Detaljplanen för Solbjersområdet (pdf) - Spårväg Lund

SAMRÅDSHANDLING PÄ 17/2010 

1281K-P67 

Detaljplan för del av 

Östra Torn 27:2 m fl 

i Lund, Lunds kommun 

(Solbjersområdet) 

Upprättad 2012-10-30 Innehåll: 

Planbeskrivning 

Genomförandebeskrivning 

Plankarta med planbestämmelser 

Illustration 

Samrådsredogörelse-program 2012-10-30

SAMRÅDSHANDLING 1 (44) 

PLANBESKRIVNING 

2012-10-30 PÄ 17/2010 

Visionsbild för Solbjersområdet från sydväst. 

Illustration: Atkins. 

Detaljplan för del av Östra Torn 27:2 m.fl. i Lund, Lunds 

kommun (Solbjersområdet) 

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 

Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten av att bygga ut den södra delen 

av Lund NE/Brunnshög till ett område med blandade funktioner. 

Planförslaget skapar möjligheter att uppföra ca 700 nya bostäder, ca 42 000 

kvm i nya kontorslokaler, ca 20 000 kvm i parkeringshus samt sammantaget 

ca 4 000 kvm till lokaler för centrumverksamheter/handel i bottenvåningar 

och två mindre förskolor inom planområdet. Vidare ingår tillhörande 

gatumark, torg, spårväg, parker och en öppen dagvattenanläggning. 

Solbjer utgör den första riktigt stora utbyggnadsetappen av den nya 

stadsdelen Lund NE/Brunnshög. Stadsdelen ska växa fram under de 

närmaste 30- 40 åren. De internationellt ledande forskningsanläggningarna 

ESS och Max IV kommer att ligga i stadsdelens nordligaste del, Science 

Village. I stadsdelen blandas hotell, laboratorier och högskolelokaler med 

bostäder, skolor och parker. När området är fullt utbyggt kan omkring 

50 000 människor arbeta och bo där. 

I östra delen av stadsdelen föreslås ett nytt rekreationsområde, Lunds 

världspark, ett regionalt besöksmål med ett unikt världsarboretum, område 

för stadsodling som övergår i ekologiskt jordbruk, vatten, våtmarker, 

betesmarker, ängar och anknyter till naturreservatet Kungsmarken. 

I Solbjer samarbetar för närvarande Lunds kommun med tio byggherrar för 

att skapa en stadsmiljö där det verkligen ska vara möjligt att leva hållbart. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Vision och mål för Lund NE/Brunnshög 

Visionsdokumentet ”Lund NE/Brunnshög VISION OCH MÅL” antogs av 

kommunen i juni 2012. 

Den övergripande visionen för Lund NE/ Brunnshög handlar om att bygga 

vidare på Lunds starka sidor och utveckla dessa ytterligare. 

Visionen för Lund NE/Brunnshög kan sammanfattas i följande ord: 

Världens främsta forsknings- och innovationsmiljö. 

Visionen byggs upp av tre komponenter: 

- Världens främsta forskningsanläggningar 

- Ett europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande 

- Ett regionalt utflyktsmål för vetenskap, kultur och rekreation 

Strukturplan 2012 för Lund NE/Brunnshög. 

I visionsdokumentet redovisas en strukturplan för hela Lund NE/Brunnshög 

vars mål är: 

- Området ska ge plats för 4 000 bostäder och 40 000 arbetsplatser på en 

yta av 225 hektar 

- Den västra delen längs E22 utgörs av ett arbetsplatsstråk innehållande 

kontor och forskningsanläggningar (Max IV och ESS). Volymerna 

lokaliseras i ett landskap med parkkaraktär, som ger en intressant vy från 

motorvägen och från omgivande landskap. 

- Den centrala delen blir blandad stad med en tät struktur med 

arbetsplatser, bostäder, skolor, stadsdelstorg, stadsdelspark och 

fritidsanläggningar. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

- Den östra delen föreslås utformad med bostadshus längs bygator som 

ansluter mot rekreationsområdet Lunds världspark. 

Ledord i dokumentet är ”där hjärta möter hjärna ”. 

Strukturen har som bärande tanke att den bästa forsknings- och 

innovationsmiljön finns i hållbar, tät stadsbygd med promenadkvaliteter i 

närheten av ett större rekreationsområde. 

Hållbar livsstil är ett centralt ledord. 

Diskussionen om vad detta konkret innebär pågår men redan nu framstår 

vissa ingredienser som självklara, till exempel att erbjuda bekväma 

alternativ till ett eget bilinnehav, odlingsmöjligheter för boende, 

mötesplatser och närbelägen service. Viktigt måste också vara att skapa 

förutsättningar för lusten att vara kvar i närmiljön även på fritiden, att det 

känns intresseväckande att promenera längs gatorna, i grönstråken och att 

vara i parkerna. Upplevelserikedom, överraskningar och omsorgsfull 

arkitektur blir ord som beskriver de kvaliteter som måste till för att 

människor ska trivas i sin stadsdel. 

Lund NE/Brunnshög, Kunskapsstråket och centrum med planområdet och 

den planerade spårvägens sträckning markerad. 

Solbjersområdet ligger i Kunskapsstråket som blir ryggraden i Lund 

NE/Brunnshög. Stråket understryker stadsdelens inriktning mot forskning 

och innovation. Det ger identitet och sammanhang med övriga Lund och är 

avgörande som hörnsten i stadsdelens utveckling. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Kunskapsstråket kommer att skifta i karaktär mellan Lundagård och ESS, 

men några huvuddrag blir genomgående såsom att entréer och publika 

lokaler vänder sig mot stråket och en attraktiv promenadmiljö skapas för att 

stärka stråket. 

En attraktiv promenadmiljö är eftersträvansvärt av många skäl: 

– Den upplevelserikedom som krävs för att promenadmiljön ska bli 

tillräckligt intressant för att stimulera till gående leder också till möten 

mellan människor – en kreativ stadsmiljö. 

– En attraktiv promenadmiljö leder till befolkade stråk och därmed trygga 

stråk. 

– En god promenadmiljö är också en god cykelmiljö. 

– Attraktiva gångmiljöer till hållplatsen bidrar också till en ökad användning 

av kollektivtrafiken. 

Visionsbild för spårvägsmiljön i Lund NE/ Brunnshög. 

Illustration: Kontoret arkitektur och formgivning. 

Spårvägen Lund C – ESS planeras att byggas från Lund C till ESS som en 

första etapp i ett regionalt spårvägsnät. I framtiden byggs en andra etapp 

som från Solbjer går österut till Dalby. Där kopplas den till 

Simrishamnsbanan som avses rustas upp för pågatågstrafik från Malmö till 

Dalby och vidare österut mot Simrishamn. Spårvägen är en viktig 

förstärkning av den regionala kollektivtrafiken men utgör även en utmaning 

och utvecklingsmöjlighet för stadsmiljön. Den placeras centralt i 

Kunskapstråket och blir den sammanbindande länken i stråket. Här kommer 

mycket människor att röra sig, både längs med och tvärs vilket kräver 

omtanke kring och utveckling av stadsmiljön längs stråket. I Lund 

NE/Brunnshög ska spårvägen utgöra ryggraden i den nya stadsdelen. För att 

den ska vara det behöver spårvägsmiljön vara attraktiv för stadsliv, 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

verksamheter, service och boende. Detta innebär ofta motstridiga krav som t 

ex att förena biltillgänglighet och höga krav på trivsam stadsmiljö. 

Hållplatser ska utformas som klimatskyddade rum med möjlighet att skapa 

stadsliv och handel. Kombinationen av boende och verksamheter bidrar till 

att skapa liv på olika delar av dygnet. 

Planprogram 

Detaljplanen grundas på ett planprogram för Solbjersområdet daterat 2011- 

04-04. Särskild samrådsredogörelse har upprättats. 

Efter programsamrådet har planområdet begränsats till att omfatta området 

öster om Uardavägen - Sölvegatan. Huvuddragen kvarstår men 

detaljbearbetningar har skett beträffande samtliga kvarter, gator, parker och 

spårvägsgatan. För att erhålla mer samlade och gemensamma 

bilparkeringslösningar föreslås nu två parkeringshus i kvarter 2 och 3 ersätta 

programmets förslag om kontors- och bostadshus i dessa lägen. I kvarter 6 

föreslås kontorbebyggelsen också kunna inrymma p-hus om behov 

uppkommer. Vidare har utformningen av gatumiljöerna för spårvägsgatan 

och Neversvägen bearbetats. Kvarteren 8 och 9 invid spårvägsgatan 

innehållande bostäder och plats för förskolor vid Neversvägen har justerats. 

PLANDATA 

Avgränsning och aktuell markanvändning 

Planområdet är beläget öster om E22 invid kvarteret Nya Vattentornet 

(Ericssonkvarteret) och omfattar del av fastigheten Östra Torn 27:2. Den 

nordvästra delen av planområdet används idag som tillfällig markparkering 

för de sysselsatta i kvarteret Nya Vattentornet. I den södra delen av 

planområdet finns idag en park med en öppen dagvattendamm. Planområdet 

omfattar vidare delar av den befintliga bussgatan Lundalänken, 

Neversvägen, Sölvegatan och Solbjersvägen. Uardavägens och Iliongränds 

anslutningar mot Sölvegatan respektive Neversvägen ingår även liksom 

delar av parkområdena i söder och nordost. 

Planområdet omfattar brutto ca 12 hektar varav cirka 6 hektar utgörs av 

kvartersmark. 

Planförslaget innefattar: 

• Cirka 700 nya bostäder i form av lägenheter i flerbostadshus och radhus. 

• Två nya förskolor på tre respektive fyra avdelningar, föreslås placerade i 

bottenvåningen på flerbostadshus utmed spårvägsgatan och utformas 

flexibelt för att kunna byggas om till bostäder när behovet av förskola 

upphör. 

• Cirka 42 000 kvm kontor, varav delar kan utnyttjas för handel och 

parkering 

• Möjlighet att anordna ett högre hus med hotell i ett kontorskvarter invid 

Sölvegatan. 

• Cirka 4 000 kvm lokaler i bottenplan för handel och service inklusive 

förskolor. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

• Två parkeringshus omfattande ca 20 000 kvm. 

• En central närpark för lek och utevistelse. 

• En mindre park i sluttning med konstbyggnader för trappor och en 

dagvattendamm. 

• En nyanlagd parkmiljö som ansluter till norra delen av Bananparken. 

• Större ombyggnader av korsningarna Solbjersvägen - spårvägsgatan, 

Uardavägen-Sölvegatan samt Neversvägen med intilliggande parkmiljö. 

• Olika typer av lokalgator för fordonstrafik, cyklister och fotgängare 

• Nybyggnad av spårvägsgatan som en del av spårvägen Lund C-ESS. 

• Torg och spårvägshållplats. 

• Nätstationer såväl i byggnader som fristående. 

Föreslagen bebyggelsetäthet (nettoexploateringstal) inom planområdet är 

1,37. Exploateringstalet är den totala bruttoarean BTA, exklusive garage, 

källare och förråd, dividerad med föreslagen kvartersmark samt halva 

omgivande, trafikförsörjande gata. Area för parkeringshusen ingår. 

Planförslaget innebär att vissa befintliga anläggningar såsom bussgatan, 

dagvattendamm, Ericssons parkeringsplats, ej utnyttjad bro på 

Solbjersvägen samt del av Neversvägen kommer att tas bort. 

Markägoförhållanden 

Lunds kommun äger fastigheten Östra Torn 27:2. De privata fastigheterna 

vid Iliongränd och Uardavägen kan beröras av mindre höjdjusteringar av 

icke bebyggd mark i fastighetsgräns mot gata. 

PLANFÖRSLAG 

Planområdet som brutto är ca 12 hektar stort har stora nivåskillnader och 

utgör en lokal höjdpunkt som sluttar mot sydväst och delvis även mot öster. 

Området omfattar förutom storkvarteret Solbjer med blandad bebyggelse, 

torg och park även förslag till nya bostadskvarter som gränsar mot de redan 

bebyggda kvarteren Solfångaren, Djingis Khan och Ilion. 

Bebyggda grannkvarter som enbart berörs av gatuombyggnader är Nya 

Vattentornet, Spexaren, Bonifacius och Solfångaren. 

Sölvegatan väster om Uardavägen ingår inte i planområdet utan kommer att 

planläggas vid senare tillfälle. Ytterligare underlag krävs beträffande 

spårvägens hållplats och spårens förläggning vid passagen av E22 samt 

beträffande den framtida biltrafikförsörjningen av Ideonområdet. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Planområdets läge och omfattning. 

För Solbjersområdet föreslås nya byggrätter för bostäder, kontor, 

parkeringshus, kommunal och kommersiell service. På nästan 60 000 kvm 

kvartersmark kan drygt 135 000 kvm BTA inrymmas i nya byggnader. I 

detta ingår ca 42 000 kvm kontor inklusive hotell, ca 20 000 kvm i 

parkeringshus, ca 4 000 kvm lokaler i gatuplan inklusive förskolor och ca 

700 bostäder. Ny parkmark omfattande ca 10 000 kvm föreslås anlagd 

liksom gatumark och torg. 

