Fårstallar och fårens vatten

FAKTABLAD
Foto: Ingrid Gosselman
Fårstallar och
fårens vatten
Om du vill hålla dina får ute mer än 12 timmar under den kalla årstiden måste djuren
vara lämpade för detta. Även terräng, underlag och andra yttre förhållanden måste vara
lämpliga. Fåren ska ha tillgång till en ligghall eller annan byggnad att gå in i. Den ska ge
djuren skydd mot väder och vind samt en torr och ren liggplats. Stall med tre väggar och
tak ger fåren gott skydd mot vind och nederbörd.
Lösdrift
Får skall hållas i lösdrift. Det är alltså inte tillåtet att ha får uppbundna, som t.ex. kor. Huvudparten
av svenska fårägare håller sannolikt sina får i byggnader, som från början var avsedda för andra ändamål,
t.ex. gamla ladugårdar eller logar. Detta går bra, om man ser till att det finns ordentlig ventilation
och det samtidigt är dragfritt. Vintertid skall gutefåren ha tillgång till en rasthage. De skall
hållas skilda från andra djur, som alstar mycket värme och fukt, t.ex. grisar och kor.
Enkla vindskydd
Det allra bästa är att ha enkla vindskydd eller lador. Gutefår vill komma undan regn. Kyla är inget
problem om man låter dem behålla ullen på.
Utrymme per tacka
Boxar, foderbord och ligghallar måste hålla vissa minimått. Hur
mycket utrymme ett får fordrar, hittar du under www.jordbruksverket.se
>Djur.
Minsta utrymme vid foderborden är olika beroende på om man
har rak eller rund foderhäck och om det är samtidig utfodring av

djuren eller fri utfodring.
När det gäller vattentillgång, ska det finnas minst en dricksplats per 30 djur.
Observera att fr.o.m. 2017-08-01 är det inte längre tillåtet att ha liggytor, som består av gödseldränerade
(spaltgolv) golv till får.
Rasthagar intill byggnaden
Fåren skall kunna gå från sitt skyddade utrymme ut i en lämplig rasthage. Det bör helst finnas två
stycken. En som används tills tackorna lammat. Till den andra flyttas nylammade tackor över. Det
kan vara svårt att arrangera, men det rekommenderas därför att bland annat planeringen av parasitbekämpning
blir enklare.
Nytt stall
Den plats man väljer för nybygge skall helst vara högt belägen och väldränerad. Det kan vara en
moränkulle, men inte en mull- eller lerrik åker. Får är stäpp- och bergsdjur och skall ha ganska hård
mark, så att klövarna slits naturligt.
Tre väggar med tak
Byggnaden kan bestå av tre väggar med tak eller vara en oisolerad hel byggnad med ordentlig öppning
ut mot vinterfållan. Det är en fördel om det i vinterfållan finns träddungar eller flera andra
alternativa vindskydd, eftersom tackorna ofta delar upp sig i släktgrupper och vill smyga undan vid
lamning.
Stolphus för får
Som modell vid nybyggnad av vindskydd kan man ha en enkel konstruktion - till exempel den
gamla typen av foderlada eller efter en ritning för carport (enkelt bilgarage). Brädgårdar har ritningar
för sådana. Sen kan man naturligtvis modifiera dessa. Huvudsaken är att man enkelt kan ströa och
gödsla ut.
Utfodringen kan mycket väl arrangeras inne i det skyddande stolphuset. Antingen lös foderhäck
eller foderhäck upphängd utmed väggen. Viktigt är att anordningarna blir praktiska för den dagliga
hanteringen.
Någon form av hårdgöring av markunderlaget bör ske med sand eller grus och ovanpå detta anläggs
sedan ströbädden.
Torrt för lammen
Dessutom skall man under lamningen ha ett torrt och vindskyddat utrymme, där man kan ordna
med tillfälliga boxar för nylammade tackor med lamm, som man av någon anledning behöver hålla
ifrån flocken. Planera också in hanteringsanordningar för klippning och veterinärbehandling. Sjukboxen
skall vara skild från övriga får och kunna värmas upp vid behov.
I anslutning till stallet skall finnas ständig tillgång på gott och bra dricksvatten för fåren. Nedsmutsade
vattenpölar intill vindskyddet får inte vara deras vattentillgång, då försämras snabbt deras
hälsotillstånd.
Fårstall skall godkännas!
Stall skall vara så utformade att de alltid ger djuren tillräckligt med utrymme. Djuren skall ha möjlighet
att bete sig naturligt, alla skall kunna ligga samtidigt och kunna röra sig obehindrat.
Fårstall får inte uppföras eller byggas om utan att byggnaden godkänts från djurskydds- och djurhälsosynpunkt.
Förprövning är en form av bygglov, som du måste ansöka om , när du ska bygga nytt,
bygga om eller bygga till och det du bygger är djurstallar, hägn eller andra förvaringsutrymmen för
djur. Vid förprövning bedömer länsstyrelsen, om dina byggplaner uppfyller de krav, som gäller. Du
beställer ansökningshandlingarna hos din länsstyrelse eller laddar ner dem från Jordbruksverkets
hemsida. Vid förprövning kontrollerar länsstyrelsen, om dina byggplaner uppfyller kraven, som gäl-
ler för
● Mått och utrymmen
● Inredning, liggytor och utgödslingssystem
● Utfodrings- och dricksvattenanordningar
● Stallklimat och luftkvalitet
● Brandskydd

