Sidorna 1-32 (pdf) - Uppsala Konsert & Kongress

UPPSALA UNIVERSITET
Konstvetenskapliga Institutionen
Uppsala Konsert och Kongress
En byggnad och dess betydelse för stadens utveckling.
Gunnar Bengtsson
C-uppsats VT 2012
Handledare Jakob Lindblad

Abstract
Uppsala Universitet
Konstvetenskapliga Institutionen
Besöksadress: Engelska Parken, Thunbergsvägen 3H, 75238 Uppsala
Postadress: Box 630, 75126 Uppsala
Tfn: +46 18 4712887
Hemsida: http://www.konstvet.uu.se/
Handledare: Jakob Lindblad
Uppsala Konsert och Kongress, En byggnad och dess
betydelse för stadens utveckling.
Uppsala Konsert och Kongress. A building and its
role in the development of the city.
Författare: Gunnar Bengtsson
E-mail: gunnarb.bengtsson@bredband.net
Tfn: +46 733 673884
C-Uppsats
Vårterminen 2012
Ventileringstermin: Vårterminen 2012
This essay investigates the new concert and congress hall Uppsala Konsert
och Kongress (UKK) completed 2007 in Uppsala Sweden. The role and
impact of the building for development of the local neighbourhood, as well
as of the city as a whole is investigated.
Two major political and public visions meet in UKK. One is the
long term political vision to balance the city parts east of the railway in level
with the western parts, economic, socially and culturally. The other is the
historic vision from the music life in Uppsala to get a house for music
Musikens Hus. Today five years after completion of UKK, it can be
concluded that both visions are fulfilled and that the UKK building has
strongly contributed to this result.
Key words: Uppsala Konsert och Kongress, UKK, Musikens Hus, City and
culture, city development.
2

Innehållsförteckning
Inledning ................................................................................................................................4
Syfte, frågeställningar och avgränsning...............................................................................4
Tidigare forskning ..............................................................................................................5
Teori...................................................................................................................................7
Metod.................................................................................................................................7
Bakgrund................................................................................................................................8
Historik ..............................................................................................................................8
Arkitekttävlingen..............................................................................................................10
Opinionen.........................................................................................................................11
Politiken ...........................................................................................................................12
Arkitektbyrån och arkitekten.............................................................................................14
Stilidealen.........................................................................................................................15
Platsen..................................................................................................................................16
Staden...............................................................................................................................16
Torget...............................................................................................................................17
En byggnad vid torget.......................................................................................................18
Byggnaden ...........................................................................................................................19
Byggnadskroppen.............................................................................................................19
Exteriören.........................................................................................................................20
Interiören..........................................................................................................................20
Analys ..................................................................................................................................23
Metoden ...........................................................................................................................23
Byggnaden och östra stadsdelarna.....................................................................................24
En historisk byggnad ........................................................................................................25
Musiken............................................................................................................................26
Kulturen i stadsväven .......................................................................................................26
Sammanfattande slutsatser....................................................................................................27
Källor och litteratur ..............................................................................................................30
Internetkällor ....................................................................................................................30
Tryckta källor och litteratur ..............................................................................................30
Intervjuer..........................................................................................................................32
Bildförteckning.................................................................................................................32
Figurer..................................................................................................................................33
3

