk 

utfodring. Allt styrt och noggrant dokumente- 

rat med hjälp av ett datasystem. – Bondebranschen 

var tidigt ute när det gäller datorisering, 

tvärt emot vad många kan tro, säger Anders. 

Vi har länge kommunicerat online, redan på 

90-talet fick vi också väderprognoser via nätet. 

På den tiden fick vi betala för tjänsten, nu 

finns den tillgänglig gratis för alla på många 

olika platser. 

Munters lantbruk har två mjölkrobotar som 

tar hand om mjölkningen av de cirka 120 kossorna. 

Varje ko blir mjölkad ungefär 3 gånger 

per dygn. – Vi betalade 2,5 miljoner för våra 

mjölkrobotar, berättar Anders. Det är en satsning 

som lönar sig i längden. Att mjölka över 

100 kor på traditionellt sätt tar väldigt hårt på 

kroppen. Även om det vi kallar handmjölkning 

i dag till viss del sker maskinellt så ska juvret 

tvättas och mjölkkopparna sättas på plats. För 

vår personal har det också blivit ett annat jobb. 

Nu kan de ha arbetstider som de flesta andra, 

från sju på morgonen till fyra på eftermiddagen. 

Tidigare var de tvungna att jobba tidiga 

”Bondebranschen var tidigt ute när det gäller 

datorisering, tvärt emot vad många kan tro. 

morgnar, ta ledigt några timmar mitt på dagen 

och sedan återkomma för att mjölka på kvällen. 

Så här går det till 

Att göra ett besök på en gård som Munters 

är otroligt intressant, speciellt om man är lite 

teknikintresserad. Mjölkkorna går fritt i en 

ligghall i ladugården. Rummet är avdelat på 

längden med liggplatser. Korna roterar medsols 

runt liggplatserna och måste för att komma 

till respektive sida passera grindar. Varje ko 

är dessutom utrustad med ett datachip runt 

halsen. På ena långsidan blir korna matade 

med kraftfoder och för att ta sig dit måste de 

passera en grind, det har de lärt sig. När en 

ko försöker passera grinden registreras chipet 

och datasystemet känner om det är dags för 

mjölkning. Om kon har mjölkningstillstånd 

som det heter, öppnas en annan grind och 

kon blir inslussad till roboten. Väl på plats, 

instängd mellan grindar, börjar roboten göra 

sitt jobb. En laserstråle känner var spenarna är 

och passar in det första momentet, en sugkopp 

som tvättar spenarna och mjölkar ur en liten 

mängd mjölk. Mjölken analyseras för att mäta 

kvaliteten. Är den inte helt tillfredsställande går 

mjölken från den kon som mat till kalvarna eller 

ut i avloppet. När tvättmomentet är avklarat 

placerar robotarmen mjölkningskopparna på 

spenarna och själva mjölkningen sätter igång. 

Hela processen följs enkelt av personalen via en 

dataskärm. – Vi läser av hur mycket mjölk varje 

spene ger, berättar Anders. Roboten känner 

av när en spene är urmjölkad och den koppen 

tas då bort. På det sättet blir kon faktiskt mer 

personligt bemött än vid handmjölkning. Då 

sitter alla koppar fast lika länge, oavsett om det 

finns mjölk kvar i alla spenar eller inte. 

Ibland kan det hända att en ko som inte ska 

mjölkas smiter in till mjölkningsavdelningen. 



Anders Munters 

När en ko som inte har mjölkningstillstånd 

kommer fram till roboten blir den helt enkelt 

utsläppt igen, utan åtgärd eftersom systemet 

känner av att det inte är dags att mjölkas än 

på ett tag. 

Mår bättre 

När betungande arbetsmoment som mjölkning 

och utfodring sker maskinellt blir det en hel 

del tid över för makarna Munters. – Vi har 

mycket mer tid över för korna nu, när vi inte 

behöver mjölka dem på traditionellt sätt, säger 

Gunilla Munters 

”Vi har mycket mer tid över för korna nu, när vi 

inte behöver mjölka dem på traditionellt sätt. 

Gunilla. Vi märker också på korna att de blir 

mer sociala eftersom vi går runt bland dem, 

pysslar om dem och mockar rent. 

Att driva ett ekologiskt jordbruk är förenat 

med hårdare krav och regler att hålla sig till. 

Varje djur ska ha ett visst antal kvadratmeter 

bete, kalvarna diar längre och fodret ska så klart 

vara kravodlat. – Vi har märkt att våra djur är 

ovanligt friska, säger Anders. Vi behöver sällan 

kalla på veterinär nuförtiden. Det beror både 

på fodret men även på att korna mjölkas något 

oftare än vid traditionell mjölkning, något som 

ger bättre genomströmning i juvret. Det finns 

kollegor i branschen som tror att vi fuskar, att vi 

helt enkelt inte behandlar våra sjuka kor. Driver 

man ekologisk djurhållning har man dubbelt 

så lång karens om djuren får antibiotika mot 

vad man har på en konventionell gård. Man får 

heller inte ha gett djuret antibiotika senare än 

ett år före slakt. Det här är regler som många 

tror inte går att leva upp till, men våra djur är 

verkligen mycket friskare nu. 

För en person som inte alls är insatt i branschen 

verkar det ändå som att ekologiskt jordbruk 

är det enda rätta om lantbruket ska bli 

hållbart. Eller som Anders så finurligt formulerar 

sig: – Människan har förorsakat stor skada på 

naturen med hjälp av bekämpningsmedel. Har 

vi råd att inte ställa allt till rätta? 

Fakta Munters lantbruk 

I dagsläget har Munters lantbruk 130 kor 

och 91 ungdjur. De levererar 850 ton, eller 

850 000 liter mjölk per år till Milko. Kor 

mjölkar alltid lite mer tiden efter kalvning 

så det optimala är att varje ko får en kalv 

per år. Förutom Anders och Gunilla har 

gården ytterligare tre anställda. 

35

Oskyldigt misstänkt för grovt bokföringsbrott 

Onsdagen den 10 mars 2010 kommer Roy Blom vid Modern Ekonomi i Hallstahammar sent att glömma. På väg ut från sitt hus för att åka på 

styrelsemöte möttes han av flera poliser. Pressfotografer skymtade utanför tomtgränsen. Han blev anhållen och fick åka med till polisstationen. 

Vad han var anklagad för fick han veta långt senare. 

TExT: TINA SjÖSTRÖM 

– Det hela var som en dålig film, säger Roy 

Blom om den uppskakande händelsen. Mina 

kollegor satt i en bil utanför mitt hus och väntade 

på mig eftersom vi skulle åka gemensamt 

till styrelsemötet. Klockan var inte mer än halv 

åtta. Men istället för en trevlig bilresa fick de se 

mig bli inföst i en sjaskig bil medan två poliser 

gick in i mitt hus för att göra husrannsakan. Jag 

var tvungen att be om att få se polisbrickan flera 

gånger, jag trodde inte det var sant. Under resan 

till polishuset i Västerås frågade jag gång på gång 

vad jag var anklagad för. Ingen ville först svara. 

Jag tänkte febrilt, men kom inte på vad det skulle 

kunna handla om. Jag visste att jag inte dödat 

eller misshandlat någon. Till slut fick jag veta 

att jag var misstänkt för grovt bokförings- och 

skattebrott alternativt medhjälp till detta. 

Anhållen med yppandeförbud 

På polisstationen blev Roy Blom behandlad 

som en brottsling. Han fick lämna DNA-prov, 

klä av sig helt naken för kroppsvisitation samt 

förd till en fyllecell med inplastad madrass. – 

Det var oerhört kränkande och förnedrande, 

berättar Roy. Jag var anhållen på högst 72 

timmar och var belagd med yppandeförbud, 

vilket innebar att jag inte fick tillgång till någon 

tidning. Däremot gav de mig en bok att läsa, 

det var ju i alla fall snällt. Jag blev tillfrågad om 

jag ville ha en offentlig försvarare. Eftersom jag 

fortfarande inte visste vad det handlade om, 

och inte kände mig skyldig, var jag tveksam om 

det skulle behövas. ”Det är så grova anklagelser 

så jag rekommenderar definitivt en offentlig 

försvarare”, sa polismannen då till mig. Advokaten 

berättade senare att om det fanns skäl 

skulle jag bli häktad i upp till fyra veckor. Då 

började jag inse att det var skarpt läge. 

Halv tre på eftermiddagen hade advokaten 

kommit och förhör med Roy kunde börja. 

– Allt var enligt polisen topphemligt så advokaten 

hade inte fått någon information i förväg, 

berättar han. Det lustiga i hemlighetsmakeriet 

var hur sjutton pressen fått nys om det hela. De 

stod ju utanför mitt hus när jag blev gripen. 