Bebyggelse 

Bebyggelsen i Solbjer grupperas i nio stycken kvarter med 2-6 våningars 

gatuhus i ett oregelbundet gatunät. Flertalet kvarter har sluten bebyggelse 

med smala passager och portaler in till gårdarna. Mer småskalig 

gårdsbebyggelse i en till tre våningar kompletterar bebyggelsen och varierar 

bostadsutbudet. De högre byggnaderna som huvudsakligen innehåller 

kontor föreslås främst lokaliseras till de norra och västra delarna mot de 

mest trafikerade gatorna Solbjersvägen och Sölvegatan. De får då en bra 

exponering samtidigt som de utgör en bullerdämpande skärm och ger 

möjligheter till en lugnare miljö inne i området. Mot Sölvegatan i föreslås 

också en möjlighet till ett slankt torn i tio våningar för hotell eller kontor där 

de översta våningsplanen kan erbjuda goda utsiktsmöjligheter. Miljön 

präglas av att det är en blandning av kontor, lokaler och olika bostadstyper 

samt att det är variation i hushöjd och taklandskap. Indragna takvåningar 

såväl som torn och takfall med takkupor kan förekomma. Terrasser och 

lägre takdelar bör förses med grönska i olika former. Gaturummet präglas av 

att det är korta fasadavsnitt mellan entréerna, portalerna och mellanrum 

mellan byggnaderna. Vid de mer frekventa stråken och vid torget finns även 

lägen för butiker och andra lokaler med skyltfönster. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

I planområdets östra del föreslås den befintliga bussgatan Lundalänken 

flyttas mot nordväst och byggas om till en bredare spårvägsgata. Detta 

skapar utrymme för kvarter med nya byggrätter i form av gatuhus med 

bostäder mellan spårvägsgatan och den befintliga bebyggelsen i kvarteret 

Solfångaren. Denna förändring ger förutsättningar för en mer 

promenadvänlig och upplevelserik miljö genom att t.ex. entréer från lokaler 

och bostäder orienteras mot gatan. Samtidigt innebär den nya bebyggelsen 

att de befintliga bostäderna i kvarteret Solfångaren skärmas från trafikbuller 

på den nya spårvägsgatan. 

För att stärka kopplingen till den befintliga bostadsbebyggelsen i söder och 

ge gatunätet en bättre utformning när spårvägsgatan byggs i det nya läget så 

föreslås Neversvägens västra del få en ny anslutning till spårvägsgatan. 

Därvid frigörs möjligheter att knyta Bananparken till Solbjers parkstråk 

samt att skapa nya kvarter med byggrätter för bostäder och förskola mellan 

spårvägsgatan och den befintliga bebyggelsen i kvarteren Djingis Khan och 

Ilion. Även ett nytt bostads- och förskolekvarter norr om Neversvägen kan 

skapas. 

Generellt ska vid gestaltningen av bebyggelsen särskilt beaktas kraven på 

vinddämpande åtgärder, speciellt gäller detta beträffande kvarterens väst- 

och sydfasader samt takens utformning, varvid sadeltaksformer bedöms ge 

goda effekter. Vid entréer bör skärmtak och lodräta vindfång finnas. 

Bostäder 

Bostadsbebyggelsen föreslås dominera i området och kommer att utgöras av 

en blandning av flerbostadshus och radhus i två till sex våningar. Fyra 

kvarter utgörs enbart av bostadshus, ibland med butiker, lokaler och 

förskola i bottenplanet. Ett kvarter innehåller bostadshus och kontorshus 

åtskilda av en mindre park. Två kvarter omfattar en blandad bebyggelse där 

även kontorshus och parkeringshus får uppföras, medan ett kvarter i nordost 

saknar bostäder helt. 

Det normala är att huvudbyggnader utgörs av gatuhus placerade i gräns mot 

gata, ofta med förgårdsmark som gestaltas samordnat med gatumiljön. Där 

användningen har betecknats med BC1, BC2 eller BSC2 förutsätts gatuplanet 

utföras så att inredning av olika typer av lokaler för centrumverksamheter 

och förskola möjliggörs. Entréer anordnas mot gata. Skyddade gårdar 

skapas genom att gatuhusen är sammanbyggda. Passager kan vara genom 

portaler eller på anvisade ställen genom mellanrum mellan gatuhusen. I 

gårdarnas inre miljö kan finnas mindre byggrätter för markbostäder och för 

uthus (cykelförråd etc.). Gårdarna förutsätts vara växtrika lummiga miljöer i 

enlighet med Miljöbyggprogram Syd, där ambitionen att åstadkomma klass 

A har tecknats med flertalet av de inkopplade byggherrarna. Gårdarna ska 

erbjuda bra boendemiljöer med plats för lek och utevistelse, sittplatser i 

olika former och gärna även små odlingslotter då detta bedöms attraktivt för 

många boendegrupper. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Flertalet gatufasader ansluter till gator och mark som sluttar vilket kräver 

stor omsorg vid höjdsättning av bjälklag och entréer. 

Socklar, överkant bottenvånings bjälklag, får mot allmän gata inte överstiga 

80 cm. Syftet är att gående längs gatan ska känna tydlig kontakt med 

bostäderna i bottenplanet och inte få känslan av att gå längs med en mur. 

Utskjutande husdelar mot gata såsom balkonger och burspråk begränsas 

generellt till utformning och omfattning. I de nedre våningarna finns endast 

undantagsvis utskjutande delar mot gatan. 

Längs spårvägsgatan och i hörnet Solbjersvägen – Sölvegatan föreslås 

särskilda möjligheter att bygga ut gatuhusen över gatumark under 

förutsättning av att fri höjd på 4,7 m över gata finns. Syftet är att genom att 

sluta gaturummet visuellt åstadkomma en entré där gatumiljön byter 

karaktär. 

Byggnadshöjden för flerbostadshusen är normalt 13,5 m (4 vån) för 

bostadshusen men hörn- och gavelbyggnader föreslås i vissa lägen få ha 

högre höjd, 5-6 våningar, för att ge en mer varierad upplevelse i 

gaturummet. Takvåningar och mindre torn får finnas på flertalet 

flerbostadshus. De insprängda radhusen är 2 eller 3 våningar. 

Flygelbyggnader mot gårdar och bostadshus på gårdarna har varierande 

höjder mellan 4 och 9 meter beroende på läge. 

Förgårdsmark avsätts framför gatuhusen i flera kvarter. Den utformas i 

samklang med gatumarkens beläggning av sten- och betongmaterial med 

kontrasterande material där så krävs för god uppfattbarhet för personer med 

nedsatt synförmåga. Känslan av att gå längs med husväggarna som i den 

traditionella kvartersstaden ska eftersträvas. Entréer markeras tydligt. Finns 

utrymme kan såväl sittbänkar som cykelparkering få finnas på 

förgårdsmarken. 

Då trafiken på Solbjersvägen och spårvägsgatan på sikt kan medföra relativt 

höga bullernivåer vid gatufasaderna föreslås att bostäder i dessa gatuhus är 

genomgående med fönster både på gatu- och gårdssida. På så sätt erhålls en 

tyst sida mot respektive gårdsmiljö, där även uteplatser anläggs. 

Förskolor och skola 

Inom planområdet föreslås lägen för två nya förskolor på 600 respektive 700 

kvm BTA för tre respektive fyra avdelningar. Sammanlagt kan de två 

förskolorna rymma ca 100 barn. De föreslås placerade i bottenvåningen på 

flerbostadshus och utformas flexibelt för att kunna byggas om till bostäder 

eller centrumverksamhet när behovet av förskola upphör. Bestämmelsen har 

beteckningen BSC2. Tomterna medger en friyta per barn på ca 35 kvm 

respektive 40 kvm. Den ena av de två planerade förskolorna ligger i direkt 

anslutning till Bananparken. I kvarteret där den andra förskolan är belägen 

föreslås en inhägnad lekpark anläggas. Parken föreslås vara allmänt 

tillgänglig under icke skoltid. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

De två planerade förskolorna täcker inte planområdets totala behov. 

Dessutom är det redan idag underskott på skolplatser till lågstadieelever på 

Östra Torn. Parallellt med planarbetet för Solbjersområdet pågår därför ett 

planarbete för en ny grundskola alternativt en F-3- skola för ca 200 

lågstadieelever norr om Solbjersvägen. Denna ska inledningsvis kunna ge 

plats åt ca 100 förskolebarn. 

Illustrationen redovisar prioriterade lägen för lokaler i bottenvåningarna 

och lägen för förskolor. 

Verksamheter och handel 

Att etablera viss handelsverksamhet i anslutning till spårvagnshållplatsen 

och torget i Solbjer har i särskild utredning bedömts marknadsmässigt 

intressant. Vilken typ av handel som har högst etableringsintresse är svårt 

att i nuvarande planeringsfas bedöma. Det är många faktorer som spelar in, 

såsom tillgänglighet med bil, mängden cyklister och kollektivresenärer som 

rör sig i miljön samt boendes respektive arbetspendlares val av 

inköpsställen. 

Lokalytor på i storleksordningen 2500 kvm möjliggörs, vilket ger utrymme 

för 400 kvm till en eventuell dagligvarubutik, 150 kvm till sällanköpsbutik, 

frisör och liknande tillsammans samt i storleksordningen 800 kvm till 

restauranger och kaféer. Även lokaler för gym och liknande bör finnas 

marknad för, ett litet gym behöver ca 500 kvm, ett större kan behöva upp till 

2000 kvm. Lokalerna föreslås få en generell utformning så att olika 

verksamheter enkelt kan etableras. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

I anslutning till torget vid spårvägshållplatsen föreslås att ytor för 

verksamhetslokaler skall finnas i bostadshusens bottenvåningar. De 

kvartersdelarna är betecknade med bestämmelsen BC1. 

Här ska lokaler för handel och kommersiell service prioriteras. Även 

offentlig service kan utnyttja dessa lokaler. Plan 2 ska också kunna nyttjas 

för verksamheter i dessa strategiska lägen. Även i strategiska lägen på 

Solbjersvägen och Sölvegatan ska kontors- och parkeringshus inrymma ytor 

för handel och liknande verksamheter. Dessa har betecknats med 

bestämmelse KH1, KPH1 och PEKC1. 

För att möjliggöra ett variationsrikt och blandat innehåll i husen längs de 

större gatorna föreskrivs inom bostadskvarter med bestämmelsen BC2 att 

minst en lokal för centrumverksamhet ska förberedas per 20 m fasadlängd 

och fastighet. 

Inom kvarter med någon av beteckningarna BSC2, KC2, KEC2, PKC2 eller 

PEC2 skall möjligheter att etablera centrumverksamheter finnas. Syftet är att 

möjliggöra handel och andra offentliga lokaler om efterfrågan finns. I annat 

fall får lokalerna utnyttjas för huvudändamålet dvs bostäder, kontor eller 

parkering. 

I centrumverksamhet (C) innefattas t ex handel, restaurang /kafé, 

idrottslokal, offentliga verksamheter samt samlings- och föreningslokaler. 

Offentliga verksamheter 

I de bottenvåningar där planen föreskriver centrumverksamheter (C ) med 

minsta rumshöjd 3,5 m kan kommunen och andra offentliga institutioner 

även etablera verksamheter. 

I samband med utbyggnaden av Solbjer planeras inrättandet av ett modernt 

stadsdelsbibliotek, Framtidens bibliotek, enligt en vision som tagits fram av 

kulturförvaltningen tillsammans med olika aktörer inom biblioteksområdet. 

Biblioteket är planerat att finnas i hyrda lokaler i anslutning till 

spårvägshållplatsen. Utöver behovet för stadsdelsbiblioteket på ca 300–400 

kvm kan ytterligare ytor behövas för andra kulturaktörer. 

Kontor och hotell 

I kvarteren längs Solbjersvägen och Sölvegatan är byggrätter för kontor i 4- 

6 våningar (högst 17,5 – 21,5 m byggnadshöjd/ totalhöjd) utlagda. De bildar 

en skärm mot de mest trafikerade huvudgatorna och E22 samtidigt som de 

får bra annonslägen vid infarten från motorvägen. 

I kvarteret mitt på Sölvegatan kan ett tornliknande hus i tio våningar (högst 

37 m byggnadshöjd) uppföras som kan vara lämpligt för hotellverksamhet. 

I kontorskvarteret i nordöstra hörnet finns möjligheter om behov finns att 

utnyttja kontorsbyggrätten för parkeringshus. 

Handels- och centrumverksamheter ska kunna etableras i bottenvåningarna. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Parkeringshus 

Möjlighet att bygga två parkeringshus finns i planområdet. Syftet är att de 

tillsammans ska täcka större delen av bilparkeringsbehovet i planområdet 

när det är fullt utbyggt. De är integrerade med annan bebyggelse i kvarter 2 

respektive 3. In- och utfarter anordnas i nära anslutning till infarterna från 

huvudgatunätet via de lokala gårdsgatorna. Byggnaderna ska även kunna 

innehålla kontor, centrumverksamheter och transformatorstationer. Högsta 

byggnadshöjd är 17,5 m mot Solbjersvägen respektive 13,5 m i övriga delar 

och ansluter till intilliggande byggrätter för bostäder och kontor med vilka 

de förutsätts sammanbyggda. 

Om behov uppkommer kan p-hus även anordnas i kvarter 6 med en högsta 

byggnadshöjd på 17,5 m. Kvarteret kan även innehålla kontor, handel och 

centrumverksamheter. Bebyggelsen kräver en speciell utformning då den 

framtida spårvägsgrenen österut ska kunna passera genom 

byggnadskomplexet. 

För att gatumiljön ska bli varierad och intressant ska i p-husens gatuplan 

mot Solbjersvägen handels- och verksamhetslokaler finnas (PKH1, PEKC1). 

Vid gårdsgatorna ska verksamhetslokaler kunna anordnas med gatuentréer. 

KVARTERENS INNEHÅLL OCH GESTALTNING 

Bebyggelsen är grupperad i nio kvarter av olika karaktär med blandat 

innehåll och varierad utformning med syfte att åstadkomma en levande och 

variationsrik miljö att vistas i. Kvarteren kan delas in i flera fastigheter för 

olika ändamål i varierande storlekar. Anordnande av 

gemensamhetsanläggning för hela eller delar av kvarteren föreskrivs 

generellt för att samfällt lösa avfallshantering, parkering, uteplatser, 

gårdsskötsel, tillfarter mm. Kvarteren beskrivs mer i detalj i det följande. 