Du får inte börja bygga förrän länsstyrelsen godkänt förprövningen!
Du behöver dock inte förpröva, om antalet får, som ryms på fastigheten efter att åtgärden är klar,
kommer att vara fler än 20 vuxna får. Du behöver heller inte förpröva, om du reparerar eller underhåller
utan att ändra på stallets planlösning.
För att alltid få de aktuella förutsättningarna för din byggnation, gå in på Jordbruksverkets hemsida
www.jordbruksverket.se >Djur, så hittar du det mesta, som du behöver veta i samband med
byggnationen.
● Djurskyddsförordningen
● Föreskrifter o djurskydd för lantbrukets djur
● Broschyr om djurskydd för får och get
● Broschyr om byggnader för lammproduktion
Du kan också få god hjälp av din länsstyrelses byggnadskonsulent för att få reda på hur handläggningen
av byggnationen ska gå till. Konsulenterna ställer gärna upp med rådgivning.
Fåren skall alltid ha tillgång till friskt vatten
Sedan nya djurskyddsanvisningar trädde i kraft 1993, är det inte längre tillåtet att bjuda fåren enbart
på snö för deras vattenbehov!
Vatten ett krav
Permanenta och frostfria vattenanordningar är således ett krav i fårstallar. Bekvämast är någon form
av automatisk vattentillförsel. Idag tillhandahåller flera företag, som säljer inredningar till djurstallar,
vattenkoppar mycket lämpliga i kalla fårstallar.
Baljor och hinkar
Mest använt torde vara vattenkar av olika slag. Därvid är det helt nödvändigt, att man gör klart för
sig att vattnet måste kunna bytas varje dag, därför att kärlen lätt förorenas.
Orent vatten är med stor sannolikhet orsak till många sjukdomstillstånd i fårbesättningarna. Stora
kar av typ avskurna oljefat borde helt försvinna. Karen bör inte vara större än en hink. Sätt hellre ut
flera mindre kärl än ett stort.
Rensa vattenkopparna!
Nedsmutsning är även ett stort problem, när det gäller de automatiska vattenkopparna. De skall
helst hängas upp så högt, att djuren endast kan nå upp genom att med frambenen stå på ett trappsteg.
Enkelt att ordna med en låda eller liknande under koppen. Även lammen ska ha tillgång till
vatten.
För vattenförsörjningen på betet lämpar sig vindpumpar i naturliga vattendrag - EJ stillastående
vatten - mycket bra på avlägsna betesmarker, dit vattenslangar eller -ledningar från gården inte når.”
Inlägget ovan om vatten till får är med författarens tillstånd
återgivet ur ”Fårskötsel” av Friedemann Ludtke, LTs förlag, 1981.
Får och snö
Får äter gärna snö, ibland tycks det som om de t.o.m. föredrar snö framför vatten. Det lär vara så att
temperaturen i deras våm sjunker mindre vid konsumtion av snö än när de dricker iskallt vatten.
Lägg märke till att fåren vid snöätning alltid väljer den nyfallna och otrampade snön!
Får och saltvatten
Eftersom saltvatten är olämplig dryck för oss människor kan kustboende gutefårägare ibland råka ut
för anmärkningar över att fåren endast har tillgång till saltvatten. Flera undersökningar har emellertid
konstaterat att får mycket väl fyller vattenbehovet med saltvatten, även på Västkusten med dess
tämligen höga salthalt i havet. q
2013 Hemsida: www.gutefar.se E-post: info@gutefar.se