Förhör 

Eftersom brottsmisstanken var bokförings- och 

skattebrott hade Roy i alla fall förstått att det 

måste handla om en kund. Under förhöret fick 

han till slut veta vad han var anklagad för. – En 

av våra kunder hade gått i konkurs under våren 

2009, berättar han vidare. Det framkom senare 

att en av de två delägarna erhållit en betalning 

till sitt privata konto på drygt 13 miljoner kronor 

för att han skulle lösas ut ur bolaget. Som 

verifikationer till händelsen fanns tre fejkade 

fakturor. Polisen hade fått för sig att jag var den 

som gjort betalningen. Anledningen till det var 

att kunden uppgett för konkursförvaltaren att 

”Roy sköter betalningar och bokföring”. Det 

han menade var att Modern Ekonomi har hand 

om redovisningen. Jag nekade till alla anklagelser 

eftersom jag inte alls var inblandad i det 

löpande arbetet. Förhöret tog 45 minuter och 

jag fick svara på flera konstiga frågor, det kändes 

som om de verkligen ville sätta dit mig. Min 

advokat frågade om jag fick gå när förhöret var 

över och det fick jag, men jag blev också tillsagd 

att vara beredd på att svara på kompletterande 

frågor vid ett senare tillfälle. 

Husrannsakan 

Under tiden som Roy satt anhållen gjorde 

polisen husrannsakan, både i hemmet och på 

kontoret. Två poliser i bostaden och sex poliser 

på arbetet gick igenom i stort sett allt. Bärbara 

datorer från Roys hem togs i beslag, liksom 

hans mobiltelefon. – Min fru och min son, som 

heller inte fick veta någon om det topphemliga 

tillslaget, var helt oförstående. Polisen vägrade 

att svara på deras frågor. 

De poliser som letade igenom kontoret granskade 

allt som hade med den aktuella kunden att 

göra och förhörde personen som arbetat löpande 

med uppdraget. – Redan på ett tidigt stadium 

fick de klargjort att jag inte kunde vara skyldig 

till något, fortsätter Roy. Bokföringen visade att 

vi inte ens fått fullmakt att göra betalningar åt 

kunden när brotten begicks och att vi inte hade 

tillgång till deras konton. Ändå ville de ta med 

sig vår server för mer noggrann genomgång. 

Tack och lov var den fastsurrad i golvet så de fick 

den inte med sig. Hade de fått det hade det blivit 

total katastrof. Min son Frans åkte som tur var 

till kontoret och hjälpte polisen att få tillgång till 

det material de ville ha på den aktuella kunden, 

så servern blev inte längre så intressant. 

Obefintligt förarbete 

Nio dagar senare, fredagen den 19 mars, blev 

Roy kallad till förhör vid Eko-polisen i Västerås. 

– I några minuter fick jag berätta om 

min delaktighet i uppdraget. Mitt ”brott” var 

egentligen att jag kände ägarna, ingenting annat. 

Jag ifrågasatte då polisens sätt att arbeta, 

om de lagt ner bara några minuter på att 

kolla upp fullmakten så hade de direkt sett att 

ingen på Modern Ekonomi hade något med de 

misstänkta betalningarna att göra. Vet du vad 

polisen svarade mig? ”Vi jobbar inte på det viset”. 

Jag blev helt ställd. Förklaringen till att de 

inte kunde göra någon research var att banken 

i så fall skulle kunna informera någon om att 

något var på gång. Ytterligare en förklaring var 

att de inte har resurser. Tacka sjutton för det 

när 12 poliser är upptagna med ett anhållande 

och husrannsakan som hade kunnat undvikas. 

Trots att Roy blivit släppt och inte längre 

var misstänkt fick han inte tillbaka sina saker, 

mobiltelefon och bärbar dator. Något som 

är en förutsättning för att kunna jobba. – På 

måndagen den 22 mars ringer en person från 

polisen och ber om pin-koden för att kunna 

sätta igång min telefon. Det betyder att de inte 

brytt sig om att titta på sakerna förrän då, det 

kallar jag nonchalant. Fredag samma vecka 

får jag besked om att de hävt alla misstankar 

mot mig och att jag kan hämta mina saker på 

polisstationen. 

36 Redovisningskonsulten nr 4 2010 

Roy Blom

Vad händer nu? 

Naturligtvis har skriverierna i lokalpressen 

varit omfattande om händelsen. – Ingen har 

nämnt mig vid namn, bara skrivit ”ekonomisk 

rådgivare”, men väldigt många vet ändå att det 

är mig det handlar om, säger Roy bedrövat. 

Trots att jag nu är helt frikänd har det inte 

framkommit i pressen. Vårt företag har absolut 

lidit skada av denna publicering. Jag har varit 

tvungen att kontakta kunder och bekanta för 

att berätta hur det ligger till och det är mentalt 

väldigt jobbigt. Man måste kunna begära att 

rättsväsendet har mer på fötterna innan de gör 

tillslag på det viset. Att bara bemöda sig det 

minsta för att kolla upp fakta. 

Roy Blom har bestämt sig för att JO-anmäla 

händelsen och begära skadestånd. – Det är lätt 

att bli hatisk, men man måste gå vidare. Jag har 

alltid sagt att ”förr eller senare åker man väl dit 

för något en kund gjort”, men jag kunde inte 

drömma om att jag skulle bli tagen på orden. 

Det var en erfarenhet jag verkligen skulle kunna 

vara utan. 


LÄGET JUST NU: De två delägare som varit 

inblandade i affärerna har förhörts. Den ena 

har delvis erkänt, han har tagit emot pengarna 

men säger sig ha glömt deklarera för dem. Den 

andra bedyrar att han inte har någon vetskap 

alls om det inträffade. 

HAR VI EN KRIMINELL CHEF? När polisen 

stormade in på Modern Ekonomi och sa att 

det rörde sig om grovt bokföringsbrott och att 

Roy var gripen så funderade personalen – har 

vi en kriminell chef? Eftersom informationen 

var så knapphändig fick alla försöka gissa vad 

som hänt. Personen som löpande arbetat med 

kundens redovisning förhördes i omgångar, totalt 

handlar det om flera timmar. – När jag kom till 

jobbet den morgonen var receptionen full med 

folk, berättar hon. Jag trodde det var kunder så 

jag sträckte fram handen och presenterade mig. 

Då drog en av de upp en polisbricka, min första 

reaktion var att de skojade. 

Så här säger rättsväsendet 

Efter att ha hört Roy Bloms historia blev vi nyfikna på hur polisen tänker och tog kontakt med Ekobrottsmyndigheten. 

Vilka rutiner gäller egentligen när man misstänker brott och hur lite behöver polisen ha på fötterna innan en misstänkt 

blir anhållen? Överåklagare Anders jacobsson svarar. 

TExT: TINA SjÖSTRÖM 

– Generellt sett behöver misstankegraden inte 

vara speciellt hög för att man ska kunna anhålla 

en person som är misstänkt för ett brott, säger 

Anders Jacobsson. Att få någon häktad eller 

fälld för ett brott kräver däremot en betydligt 

högre bevisning. Jag kan inte uttala mig om 

just det här speciella fallet men en anhållan ska 

bygga på att misstanken är tillräckligt hög. Man 

ska veta att det underlag man har är tillräckligt. 

Det är sällan polisen åker och hämtar någon 

utan att det finns starka bevis som ligger till 

grund för anhållan. 

I fallet Roy Blom var bevismaterialet som 

polisen hade att gå efter tämligen undermåligt. 

Dålig research ledde till att en oskyldig människa 

fick utstå kränkande behandling och än 

idag framstår som ohederlig. Något Roy får 

jobba hårt för att tvätta bort. – Det är så klart 

väldigt olyckligt om en person blir anhållen på 

felaktiga grunder, säger Anders Jacobsson. Är 

det som du säger borde polisen gjort en bättre 

kontroll av fakta. Det man också måste ta med i 

beräkningen är att polisen ibland är tvungen att 

hålla vederbörande frihetsberövad för att kunna 

– Under förhören kände jag ingen oro, först 

efteråt blev jag skärrad. Naturligtvis funderade 

jag på om jag gjort något fel. Man tror sig ha 

inblick i och full kontroll över kundernas affärstransaktioner. 

Jag blev helt enkelt tagen på 

sängen. Jag hade aldrig trott att något sådant 

här skulle kunna hända. Verifikationer som är 

förfalskade är ju inte direkt något man letar 

efter. Jag blir också oerhört förbaskad på kunden 

som ställer till så mycket elände för andra 

och för en bakom ljuset på det sättet. Ansvaret 

som redovisningskonsult blir större och större 

men det här trodde jag aldrig att jag skulle 

behöva uppleva. 

göra den nödvändiga bakgrundskontrollen. 

Jag säger inte att det är så i det här fallet, men 

systemet är uppbyggt på vissa tvångsmedel som 

polisen har till sin hjälp. 

Vi kan tolka det Anders Jacobsson säger som 

att det inte behövs speciellt mycket för att en 

person ska bli frihetsberövad. Så håll tummarna 

för att du inte har någon kund som gör ohederliga 

affärer utan att du vet om det… 

37

K1-förslag om ideella föreningar och 

registrerade trossamfund 

Bokföringsnämnden (BFN) har tagit fram ett förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning för ideella föreningar och registrerade 

trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut. Förslaget är nu ute på remiss fram till den 15 juli 2010. Reglerna föreslås vara möjliga att 

tillämpa på räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2010. 