Kvartersnumrering. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Kvarter 1 omfattande ca 11 600 kvm mark angränsar mot norr och väster 

till Sölvegatan och Solbjersvägen. Mot söder och öster vetter kvarteret mot 

kvartersparken och mot de mindre gårdsgatorna. Mot Sölvegatan och 

Solbjersvägen föreslås kvarteret slutas för att skärma av biltrafikbuller och 

skapa en tyst sida mot söder. Smala gränder fungerar som smitvägar in i 

gårdsmiljöerna och delar samtidigt upp kvarteret. 

Kontorsbebyggelsen föreslås bilda en skärm om 4-6 våningar mot 

Sölvegatan och mot trafikplatsen nordväst om kvarteret. Det nordvästra 

kvartershörnet bedöms vara ett attraktivt annonsläge för kontor. Mot 

gårdssidorna är kontorsbyggnadernas flyglar lägre för att möta intilliggande 

bostadsbebyggelse på ett behagligt sätt. På Solbjersvägen tar 

bostadsbebyggelse i 5–6 våningar vid med skyddade innergårdar mot söder. 

Lägenheterna är här genomgående så att de erhåller fönster mot en tyst sida. 

Mot kvartersparken föreslås radhus i 2-3 våningar med entréer mot parken. I 

kvarterets inre finns även möjlighet till flerbostadshus i 1 våning. I kvarteret 

kan många lägenheter med utsikt skapas. 

Parkering löses i områdets gemensamma parkeringshus eller i 

fastighetsknutna källargarage som nås från gårdsgatorna eller från 

kvartersgränderna. Nedfarter till garage förutsätts placerade nära 

anslutningarna mot Sölvegatan och Solbjersvägen för att minimera 

störningar från biltrafiken längre in i området. 

Kvarterets gårdsareal är begränsad liksom tillgången på läskyddade 

solbelysta utemiljöer, vilket kräver stor omsorg vid placering och 

utformning av dessa. Det finns även behov av angöring för servicefordon till 

de olika byggnaderna. Större delen av gårdsmiljön behöver därför förvaltas i 

en samfällighet. Anordnande av gemensamhetsanläggning föreskrivs i 

detaljplanen. 

Bebyggelsen i kvarter 1 omfattar totalt ca 29 000 kvm BTA ovan mark 

fördelat på ca 130 normallägenheter (13 000 kvm BTA bostäder) samt 15 

000 kvm BTA kontor och i gatuplan 150 kvm BTA lokaler. 

E-tal netto: 2,49 (area BTA/kvartersarea). 

Kvarter 2 omfattande ca 10 100 kvm mark gränsar i norr mot 

Solbjersvägen, i öster mot den nya spårvägsgatan med sin hållplats, i söder 

mot torget samt i sydväst mot den centrala parken och en gårdsgata. Ett 

parkeringshus och kontorsbebyggelse i 4-6 våningar föreslås i den norra 

delen. Dessa byggnader skärmar kvarterets inre från trafikbuller samtidigt 

som kontoren får ett bra annonsläge. Södra delen av kvarteret inramas av 

flerbostadshus i 4-6 våningar. De högre byggnadskropparna återfinns i 

nordvästra och nordöstra delarna för att på ett bra sätt möta de högre 

kontorshusen. 

En lugn gårdsmiljö skapas, där ett antal radhus i 2-3 våningar kan placeras. 

Södra delen av kvarteret domineras av en sammanhängande vinklad 

byggnadskropp i 4–6 våningar för bostäder och i gatuplan med lokaler 

endast för centrumverksamheter. Här mot torget och spårvagnshållplatsen 

bedöms de mest attraktiva butikslägena i området finnas. Genom kvarteret 

leder trädplanterade gränder och gröna passager. Kontorsbyggnaderna och 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

parkeringshuset ska i gatuplan mot Solbjersvägen kunna ha 

verksamhetslokaler med entréer mot gatan. I hörnbyggnadernas gatuplan får 

endast handelslokaler anordnas. 

Parkering löses främst i det gemensamma p-huset som får tillfart från 

gårdsgatan väster om kvarteret. Fastighetsknutna källargarage kan även 

anordnas, merparten av bjälklagen ska då utföras planteringsbara. Infarter 

sker ur trafiksynpunkt bäst från gårdsgatan i väster men kan även ske från 

spårvägsgatan. En bred förgårdsmark föreslås framför de västra 

bostadshusen för att där kunna anlägga halvoffentliga gatuträdgårdar (att 

jämföra med kolonimiljöer). Särskilda planbestämmelser betecknade n5 

gäller för denna förgårdsmark. 

Transformatorstationer ska kunna inrymmas i p-hus och kontorshus mot 

Solbjersvägen. Taket på parkeringshuset ska förses med solceller/solfångare 

eller vara växtbeklätt. 

Kvarterets gårdsareal är begränsad liksom tillgången på läskyddade 

solbelysta utemiljöer, vilket kräver stor omsorg vid placering och 

utformning av dessa. Det finns även behov av angöring för servicefordon till 

de olika byggnaderna. Större delen av gårdsmiljön behöver därför förvaltas i 

en samfällighet. Anordnande av gemensamhetsanläggning föreskrivs i 

detaljplanen. 


fördelat på ca 100 bostäder (9 600 kvm BTA) samt nästan 6 000 kvm BTA 

kontor, 1 400 kvm BTA lokaler i bottenvåning och 10 000 kvm 

parkeringshus. E-tal kvartersnetto: 2,67 (area BTA/kvartersarea). 

Kvarter 3 omfattande ca 5 400 kvm mark gränsar mot Sölvegatan i väster 

och den centrala parken i öster. Västra delen utgörs av kontors- eller 

hotellbebyggelse i 3–5 våningar med de högre byggnaderna mot Sölvegatan. 

I kvarterets nordvästra hörn föreslås också en möjlighet till ett slankt torn i 

tio våningar där de översta våningsplanen kan erbjuda fantastiska 

utsiktsmöjligheter. Genom att detta torn utmärker sig genom sin högre höjd 

och därmed blir ett landmärke för området är det särskilt viktigt att stor 

omsorg ägnas åt byggnadens gestaltning. Det översta våningsplanet i tornet 

föreslås vara en restaurang som ger besökare möjlighet att ta del av utsikten. 

I kvarterets mellersta del föreslås ett parkeringshus anordnas, vars 

byggnadshöjd anpassas till intilliggande byggnader. I östra delen föreslås ett 

smalare enkelsidigt bostadshus i 4-5 våningar för t ex ungdoms- eller 

studentboende. 

Taket på parkeringshuset ska förses med solceller/solfångare eller vara 

växtbeklätt. 

Förutom i p-huset kan vid behov även parkering lösas i källargarage under 

kontorsbebyggelsen. 

Illustrerad bebyggelse i kvarter 3 omfattar totalt nästan 22 000 kvm BTA 

ovan mark fördelat på ca 60 studentbostäder eller 30 normalbostäder (ca 3 

000 kvm BTA) samt 8 000 kvm BTA kontor, 10 500 kvm parkeringshus 

och 50 kvm BTA lokaler i bottenvåning. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

E-tal kvartersnetto: 3,96 (area BTA/kvartersarea). 

Kvarter 4, som omfattar en markarea på ca 7 000 kvm, är beläget i den 

centrala delen av planområdet med torget i norr, spårvägsgatan i öster och 

den centrala närparken i väster respektive nordväst. I sydväst ansluter 

kvarteret till en park som sluttar ner mot spårvägsgatan och ger kontakt med 

Bananparken i söder. I kvarteret föreslås 3-4 våningars sammanbyggda 

flerbostadshus med lokaler i gatuplan. En mindre byggnadsdel i norra delen 

mot torget kan bli 5-6 våningar. Radhus i 2-3 våningar föreslås mot parken i 

väster. 

Portaler och mellanrum mellan gatuhusen ger kontakter och 

passagemöjligheter mellan gård, gata eller park. Mot torget i norr och utmed 

spårvägsgatan skapas attraktiva butikslägen. Här föreskrivs att lokaler i 

gatuplan för handel ska finnas och även möjligheter att etablera 

centrumverksamheter. 

Parkering anordnas i det gemensamma p-huset i kvarter 3 väster om parken 

men kan också delvis lösas i källargarage under kvarterets gård. Merparten 

av bjälklagen ska då utföras planteringsbara. Då terrängen sluttar mot öster 

skapas infarter troligen bäst längs den norra sidan och om 

trafikförhållandena medger det även på södra sidan av kvarteret. 

Det finns behov av gemensam solbelyst uteplats, gårdsskötsel samt angöring 

för servicefordon till de olika fastigheterna. Större delen av gårdsmiljön 

behöver därför förvaltas i en samfällighet. Anordnande av 

gemensamhetsanläggning föreskrivs i detaljplanen. 


fördelat på ca 150 bostäder (15 300 kvm BTA) samt 300 kvm BTA lokaler. 

E-tal kvartersnetto: 2,21 (area BTA/kvartersarea). 

Kvarter 5 omfattande en markarea på nära 5 500 kvm är beläget i sydvästra 

hörnet mot Sölvegatan i väster och spårvägsgatan i söder. I norr ansluter 

kvarteret till en gårdsgata och den centrala parken, i öster gränsar det mot en 

liten sluttande park. Kontorsbebyggelse i 3–5 våningar föreslås i västra 

delen med de högre huskropparna belägna mot Sölvegatan. Dessa bildar 

bullerskärm och läskydd för bostäder och gård i kvarteret. Som 

arkitektonisk accent och entrémarkering till Solbjer föreslås att kontorshuset 

i sydväst får en över gatumarken utskjutande del mot söder från våning 2 

och uppåt. 

I östra delen föreslås flerbostadshus i 4–5 våningar på tre sidor omgärda en 

större bostadsgård där enstaka 1–2 våningsbostäder kan finnas. Den 

sluttande terrängen kräver stor omsorg i socklars och entréers höjdsättning, 

speciellt mot det lilla parkstråket i öster. 

I sluttningen mellan kontorsbyggnaderna och bostadshusen föreslås en 

spännande parkmiljö på allmän platsmark med vattenspeglar, trappor, murar 

och rinnande vatten anordnas som en del i dagvattensystemet för Solbjer. 

Parkering anordnas i första hand i parkeringshuset norr om kvarteret. Det är 

dock möjligt att anordna källargarage under kontorshusen i nordvästra 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

hörnet samt under bostadshus och gård. Infart till bostadshusens garage 

anordnas trafikmässigt bäst från gårdsgatan i norr men med hänsyn till 

terrängen mer naturligt från spårvägsgatan. Merparten av bjälklagen ska 

utföras planteringsbara. 

En dagvattenledning mellan Sölvegatan och dagvattendammen i kvarterets 

park kräver utrymme tvärs genom kontorsbebyggelsen, där även en portal 

med 4,0 m fri höjd ska finnas. Anordnande av gemensamhetsanläggning 

föreskrivs i detaljplanen. 


fördelat på ca 85 bostäder (8 300 kvm BTA) samt 6 400 kvm BTA kontor 

och 100 kvm BTA lokaler. 

E-tal kvartersnetto 2,72 (2,16 inklusive damm och park). 

Kvarter 6 omfattande en markarea på ca 2 700 kvm är beläget i nordöstra 

delen mot Solbjersvägen och spårvägsgatans östra sida. Ett smalt parkstråk i 

den befintliga bussgatans läge skiljer kvarteret från den befintliga 

bostadsbebyggelsen i kv Solfångaren. Byggnadskroppar i 3–5 våningar med 

kontor, handel och, vid behov, parkeringshus föreslås på vardera sidan om 

den framtida spårvägen österut mot Dalby. I gatuplan ska ca 100 kvm 

lokaler för handel finnas samt utöver detta centrumverksamheter kunna 

etableras. Byggnaderna kan byggas samman i de övre våningsplanen och en 

innergård eller takterrass kan anläggas ovanpå spårvägspassagen. 

Parkeringshuset utgör en reserv för områdets totala behov. Infart föreslås 

ske från spårvägsgatan i den sydvästra delen av kvarteret. Alternativt 

används byggrätten endast för kontor och handel. 


innehållande kontor och eventuellt parkeringshus samt ca 50 kvm BTA för 

handel. 

E-tal kvartersnetto: 2,92 

Kvarter 7 omfattande ca 4 800 kvm mark är beläget längs spårvägsgatans 

östra sida mot den befintliga bebyggelsen i kv Solfångaren. Genom att 

spårvägsgatan förlagts ca 30 m västerut i förhållande till den befintliga 

Lundalänken har detta bebyggelsekvarter kunnat skapas. Fyravånings 

gatuhus med bostäder föreslås bilda en skärm mot den nya gatan. 

Gavelställda låga byggnader ramar in gårdar som vetter mot en gårdsgränd 

som bildar gräns mot den befintliga bebyggelsen i kv Solfångaren. Gränden 

får inte bebyggas då denna också är ett stråk för huvudavloppsledningar. En 

gemensamhetsanläggning föreslås för att förvalta grändområdet. 

Parkering kan ske i föreslagna p-hus eller lösas i fastighetsknutna 

källargarage med infart från spårvägsgatan. Merparten av bjälklagen ska då 

utföras planteringsbara. Anordnande av gemensamhetsanläggning föreskrivs 

i detaljplanen. 


fördelat på ca 65 bostäder (6 700 kvm BTA) samt 400 kvm BTA lokaler. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

E-tal kvartersnetto: 1,47. 