Inledning
I min B-uppsats arbetade jag med Vaksalaskolan i Uppsala. Byggnaden
visar på tankar i tiden inom politik och stadsplanering som ännu inte blivit
tydliga, men som byggnaden när den väl var färdig hjälpte till att
förverkliga. Dess roll i stadens utveckling var högst påtaglig. Politiskt var
den ett verktyg för social och ekonomisk utjämning genom att erbjuda en
högklassig skola i en del av staden som så långt karakteriserats av tegelbruk
och arbetarbostäder samt låg utbildningsnivå, inkomst och social status.
Skolan och dess arkitektur med referenser till klassisk bildningskultur såväl
som till stadens akademiska monumentalbyggnader blev en framgångsrik
symbol för den politiska viljan att höja den sociala statusen i stadsdelarna
öster om järnvägen i nivå med dem väster om. Jag slutade uppsatsen med att
konstatera att detta projekt ännu inte var slutfört, men att uppförandet av
nästa monumentalbyggnad vid Vaksala Torg Uppsala Konsert och Kongress
(UKK) kanske bidrar till att den politiska visionen från 1927 blir verklighet.
Denna uppsats behandlar just denna grundtanke som fortfarande sysselsätter
politiker och stadsplanerare i Uppsala, men nu i ett helt annat landskap
avseende ekonomi och politik såväl som uttrycksformer för konst, design
och arkitektur. Resan fram till monumentalbyggnad för musik och storskalig
kongressverksamhet för UKK var dock inte utstakad från början, det började
som en önskan från Uppsalas musikliv om ett hem, ett Musikens Hus.
Syfte, frågeställningar och avgränsning
I sammanfattning blir syftet med denna uppsats att utreda byggnadens
betydelse för Uppsalas utveckling, både lokalt i stadsdelen öster om
järnvägen men framför allt för staden som helhet. Som en ram för analysen
utforskar jag bakgrunden till att byggnaden uppfördes samt beskriver dess
arkitektur.
Särskilt kommer jag att undersöka platsen, det vill säga byggnaden
(UKK), torget (Vaksala torg), stadsdelen (Uppsalas östra stadsdelar), staden
(Uppsala), dess identitet samt förändringen i detta fenomen när UKK
projektet genomfördes. Medborgarnas och därmed politikens känslighet för
förändringar av platsens identitet undersöks. Opinionen undersöks även
4

genom studier av artiklar i Uppsala Nya Tidning. Mina egna känslor och
reflektioner inför torget och byggnaden beskrivs. Min avsikt är inte att
beskriva personliga reflektioner utan generellt mänskliga. Det är en
undersökning av torgets och byggnadens påverkan på människan och vad
detta betyder för staden. Sist under kapitlet Analys undersöker jag
byggnadens betydelse för Uppsalas utveckling.
I mina historiska överblickar av platsen, går jag tillbaka till 1900-
talets början och framför allt 1920-talet när Vaksalaskolan byggdes. I min
stilanalys håller jag mig till byggnader från samma tid och med ungefär
samma uppdrag som UKK.
Tidigare forskning
Min egen uppsats Vaksalaskolan i Uppsala. En byggnad och dess roll i
stadens utveckling beskriver skolans roll i att höja statusen i stadsdelarna
öster om järnvägen och hur detta var en del i en nationell folkhemspolitik.
I början av 2000 talet när UKK projekterades var satsningar på kultur,
medel för att höja statusen i eftersatta områden i stadsbebyggelse, snarare än
satsningar på utbildning på grundskolenivå. Detta återspeglar sig i litteratur
och forskning från vår egen tid. Sharon Zukin har studerat kulturen i städer;
dess värde för den ekonomiska utvecklingen, som medel i konkurrens
mellan städer om turister och kapital, som utgångspunkt i uppgradering av
nedgångna stadsdelar med mera. Hennes bok The Cultures of Cities har
visserligen New York som studieobjekt, men kunskaperna är allmängiltiga.
Louise Nyström har i City and Culture. Cultural processes and urban
sustainability gjort en antologi av aktuella forskningsartiklar från ett
symposium om stadsplanering, kultur och hållbarhet i samband med
Stockholms kulturhuvudstadsår 1998. I Wetterberg, Ola (red.), Det nya
stadslandskapet: texter om kultur, arkitektur och planering: en antologi från
institutionen för stadsbyggnad på Chalmers ges en överblick av sambandet
kultur arkitektur och stadsplanering. Den lilla skriften Stadsarkitektur:
form, kultur, liv, Boverket, Karlskrona, 1999 ger en officiell bild av
stadsarkitektur och kultur. Nyströms bok Arkitektur för livet, om nutidens
arkitektur mellan dåtid och framtid har hjälpt mig att ta itu med uppsatsens
frågeställningar genom att ge en allmän förståelse för nutida arkitektur.
5