TExT: BENNY WEDBERG 

BFN:s K-projekt 

BFN arbetar med att ta fram fyra kategorier av 

samlade regelverk för icke-noterade företag av 

olika slag och storlek, det så kallade K-projektet. 

Reglerna i dessa ska vara enkla, tydliga och 

heltäckande och inte bygga på bedömningar 

och principer. 

I dagsläget finns två regelverk inom K-projektet 

som är möjliga, men inte tvingande, att 

tillämpa. Det är regler för enskilda näringsidkare 

som upprättar förenklat årsbokslut (K1) och 

regelverket ”Årsredovisning i mindre aktiebolag” 

(K2). 

Det nu remitterade förslaget gäller alltså 

ideella föreningar och registrerade trossamfund 

som upprättar förenklat årsbokslut. 

Bokföringsskyldig om näringsverksamhet 

bedrivs 

Ideella föreningar och registrerade trossamfund 

(föreningar) är bokföringsskyldiga om de 

bedriver näringsverksamhet, är moderföretag 

i en koncern eller om värdet på föreningens 

tillgångar överstiger 1,5 miljoner kronor. Föreningar 

som är bokföringsskyldiga ska beroende 

på storlek avsluta den löpande bokföringen med 

ett årsbokslut eller en årsredovisning. 

Föreningar som inte är skyldiga att upprätta 

årsredovisning och som årligen normalt inte 

omsätter mer än 3 miljoner kronor kan välja 

att upprätta ett förenklat årsbokslut. 

Det nu föreslagna regelverket kan även tillämpas 

av föreningar som inte är bokföringsskyldiga 

enligt BFL, men som frivilligt väljer att avsluta 

sina räkenskaper med ett förenklat årsbokslut. 

Så enkelt som möjligt 

BFN:s utgångspunkt har varit att de nu föreslagna 

reglerna ska påminna om K1-reglerna 

för enskilda näringsidkare. Tanken är att regelverken 

för olika slags företag i samma kategori 

ska vara, så långt det går, så lika som möjligt. 

BFN:s syn är att få valmöjligheter och schablonregler 

med tydliga gränser innebär en förenkling. 

I en förening med skattepliktig verksamhet 

ska det bokföringsmässiga resultatet så långt det 

är möjligt överensstämma med det resultat som 

beskattningen grundar sig på. 

Regelverket bygger på kontantmetoden men 

också faktureringsmetoden kan användas. 

”BFN är särskilt intresserad av att få synpunkter 

på fem frågeställningar. 

Fem frågeställningar 

BFN är särskilt intresserad av att få synpunkter 

på fem frågeställningar: 

1 Tidpunkten för bokföring av kontanta betalningar. 

Enligt BFL och förslaget ska kontanta 

in- och utbetalningar bokföras senast påföljande 

arbetsdag. Förslaget innehåller dock inte 

någon definition av begreppet ”påföljande 

arbetsdag”. Hur kan denna definition tolkas i 

praktiken? 

2 Avskrivningsregler för maskiner och inventarier. 

I K1-reglerna för enskilda näringsidkare följer 

reglerna om avskrivning de skattemässiga 

reglerna. Eftersom de flesta föreningar inte 

har maskiner och inventarier i skattepliktig 

verksamhet föreslås ingen koppling till skattereglerna. 

Istället förslås föreningar få göra 

avskrivningar på 5 år oavsett nyttjandeperiod. 

3 Regler om finansiella placeringar. I föreningar 

som följer årsredovisningslagen delas finansiella 

tillgångar upp i omsättningstillgångar 

och anläggningstillgångar med olika värderingsregler 

som följd. I förslaget redovisas 

alla finansiella tillgångar i posten ”Finansiella 

placeringar” och värderas enligt en så kallad 

lägsta värdets princip. 

4 Regler för skattepliktig verksamhet. För att 

kunna ha så enkla regler som möjligt för de 

föreningar som inte har skattepliktig verksamhet 

föreslås i några fall olika regler beroende 

på om en tillgång finns i en skattepliktig eller 

skattefri verksamhet. Det gäller reglerna om 

anskaffningsvärde vid övriga förvärv samt vissa 

regler om varulager. I förslaget finns reglerna 

för skattepliktig verksamhet i anslutning till 

motsvarande regel för skattefri verksamhet. 

Skulle det vara bättre att samla reglerna för 

skattepliktig verksamhet i ett eget kapitel? 

5 Uppställningsformen för resultaträkningen. 

Utifrån uppställningsformen i ett antal föreningar 

som idag upprättar årsbokslut föreslås 

en post för verksamhetskostnader i resultaträkningen. 

Behövs denna post eller räcker det 

med posten ”Övriga externa kostnader”? Om 

den behövs, behövs det då en beskrivning av vad 

som ska ingå i posterna ”Verksamhetskostnader” 

och ”Övriga externa kostnader”? Resultaträkningen 

föreslås att avslutas med ”Årets över-/ 

underskott”. 

Synpunkter senast 15 juli 

Den föreslagna vägledningen med lagregler, 

BFN:s allmänna råd och kommentarer kan läsas 

på www.bfn.se. 

Synpunkter kan lämnas direkt till BFN senast 

15 juli på bfn@bfn.se. 

SRF kommer förstås att lämna synpunkter 

på förslaget. Vill du lämna dina synpunkter till 

SRF så går det bra fram till den 28 juni. Skicka 

dessa till Benny Wedberg, sekreterare i SRF:s 

redovisningsgrupp, på benny@srfkonsult.se. 


Profilen 

Martina Haag 

– modig och underbart rolig 


39

Det sprudlar om Martina Haag, skådespelare och författare. Självförtroendet är det heller inget fel på. Med en enda skriven krönika gick 

Martina till Elle Förlag och frågade om de inte hade ett jobb åt henne. – Så gör man bara inte, säger hon och skrattar. Det är ungefär som 

att gå till sjukhuset och säga ”Hej, jag har skurit lite i en kotlett, nu tänkte jag jobba som kirurg här”. 

TExT: TINA SjÖSTRÖM FOTO: ANNA-LENA AHLSTRÖM 

Trots urdåliga högstadiebetyg är skådespelerskan 

Martina Haag numera en av Sveriges 

mest populära författare. Skrivna med en stor 

portion humor och med inspiration från familjelivet 

har hennes böcker sålt i över en halv 

miljon exemplar. Den femte boken – Fånge i 

Hundpalatset – släpptes i slutet av maj och 

förväntningarna på ännu en storsäljare är höga. 

– Jag gick ut nian med ett medelbetyg på 0,7, 

berättar Martina. Jag fick gå om och lyckades 

då nå fantastiska 1,7. Med dagens betygskala 

ligger det nog skamligt nära underkänt. Någonstans 

på Lidingö sitter det nu en mycket 

förvånad svenskalärare som aldrig, inte ens i 

sin vildaste fantasi, skulle tro att jag kunde bli 

författare. 

Av en slump 

Att Martina Haag kan titulera sig författare är 

mest en slump. Under nästan hela sin yrkeskarriär 

har hon jobbat som skådespelare men 

aldrig nått det riktigt stora genombrottet. – Att 

jobba som skådis kan innebära en veckas slit 

med att söka, övertyga och provfilma för en 

halv dags arbete, berättar Martina. När du 

äntligen, efter mycket slit, får en chans att 

provspela som till exempel polis i en Beck-film 

så blir du helt uppskruvad. Din röst går upp i 

falsett när du ska säga ditt namn och sen går 

det bara utför. Att söka jobb som skådis är 

absolut inte roligt. Att jobba är däremot det 

roligaste som finns, det är därför man stannar 

kvar i branschen. 

Martina Haag säger själv att hon aldrig haft 

författarambitioner. Vid 39 års ålder blev hon 

tillfrågad av en kompis om hon inte kunde 

skriva en krönika. – Va, jag? Som inte kan nå- 

gonting, utbrast Martina då. Kompisen tyckte 

att hon väl kunde skriva om det, att hon inte 

kan något. Det blev inledningen till en ny och 

alldeles lysande karriär. 

– Med min enda krönika som referens stegade 

jag som sagt in på Elle Förlag, fortsätter 

Martina. Där såg de smått chockade ut, det 

var inte så man skulle bete sig. De läste min 

”Därför kommer jag aldrig att skriva en deckare, 

det skulle vara jobbigt att behöva giftmörda 

massa folk. 

krönika och tyckte den var bra så de erbjöd mig 

jobb som bokrecensent. Efter en tid började jag 

även som krönikör för olika tidningar, vilket 

resulterade i att jag fick pris som Årets krönikör 

2003. Det var ofattbart, jag som aldrig fått ett 

pris förut. Något jag heller inte visste var att 

det priset var rätt prestigefullt. Plötsligt började 

olika förlag ringa till mig och fråga om jag inte 

ville ge ut en bok. Det var en förförisk känsla, 

helt plötsligt var det någon som ville ha mig. 