Kvarter 8 omfattande ca 6 800 kvm mark är beläget längs spårvägsgatans 

östra sida mot den befintliga bebyggelsen i kv Solfångaren. Genom att 

spårvägsgatan förlagts ca 30 m västerut i förhållande till den befintliga 

Lundalänken har detta bebyggelsekvarter kunnat skapas. 3–5 vånings 

gatuhus med bostäder föreslås bilda en skärm intill spårvägsgatan och den 

nya sträckningen av Neversvägen i sydväst. Gatubebyggelsen kompletteras 

med lägre gårdshus och flygelbyggnader. I det norra gatuhuset föreslås 

gatuplanet utnyttjat för en förskola. Den sydöstra delen av kvarteret föreslås 

utgöra en lekgård för förskolan. Mindre uthus för verksamheten kan 

uppföras här. Gården medger en lekyta per barn på ca 40 kvm. Mellan 

kvarter 7 och 8 föreslås en parkgränd med trädplantering. Del av kvarteret 

får inte bebyggas då det korsas av ett stråk för huvudavloppsledningar. 

Parkering kan ske i föreslagna p-hus eller lösas i fastighetsknutna 

källargarage med infart från Neversvägen eller spårvägsgatan. 

Gårdsbjälklagen ska utföras planteringsbara. Minst två träd ska planteras på 

varje fastighet. Anordnande av gemensamhetsanläggning föreskrivs i 

detaljplanen. 

Bebyggelsen i kvarter 8 omfattar exklusive förskola ca 8 600 kvm BTA 

ovan mark fördelat på ca 80 bostäder (7 900 kvm BTA) och ca 50 kvm BTA 

lokaler. 

E-tal kvartersnetto exklusive förskola: 1,17. 

Till detta kommer 700 kvm BTA för förskolan. 

Kvarter 9 omfattande ca 5 700 kvm mark är beläget söder om 

spårvägsgatan och norr om den befintliga bebyggelsen i kv Djingis Khan. 

3–4 vånings gatuhus med bostäder samt 3 vån radhus föreslås bilda en 

skärm intill spårvägsgatan. I den östra delen av kvarteret föreslås en mindre 

förskola placeras i bottenvåningen på ett flerbostadshus. Gården som ligger i 

direkt anslutning till Bananparken medger en lekyta per barn på ca 35 kvm. 

Mellan de nya husen och den befintliga bebyggelsen föreslås befintlig gång- 

och cykelväg ligga kvar och kompletteras med ett ridstråk. Del av befintlig 

skyddsplantering bibehålls och utvecklas. 

Föreslagna radhus har parkering på tomtmark och parkering för 

flerbostadshusen löses antingen i p-huset i kvarter 3 eller i eget källargarage. 

Infart sker via spårvägsgatan och via en ny gränd på tomtmark, utfart sker 

mot Uardavägen. Förskolan utnyttjar också denna infart för angöring och 

leveranser. Anordnande av gemensamhetsanläggning föreskrivs i 

detaljplanen. 

Bebyggelsen i kvarter 9 omfattar exklusive förskola ca 5 700 kvm BTA 

ovan mark fördelat på nästan 60 bostäder (5700 kvm BTA) och 50 kvm 

BTA lokaler. 

E-tal kvartersnetto exklusive förskola: 0,99. 

Till detta kommer 600 kvm BTA för förskolan. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Övrig bebyggelse 

En mindre transformatorstation kan uppföras söder om Neversvägen. 

Grönstruktur och parker 

I uppbyggnaden av hela Lund och även i Lund NE/Brunnshögsområdet är 

grönstrukturen en viktig del. Grönstrukturen ger området en tydlig karaktär 

genom sin hierarki av olika typer av parkrum: stadsdelspark, närparker och 

gröningar. Uppbyggnaden av Brunnshögs olika offentliga rum ska ses som 

en helhet men även som starka enskilda delar. Parkrummen binds genom 

olika typer av länkar och stråk samman ut mot öster till den planerade 

världsparken och till naturområdet Kungsmarken. 

En större stadsdelspark föreslås i strukturplanen lokaliserad norr om 

Solbjersvägen i kommande utbyggnadsetapper av Lund NE/Brunnshög. Den 

ska locka till utevistelse för motion, rekreation, lek, naturupplevelser och 

även ge plats för fest såsom stadsdelens dag och midsommar. 

Kvarteret Solbjer knyts samman med Brunnshögs framtida gröna struktur 

norr och öster om Solbjersvägen genom den befintliga planskilda gcpassagen 

öster om kvarteret Solfångaren. Här kopplas området till det 

förplanterade gröna stråket och till naturreservatet Kungsmarken som även 

innehåller en golfbana. 

Mot söder knyts Solbjers gröna inre miljöer genom passage över 

spårvägsgatan eller Neversvägen till Östra torns generösa parkstruktur med 

Bananparken och Skingatornstoften. 

Inom kvarteret Solbjer skapas två nya parkmiljöer. I det sydvästra kvarteret 

föreslås en mindre parkmiljö på ca 1 800 kvm för att framför allt ge plats för 

en dagvattendamm. Här föreslås en stadsmässigt utformad dammanläggning 

i ett terrasserat parkrum med trappor, murar, spänger och en spännande 

växtlighet. 

Den centrala närparken, ca 4 400 kvm, har stor betydelse för Solbjers 

karaktär. Här föreslås i den övre delen ytor för lek och spel men även plats 

för mer stilla rekreation och vackra miljöer. Parkens södra del ger genom en 

terrassering av sluttningen möjlighet att skapa olika miljöer med inslag av 

sittgrupper, mindre lekplats och andra aktiviteter. Den begränsade ytan och 

närheten till bostäder och entréer kräver en noggrann planering. 

Söder om spårvägsgatan ansluter området till Bananparkens lummiga 

miljöer och fina gc-stråk. Denna koppling är av stor betydelse och förutsätts 

erhålla god tillgänglighet. Gestaltningen av denna passage och det nya 

parkrummet på ca 1 400 kvm intill Neversvägen föreslås utvecklade så att 

det nya områdets gröna miljöer och de befintliga parkmiljöerna väl knyts 

samman. 

Mellan kvarteren 7 och 8 föreslås ett sluttande parkstråk med gångväg på ca 

1 100 kvm. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Den täta stadsmiljön kan bli het under soliga sommardagar men även lokalt 

ge stora mängder ytligt dagvatten vid skyfall och åskväder. Vegetation av 

olika slag såväl på allmän plats som i de privata kvarteren har stor betydelse 

för att utjämna lokalklimatet. Kvartersgårdarna och de privata trädgårdarna 

är därvid viktiga delar i Solbjer för att skapa en hög urban biologisk 

mångfald och för att skapa en attraktiv och grön stadsdel. Växtbeklädda tak 

och fasader, gatuträd och gatuplanteringar är sätt att utveckla en hållbar 

stad. Detta ger även ökade vistelsevärden på gator och torg. 

Solbjersvägen föreslås fortsatt ha en plantering med tre rader träd. En viss 

ombyggnad av gatan behöver göras för att möjliggöra angöring, parkering 

och kompletterande körfält. Detta innebär något glesare trädrader mot gång- 

och cykelbana, men mittremsans ekar bevaras. Kompletteringar med busk- 

eller häckplanteringar behövs för att dämpa förhärskande vindar. 

Sölvegatans trädplanteringar föreslås i huvudsak bibehållna där det är 

möjligt och kompletteras med nya träd och läskapande buskplanteringar. 

Längs med spårvägsgatan etableras ny grönska, i första hand träd, bl a i 

gatan i mötet med Bananparken, nedanför den öppna dagvattendammen och 

vid torget. I övrigt föreslås spårvägsgatan planteras med träd och buskar 

mellan angöringsplatser i gatan, förutom vid spårvägshållplatsen som 

föreslås få en plantering även på perrongerna. 

På kvartersmark är ambitionen att miljöklass A ska tillämpas för urban 

biologisk mångfald som finns redovisat i Miljöbyggprogram Syd. Detta 

innebär bland annat att det för de privata fastigheterna kommer att ställas 

krav på grönytefaktor. Genom tillämpning av grönytefaktorn säkerställs en 

viss kvantitet och kvalitet av grönyta. Syftet är att få en ökad andel grönska 

för att få ett bättre lokalklimat och en fördröjning av dagvattnet. 

Föreslagen planbestämmelse (n2) på kvartersmark innebär att minst två träd 

ska planteras på respektive fastighet. Gårdsbjälklag ska i flertalet kvarter 

vara planteringsbara. 

Trafik 

Kommunens strävan är att bilanvändningen i framtiden successivt kan 

minska. För Lund NE/Brunnshög har ett planeringsmål för resandet satts 

upp: 1/3 färdas med bil, 1/3 med spårvagn eller buss, 1/3 går eller cyklar. 

Områdets goda kollektivtrafikläge gör det möjligt att klara ett vardagsliv 

helt utan bil för de som bor i och de som pendlar till och från området. En 

hög exploatering eftersträvas för att få en god och varierad lokal service 

etablerad. I samtliga kvarter byggs hus där olika serviceverksamheter kan 

etableras i gatuplanet. Gatumiljön inom Solbjer utformas med stor omsorg 

primärt för gående och cyklande. Bilister får i gårdsgatunätet färdas på 

fotgängarnas villkor. 

De befintliga gatorna Sölvegatan och Solbjersvägen utgör stommen i 

biltrafiknätet. Från dessa nås flertalet kvarter genom två tillfarter i väster 

och en i norr. Övriga kvarter nås via den nya spårvägsgatan som bidrar till 

att göra området lättillgängligt och till en god orienterbarhet. Utbyggnaden 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

av Lund NE/Brunnshög väntas ge ökade biltrafikmängder utmed 

Solbjersvägen. En utbyggnad till fyra körfält kan därför komma att ske. 

Spårvägsgatan föreslås delvis utformad som en uppsamlingsgata med ny 

tillfart till Neversvägen och delvis för behörig biltrafik. 

Neversvägen får en ny sträckning i sin västra del genom att den kopplas till 

spårvägsgatan cirka 200 m öster om Uardavägen. 

Cyklister och gående prioriteras, t ex föreslås gårdsgator inom Solbjer och 

väl tilltagna gång- och cykelytor längs de mer trafikerade gatorna; 

promenadvänliga upplevelserika miljöer eftersträvas. Cyklar ska ges 

tillräckligt utrymme för uppställning intill entréer både utomhus och 

inomhus. Bilar parkeras främst i parkeringshus i nära anslutning till 

huvudgatorna och till en mindre del i källargarage. Infarter till källargarage 

finns i gatuplan i byggnadernas fasader. Markparkering anläggs endast för 

handikappbehov och i begränsad omfattning för korttidsbesökare. 

Biltrafik 

Trafiken till och från planområdet samt andra utbyggnadsområden inom 

Lund NE/Brunnshög kommer att öka på huvudgatunätet. Solbjersvägen 

väster om den nya spårvägsgatan förväntas bli trafikerad av ca 15 000–20 

000 fordon/dygn (f/d), Sölvegatan norr om befintlig infart till Ericssonkvarteret 

av ca 12 000–15 000 f/d och Neversvägen av ca 3000 f/d. 

Trafikprognos för området. Antal fordon/dygn. 

Den mer intensiva biltrafiken återfinns således på Solbjersvägen och 

Sölvegatan samt i viss mån på västra delen av spårvägsgatan och 

Neversvägen. Övriga gator bedöms få små eller mycket små trafikmängder, 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

främst beroende på placeringen av de två större p-anläggningarna i 

kvarteren 2 och 3 med totalt ca 900 p-platser. 

Gatunätet inne i storkvarteret Solbjer föreslås vara så kallade gårdsgator 

med biltrafik i låg hastighet på de gåendes villkor. Trafikintensiteten 

bedöms här vara låg, eftersom merparten av bilarna parkeras i p-husen som 

är belägna vid infartgatorna i storkvarteret. Motivet är att skapa en lugn 

småskalig gång- och cykelmiljö. 

Gång- och cykeltrafik 

Planområdet ska präglas av hög tillgänglighet och en attraktiv miljö för 

gång- och cykeltrafikanter. 

Cyklister ska enkelt och bekvämt kunna förflytta sig inom och ha gena 

prioriterade stråk genom området. Den viktiga huvudförbindelsen i sydväst 

från stadskärnan via LTH/ Ideon - Sölvegatan under E22 ska ges särskilt 

hög kvalité och prioritet i korsningar med biltrafik. Speciellt gäller det 

korsningen Sölvegatan- Uardavägen- spårvägsgatan där en koncentration av 

pendlande cyklister kan förväntas. Två huvudstråk med enkelriktade 

cykelbanor på ömse sidor följer sedan spårvägsgatan respektive Sölvegatan 

norrut mot ESS och Odarslöv. I Sölvegatans korsning med Solbjersvägen 

utnyttjas redan anlagda gc-tunnlar. I cirkulationsplatsen spårvägsgatan - 

Solbjersvägen förutsätts att biltrafiken har väjningsplikt gentemot cyklister. 

Stråken anknyter mot Östra Torn i söder via bl a Uardavägen och 

Bananparken och i öster längs Neversvägen. Uardavägen behöver därvid 

kompletteras med cykelfält. Ett trafiksäkert gc-stråk i nordost leder förbi 

kvarteret Solfångaren via en befintlig gc-tunnel under Solbjersvägen mot det 

framtida skolområdet och rekreationsområdena i öster. 

Befintliga cykelstråk och förslag till nya cykelstråk. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

I anslutning till spårvagnshållplats, torg och offentliga lokaler ska 

cykelparkering anordnas i gatumiljön. 

Gångmiljön präglas av grönska i olika former såsom gatuträd, lägivande 

buskplanteringar och gräsytor. Uppehållsplatser med parkbänkar anläggs 

gärna där intressanta utblickar finns. Blomplanteringar utgör accenter längs 

gångstråken. 