Boken Så byggdes staden av Cecilia Björk och Laila Reppen har hjälpt
mig att historiskt förankra de stadsplaner jag diskuterar här.
Catharina Dyrssens avhandling Musikens Rum, Metaforer, ritualer,
institutioner (Diss), Chalmers Tekniska Högskola 1995 står i en
särställning bland mina underlag. Den behandlar sambandet (samklang)
mellan människans upplevelse av musik och arkitektur. Den har därför en
allmän betydelse för all konserthusarkitektur i alla tider, men framför allt
finns den med för att den gav mig idén och mod till en av de metoder jag
använt för att beskriva byggnader och platser. Dyrssen använder bland annat
sina egna upplevelser av byggnader och platser som konstvetenskaplig
metod, vilket jag tagit efter.
Att skriva om UKK, eller egentligen varje offentligt finansierad
karaktärsbyggnad i en större stad utan att nämna något om politiken är
omöjligt. Svårigheten är att hitta vetenskapliga källor till nutida projekt. I
Gerd Bloxham Zetterstens bok Political Behaviour and Architectonic
Vision: Two Swedish/Danish Processes in Contemporary Public
Architecture analyserar författaren opinionen och politiken bakom
politiska beslutsprocesser och uppförande av UKK i Uppsala och
tillbyggnaden av stadsbiblioteket i Malmö, båda ritade av Henning Larsen
Architects (HLA).
Birgit Schmolkes bok Construction and Design Manual, Theatres
and Concert Halls har hjälpt mig att förstå stil och design i 2000-talets
konserthus, samt även att förstå hur denna utvecklats över tid och refererar
till tidigare byggstilar.
Som utgångspunkt för min analys har jag valt att fokusera på
människans inneboende förhållande till platser och platsers identitet, samt
hur vi som bor på en plats införlivar dess identitet med vår egen eller som
besökare får del av den. All min kunskap om detta har jag hämtat i Christian
Norberg-Schulz artikel om Fenomenet Plats först publicerad i
Architectural Association Quarterly 8, 1976, men översatt till svenska av
Sven-Olov Wallenstein och ingår i Skriftserien Kairos bok nr 5
Arkitekturteorier.
6

Teori
Som grundläggande tankar i denna uppsats har jag inspirerats av Christian
Norberg-Schulz artikel om Fenomenet Plats. Jag tycker att tankarna i
Fenomenet Plats är intressanta och användbara.
I denna uppsats analyserar jag UKK och dess betydelse för Uppsala.
Här finns mycket som lämpar sig för beskrivning och analys enligt de tankar
som presenteras i Fenomenet Plats. Staden som plats, ån och järnvägen
som delar staden i skilda platser med olika karaktär. Vaksala Torg och
konserthuset som platser. Norberg Schulz menar att varje plats har karaktär
och ande som ger platsen en identitet 1 . Som boende på en plats införlivar vi
platsens identitet som del av vår egen. Vi har ett grundläggande behov av att
känna tillhörighet till en fysisk plats med karaktär och ande, samt införliva
detta som del av vår mänskliga identitet. Norberg Schulz framhåller att
karaktär och ande kan förstås av människans känslor och uttryckas med
hjälp av språket och framför allt poesin. 2 I denna uppsats har jag inspireras
av Fenomenet Plats både när jag beskriver platser och byggnader som jag
besöker samt när jag analyserar UKKs betydelse för Uppsala.
Metod
Mina huvudsakliga metoder för att utreda frågeställningarna har varit att
läsa befintlig forskningslitteratur och där söka information som är relevant
för mina frågeställningar. Jag besöker även UKK och omgivande delar av
staden för att utreda frågeställningarna. Som grund för analys av byggnader
och platser har jag använt mina egna upplevelser när jag besöker dem. Som
komplement har jag gjort intervjuer med den ansvariga arkitekten Jonny
Svendborg samt VD och konstnärlige ledaren för UKK Magnus Bäckström.
För att förankra mina slutsatser har jag läst översiktslitteratur och sist men
inte minst diskuterat och förankrat uppsatsen med min arbetsgrupp och
handledare.
Att bedöma folklig opinion över en längre tid har sina sidor. I
princip är det bara att på mikrofilm läsa artiklar och insändare kring ämnet i
de lokala dagstidningarna, men i praktiken är ett sådant angreppssätt mycket
1 Norberg Sculz sid 109
2 Norberg Schulz sid 93
7