Och inte bara en utan flera. Jag hade dock inga 

planer på att ge ut en bok, förrän jag träffade 

Sofia på mitt nuvarande förlag och hon föreslog 

att jag skulle ge ut mina krönikor i bokform. 

Familjen inspirerar 

Krönikesamling är ett hemskt ord, enligt Martina 

Haag. – Det låter som gammal skåpmat 

i ny och fräsch förpackning. Så är det inte för 

mig. Jag skriver om allt, att ge ut en samling 


krönikor tar lika lång tid som att skriva en 

roman. Det är ungefär som om du har material 

till en båt men ska bygga om det till ett hus, 

om du förstår hur jag menar. 

Att Martina är så populär beror till stor del 

på att hon lägger ner mycket tid på det hon 

skriver. Och att hon är personlig, näst intill 

utlämnande. – Folk känner igen sig i det jag 

skriver, jag försöker skriva det jag själv skulle 

vilja läsa om. Allt jag skriver är självupplevt, 

både mina krönikor och romaner är baserade på 

mitt liv. Därför kommer jag aldrig att skriva en 

deckare, det skulle vara jobbigt att behöva giftmörda 

massa folk. Jag tycker heller inte att det är 

något problem att skriva om mitt familjeliv. Jag 

vet när jag ska sätta punkt, eftersom det är jag 

som formulerar varenda mening. Då är det värre 

med intervjuer, där har man inte makt själv. Då 

kan ord uppfattas och vinklas fel, säger hon 

och spänner ögonen i mig. Sen brister hon ut i 

ännu ett skratt och fortsätter: – Som krönikör 

i Aftonbladet skriver jag varannan vecka. Varje 

krönika tar ungefär två veckor att formulera, då 

är det bra att man kan återanvända materialet. 

Min affärsidé är att sälja samma sak flera gånger 

– krönika, bok och sedan film. 

Levande karaktär 

När man pratar med Martina Haag är det 

omöjligt att inte komma in på succéfilmen 

Underbar och älskad av alla (och på jobbet 

går det också bra) som är baserad på hennes 

storsäljande bok med samma namn. I filmen 

spelar Martina självklart huvudrollen som 

Isabella ”Bella” Eklöf. – Jag hade ett underbart 

utgångsläge, säger hon med ett stort leende. 

Det var flera produktionsbolag som ville ha 

filmrättigheterna. Mitt krav var att jag själv 

skulle spela huvudrollen. Det var oerhört 

skönt att äntligen ha lite makt även i skådespelarbranschen. 


Även i Martinas romaner är det mesta hämtat 

ur verkliga livet. – Verkligheten är oftast så 

mycket bättre än det påhittade, säger hon lite 

underfundigt. Det får en att fundera på om hon 

är lika tokig som karaktären Bella… 

Uppföljaren, I en annan del av Bromma, 

handlar också om Bella. Nu har det gått några 

år och Bella jobbar i receptionen på TV4. – Jag 

”Verkligheten är oftast så mycket bättre än det 

påhittade. 

har själv aldrig jobbat i reception så jag hade 

ingen aning om hur arbetet där går till, berättar 

Martina. Jag gick helt sonika till TV4 och 

frågade om jag kunde får sitta i receptionen 

några dagar och studera hur de jobbar, vad som 

händer under en arbetsdag. Under de dagarna 

var det en hel del människor som passerade 

som kände igen mig. De tänkte säkert att ”nu 

verkar det gå lite dåligt med bokförsäljningen 

för henne”. 

Ny passion 

Ganska sent i livet har Martina fått en ny passion 

– löpning. – Jag har aldrig varit särskilt 

intresserad av att träna, medger hon. Men efter 

fjärde barnet ville kroppen helt enkelt inte 

samarbeta längre. Folk kom fram och gratulerade 

mig till att vara gravid för femte gången 

och jag svarade ”Tack, men det är bara fett du 

gratulerar mig till”. Då insåg jag att det var hög 

tid att göra något åt det och löpning visade sig 

passa alldeles utmärkt. Första gången bestämde 

jag att jag skulle springa så långt jag orkade, 

tills hjärnan var på väg ut genom näsan, och 

sedan gå tillbaka. Det tog 12 minuter. Sen har 

jag ökat på efter hand och nu kan jag faktiskt 

springa flera mil. 

– Löpningen har fler fördelar, fortsätter 

Martina. Jag löser en massa problem och får 

inspiration till mitt skrivande när huvudet fylls 

med syre. 

Att ha sadlat om till författare är inget Martina 

ångrar. – Livet är enklare nu, speciellt när 

jag har en så stor familj. Att sätta sig framför 

datorn istället för att flänga runt och leta skå- 

disjobb känns toppen. Jag har frilansat nästan 

hela mitt liv så jag har inga problem med att 

styra min arbetstid så att den passar mig och 

övriga familjen. Många kan få för sig att man 

är lite lat som inte har ett ”riktigt” jobb att gå 

till men det stämmer då inte in på mig. Jag är 

helt enkelt inte gjord för att bara ligga och glo, 

avslutar Martina. 

Martina Haag 

ålder: 45 år 

Bor: Bromma 

Familj: Gift med Erik, tillsammans har de 4 barn, 

två hundar och en katt 

Läser: Allt och så ofta som möjligt 

Vill bli ihågkommen som: Hon som skrev så roligt 

Annorlunda talang: Kan spruta eld 

reko 

portalen 

41

Trevlig sommar 

önskar vi på SRF

Omsättning mellan delägare och kommanditbolag 

Kammarrätten i Göteborg kommer fram till att HSB:s åtagande att sköta fastighetsförvaltningen för delägda kommanditbolag utgör 

omsättning i mervärdesskattelagens mening. Detta för att man slutit ett avtal om förvaltning mellan parterna, och för att det utgår 

ersättning som är oberoende av kommanditbolagens resultat. 

TExT: LENA jOSEFSSON, NORSTEDTS juRIDIK AB 

Bakgrund 

Helsingborgsmodellen är en samverkansform 

som bland annat används bland konsulter, 

revisorer och advokater. Den innebär att en 

gemensam verksamhet bedrivs i ett gemensamt 

ägt handels- eller kommanditbolag där de 

enskilda konsulterna är delägare via sina aktiebolag. 

Momsmässigt anses att när delägare i ett 

handels- eller kommanditbolag utför tjänster i 

egenskap av delägare, så är det inte tillhandahållanden 

mellan två parter. Istället säger praxis 

att när en delägare agerar inom ramen för sitt 

förvaltningsåtagande, vars omfattning framgår 

av bolagsavtalet, och ersättning endast utgår i 

form av vinstdelning, så utgör de utförda tjänsterna 

inte omsättning i mervärdesskattelagens 

(1994:200) mening. 

I vissa fall kan det vara en fördel att se ett 

tillhandahållande som en ”ickeomsättning”. 

Det gäller till exempel om det bolag som tar 

emot tjänsten bedriver momsfri verksamhet. 

Bolaget saknar då rätt att dra av den moms 

som debiteras på tjänsten, och kostnaden för 

inköpet ökar med den icke avlyftningsbara 

momsen. 

Men det kan också vara en nackdel att inte 

behandla tillhandahållanden som omsättning. 

Om ett aktiebolag har som enda ändamål att 

tillhandahålla tjänster gentemot det delägda 

handelsbolaget, så får det till följd att aktiebolaget 

inte anses bedriva någon verksamhet. 

Aktiebolaget saknar därmed avdragsrätt för 

ingående moms. 

Förvaltningsåtagande 

För att betraktas som ett förvaltningsåtagande 

så måste åtagandet innebär att delägaren 

deltar aktivt i det delägda handels- eller 

kommanditbolagets näringsverksamhet. Det 

framgår bland annat av RÅ 2007 ref 6, där en 

delägare hade åtagit sig att upphandla tjänster 

externt för det delägda kommanditbolagets 

räkning. 

Skatterättsnämnden, och senare Regeringsrätten, 

menade att en grundläggande förutsättning 

för att det ska anses vara fråga om en 

förvaltningsåtgärd i ett bolag är att bolagsmannen 

antingen i bolagets namn tillhandahåller 

tjänster i enlighet med bolagsändamålet eller 


själv är verksam i bolaget för dess näringsverksamhet. 

Då får åtgärderna anses omfattade av 

bolagsmannens förvaltning av bolagets angelägenheter. 

En sådan situation föreligger inte 

när en utomstående person, oavsett om det sker 

på uppdrag av en bolagsman eller inte, mot 

ersättning utför tjänster åt bolaget. 

Tidigare ställningstagande från 

Skatteverket 

I maj 2007 lämnade Skatteverket ett ställningstagande 

som handlade om transaktioner mellan 

delägare och handels- eller kommanditbolag, 

dnr 131 180121-07/111. Där framgick att om 

en delägare tillhandahåller vara eller tjänst till 

delägarbolaget, mot en ersättning som inte är 

direkt beroende av bolagets framtida resultat, 

så anser Skatteverket att det är en omsättning. 