Kollektivtrafik 

Spårvägen är kollektivtrafikens ryggrad i Brunnshög och i Solbjer. Den ger 

direkt och bekväm kontakt med centrala staden och Lund C samt till 

forskningsanläggningarna. Spårvagnarna planeras avgå ca var 8:e minut i 

rusningstid i varje riktning. I en andra etapp planeras spårväg mellan 

Brunnshög och Dalby, där en regional linje knyter samman den planerade 

Simrishamnsbanan med Brunnshög och Lund C. 

Spåren förläggs i mitten av spårvägsgatan och vidare norrut mot MAX IV 

och ESS. I korsningen Sölvegatan – Uardavägen läggs spåren så att de 

väster om planområdet fortsätter till en spårvagnshållplats söder om 

Ericsson-kvarteret och vidare längs Sölvegatan under E22 fram till 

Ideonområdet. Planförslaget medger även att spåren förläggs på norra sidan 

av spårvägsgatan om de fortsatta spårvägsutredningarna skulle visa på 

övervägande fördelar med en sådan utformning. 

Karta över primär kollektivtrafik kring Solbjer efter spårvägens införande. 

När spårvägen etableras kommer befintliga busslinjer att anpassas till de nya 

förutsättningarna. Dagens linje 169 ersätts av en ny linje 168 Malmö-ESS. 

För 168 finns två alternativa sträckningar, som påverkas av läge och 

utformning av trafikplats Ideon (om trafikplatsen hamnar vid Sölvegatan 

och är öppen för busstrafik mot öster kan hållplats placeras i Sölvegatan 

söder om Ericssonkvarteret). Dagens linje 166 får en ny sträckning via 

Getingevägen och Norra ringen med hållplats på Solbjersvägen. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Inspirationsbild från spårvägshållplats i Strasbourg där träd har planterats 

på perrongerna. 

Utformning av gator 

Huvudgatorna ges normal gatustandard med separata gång- och cykelbanor 

och med utrymme för träd- och buskplantering. 

Spårvägsgatan i den västra delen fram till Neversvägens nya anslutning 

utformas på liknande sätt med spåren lagda i mitten på egen bana som kan 

vara gräsbeklädd. Resten av spårvägsgatan ges en smalare sektion där 

endast behörig biltrafik är tillåten. Tack vare de låga biltrafikflödena kan 

cyklister samsas med bilar i samma körfält, på cyklisternas villkor. 

I gårdsgatorna med gångfartstrafik inne i Solbjer är körbanor till stora delar 

enbart markerade i gångytan, kantstenar undviks. Här finns inga upphöjda 

speciella gångytor. Bilar får endast angöra och parkera kortare tid på 

anvisade platser. Körbanebredd och kurvradier hålls minimala, behövlig 

svepyta för servicefordon förses med avvikande gärna ojämn beläggning. 

Platser för lastning och lossning kan behöva markeras särskilt. 

De kortare kvartersgränderna söder och öster om spårvägsgatan som ingår i 

gemensamhetanläggningar på kvartersmark, föreslås få en liknande standard 

som gårdsgatorna. Samtliga gator bör ha infartströskel (cykelöverfart) från 

Sölvegatan, Solbjersvägen och spårvägsgatan. 

Då Uardavägen utgör ett viktigt framtida huvudstråk för gående och 

cyklister mot söder föreslås den kompletteras med cykelfält. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

En större förändring föreslås av korsningen Sölvegatan–Uardavägen - 

spårvägsgatan. När spårvägen anläggs kommer korsningen att flyttas något 

mot sydost samtidigt som den omformas till en tydligare fyrvägskorsning 

alternativt en cirkulationsplats. Utformningen av denna korsning ska särskilt 

studeras i kommande planarbete. Cyklister och spårvagn ska prioriteras. 

Korsningen mellan spårvägsgatan och Solbjersvägen föreslås utformad som 

en cirkulationsplats, där spårvägen går rakt genom rondellen. 

Cirkulationsplatsen utformas och regleras så att bilister har väjningsplikt 

gentemot fotgängare och cyklister, vilket ger en attraktiv och säker överfart 

för fotgängare och cyklister. Spårvägens nord-sydliga dragning tillsammans 

med en upphöjning av platsen stärker den rumsliga kopplingen över 

Solbjersvägen. Denna förbättrade koppling för oskyddade trafikanter över 

Solbjersvägen möjliggör att den byggda men ännu ej använda gc-tunneln 

strax väster om cirkulationsplatsen kan tas bort. 

På grund av nivåskillnaderna kommer Neversvägens omläggning att 

innebära att den nya gatusträckningen kommer att luta cirka 4 % från 

Iliongränd till spårvägsgatan. Detta kommer att innebära att Neversvägen 

behöver höjas ca 0,1-1,2 meter på sträckan norr om kvarteret Ilion (väster 

om Iliongränd). Eventuellt kan en mindre höjdjustering av korsningen med 

Iliongränd behöva göras vid det nordvästra hörnet av fastigheten Bonifacius 

1. 

Parkering 

Cirka 900 parkeringsplatser föreslås anordnade i två parkeringshus i kvarter 

2 och 3. Dessa ska kommunens parkeringsbolag preliminärt ansvara för. Ett 

tredje p-hus kan om behov uppkommer också uppföras i kvarter nr 6. 

Ytterligare utredning angående möjlig trafikteknisk utformning krävs för 

detta tredje p-hus. 

Parkering kan i flertalet kvarter som komplettering även anordnas i 

källargarage för att helt eller delvis täcka det bedömda behovet för kvarteret. 

Den sluttande terrängen gör att det finns speciellt gynnsamma 

källarlösningar för några kvarter om tillfart och höjder utnyttjas väl. Av 

trafiksäkerhetsskäl är dock möjliga lägen för utfarter från fastigheterna 

starkt begränsade. I övrigt föreslås att endast en begränsad markparkering 

för besökare får finnas. 

Parkerings- och garageplatser i området föreslås upplåtna på 

marknadsmässiga villkor, därigenom får bilisten på ett tydligt sätt bära sina 

egna kostnader. Om det inledningsvis visar sig att behovet av bilplatser är 

större än den anlagda tillgången kan kompletterande platser anordnas genom 

det kommunala parkeringsbolaget, i första hand kan det ske i den befintliga 

parkeringsanläggningen väster om Odarslövsvägen ca 400 m norr om 

Solbjer. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Cykelparkering ska anordnas vid entréer samt i garage eller gårdsbyggnader. 

Vid hållplatstorget ska allmän cykelparkering finnas för spårvagns- och 

busspendlare. 

För Lund NE/Brunnshög har byggnadsnämnden antagit en särskild 

miniminorm för bil- och cykelparkering: 

– 12 bilplatser per 1 000 kvm BTA kontor. 

– 8 bilplatser per 1 000 kvm BTA bostäder (0,6–0,8 bilplatser per lägenhet) 

– 20 bilplatser per 1 000 kvm BTA handel. 

– 25 cykelplatser per 1 000 kvm BTA kontors- respektive handelslokaler. 

– 30 cykelplatser per 1 000 kvm BTA bostäder. 

Med föreslagen exploatering medför denna norm att cirka 1 100 bilplatser 

krävs för bebyggelsens behov i området varav merparten kan inrymmas i de 

två p-husen. Mer än 3 000 cykelplatser behöver också anordnas. 

Bullerskyddsåtgärder 

Särskild trafikbullerutredning har utförts. Slutsatserna är att projektet som 

helhet har förutsättningar att uppnå god ljudkvalité för boende. Riktvärdena 

för bostäder överskrids speciellt intill planområdets västra och norra 

huvudgator samt längs spårvägsgatan. De relativt höga ljudnivåer som här 

förekommer föreslås kompenserade genom att bostäder i dessa lägen ska 

vara genomgående med öppningsbara fönster mot gård på ljuddämpad sida 

av bebyggelsen. Bebyggelsestrukturens slutna utformning bedöms vara 

gynnsam för detta samt att det också ska kunna anordnas tillräckligt med 

uteplatser i skyddade gårdsmiljöer. Fasadåtgärder ska vidtas för att klara 

ljudkraven inomhus. Gårdsmiljön i nordöstra hörnet av korsningen 

Sölvegatan – spårvägsgatan saknar delvis skärmande byggnader och kan 

därför behöva kompletteras med konstbyggnader, t ex murar, mot gatan. 

En dämpande spårbädd sänker utomhusnivåerna från spårvägen med 4-5 

dBA. 

Vibrationsdämpande åtgärder 

Gatuhus längs spårvägsgatan rekommenderas bli utförda med stomme av 

tyngre material, t ex betong, för att dämpa eventuella vibrationer från 

passerande spårvagnar. Då minskas även risken för störande stomljud från 

trafiken. 

Torg 

Torget och den centrala parken ska vara de naturliga samlingsplatserna i 

området. Torget med sin sluttande miljö förutsätts få en omsorgsfullt 

genomarbetad gestaltning med stenarbeten, blomsterplantering, sittbänkar 

och gärna något springvatten. 

Torget och spårvagnshållplatsen utformas som en sammanhängande gång- 

och cykelyta där bilister får färdas på de gåendes villkor. Cykelparkering 

ska finnas. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Ridvägar 

Befintliga ridvägar i Neversvägen - Sölvegatan föreslås flyttade till gång- 

och cykelstråket norr om befintlig bebyggelse i kvarteren Djingis Khan. 

Norr om kvarteret Ilion föreslås ridvägen placeras i parkområdet mellan 

Neversvägen och befintligt gång- och cykelstråk. 

Teknisk försörjning 

Energiförsörjning, tele/data samt vatten och avlopp 

Föreslagen bebyggelse kan anslutas till befintliga system för el, tele, data, 

VA och fjärrvärme i Sölvegatan, Neversvägen samt Brunnshögsvägen. 

Nya ledningar förläggs till största delen i befintliga och nya gator. Med 

undantag för källarbebyggelse kommer avledning av spillvatten och 

dagvatten att kunna ske med självfall. 

Ett u-område för VA, dagvatten och fjärrvärme föreslås i sydöstra delarna 

av kvarteren 7 och 8 ner till Neversvägen. 

Tre nya transformatorstationer föreslås inrymda i parkeringshusen i kvarter 

2 och 3. En mindre transformatorstation kan uppföras intill Neversvägen. 

Dagvattenhantering 

Dagvattnet avleds i ett fördröjande system innehållandes både 

kanaler/rännor, diken och dammar, i huvudsak placerade inom parkmark. 

Merparten av vattnet leds slutligen via befintliga dammar österut längs 

Neversvägen. För att minska risken för att dagvattensystemet blir 

överbelastat vid stora regn ska, där topografi och struktur tillåter, dagvattnet 

fördröjas i såväl stor som liten skala på både gatu-, park- och kvartersmark. 

En ny dagvattendamm i flera nivåer anläggs på parkmark i kvarter nr 5 som 

ersättning för befintlig damm som måste tas bort när spårvägsgatan anläggs. 

Den nya dammen kommer, liksom befintlig damm ha ett strypt högsta 

utflöde på 80 l/s för att inte öka flödet till nedströms befintliga 

dagvattensystem. Ett särskilt u-område i kvarterets västra del möjliggör 

anslutning av dagvattenledning från Ericssonkvarteret och Sölvegatan till 

den nya dammen. 

Hårdgörning av allmän plats och kvartersmark ska begränsas vilket på 

kvartersmark regleras genom Miljöbyggprogram Syd. Där hårdgörning ändå 

anses nödvändig ska företrädesvis genomsläpplig beläggning/material 

väljas. För att undvika att beläggningen inom närtid behöver bytas ut är det 

dock av stor vikt att driftsaspekter vägs in vid val av beläggning. 

De senaste årens översvämningar, där även Lunds kommun drabbats gör det 

än mer aktuellt att studera och styra regnflöden som överstiger 

dimensionerande regn och därmed kapaciteten i dagvattenledningarna. När 

ledningarnas kapacitet överstigs inom Solbjer kommer gator och parkytor 

att nyttjas för katastrofavledning. Genom att instängda lågpunkter undvikits 

inom området och att gatorna lutar ned mot dammarna har riskerna vid 

katastrofregn minimerats, t ex vid ett så kallat 100-årsregn. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Renhållning 

Området kommer att anslutas till den sopsuganläggning för 4-6 fraktioner 

som kommunen planerar att anlägga i kvarteren nordväst om Solbjersvägen. 

Särskilt ledningsnät kommer att byggas i områdets gatunät. 

På kvartersmark får fastigheter enskilt eller gemensamt anordna nedkast till 

sopsugsystemet. Då inte alla återvinningsfraktioner kan tas om hand av 

sopsugsystemet krävs även miljöstationer för sorterad återvinning av i första 

hand glas och metall. De föreslås utformade som i marken nedsänkta 

containrar, vilka om möjligt anläggs på kvartermark alternativt på 

allmänplatsmark. 

Bygglovplikt 

Enligt 5 kap 26 § PBL (1987:10) ska de överväganden som ligger till grund 

för omfattningen av kravet på bygglov redovisas i planbeskrivningen. 

Någon minskning av bygglovplikten föreslås ej, med hänsyn till 

planområdets läge och beskaffenhet. 

KONSEKVENSER 

Bedömning av behov att upprätta särskild miljöbedömning och 

miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken 

Kommunens bedömning i planprogrammet är att ett genomförande av 

detaljplanen inte medför betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 

6 kap 11–18 §§ miljöbalken och i 4 kap 34§ samt 5 kap 18 § plan- och 

bygglagen (1987:10). Denna motiverade bedömning har inte förändrats efter 

genomförda samråd med länsstyrelsen över planprogrammet. 