tidsödande. I stället har jag för att kunna bedöma opinionsläget i Uppsala
under den tid som Musikens Hus varit aktuellt d.v.s. 1960 till idag, gjort en
övergripande sökning i universitetsbibliotekets databas Libris på svenska
tidningsartiklar på kriteriet hus OCH musik i texten. Jag har enbart
beaktat artiklar i UNT och utifrån rubriken bedömt om artikeln var positiv,
neutral eller negativ till Musikens Hus. Genom att sammanställa artiklar
årsvis har jag fått ett grepp om opinionslägets förändringar över en längre
tid. För att bedöma opinionsläget för förändringar i kvarteret Gerd har jag
gjort på ett liknande sätt men sökt på ordet kvarteret OCH Gerd i stället.
Av rubriken har jag dragit slutsats om artikeln berört förändringar i kvarteret
Gerd och om de varit positiva, negativa eller neutrala. Nackdelen med denna
metod är att insändarsidorna inte registreras i databasen. Metoden speglar
därmed inte den folkliga opinionen utan en mera tillrättalagd opinion bland
tidningens journalister och skribenter men som ju ändå ska vara känsliga för
folkopinionen.
Metoden för analys bygger på teorin om Fenomenet Plats och
beskrivs under kapitlet Analys.
Bakgrund
Historik
Idag kan vi tycka att det är en självklarhet att en liten storstad som Uppsala
har ett konserthus eller som i detta fall ett konsert- och kongresshus i
centralt läge i staden. Som alltid när det gäller stora investeringar med
allmänna medel finns en lång förhistoria av utredningar, debatt och
beslutsvånda. Det är ju allas våra skattepengar som används och summorna
som behövs för att skapa sådana byggnader med kvalitet och långsiktigt
värde är skrämmande stora. Debatt och tankar om vad detta innebär för
andra områden som konkurrerar om medborgarnas skattepengar som till
exempel skolan och omsorgen m.m. är självklar. För att kunna göra stora
nybyggnader i innerstadsmiljö måste man också riva äldre byggnader. Detta
är alltid kontroversiellt. De lokala dagstidningarna är bra källor att följa en
sådan debatt. För UKKs del är det naturligtvis Uppsala Nya Tidning (UNT)
som gäller.
8