Förutsättningar i det aktuella målet 

HSB Mölndal ekonomisk förening, nedan 

kallad HSB, är delägare i två kommanditbolag, 

KB, och utför tjänster i form av fastighetsförvaltning 

för dessa. Man lämnade in en begäran 

om omprövning till Skatteverket avseende åren 

2001 till och med 2005, med hänvisning till att 

de tjänster som man debiterat moms på, egentligen 

avsåg tjänster som ingick i förvaltningsåtagandet. 

Man ville därför ha tillbaks ungefär 

1 000 000 kronor i för mycket inbetald moms. 

Skatteverket ansåg att fastighetstjänsterna 

inte var ett utflöde av förvaltningsåtagandet, 

utan att det skulle ses som ett vanligt tjänstetillhandahållande 

och nekade därför HSB 

återbetalning. HSB överklagade beslutet till 

länsrätten, som gick på föreningens linje och 

biföll överklagandet. 

Kammarrätten 

Skatteverket överklagade domen till Kammarrätten 

i Göteborg, KR. KR konstaterar att 

det framgår av avtalet med KB, att HSB har i 

uppdrag att sköta fastighetsförvaltningen mot 

en bestämd ersättning. Man har fakturerat KB 

för utförda arbeten och sålda varor. 

Utgångspunkten är att tillhandahållande 

av dessa tjänster normalt utgör momspliktig 

omsättning. Men i till exempel RÅ 2005 ref 

19 ansåg Regeringsrätten att det inte förelåg 

omsättning när komplementären i ett kommanditbolag, 

i det bolagsavtal som tecknats 

med de övriga delägarna, åtog sig att sköta 

förvaltningen av bolagets fastigheter. Kommanditbolaget 

i sig var inte avtalspart. Komplementären 

fakturerade inte ut tjänsterna, men 

hade rätt till skäligt förvaltararvode. 

I och med att det här är fråga om ett uppdragsavtal 

mellan HSB och KB, där ersättningen inte 

är beroende av KB:s framtida resultat, menar 

KR att det finns ett direkt samband mellan de 

tillhandahållna tjänsterna och ersättningen som 

betalats ut. Det ska alltså ses som omsättning 

mellan parterna, och KR bifaller därför Skatteverkets 

överklagande (mål nr 4306-4310-09). 

Resultatet blir att HSB inte får tillbaks några 

pengar, eftersom den utgående moms som man 

redan betalat in var korrekt. 

Kommentar 

Här ser man tydligt hur viktigt det är att hålla 

reda på vilka som är avtalsparter. Hade samma 

tjänster ingått som ett förvaltningsåtagande i 

bolagsavtalet mellan HSB och den andre delägaren 

i KB:na, skulle bedömningen med all sannolikhet 

blivit i enlighet med RÅ 2005 ref 19. 

43

En anställd kan avbryta sin semester eller låta bli 

att ta ut redan beviljad semesterledighet i några 

olika situationer. En arbetsgivare kan däremot 

i princip inte avbryta en anställds semesterledighet. 

Han kan enligt huvudregeln inte heller 

förhindra de anställda att ta ut redan beviljad 

semester. För att kunna göra detta krävs stöd 

i ett tillämpligt kollektivavtal eller i ett enskilt 

avtal mellan arbetsgivaren och den anställde. 

Arbetstagaren vill avbryta 

semesterledigheten 

Av semesterlagen framgår att en anställd har 

rätt att avbryta sin semesterledighet på grund 

av sjukdom eller någon annan frånvaroorsak 

som är semesterlönegrundande. Det innebär 

att avbrott i semestern även kan göras för till 

exempel vård av sjukt barn om Försäkringskassan 

betalar ut tillfällig föräldrapenning. 

Den arbetstagare som vill byta sin semesterledighet 

mot sjukfrånvaro eller annan semesterlönegrundande 

frånvaro måste anmäla detta 

till arbetsgivaren. Anmälan ska göras senast den 

första arbetsdagen efter det att den ursprungliga 

semesterledigheten skulle ha tagit slut. 

Det finns i princip inget som hindrar att arbetsgivaren 

kräver att anmälan görs samma dag 

som avbrottet blir aktuellt. En förutsättning för 

att kunna göra detta är dock att den anställde 

Semesterledighet kan 

avbrytas i vissa fall 

En anställd har rätt att själv avbryta sin semester vid sjukdom eller annan 

semesterlönegrundande frånvaro. Arbetsgivaren kan däremot inte tvinga 

en anställd att avbryta sin semesterledighet för att istället arbeta. 

TExT: THOMAS ENGLuND 

kände till företagets regler om anmälan före det 

att han påbörjade sin semesterledighet. 

Semester under uppsägningstid 

Det är även möjligt för arbetstagare att återta 

redan beviljad semesterledighet vid uppsägning 

på grund av arbetsbrist. 

Om den beviljade semestern – helt eller delvis 

– sammanfaller med uppsägningstiden har 

den anställde rätt att arbeta istället. Han ska då 

få sin semesterlön utbetald som semesterersättning 

när anställningen avslutas. 

Arbetsgivaren kan däremot inte upphäva 

en redan beviljad semester som sammanfaller 

med en anställds uppsägningstid. Det spelar 

här ingen roll om det är arbetsgivaren eller 

den anställde som har avslutat anställningen. 

Arbetsgivaren vill avbryta 

semesterledigheten 

Det kan uppstå situationer där en arbetsgivare 

vill att en anställd ska avbryta sin semesterledighet 

för att komma in och arbeta. Detta är 

dock inget som arbetsgivaren kan tvinga den 

anställde att göra. 

För att ha rätt att avbryta en anställds semester 

krävs att arbetsgivaren har kommit överens 

med den anställde om det i förväg. Det kan 

också finnas regler i kollektivavtal som medger 

semesteravbrott av vissa anledningar. Ofta uppstår 

frågan om vilken ersättning den anställde 

ska erhålla om semesterledigheten har avbrutits. 

Lön ska naturligtvis betalas för den del av 

dagen under vilken den anställde har arbetat. 

Huruvida löneavdrag ska göras för eventuell 

övrig tid är något som parterna måste avtala. 

Samma gäller frågan om särskild kompensationsersättning 

ska utgå just på grund av att den 

anställde har avbrutit sin semester. Eftersom 

semesterledighet endast avser hela dagar ska 

någon semesterdag dock inte avräknas. Det 

gäller alltså oavsett om avbrottet omfattar en 

hel dag eller endast del av en dag. 

Vissa ersättningar som en arbetsgivare kan få 

betala till en anställd för att denne har fått avbryta 

sin semester kan vara skattefria. Det gäller 

till exempel kompensation till den anställde för 

en avbokad semesterresa. Det skattefria beloppet 

uppgår då till utgifterna för den avbokade 

resan. Andra ersättningar med anledning av 

semesterledigheten jämställs dock med lön. En 

arbetsgivare får avdrag för utbetalda skadestånd 

som avser ekonomiska skador. Avdrag medges 

alltså för sådana skadestånd som är avsedda att 

göra mottagarna av ersättningarna ekonomiskt 

skadeslösa. 

Nu finns SRF på Facebook. 

Hitta oss på www.facebook.com/srfkonsult 


Fråga: Två anställda med ett gemensamt barn 

ansöker om att – under samma period – få sin 

arbetstid förkortad med 25%. Måste arbetsgivaren 

gå med på detta? 

Svar: Ja. Denna rätt till förkortad arbetstid 

omfattar varje förälder. Den gäller till dess att 

barnet har fyllt åtta år eller avslutat sitt första 

skolår. 

••• 

Fråga: K har haft en allmän visstidsanställning vid 

ett företag i 18 månader. Anställningen avslutades 

den 28 februari. Har K någon företrädesrätt till 

återanställning på företaget? 

Svar: Ja. När anställningstiden har överstigit 

12 månader under de senaste tre åren gäller 

företrädesrätt till återanställning i nio månader 

från den sista anställningsdagen. Det spelar 

alltså ingen roll att det varit fråga om en tidsbegränsad 

anställning. 

K måste meddela företaget att hon gör gällande 

sin företrädesrätt. En förutsättning för företrädesrätten 

är dock att K har tillräckliga kvalifikationer 

för den nya anställningen. 

••• 

Fråga: Från och med den 1 april 2010 gäller – enligt 

nya regler i semesterlagen – att ledighet med tillfällig 

föräldrapenning är semesterlönegrundande 

i högst 120 dagar per intjänandeår. Gäller denna 

gräns per barn eller sammanlagt per förälder? 

Svar: Tidigare var flera anledningar till frånvaro, 

när en anställd fick tillfällig föräldrapenning 

från Försäkringskassan, semesterlönegrundande 

var för sig. Detta gäller inte längre. 

Från och med den 1 april gäller alltså att endast 

sammanlagt 120 dagar är semesterlönegrundande 

varje år, det vill säga oavsett anledningen 

till frånvaron och oavsett antalet barn. 

••• 

Fråga: G ska vara föräldraledig på halvtid i 

sammanlagt nio månader. Han får därför halv 

föräldrapenning från Försäkringskassan. G har nu 

blivit sjuk. Ska arbetsgivaren betala sjuklön till G? 