Behovsbedömningen i planprogrammet är gjord efter den praxis och mall 

som tillämpas av stadsbyggnadskontoret i planärenden. 

Sammantaget innebär bedömningen att planförslaget: 

- inte är i strid med riksintresset E22 eller dess funktion som transportled 

för farligt gods. 

- beträffande fornlämningar inte kräver ytterligare åtgärder då arkeologisk 

slutundersökning är utförd. 

- innebär god markhushållning då det omfattar redan planlagd och delvis 

exploaterad mark där omgivande huvudgator och ledningsnät är 

utbyggda. 

- stödjer de nationella miljömålen god bebyggd miljö och begränsad 

klimatpåverkan genom sin blandstadskaraktär, vindskyddade och 

solbelysta bostadsgårdar samt utvecklade dagvatten- och 

vegetationsmiljöer. 

I planarbetet har vidare särskilt utretts och studerats påverkan avseende 

grund- och dagvatten, gröna miljöer, lokalklimat, industribuller, buller och 

vibration från trafiken, säkerhet och trygghet speciellt för gång- och 

cykeltrafikanter samt utvecklad avfallshantering. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Utsedda byggherrar har även kunnat ge fortlöpande synpunkter och förslag 

för respektive kvarters gestaltande och tekniska utformning. 

Åtgärder har därefter inarbetats i planförslaget. 

Övergripande om miljöpåverkan 

I det följande beskrivs konsekvenser för miljön i och intill planområdet och 

de åtgärder som föreslås för att motverka negativ påverkan. 

Idag finns en gällande detaljplan för planområdet efter vilken befintliga 

huvudgator bussgata samt en park med damm i sydvästra delen redan 

anlagts, medan någon kontorsbebyggelse, ett högre hus med hotell och 

kongresslokaler mm inte blivit uppförda. 

Planförslagets huvudsyften är dels att kunna uppföra ett större antal 

bostäder vilket inte gällande detaljplan medger samt att förlägga 

kollektivtrafikstråket (Lundalänken) i ett västligare läge. Förslaget innebär 

att kontors- och hotellbebyggelsen begränsas till de norra och västra delarna 

medan merparten av området utnyttjas för bostäder och service. Befintlig 

park och damm föreslås ersatta av nya anläggningar i området. Bussgatan 

föreslås ersatt med en ny spårvägsgata i ett västligare läge. 

Planförslagets genomförande innebär att befolkningen och därmed 

aktiviteten inom området samt trafikbelastningen på gatunätet kommer att 

öka. Den nya bebyggelsen domineras av slutna kvarter med bostäder av 

olika typer. Utformningen präglas av stor variation i hushöjder och 

placering. Kontors- och parkeringshusen föreslås utformade som skärmande 

byggnader mot de större gatorna i väster och norr. Ett centralt parkstråk och 

ett torg skapar nya platser för möten och rekreation. Möjligheter till nya 

serviceetableringar och förskolor skapas. En ny spårvägslinje föreslås gå 

genom planområdet, vilket ökar utbudet av kollektivtrafik. Spårvägen utgör 

samtidigt en för Lund ny typ av påverkan på miljön i form av buller, 

vibrationer och säkerhet i trafiken. 

Genomförande av planförslaget innebär en utbyggnad med blandad 

stadsbebyggelse i närhet till kollektivtrafik och attraktiva gång- och 

cykelstråk. En utbyggnad här kan förväntas ge färre resor med bil sett ur ett 

regionalt perspektiv och den negativa miljöpåverkan av trafiken kan antas 

bli mindre än i andra mer perifera lägen i Lund. Vidare stödjer planförslaget 

LundaEkos strategi för bilsnål samhällsplanering där det anges att 

tätortsutveckling kring goda kollektivtrafiklägen, i synnerhet spårbundna, 

ska prioriteras. 

Planen bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen begränsad 

klimatpåverkan och god bebyggd miljö. Området får en stadsbebyggelse- 

karaktär i stället för öppet landskap och anknyter väl till den befintliga 

staden. 

Området är vindutsatt, den nya bebyggelsen medför att nya läplatser skapas 

samtidigt som mer vindutsatta platser kan uppkomma. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Genomförande av planförslaget medför förutom den tänkta bebyggelsen 

även omfattande kommunala investeringar i den lokala infrastrukturen 

såsom parker, gc-vägar, gator, spårväg, sopsugsystem, vatten- och 

avloppsanläggningar, dagvattensystem mm. 

Däremot kan redan gjorda investeringar i den övergripande infrastrukturen 

utnyttjas såsom huvudgator och huvudledningssystem. 

I samband med utarbetande av gällande detaljplan har arkeologiska 

slutundersökningar gjorts och dokumenterats varvid inga fornminnen 

befunnits bevaransvärda. 

Påverkan på omgivningen 

Omgivningen utgörs av bostadskvarter med parkområden i söder och öster, 

av kontorskvarter i väster samt jordbruksmark i norr. 

Ombyggnad av delar av gatunätet, parkområden samt tillskapandet av nya 

bostadskvarter kommer att påverka och delvis förändra närområdena och 

parkerna intill befintliga bostäder. Utformningen av den nya bebyggelsen 

bidrar samtidigt till att begränsa bullernivåerna i befintlig bebyggelse. 

Biltrafikförhållandena för befintliga bostäder i söder och öster samt för 

kontorsbebyggelsen i väster kommer att förändras då den nya bebyggelsen 

innebär ökade trafikmängder, speciellt morgon och eftermiddag. Sol- och 

skuggförhållandena kommer att förändras i delar av bostadskvarteret 

Solfångaren öster om planområdet. 

Planområdet berör ca 12 hektar mark som ursprungligen utgjordes av god 

jordbruksmark av klass 9. Redan byggda anläggningar i området har redan 

medfört att värdet av jordbruksmarken starkt reducerats. Jämfört med 

konventionellt jordbruk som är artfattigt kommer föreslagna parker och 

gröna kvartersmiljöer med delvis öppen dagvattenhantering att öka 

artrikedomen i området. 

Beroende på bland annat markens beskaffenhet (tät alternativt 

genomsläpplig mark), dagvattnets kemiska status samt typ av 

dagvattensystem påverkar regn/dagvattnet grund- och ytvatten i olika 

grad. Utförd geoteknisk undersökning (SÄVAB, 900417) redovisar 

genomgående täta jordar inom området. Detta medför att volymen vatten 

som perkolerar ned till grundvattnet idag liksom i framtiden kommer att 

vara begränsad, vilket i sin tur innebär att dagvattnets påverkan på 

grundvattnet kommer att vara begränsad. 

De hårdgjorda ytorna kommer att öka med planens genomförande, men 

ambitionen är att ställa krav på grönytefaktor, fördröjning på tomtmark 

och att i öppna dammar och kanaler fördröja dagvattnet inom området. På 

detta vis minskas effekterna av den snabbare avrinning som en ökad andel 

hårdgjorda ytor har som följd. 

Denna fördröjning av dagvattnet minskar belastningen på befintliga 

dagvattensystem nedströms och på Höje å. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

I planarbetet ska möjligheterna att hantera överskottsmassor på ett varsamt 

sätt undersökas så att näringsinnehållet i de ”orörda” jordmassorna kan 

bibehållas och nyttjas på annan plats bl a för odling. 

Mark, luft och vatten 

Luftföroreningar 

Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för 

svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). 

Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna 

inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer 

inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget 

innebär bedöms inte medföra att nivåerna för befintlig bebyggelse kommer 

att överskridas. 

Markradon 

Större delen av utbyggnadsområdet ligger inom område med radonhalt 25- 

40 kBq/m 3 , som kallas normalriskområde (Normalriskmark 10-50 kBq/m 3 

och högriskmark >50 kBq/m 3 ) Det innebär att vissa byggtekniska 

överväganden och åtgärder krävs. Exploatör skall i samband med bygglov 

redovisa radonmätningar som underlag för radonklassificering av området. 

Vid normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddade. Vid 

högriskmark ska byggnader utföras radonsäkrade. 

Jordmassor 

I planarbetet ska möjligheterna att hantera överskottsmassor på ett varsamt 

sätt undersökas så att näringsinnehållet i de ”orörda” jordmassorna kan 

bibehållas och nyttjas på annan plats bl a för odling. 

Markföroreningar 

Om markföroreningar upptäcks så bör sanering ske till Naturvårdsverkets 

riktvärden för känslig markanvändning (bostäder, förskolor). 

Vindpåverkan 

Särskild konsult, Erik Johansson, Avd för boende bostadsutveckling LTH, 

har anlitats för en vindstudie av området. 

Området är högt beläget i staden Lund. Det är därför starkt utsatt för alla 

förekommande vindriktningar. Dominerande vindriktning är sydväst till 

väst, och förekommer mest sommar, höst och vinter. 

Kalla vindar från nord till ost är relativt vanliga vinter och vår. Den 

omgivande befintliga bebyggelsen i väster, söder och öster har en viss 

bromsande inverkan på vindhastigheterna. 

På solbelysta platser kompenseras vindens avkylning under vår, sommar 

och höst. Vintertid är solens strålning oftast för svag. 

Vindskydd i alla riktningar bör eftersträvas då vindhastigheter över ca 5 

m/s, som ofta upplevs obehagliga, är vanliga i området. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

I storkvarteret Solbjer är utformningen med de korta vinklade gårdsgatorna 

och slutna oregelbundna byggnadsformerna med likartad hushöjd gynnsamt 

dämpande på vindar i olika riktningar. Öppningarna mellan och i kvarteren 

kan dock bli starkt vindutsatta. Speciellt vindkänslig plats är öppningen mot 

Sölvegatan mellan kvarter 2 och 3 där också vindturbulens kan uppstå på 

grund av det högre tornhuset. Andra vindkänsliga platser är öppningar och 

portaler mellan högre byggnader mot Solbjersvägen och Sölvegatan. 

De öst-västliga gatorna mellan kvarter 1 och 3 respektive 3 och 5 bör förses 

med vindskydd genom skärmar och/ eller träd- och buskplanteringar. 

Närparken bör innehålla såväl läskyddande och skuggande vegetation vid 

sittplatser som soliga öppna ytor. Ett annat sätt att åstadkomma vindskydd 

kan vara att skapa några nedsänkta uppehållplatser i parkmiljön. 

Kvartersgårdarna i nr 7,8 och 9 är i någon mån känsliga för vindar från 

söder, vegetation och gott solinfall kompenserar dock i dessa lägen. 

Befintlig vegetation bör kompletteras för ett gott läskydd. 

Generellt ger platta tak upphov till vindturbulens bakom byggnaden. 

Sadeltak med lutning 30-40 grader är idealiska för en minimering av 

vindpåverkan i marknivån. 

Längs de befintliga huvudgatorna Sölvegatan och Solbjersvägen, som är 

breda och raka, kan höga vindhastigheter uppstå, då trädplanteringarna så 

länge de är unga, endast ger en begränsad dämpning. 

Komplettering med buskar och häckar längs dessa gator kan dämpa 

vindpåverkan på gång-och cykeltrafikanter och samtidigt utgöra vindbuffert 

runt hela Solbjer. 

Den nya spårvägsgatan som också är relativt bred och är orienterad i 

nordost-sydväst riskerar att bli rejält blåsig och genom sin krökta form 

orsaka accelererande vindar längs fasaderna. Speciellt utsatt är mynningen 

mot Sölvegatan. 

Vindens påverkan kan dämpas genom åtgärder såsom omsorgsfull 

fasadutformning, gatuhusens inbördes placering, skärmtak och vindskärmar 

vid entréer och hållplats/torg samt plantering av vindbromsande träd och 

häckar/ buskar längs gatan. Mynningen i väster bör förses med skärmar 

eller buskvegetation. 

Inför genomförande av planen bör projektering av såväl gator, torg och 

parker kvalitetssäkras avseende minimering av vindpåverkan. 

Bebyggelsens delprojekt bör på motsvarande sätt kvalitetssäkras under 

projekteringen. För de mest utsatta platserna rekommenderas 

vindtunnelförsök alt datorsimulering innan projekten genomförs. 

Den befintliga bostadsbebyggelsen i kv Solfångaren öster om planområdet 

kommer att gynnas av den skärmverkan som byggnaderna i kvarter 7 och 8 

ger. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Skuggning och sol 

Stadsbyggnadskontoret har särskilt studerat framtida sol- och 

skuggningsförhållanden i den nya bebyggelsen samt de angränsande 

bostadskvarteren. 

Den föreslagna bebyggelsens skuggning har studerats avseende 

förhållandena vid vårdagjämning 20 mars kl. 9, 12 och 15, vid 

sommarsolståndet 20 juni kl. 9, 12, 15 och 18 samt vid höstdagjämning 22 

september kl. 9, 12 och 15. Studierna visar att föreslagna parkytor blir väl 

solbelysta under sommarhalvåret samt till viss del under vintertid. Även 

spårvägsgatans gångytor har gott solläge, speciellt längs den östra sidans 

fasader. Torget har gott solläge på ytorna närmast fasaden på kvarter nr 2. 

Kvartersgårdarna i kvarteren nr 4, 5 och 9 bedöms ha mycket bra 

solförhållanden, endast ytorna närmast de mot väster belägna byggnaderna 

är mest i skugga under sommarhalvåret. Gårdarna i kvarteren 1, 2, 7 och 8 

har mindre än hälften av ytan solbelyst under sommarhalvåret. 

Då samtliga dessa kvarter innehåller bostäder krävs att de solbelysta delarna 

av gårdsmiljön är tillgänglig för alla boende för att nå en tillfredställande 

boendekvalitet. 