Frågor & Svar 

Arbetsrättsexperten Thomas Englund vid Tholin & Larsson svarar på frågor om 

löne- och personaladministration och arbetsrätt. 

Svar: Ja. Sjuklön ska betalas för den tid som 

G arbetar, det vill säga på halvtid. Första dagen 

är karensdag. För den tid som G får föräldrapenning 

prövar Försäkringskassan om rätt till 

sjukpenning föreligger. 

Om G är fortsatt sjuk efter dag 14 tar Försäkringskassan 

över sjukfallet. 

••• 

Fråga: S har varit föräldraledig i cirka 1,5 år. Hon 

är nu gravid på nytt och kommer inte att börja 

arbeta innan hon går på en ny föräldraledighet. 

Tjänar S in betalda semesterdagar under den nya 

föräldraledigheten? 

Svar: Ja. S får 120 betalda semesterdagar även 

under denna. Det spelar ingen roll att hon inte 

arbetar något mellan de båda ledigheterna. 

••• 

Fråga: L fyller 65 år i juli. Han vill inte pensionera 

sig då, utan fortsätta att arbeta ett par år till. Har 

han rätt till det? 

Svar: Ja. En anställd är avgångsskyldig för pension 

först vid fyllda 67 år. Det är frivilligt att gå 

i pension tidigare. 

Den som vill pensionera sig före 67 års ålder 

får då säga upp sig samt kontakta Försäkringskassan 

för att få pension. 

••• 

Fråga: L väntar barn och är anmäld till en särskild 

föräldrautbildning som anordnas av Mödravårdscentralen. 

Kan L kräva att få vara ledig från arbetet 

för detta? 

Svar: Ja. Det krävs dock att Försäkringskassan 

betalar föräldrapenning till L i samband med 

utbildningen. 

••• 

Fråga: G har fått ett vikariat på två månader. Hon 

skulle enligt avtalet börja sin tillfälliga anställning 

den 3 maj. G blev sjuk den 28 april och kunde inte 

börja arbeta förrän den 6 maj. Ska arbetsgivaren 

betala sjuklön till G. 

Svar: Ja. G omfattas av reglerna i lagen om 

sjuklön. Hon har därför rätt till sjuklön redan 

från och med den 4 maj (3 maj är karensdag). 

Om anställningstiden hade varit kortare 

än en månad skulle sjuklön däremot ha blivit 

aktuell först efter det att G hade tillträtt sitt 

vikariat och även ha varit anställd i 14 dagar. 

••• 

Fråga: Personalen på företaget arbetar endast 

halv dag före helgdagar som infaller måndagfredag. 

En anställd vill nu vara helt ledig en sådan 

dag. Kan den anställde av den anledningen kräva 

att få ta ut en halv semesterdag då? 

Svar: Nej. Enligt semesterlagen kan endast hela 

semesterdagar tas ut. Den anställde kan däremot 

välja att ta ut kompledighet istället för semester. 

Skicka dina frågor till 

konsulten@srfkonsult.se 

45


Sven-Inge Danielsson, redovisningssakkunnig på SRF svarar på frågor som rör redovisning. 

Fråga: Är det god redovisningssed att ett fastighetsbolag 

aktiverar hela utgiften för fönsterbyte? 

Svar: Av din fråga framgår inte hur företaget 

hanterar befintliga fönster, men jag utgår i mitt 

svar från att dessa ingår i det totala anskaffningsvärdet 

och att det finns ett återstående redovisat 

värde som det skrivs av på. Detta innebär då att 

de gamla fönstren fortfarande finns i balansräkningen. 

Den redovisningslösning som företaget väljer 

måste leda till att det finns lika många fönster 

i bolagets balansräkning som i verkligheten. 

Det vill säga antingen måste företaget hitta en 

metod för att utrangera de gamla fönstren och 

få bort ett värde för dessa ur bolagets redovisning 

eller så kostnadsförs fönsterbytet som en 

reparation. Om företaget väljer det senare alternativet 

så måste man dock beakta att eventuell 

värdehöjande förbättring, exempelvis bättre 

k-värde på de nya fönstren, måste aktiveras. 

Det vill säga en förbättring i jämförelse med 

den standard befintliga fönster hade vid anskaffningstidpunkten 

ska alltså aktiveras. 

••• 

Fråga: Ska ett företag som sysslar med elinstallationer, 

både i nyproduktion och vid reparation 

och ombyggnad, tillämpa BFNAR 2003:3 för sin 

intäktsredovisning? 

Svar: Av BFNAR 2003:3, Redovisning av 

intäkter, framgår att detta allmänna råd inte 

ska tillämpas på entreprenadavtal utan endast 

för tjänsteintäkter. Frågan blir då om elinstallationer 

anses utgöra entreprenadavtal eller 

inte. I BFNAR 2003:3 framgå inte klart vad 

som avses med ett entreprenadavtal. För att 

få svar på detta får vi söka vägledning i RR 

10, Entreprenader och liknande uppdrag. Där 

definieras ett entreprenadavtal som produktion 

av ett objekt. Av den fortsatta texten framgår 

att bland annat byggnader är ett objekt. Det 

uttrycks även att restaurering av objekt innebär 

att ett entreprenadavtal föreligger. Detta innebär 

då att ett företag som sysslar med reparation och 

underhåll på byggnader utför arbeten enligt ett 

entreprenadavtal. Därför är BFNAR 2003:3 inte 

tillämpligt utan företaget ska söka vägledning i 

RR 10 och sedan ange detta i sin årsredovisning. 

Fråga: Kan ett åkeri tillämpa degressiv avskrivning 

för sina fordon? Det vill säga högre avskrivning 

i början av nyttjandeperioden och lägre 

mot slutet? 

Svar: Ett företag ska tillämpa den avskrivningsmetod 

som bäst visar hur det ekonomiska värdet 

förbrukas när företaget använder tillgången. Av 

detta framgår att avskrivningsmetoden inte ska 

sträva efter att spegla det vid varje tidpunkt gällande 

marknadsvärdet, utan i stället matcha varje 

periods ekonomiska nytta med att använda tillgången. 

Med detta som bakgrund kan ett åkeri 

ha den principen att man strävar efter att summan 

av avskrivningar och underhåll för fordonen 

ska utvisa en så linjär kurva som möjligt. Om 

man då gör antagandet att en äldre bil repareras 

mer än en ny så är det god redovisningssed att 

tillämpa degressiv avskrivning. Det vanligaste är 

dock att åkerier tillämpar linjär avskrivning över 

nyttjandeperioden. 

••• 

Fråga: jag har en kund som säljer serviceavtal på 

IT-lösningar, både hårdvara och mjukvara, som de 

säljer till sina kunder. Diskussion har uppkommit 

om dessa serviceavtal kan intäktsredovisas på 

annat sätt än linjärt över avtalsperioden. 

Svar: Av BFNAR 2003:3 framgår att tjänsteintäkter 

som huvudregel ska intäktsredovisas 

när prestationen är utförd. I detta fall kan det 

ibland vara svårt att beräkna hur stor del av 

prestationen som återstår. Men vi kan ta två 

exempel. I första fallet har företaget såväl egen 

statistik som branschstatistik som visar att 

den normala utgiften för att utföra utlovad 

support ligger på cirka 20% av avtalsintäkten. 

Detta innebär att om man får in betalning för 

hela avtalstiden vid avtalsperiodens början så 

bör hela avtalsintäkten redovisas då och en 

reservering för det beräknade åtagandet görs 

i bokslutet. Alternativt tar man upp en intäkt 

baserad på hur stor del av arbetet som beräknas 

återstå. I båda dessa fall blir det således en 

större del av intäkterna som tas upp i början 

av avtalsperioden. 

Sedan tar vi det andra fallet. Företaget har 

svårt att uppskatta hur mycket arbete som 

återstår. Bokföringsnämnden skriver i rådet om 

obestämt antal aktiviteter under en bestämd 

period. Om detta är fallet så bör en linjär intäktsredovisning 

tillämpas av försiktighetsskäl. 

••• 

Fråga: Kan ett företag blanda principen att kostnadsföra 

inventarier av mindre värde med att 

aktivera dessa? 

Svar: Bestämmelsen om att kostnadsföra inventarier 

av mindre värde är en tillåtelseregel från 

skatterätten, det vill säga företag får kostnadsföra 

anskaffning av maskiner och inventarier upp till 

ett värde av ett ½ prisbasbelopp. Det finns inga 

regler som tvingar företaget att tillämpa samma 

princip för alla typer av maskiner och inventarier. 

Företaget kan därför ha olika principer och 

beloppsgränser för olika slags tillgångar så länge 

dessa håller sig under ½ prisbasbelopp. 

Enligt redovisningsnormeringen så är ju alla 

anskaffningar av detta slag som är avsedda att 

inneha för stadigvarande bruk en materiell anläggningstillgång. 

Det finns inga beloppsgränser 

angivna i Bokföringsnämndens allmänna 

råd inom detta område. 

Ställ din redovisningsfråga 

via www.srfkonsult.se 

”Helpdesk Redovisning” 




Bertil Båvall svarar på dina frågor om beskattning 

Fråga: En arbetsgivare ska betala ut hyresersättning 

till en anställd på grund av uthyrning av en 

lokal i den egna bostaden till arbetsgivaren. Ska 

företaget dra skatt på ersättningen som betalas 

ut till den anställde? 

Svar: Nej. Det beror på att hyresinkomsten, till 

den del hyran är marknadsmässig, beskattas i 

inkomstslaget kapital och inte i inkomstslaget 

tjänst. I praxis har, när det gäller lokal i den 

anställdes bostad som hyrs ut till arbetsgivaren, 

krävts att behovet av lokal kan påvisas. 

••• 

Fråga: A äger kvalificerade aktier i fåmansföretaget 

x AB. Bolaget var tidigare marknadsnoterat och 

var då inte ett fåmansföretag. under året före 

beskattningsåret upphörde aktierna att vara marknadsnoterade 

och x AB blev då ett fåmansföretag. 

Får A vid beräkning av årets gränsbelopp beräkna 

löneunderlag för aktierna i x AB? 

Svar: Ja. Löneunderlag beräknas på kontant 

ersättning som under året före beskattningsåret 

lämnats till arbetstagare i företaget. 

Skatteverket har uttalat (2010-04-08 dnr 131 

218238-10/111) att även ersättning som betalats 

ut av företaget under tid företaget inte var ett 

fåmansföretag får räknas med i underlaget. 

••• 

Fråga: A var på tjänsteresa i södra Frankrike och 

skulle återvänt till Sverige med flyg. På grund av 

vulkanutbrottet på Island fick A ta sig hem med 

hyrbil. A åkte från Bordeaux 09.00 på morgonen 

dag 1 och passerade gränsen till Luxembourg åtta 

timmar senare. I staden Luxembourg övernattade 

A och fortsatte sedan dagen efter till Sverige. 

Vilket traktamente får A för den dag han avreser 

från Frankrike? 

Svar: Om den anställde under en tjänsteresa 

samma dag uppehåller sig i mer än ett land 

bestäms traktamentet efter vad som gäller för 

det land där han uppehållit sig den längsta 

delen av dagen (06.00 - 24.00). 

A befinner sig 11 tim i Frankrike och 7 tim i 

Luxembourg. A kan därför få ett normalbelopp 

för Frankrike. 

Fråga: Ett moderbolag ska paketera, det vill säga 

överlåta, en fastighet till ett dotterbolag. 

När måste fastigheten överlåtas för att stämpelskatten 

ska bestämmas till den nuvarande 

skattesatsen 3%? 

Svar: Den 1 januari 2011 höjs stämpelskatten 

vid juridiska personers förvärv av fast egendom 

från 3% till 4,25%. Det innebär att t ex paketeringar 

av fastigheter till ett dotterbolag efter 

årsskiftet 2010/2011 leder till högre kostnader. 

När en fastighet överlåts inom en koncern 

gäller att förvärvaren får uppskov med att betala 

skatten, det vill säga den skatt som beräknas vid 

överlåtelsetidpunkten, tills dess koncernförhållandet 

upphör 

••• 

Fråga: När anses ett förvärv av en fastighet ha skett 

enligt stämpelskattelagen? 

Svar: Frågan har prövats av Högsta domstolen i 

NJA 1996 s 807. Enligt domstolen har förvärv 

gjorts när bindande avtal har kommit till stånd. 

I de fall dubbla köpehandlingar (köpekontrakt 

och köpebrev) utfärdats är det i princip tidpunkten 

för kontraktets upprättande som är 

avgörande för när ett förvärv har skett. 

••• 

Fråga: En arbetsgivare kunde få tillfälligt anstånd 

med inbetalning av avdragen preliminärskatt 

och arbetsgivaravgifter för högst två redovisningsperioder 

under tiden februari - december 

2009. Anstånd medgavs från början högst ett år 

men tiden förlängdes senare till längst den 17 

januari 2011. Går det nu att i efterhand ansöka 

om anstånd och på så sätt få redan inbetalda 

skatter och avgifter tillfälligt återbetalda? 

Svar: Ja, enligt Skatteverket finns inget lagligt 

hinder för en skattskyldig att 2010 ansöka om 

anstånd retroaktivt för redan betalda redovisningsperioder 

2009 och samtidigt begära 

förlängning av anståndet (2010-04-23, dnr 131 

276085-10/111). Ett anstånd är förenat med 

en särskild anståndsavgift förutom den vanliga 

kostnadsräntan. 

Fråga: Kan ett styrelsearvode utgöra näringsverksamhet? 

Svar: Skatteverket anser (2008-12-11, dnr 131 

751308-08/111) att arbete som styrelseledamot, 

som inte är hänförligt till eget eller närståendes 

ägande i bolaget, bör kunna utgöra näringsverksamhet. 

Det kan antingen vara som ett 

led i en bedriven konsultverksamhet eller som 

egen verksamhetsgren om fortlöpande minst tre 

sådana uppdrag finns. 

••• 

Fråga: A har sålt en hyresfastighet till x. I avtalet 

ingick att x övertog vissa markanläggningar. Får x 

fortsätta göra avskrivning på de markanläggningar 

som förvärvades? 

Svar: Nej. X får inte räkna fortsatta värdeminskningsavdrag 

på markanläggningarna. 

Ersättningen antas avse marken och inte markanläggningarna. 

Skicka dina frågor till 

konsulten@srfkonsult.se 

47

Juristen har ordet 

Torbjörn Danielsson skriver om allmän juridik 

I en dom från Regeringsrätten från 2008 kan 

man läsa vad som gäller om hur kallelse till 

bouppteckningsförrättning skall ske och vad 

som gäller om den kallelsen inte tagits emot 

av dödsbodelägare. 

Händelseförloppet 

En person avled och efterlämnade såsom dödsbodelägare 

en universell testamentstagare och en 

brorson. Bouppteckning förrättades med testamentstagaren 

och två förrättningsmän närvarande 

men inte brorsonen. Därefter registrerade 

skatteverket bouppteckningen. Brorsonen yrkade 

att den ingivna och registrerad bouppteckning 

skulle upphävas och som grund för detta att 

han är den enda legala arvingen och bouppteckningen 

var felaktigt eftersom den saknade både 

hans medverkan och kännedom, då den ingavs 

av den universella testamentstagaren. 

Rättsliga bakgrunden 

Enligt ärvdabalken 20 kap. skall samtliga delägare 

kallas i god tid till förrättningen. Det skall 

av bouppteckningen också framgå vilka som 

närvarit vid förrättningen. Har någon som det 

krävs att denne blir kallad inte varit närvarande, 

varken personligen eller genom ombud eller 

ställföreträdare skall man till bouppteckningen 

fogas bevis om att denne i god tid blivit kallad. 

God tid och bevis om kallelse 

Vad som är god tid får avgöras från fall till 

fall där man vid bedömningen skall ta hänsyn 

exempelvis till om den kallade bor långt från 

förrättningsorten, om det är semestertider och 

dylikt. Skulle tiden vara för kort kan detta utgöra 

hinder för att registrera bouppteckningen. 

Som bevis på att kallelse gjorts godtas både en 

skriftlig bekräftelse på kallelsen och postens 

intyg (kvitto) på en avlämnad rekommenderad 

försändelse (ESS-brev REK) till dödsbodelägaren. 

Bara om speciella omständigheter föranleder 

det, krävs mottagningsbevis. Registrering 

av bouppteckning får inte göras, om det inte 

framgår att det vid bouppteckningen har gått till 

på det sätt som sägs i detta kapitel i ärvdabalken. 

Regeringsrättens domskäl och avgörande 

Brorsonen kallades i brev till bouppteckningsförrättning 

2 veckor innan förrättningen. Detta 

framgår av kopia på kallelsen och ett postkvitto 

inlämna i ett rekommenderat brev ställt till 

dennes folkbokföringsadress. När borsonen 

återvände till bostaden från en bortavistelse 

hade brevet redan returnerats till avsändaren. 

Han fick således inte del av kallelsen. 

Det som skulle avgöras i målet gäller således 

innebörden av kravet på bevis om kallelse enligt 

20 kap. 3 § andra stycket ärvdabalken. 

Det krav som uppställs är att det skall bevisas 

att dödsbodelägare som inte närvarit vid 

förrättningen har kallats till förrättningen och 

att kallelsetiden är tillräcklig. Däremot krävs 

det inte att dödsbodelägare har tagit del av 

kallelsen eller på annat sätt fått vetskap om 

när förrättningen skall äga rum. Bestämmelsen 

är en avvägning där bland annat enskilda 

dödsbodelägares intressen beaktats men alltför 

stränga fordringar får inte uppställas på beviset. 

”Intyg om avsändandet av rekommenderad 

försändelse torde, där annat ej föranleds av omständigheterna, 

få anses vara tillräckligt, även om 

mottagningsbevis ej erhållits. Det förhållandet 

att det sedan framkommit att mottagaren inte 

fått del av kallelsen och inte heller närvarit vid 

förrättningen föranleder ingen annan bedömning 

och utgör således inte hinder mot registrering 

av bouppteckningen.” 