Anordnande av gemensamhetsanläggning förutsätts därför för samtliga 

kvartersgårdar. Bostadslägen mot parkmiljöerna tillgodoräknas solvärdena 

där. Bostäderna i byggnaderna mot Solbjersvägen, i byggnaderna på norra 

sidan av spårvägsgatan och i kvarteren 7, 8 och 9 är mer beroende av 

utemiljön på gårdarna. Flertalet av dessa har dock en gårdsfasad mot 

solsidan. Förbättrade solvärden på gårdarna erhålls generellt om 

taknockhöjden i byggnader mot väster hålls nere, en granskning bör därför 

ske i slutskedet av planläggningen när fler husdetaljer har kunnat 

klarläggas. 

Den befintliga bostadsbebyggelsen i kv Solfångaren öster om planområdet 

bedöms inte att påtagligt påverkas av skuggeffekter dagtid från de nya 

byggnaderna i kvarter 7 och 8. Kvällstid under sommarhalvåret kan det 

emellertid i marknivån bli avskuggat framför de närmast belägna 

byggnaderna. 

Vatten 

Länsstyrelsen har framfört att redovisning av miljökvalitetsnormer för 

vatten i översiktplanen saknas. Kommunen har tillsatt en arbetsgrupp 

bestående av VA SYD, stadsbyggnadskontoret, tekniska förvaltningen samt 

miljöförvaltningen, som ska ta fram en dagvattenstrategi för att hantera 

frågan om dagvattenhantering inom kommunens ansvarsområde. Syftet är 

att få en dagvattenstrategi som fungerar som ett förvaltningsövergripande 

verktyg för att hantera ambitioner, mål, krav, förutsättningar och 

ansvarsfördelning. Dagvattenstrategin behandlar enkom dagvatten inom 

urbana områden. 

I ett klimat som är föränderligt krävs det ett robust miljö- och 

klimatanpassat system som kan hantera dagvattnet, därigenom kan man 

åstadkomma ökad livskvalitet och ett mer attraktivt Lund. I kommunen ses 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

därför vattenfrågan som en helhet och ur ett övergripande perspektiv. Det är 

viktigt att åtgärderna som vidtas är av rätt karaktär och att de sätts in på rätt 

plats. Det som styr insatserna är dagvattnets föroreningsgrad och 

recipientens känslighet. Arbete med klassificering av de olika recipienternas 

känslighet görs parallellt med dagvattenstrategin. 

Planområdet ingår i avrinningsområdet för Höje å. Genom att använda t ex 

gröna tak, möjliggöra fördröjning av dagvatten på tomtmark, i 

dräneringsdiken och ha fördröjningsmagasin eller dammar i parkmark kan 

dagvatten från området fördröjas och i viss mån renas. Dagvattnet kommer 

att anslutas till befintligt öppet dagvattensystem längs Neversvägen där 

ytterligare fördröjning och rening kan ske. Kvaliteten på recipient och 

grundvatten bedöms därför inte påverkas vid ett plangenomförande. 

Hälsa och säkerhet 

Trafikmiljön 

Det redan utbyggda huvudgatunätet i Sölvegatan och Solbjersvägen samt 

buss-stråket Lundalänken är en del av trafikmiljön för de boende öster och 

söder om planområdet. Miljön belastas av den täta regionala busstrafiken 

samt arbetspendlingen med bil till verksamheterna i det intilliggande 

Ericsson-kvarteret och i Ideon-området på andra sidan E22. Påverkan 

bedöms främst utgöras av trafikrisker i det storskaligt utformade gatunätet. 

Å andra sidan gynnas de boende av tillgången till en tät busstrafik till Lund 

C, Malmö och Södra Sandby. 

I samband med utbyggnaden av planområdet kommer trafikmiljön att göras 

mer säker speciellt för gång- och cykeltrafikanter. Samtliga större 

korsningar kommer att byggas om varvid gång- och cykelöverfarter 

hastighetssäkras genom upphöjning och liknande åtgärder. När spårvägen 

etableras kommer busstrafiken att minska och flyttas till Solbjersvägen och 

Sölvegatan. 

Vidare är möjligheterna till utfart från fastigheter starkt begränsade vilket 

ger en tryggare och säkrare trafikmiljö för gång- och cykeltrafikanter. 

Trafikbuller 

Bebyggelsen inom området utformas till större delen som slutna kvarter för 

att ge skydd för trafikbuller från framförallt E22:an, Sölvegatan, 

Solbjersvägen och spårvägsgatan . Bostadsbebyggelsens utformning har 

särskilt studeras med hänsyn till trafikbuller från intilliggande gator samt 

spårvägsgatan. 

Utredningar har genomförts av konsultföretaget Ramböll under 2012. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Riktvärden 

Följande riktvärden för trafikbuller, enligt regeringens proposition 1996/97:53, ligger till grund för 

planeringen. Värdena bör inte överskridas vid nybyggnad. 

Bostäder, vård- och undervisningslokaler 

ekvivalentnivå ute frifältsvärde 55 dBA 

inne 30 dBA 

maxnivå ute frifältsvärde 70 dBA ( vid uteplats) 

inne 45 dBA ( nattetid ) 

Kontor , verksamheter inne frifältsvärde 40 dBA 

I Boverkets Allmänna råd 2008:1 ”Buller i planeringen – planera för 

bostäder…” uttalas att planen bör säkerställa att högst 55 dB(A) i 

ekvivalentnivå respektive 70 dB(A) maximalnivå erhålls utomhus vid fasad 

och på uteplats. Avsteg kan göras om tyst sida finns för hälften av 

bostadsrummen i berörda bostäder samt att uteplats och gårdsytor finns på 

den tysta sidan. Inomhusnivåer får inte i något fall överskridas. 

Bullernivåerna för planområdet har beräknats utifrån prognostiserad 

trafikutveckling. Utomhusnivåerna längs Solbjersvägen uppskattas uppgå 

till 64-71 dBA ekvivalentnivå och 76-89 dBA maximalnivå. 

Utomhusnivåerna längs Sölvegatan uppskattas uppgå till 64-66 dBA 

ekvivalentnivå och 72-78 dBA maximalnivå. 

Utomhusnivåerna längs spårvägsgatan väster om Neversvägen uppskattas 

uppgå till 60-65 dBA ekvivalentnivå och 69-82 dBA maximalnivå. 

Utomhusnivåerna längs spårvägsgatan öster om Neversvägen uppskattas 

uppgå till 51-55 dBA ekvivalentnivå och 68-80 dBA maximalnivå. 

Utomhusnivåerna längs Neversvägen uppskattas uppgå till 56-58 dBA 


Utomhusnivåerna vid kvarteren Djingis Khan och Ilion uppskattas uppgå till 

47-55 dBA ekvivalentnivå och 52-63 dBA maximalnivå. 

Utomhusnivåerna från spårvägen uppskattas uppgå till 56-61 dBA 


1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Illustrationen redovisar beräknade bullernivåer för vägtrafik 

(ljudutbredning två meter ovan mark – ekvivalentnivå) utifrån 

prognostiserad trafikutveckling. 

Illustrationen redovisar beräknade bullernivåer för spårvagnstrafik 

(ljudutbredning två meter ovan mark – ekvivalentnivå) utifrån 

prognostiserad trafikutveckling. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Planområdets bostadsbebyggelse bedöms godtagbar då olika åtgärder mot 

bullerstörningar föreslå, t ex genomgående bostäder med fönster mot en tyst 

sida. Särskild noggrannhet med buller avskärmning mot gårdsmiljön krävs i 

kvarter nr 5. Anläggs en dämpande spårbädd på spårvägsgatan sänker 

detta ljudnivån 4-5 dBA. 

Befintliga bostäder inom kvarteren Djingis Khan och Ilion bedöms inte få 

ljudnivåer som överskrider riktvärdena vid fasad. Kvarteret Solfångaren 

bedöms få god skärmeffekt av den nya bebyggelsen. 

Vibrationer 

Eventuella vibrationer från den framtida spårvägen har utretts av Ramböll i 

samband med gjord trafikbullerutredning. Beroende på val av vagntyper och 

spårbäddens konstruktion kan olika grad av vibration uppkomma. Man 

föreslår att intilliggande gatuhus utförs med tung konstruktion (t ex 

betongstomme) som dämpar eventuellt uppkommande vibrationer från 

spårvägen och minskar risken för oönskat stomljud från trafiken. Frågan 

kommer att studeras ytterligare inom spårvägsprojektet. 

De viktigaste parametrarna när det gäller vibrationer i t.ex. en bostad nära 

en väg. Parametrarna är även styrande för vibrationer från spårväg. 

Risker (farligt gods m m) 

Trafik med farligt gods på motorvägen E22 cirka 300 m väster om 

planområdet bedöms på grund av avståndet och förekomsten av 

mellanliggande bebyggelse inte innebära någon påtaglig risk för de som 

vistas i planområdet. Riskutredning har under 2012 gjorts i samband med ny 

detaljplan för kvarteret Höjdpunkten i nordväst. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Elektromagnetiska fält (spårvägen) 

Eventuella risker med elektromagnetiska fält utreds inom spårvägsprojektet 

och redovisas i det fortsatta planarbetet. 

Industribuller 

I den befintliga kontorsbebyggelsen i kvarteret Nya Vattentornet väster om 

planområdet finns större kylaggregat och reservkraftanläggning belägna i 

den sydvästra delen av kvarteret. Bullerstudier har genomförts för de 

närmast liggande kvarteren 5 och 9. Bullerberäkningarna visar på 33 dBA 

ekvivalentnivå vid bostadsfasaderna i kvarter 5 och på 37 dBA 

ekvivalentnivå i kvarter 9 på ljud från kylaggregaten vilket är lägre än 

godtagbara riktvärden. Vid de enstaka tillfällen då kyl- och 

reservkraftanläggningarna är i gång ökar bullernivåerna vid fasad till 38 i 

kvarter 5 respektive 43 dBA i kvarter 9. 

Föreslagna åtgärder med anledning av trafikbullret med genomgående 

bostäder i dessa kvarter bedöms tillräckliga även för denna bullersituation. 

Naturmiljö 

Redan planlagt område 

Solbjersområdet planlades 1999 och åren därefter anlades bussgata, 

allmänna gator, gc-vägar, gc-tunnlar, ledningar, dagvattendammar, 

parkeringsplatser samt kvarteren med bostadsbebyggelse i östra gränsen. 

Cirka tio år senare anlades även park i södra delen av området. Obebyggda 

delar består av icke uppodlad jordbruksmark. 

Kulturmiljö 

Stads- och landskapsbild 

Planområdet ligger inom ett område med kulturmiljövärden som omfattar 

hela Lunds tätort enligt Länsstyrelsens kulturmiljöprogram. 

Programförslaget redovisar en första större etapp av utbyggnaden av Lund 

NE/Brunnshög och planeras på sikt att ingå i en ny större sammanhållen 

stadsstruktur innefattande även de stora forskningsanläggningarna MAX IV 

och ESS längre ut vid Odarslövsvägen i nordost. I förslaget redovisas en 

samlad och jämnhög bebyggelse så när som på en profilbyggnad om 9–10 

våningar. Förslagets påverkan på Lunds stadssiluett bedöms bli liten med 

hänsyn till omgivande befintlig kontorsbebyggelse. 

Sociala konsekvenser 

Mångfald och jämställdhet 

Variation av lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer är möjlig enligt 

planförslaget. Service, bostäder och verksamheter ska blandas i området, 

helst i varje byggnad. Området kommer att innehålla flera möjliga 

mötesplatser och huvudstråken i området planeras bli utformade så 

upplevelserika som möjligt med bl a lokaler i bottenvåningarna. Stort fokus 

läggs på att skapa en attraktiv kollektivtrafik samt miljöer som prioriterar 

gående och cyklister. Detta underlättar för människor som inte har tillgång 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

till bil att röra sig till och från området. Sammantaget bör detta attrahera 

breda grupper av människor och företag till området. 

I den framtida stadsdelen norr om Solbjersvägen planeras även ett centrum 

med livsmedelshall, stadsdelspark och skolområde med idrottshall mm. 

Barnperspektivet 

Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och 

situation i enlighet med barnkonventionen tagits. Den gröna strukturen 

innebär att stadsdelen blir tillgänglig för många. De nya platserna och 

parkrummen skapar tillsammans med Bananparken nya spännande miljöer 

för barn, ungdomar och vuxna. Bra gårdsmiljöer i kvarteren är också viktiga 

inslag. 

Området är väl anpassat till barns behov. Inom planområdet planeras två 

mindre förskolor och det finns plats för flera mindre lekplatser. De nya 

förskolorna placeras tillgängligt i goda terräng- och sollägen. Den centrala 

parken utgör en särskilt fin tillgång för området som rekreations- och 

samlingsplats. Skolvägarna inom området bedöms relativt säkra eftersom 

endast gator med begränsad trafik (spårvägsgatan och Neversvägen) måste 

passeras i plan Det finns även en befintlig gc-tunnel under Spelmansvägen, 

som leder till Östra Torns- och Flygelskolorna. En stor del av spårvägsgatan 

planeras för enbart behörighetstrafik och i samband med det fortsatta 

planerandet av Neversvägens omläggning kommer åtgärder som höjer 

säkerheten särskilt att studeras. Utbyggnaden av planområdet ska ske 

parallellt med att det byggs en ny grundskola och förskola norr om 

Solbjersvägen. Denna kommer att nås genom den befintliga planskildheten 

under Solbjersvägen som är placerad öster om planområdet. Trafikmiljön 

utformas för att för att få en trivsam och säker miljö med gårdsgator samt 

hastighetsdämpande åtgärder vid gång- och cykelpassager på större gator. 

Tillgänglighet 

Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och 

användbarhet för funktionshindrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet i 

12 § BVF (byggnader) samt 3 kap 15 § PBL (1987:10) (tomter) i detalj 

kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnads- och 

markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovprövning. 