NY 

www.srfkonsult.se 

HEMSIDA – NYA MÖJLIGHETER 

Sammanfattning av ansvar för kallelsen 

Således anses det inte att det är Skatteverket som 

har ansvar att se till att ingivaren visar ett mottagningsbevis 

innan registreringen av bouppteckningen 

kan ske. Det är upp till mottagaren själv 

att ombesörja att post når denne så att man tar 

del av kallelsen. Ansvaret hos förrättarna ligger 

i att se till att kallelse sker på rätt sätt, utifrån 

detta rättsfall genom rekommenderat brev, 

endast i undantagsfall med mottagningsbevis, 

till folkbokföringsadress och att detta görs i god 

tid, senast 14 dagar innan förrättningen om inte 

särskilda omständigheter föreligger. 


Askim 

Ulrika Schroeder 

Redovisningscentret i Göteborg AB 

Billdal 

Annika Gyllenhammar 

Signäs Redovisningsbyrå AB 

Borlänge 

Pernilla Ahrman 

KPMG AB 

Bredaryd 

Minela Cisic 

Breda Affärsutveckling/Revision AB 

Bromma 

Ulf Enegren 

UE Ekonomikonsult AB 

Anna-Carin Bergsten 

Wasberg Redovisning AB 

Enköping 

Magnus Andersson 

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB 

Pia Wahlberg 

DIEM Din ekonomibyrå i Mälardalen AB 

Per Barklund 

Triss Ekonomi AB 

Eslöv 

Therése Martinsson 

LRF Konsult AB 

Falkenberg 

Krister Hansson 

Krister Hansson Ekonomi AB 

Göteborg 

Ottie Holmberg 

Proconomy 

Jonas Larsson 


Sandra Rowa 

Husjuristerna AB 

Huddinge 

Ove Lewén 

Hörningsnäs Redovisningsbyrå AB 

Mari Zetterlund 

MZ Redovisning AB 

Mattias Hillerö 

EkonomiPorten AB 

Hörby 

Tomas Nilsson 



Nya medlemmar 

Järfälla 

Karin Schött 

Red.byrån Allians AB 

Karlshamn 

Pernilla Edwards 

Revisionsbyrån Andersson & Co AB 

Karlskoga 

Maria Kvist 

Adminson AB 

Kumla 

Elin Dennevi 

Nolér Revision AB 

Malin Wennergren 

Algarismo Redovisning AB 

Carina Karlsson 

Algarismo Redovisning AB 

Kungsör 

Ellenor Härdfeldt 

Preventum Partner AB 

Kungälv 

Carina Engström 

Ekonomistrategi i Kungälv AB 

Landskrona 

Petra Andersson 

Paul Jönsson Ekonomi AB 

Linköping 

Yvonne Sundh 

CENT Företagsutveckling AB 

Lund 

Marianne Svensson 


Tore Kahnberg 

SPC Ekonomi 

Sara Leidhagen 

Innecta AB 

Malmö 

Alexander Prekali 

APK&R 

Anna Olsson 

KPMG AB 

Mari-Louise Hedbys 

Mari-Louise Hedbys Ekonomikonsult 

Nacka Strand 

Helene Fredin 

Omega Ekonomi Stockholm AB 

Eva Johansson 

Omega Ekonomi Stockholm AB 

Norrköping 

Stefan Ström 


Heléne Öhlund 


Nyköping 

Åsa Thelin 

Ekonomitorget i Nyköping AB 

Sjöbo 

Carina Rasmusson 


Sorsele 

Christina Harr Stenlund 

Christina Harr Stenlund 

Stockholm 

Tina Sundberg 

AB Y Revision 

Annelie Niring 

Matrisen Redovisning 

Merit Nilsén 

Visma Services AB 

Jessica Wallgren 

AB Y Revision 

Stephanie Jacobs 

Novum Ekonomi AB 

Angela Shek 

Aero International A L AB 

Nishi Lakhwani Singh 


Anders Sundström 


Lena Blomén 

Total Shared Services Sthlm AB 

Inga Aatolainen 


Sundbyberg 

Maria Lööf 

Modern Ekonomi Stockholm AB 

Louise Söderlund 

Modern Ekonomi Stockholm AB 

Sundsvall 

Tommie Andersson 

Företagsliv i Sundsvall AB 

Lizze-Lott Bergman 

Deloitte AB 

fortsättning på nästa sida 

49

Torslanda 

Lars Wackenstedt 

Företagsekonomi i Väst AB 

Tullinge 

Annika Lindqvist 

D & M Konsult och Redovisningsbyrå AB 

Täby 

Hans Hellstedt 

H E L Redovisning AB 

Marie Rydman 


Upplands Väsby 

Helena Nilsson 

Ekonomisupporten i Norrort 

Uppsala 

Yvonne Eriksson 

Magdalenas Kontorstjänster AB 

Torbjörn Härlin 

Magdalenas Kontorstjänster AB 

Johan Karlsson 

Bergwall Bokföringstjänst AB 

Färska fakta. 

Dygnet runt. 

BOLAGSORDNING 

40 kr/st* 

* Pris, exkl. moms 

PERSONS UPPDRAG 

40 kr/st 

REGISTRERINGSBEVIS 

75 kr/st 

Vadstena 

Göran Hellqvist 

Vadstena Bokföringsbyrå AB 

Varberg 

Eva Jernhed 


Vendelsö 

Annika Ahrgren 

BARAB Redovisning AB 

Viken 

Gunnar Sandberg 

Ekonomikonsult Gunnar Sandberg AB 

Västervik 

Christina Nilsson 


Västerås 

Henriette Ekh de Bernardo 


Carina Granholm 


ÅRSREDOVISNING 

40 kr/st* 

Västra Frölunda 

Erica Tångerby 

Aröds Redovisningstjänst AB 

Ystad 

Marie Andersson 


Örebro 

Pia Hagelin 

Ricknes Redovisning AB 

Peter Lindström 

BN Revision AB 

Sök företagsfakta 

I affärer är det viktigt att veta vem du har att göra 

med. För att göra trygga affärer är det bra att kolla 

fakta om företaget. 

I vår nya e-tjänst Sök företagsfakta laddar du exempelvis 

ner registreringsbevis, årsredovisningar och bolagsordningar 

till ett betydligt lägre pris än vad de kostar 

att beställa i pappersformat. Du betalar med kontokort 

och dokumenten levereras direkt till din e-postadress. 

www.bolagsverket.se 


Rustad för 

ombildningsfebern? 

Byte från enskild firma till aktiebolag är en praktisk 

handbok som visar hur det går till att byta från enskild firma 

till aktie bolag. Den passar utmärkt för dig som arbetar som 

konsult mot enskilda firmor. 

Boken innehåller ett utförligt praktiskt exempel som visar 

hur en ombildning går till med hela kedjan från överlåtelseavtal 

till konteringar, balans- och resultaträkningar och 

deklaration. 

Från och med 1 april 2010 är aktiekapitalkravet sänkt till 

50 000 kr. Detta tillsammans med att revisionsplikten för 

mindre aktiebolag förväntas upphöra 1 november gör att vi 

kan förvänta oss ombildningsfeber. 

Ur innehållet: 

• Är det skattemässigt fördelaktigt med aktiebolag? 

• Fördelar/nackdelar med enskild firma respektive aktiebolag 

• Praktisk checklista vid byte till aktiebolag 

• Överlåtelseavtal och protokoll 

• Överföring av periodiseringsfonder och expansionsfond 

• Bokföring av överlåtelsen 

• Deklaration av överlåtelsen 

• Underprisregler 

• Utförligt praktiskt exempel 

Beställ på www.blinfo.se 

Apr 2010, 134 sid 

296 kr + moms 

NY 

bok! 

Box 84 • 820 64 Näsviken • Tel: 0650-54 14 00 

Fax: 0650-54 14 01 • info@blinfo.se • www.blinfo.se

Sommar på lönekontoret! 

Text 2 rader lutning 3° 

Mer information om våra program hittar du på 

vismaspcs.se/byra eller ring 0470-70 61 60. 

Låt inget extraarbete förstöra ljumma sommarkvällar eller äventyra semesterplanerna. 

Med Visma Lön 600 får din byrå ett komplett löneprogram som underlättar både 

semesterhanteringen och säsongsanställda. 

Dessutom förenklar det rapporteringen av statistik, ger snabba lönekörningar 

och snygga lönebesked. Det fi nns inbyggda internetfunktioner för tidrapportering 

och reseräkningar från kundens anställda. 

Ser du också potentialen i att kunna ta dig an riktigt lönsamma löneuppdrag? 

Prova direkt och se fram emot en riktigt skön sommar! 

Pris från ca 4.490:– 

exkl frakt och moms 

Nyheter! 

Nya semesterlagen 

Säsongsanställda 

Byråversion 

.0298

Konsulten nr 4 2010 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?