Reglerna om tillgänglighet och användbarhet i ”Bättre för alla” version 3 

förutsätts bli tillämpade i enlighet med markavtal. 

Planförslagets utformning innebär att tillgänglighetskraven enligt ovan kan 

uppfyllas. 

Säkerhet och trygghet 

Planområdet är obebyggt men gränsar till bostadsbebyggelse på Östra Torn 

och kontorsbebyggelse inom Ericssonkvarteret. Området berör viktiga gång- 

och cykelförbindelser samt hållplatsmiljöer som idag saknar en god kontakt 

med bebyggelse. Den föreslagna bebyggelsestrukturen med aktiva 

bottenvåningar och med entréer mot kvarterens omgivande gator bidrar till 

att skapa en trygg miljö utmed områdets huvudstråk och hållplatsmiljöer. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Områdets föreslagna variation av byggnadernas funktionsinnehåll bidrar 

likaså till aktivitet under såväl dagtid som kvällar och helger. 

I den lokala trafikmiljön prioriteras säkerheten för gång- och 

cykeltrafikanter. 

Planutformningen bedöms ge förutsättningar för en god miljö från 

trygghets- och säkerhetssynpunkt. 

FÖRUTSÄTTNINGAR 

Plan- och bygglagen 

På grund av att planärendet påbörjades år 2010 är denna detaljplan upprättad 

med så kallat normalt förfarande enligt plan- och bygglagen (SFS 1987:10). 

Planområdet 

Planområdet omfattar del av fastigheten Östra Torn 27:2. 

Flygbild över planområdet från söder. 

Bebyggelse 

Planeringen av Solbjersområdet inleddes under slutet av 1990-talet. Då 

planerades ett renodlat arbetsplatsområde som skulle bli en ny etapp av 

utbyggnaden kring Ideon med större kontor och forskningsanläggningar 

samt en hotell- och kongressanläggning. I kvarteret Nya Vattentornet har 

större kontorshus uppförts för Sony Ericsson och ST Ericson. Det äldsta 

byggdes 1996 och 2008 färdigställdes det senaste. I kvarteret Solfångaren 

och Solfångaren norr om Neversvägen, byggde Peab åtta punkthus med 

bostäder 2004-2006. Kommunen byggde under samma tid gator med tunnlar 

och broar, gc-vägar, bussgatan Lundalänken, ledningar samt 

dagvattensystem. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Geoteknik 

Geotekniska undersökningar redovisar huvudsakligen tät lermorän inom 

området. Perkolering eller infiltration är inte möjlig. Mindre stråk av diabas 

har påträffats vid anläggande av gångtunnel under Solbjersvägen. 

Riksintressen 

E22:an som ligger väster om planområdet ingår i det nationella 

stamvägnätet och den svenska delen av det transeuropeiska transportnätet 

och är av riksintresse enligt 3 kap 8§ MB . E22:an är en rekommenderad 

färdväg för transport av farligt gods. 

Tidigare ställningstaganden 

Översiktsplan 

Den antagna kommuntäckande översiktsplanen från 2010 anger att Lund 

NE/Brunnshög byggs ut som en blandad stadsdel med i huvudsak 

småstadskvarter där bostäder och icke störande verksamheter blandas. 

Fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög 

Samrådshandling daterad 2012-03-02 har varit föremål för samråd under 

tiden 10 april-11 juni 2012. Arbete med utlåtande över inkomna yttranden 

pågår (sep 2012). 

I norr och väster avgränsas översiktsplaneområdet av väg E22, i söder av 

befintlig bebyggelse i stadsdelen Östra Torn samt i en förlängning av 

Spelmansvägen, i öster delvis av Kungsmarken och det öppna 

landskapet ut mot Odarslöv. 

Genom denna fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög avses 

en långsiktig struktur läggas fast som ett stöd för mer detaljerad 

planläggning samt en enighet nås mellan stat och kommun kring synen 

på avvägningen mellan allmänna intressen och säkerställande av 

riksintressen. 

Viktiga övergripande och strategiska frågor som hanteras i planen 

är främst: 

• Sammanhanget kring forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. 

• Påverkan på de allmänna intressen, bl.a. riksintressen. 

• Övergripande trafikstruktur samt etablering av spårväg. 

• Sammanhållen grön- och blåstruktur. 

• Bebyggelsestruktur för blandstad, bostäder och verksamheter. 

Ramprogram för Brunnshög 

I oktober 2006 godkände Byggnadsnämnden i Lunds kommun ett 

ramprogram för fortsatt planering och utveckling av Brunnshög. En blandad 

stadsbebyggelse innehållande kontor, bostäder, handel och annan service 

eftersträvades. Området skulle förses med högklassig kollektivtrafik, en 

spårväg. 

Ramprogrammet har senare utvecklats i dokumentet ”Lund NE/ Brunnshög 

VISION OCH MÅL” (se nedan). 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Vision och mål för Lund NE/ Brunnshög 

Politiskt beslut fattades i november 2010 om inriktningen för en ny 

stadsstruktur. De grundläggande och övergripande visionsmålen beskrivs på 

73 sidor i dokumentet ”Lund NE/ Brunnshög VISION OCH MÅL”, vilket 

har antagits av kommunen i juni 2012. 

För Solbjer väsentliga delar har refererats i inledningen till denna 

samrådshandling. 

Detaljplaner 

För området gäller detaljplanerna med nummer: L 740, L 624, L 580, 461 

och 367, -varav den äldsta är från 1974 och den nyaste från 2000. 

Genomförandetiden för den nyaste detaljplanen gick ut 2010-12-19. 

Större delen av planområdet omfattas av detaljplan L 740 från år 2000. 

Huvudsyftet med detaljplanen var att möjliggöra en fortsatt exploatering 

av den södra delen av Brunnshögsområdet med ett bostadskvarter i östra 

delen, anläggande av huvudgator samt kollektivtrafikstråket Lundalänken 

genom området. Dessa delar av detaljplanen är genomförda. För det centrala 

Solbjerskvarteret medger detaljplanen även uppförande av omfattande 

bebyggelse för forsknings- och utvecklingsändamål samt hotell och 

centrumfunktioner, undantaget livsmedel, vilken inte har realiserats. 

Kulturmiljö och arkeologi 

Resultaten av arkeologiska undersökningar visar att det finns spår av 

fornlämningar inom planområdet. I samband med framtagandet av gällande 

detaljplaner har området prövats vara lämpligt för ny bebyggelse. 

Arkeologisk slutundersökning av området är utförd. 

Påträffas fornlämningar i samband med markarbetena skall dessa, i enlighet 

med 2 kap 10 § kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen 

underrättas. 

Service 

Skola och förskola 

Östra Tornskolan med F–9 klasser är närmaste skola. Den ligger på ca 1 km 

gångavstånd och nås via gc-tunnel under Spelmansvägen vid 

Musikantvägen. Flera förskolor såväl kommunala som privata finns inom 

knappt 1 km gångavstånd. Parallellt med planarbetet för Solbjersområdet så 

pågår planarbete för en ny förskola och skola norr om Solbjersvägen. 

Handel 

Strax söder om planområdet på Uardavägen finns en livsmedelsbutik och 

ännu längre söderut på Spelmansvägen finns ytterligare en närlivsbutik. 

Inom ca 1,5 till 2 km finns två större dagligvarubutiker dels på 

Magistratsvägen och dels på Sparta. Inom Ideon och Pålsjö företagsområde 

och på Sparta finns det ett bredare serviceutbud med bl.a. banker, 

restauranger, frisörer samt hälso- och sjukvårdsverksamheter. 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Bebyggelse och stadsbild 

Landskapet domineras idag av den på andra sidan E22 av schaktmassor 

skapade Klosterängshöjden samt av Ericssonkvarterets stora 

kontorsbyggnader. Solbjer är den högst naturligt belägna delen av staden 

innefattande den sk Högsta punkten belägen mitt i området. Ytterligare 

några höjdpunkter finns strax norr om planområdet. I söder ansluter området 

till stadsdelen Östra Torn med i huvudsak markbostäder. Öster om 

planområdet intill Lundalänken uppförde PEAB åren 2004- 2006 8 

bostadshus i 4–6 våningar med 220 lägenheter. Omedelbart öster om dessa 

finns en anlagd stadsskog. I väster utanför Sölvegatan mot E22 ligger 

stadens vattentorn samt högre silhuettbildande arkitektoniskt intressanta 

kontorsbyggnader för Sony och ST Ericsson. I detta kvarter, Nya 

Vattentornet, finns idag ca 80 000 kvm kontorslokaler samt två 

parkeringshus. I kvarteret arbetar 4 000–5 000 personer. 

Trafiksystem 

Huvudgatunätet utgörs av Solbjersvägen i öst-västlig riktning och 

Sölvegatan i nord-sydlig riktning. Enligt trafikräkningar utförda 2009 

trafikerades Solbjersvägen av ca 16 100 fordon/dygn väster om Sölvegatan 

och ca 9 100 f/d öster därom. På Neversvägen som är en uppsamlingsgata 

räknades trafikmängden 2009 till ca 2 400 fordon/dygn. 

Kollektivtrafikförbindelserna består av stadsbusslinjerna 20 och 21 samt 

regionbusslinjerna 166 och 169. Dessa busslinjer bildar Lundalänken in mot 

Lund C. Hållplatser finns idag inom och väster om området. 

Separata gång- och cykelbanor finns längs Sölvegatan, Neversvägen och 

Lundalänken. Planskilda korsningar finns under Solbjersvägen. 

Bullernivåerna utomhus vid Bananparken uppgår, enligt översiktliga 

beräkningar, till 50-55 dBA ekvivalentnivå och 70-75 dBA maximalnivå. 

Grönstruktur 

Östra Torn är en grön stadsdel i Lund som karaktäriseras av sin utbyggnad 

under 1960– och 70–talen. Stadsdelen omsluter Östra Torns by som ligger 

kvar inom området. 

Bananparken, Vänortsparken och Skingatornstoften fungerar som områdets 

stadsdelsparker. Bananparken ligger i områdets norra del och angränsar 

direkt till den föreslagna nya bebyggelsen vid Solbjer. Bananparken övergår 

i Skingatornstoften längre söderut, som består av obebyggda ytor med 

parker, beteshagar och odlingslotter som har skapats runt omkring den 

gamla byn av hänsyn till dess historia och landskapsbilden. 

Bananparken är mer småskalig med många stora träd, buskbestånd och 

lekområden. Parken är nära integrerad med det intilliggande bostadsområdet 

Djingis Khan. De allmänna ytorna övergår mjukt mot de privata 

uteplatserna som omger parken. I parken finns två mindre områden för 

odling och i söder en bollplan. 

Öster om Solbjer och i områdets södra del finns idag ett system med öppna 

dagvattendammar. Inom Solbjer avslutas området i sydväst med en större 

damm och planteringar av buskar och lökväxter. Stadsskogen, 2,6 hektar 

stor, strax öster om dagens Brunnshög utgör en spännande potential för 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

området. Skogen har etablerat sig väl och ska ingå i den tätortsnära naturen 

som planeras för Lund NE/Brunnshög. 

UTREDNINGAR OCH UNDERLAG 

- Fördjupning av översiktsplan för Brunnshög; Samrådshandling 2012-03- 

02, Stadsbyggnadskontoret i Lund. 

- Lund NE/ Brunnshög VISION OCH MÅL; reviderad upplaga maj 2012, 

Projektkontoret Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun. 

- Analys av planprogrammet för Solbjersområdet, Lund, med avseende på 

mikroklimat; 2011-11-25, Erik Johansson, avd. för Boende och 

bostadsutveckling LTH. 

- Handelsutredning kv Solbjer, Lund NE/Brunnshög; 2011-09-27, NIRAS 

Sweden AB. 

- Trafikbullerutredning kv Solbjer, Lunds kommun (inklusive 

vibrationsutredning); 2012-09-17, Ramböll Sverige AB. 

- Bullerutredning ST Ericsson; 2012-10-23, Ramböll Sverige AB 

- Solbjer dagvattenhantering PM; 2011-03-08, VA SYD. 

- Solstudier Solbjer; aug 2012, Stadsbyggnadskontoret i Lund. 

- Utredningar av gators plan och profil samt höjdsättning Solbjer; sep 

2012, InfraC Malmö. 

- Studier av parker och anslutning mot befintliga parkområden; sep 2012, 

C Stad&Landskap Malmö. 

- Geotekniska undersökningar; 1990-04-17, SÄVAB. 

- Färdmedelsfördelning för resor till framtidens Brunnshög; 2011-06-13, 

Trivector Traffic AB 

HANDLINGAR 

Till detaljplanen finns följande handlingar: 

• Plankarta med planbestämmelser 

• Illustrationsplan 

• Planbeskrivning (denna handling) 

• Genomförandebeskrivning 

• Samrådsredogörelse – program 

1281K-P67



2012-10-30 PÄ 17/2010 

Medverkande 

I planarbetet har följande medverkat: 

Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Pär Svensson, 

exploateringsingenjör Mark- och exploateringskontoret Tekniska 

förvaltningen, Christian Rydén, trafikplaneringschef SBK, Luminita 

Popescu, trafikplanerare SBK, Lisa Östman, landskapsarkitekt SBK, Anna 

Karlsson, trafikmiljöingenjör Gatu- och trafikkontoret Tekniska 

förvaltningen, Anders Ternblad, projektingenjör, Gatu- och trafikkontoret 

Tekniska förvaltningen och Martina Zelenkova-Olsson, chef 

Lantmäterimyndigheten SBK. 

Dessutom har arkitekt Christer Källqvist medverkat som seniorkonsult. 

STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 

Ole Kasimir Daniel Wasden 

planchef planarkitekt 

1281K-P67

Detaljplanen för Solbjersområdet (pdf) - Spårväg Lund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?