1960 lämnades en motion in som behandlade kommunens ansvar för
Uppsalas musikliv 3 . Kring denna motion satte ett utredningsarbete igång
som utmynnar i att ett Musikens Hus skall byggas. Director Musices Carl
Rune Larsson fick 1968 i uppdrag att utreda musiklivets framtida
organisation i Uppsala. Larsson lade 1973 fram sitt förslag att bygga ett
Musikens Hus med kvarteret Gerd vid Vaksala Torg som bästa tänkbara
plats. En ideell opolitisk lobbygrupp Musikens Hus Vänner bildas 1988,
med syfte att skapa förutsättningar för ett Musikens Hus i Uppsala. 4 Det
kommunalt ägda bolaget Musikens Hus AB bildades 1992. En
arkitekttävling utlystes som vanns av Aros Arkitekter med förslaget
Samklang. BPA fick uppdraget att bygga det vinnade förslaget som
beräknades vara klart 1995, men kommunfullmäktige avbröt projekteringen
1993 efter ett beslut med bara ett fåtal rösters övervikt. 5
Musikens Hus Vänner drev nu ärendet vidare och man förfogade
även över en mindre donationsfond. Man uppdrog åt arkitektkontoret
Arcum att göra en förstudie för Musikens Hus i kvarteret Nanna vid
Kungsgatan. 6 Kommunen utredde ett år senare kvarteret Nanna som
lokalisering. I samband med detta gick man ut med en anbudsförfrågan för
att driva Musikens Hus med denna placering. Inga anbud kom in som
motsvarade förfrågningsunderlaget. Det som ändå kom ut av förstudien var
vikten av en central placering av Musikens Hus. 7
2001 började kommunen åter arbeta med Musikens Hus i kvarteret
Gerd vid Vaksala Torg. En ny arkitekttävling utlystes 2002 för ett konsert-
och kongresshus, med en prissumma på 1 miljon kronor. Tävlingen lockade
134 deltagare och vanns av Henning Larsen Tegnerstue med förslaget
Uppsalakristallen. 8 Kommunfullmäktige beslutade 14 april 2004 med
siffrorna 49 32 att bygga ett konsert- och kongresshus i kvarteret Gerd. 9
Den 29 april 2004 överklagades beslutet. Natten till 9 maj 2004 brann de
äldre och omdebatterade husen som stod på den tilltänkta platsen i kvarteret
3 www.uppsala.se/sv/kulturfritid/kultur/konsert---kongresshus/bakgrund/ 2011-10-11
4 www.uppsala.se/sv/kulturfritid/kultur/konsert---kongresshus/bakgrund/ 2011-10-11
5 www.uppsala.se/sv/kulturfritid/kultur/konsert---kongresshus/bakgrund/ 2011-10-11
6 Lejelind, Musikens Hus i Uppsala, s 6
7 Lejelind, Musikens Hus i Uppsala, s 6
8 www.ukk.se/om-ukk/arkitektur/historik/ 2011-11-30
9 Skeri, Klart ja till Musikens Hus, UNT, 2004-04-15, sid 4
9

Gerd ner. För att få igenom beslutet bantades budgeten och huset. Bland
annat minskades antalet platser i stora salen från 1350 till 1150 och
ytbeläggningen ändrades från titan till det billigare materialet aluminium.
UKK invigdes första september 2007.
Arkitekttävlingen
För att få in bra förslag till det nya konsert- och kongresshuset utlyste
Uppsala kommun en allmän arkitekttävling 2002-02-04 2002-05-03. I
tävlingsprogrammet anges byggnadens vision:
Den nya konsert- och kongressbyggnaden skall bli ett nytt nav för kulturlivet, en
arena för forskning och företagande och en ny levande mötesplats för uppsalaborna -
öppen för en mångfald av aktiviteter. En karaktärsbyggnad för det framtidsinriktade
Uppsala - en byggnad med kraft nog att överbrygga historiska gränser i stadsväven. 10
Programmet betonade som synes byggnadens förmåga att integrera
den av järnvägen och historiska händelser delade staden. Förutom
byggnaden innehöll programmet även en avgränsad stadsplaneuppgift. Två
alternativa förhållningssätt fanns för kvarteret Gerd. Antingen omvandlas
kvarteret i sin helhet eller omvandlas kvarteret med bevarande av
byggnaderna mot Vaksalagatan.
Tävlingen lockade 134 deltagare att komma in med förslag.
Deltagande från internationella aktörer var påtagligt. Juryn bestod av sju
politiker (s som ordförande, kd, v, fp, s, m och mp) och fyra tjänstemän
samtliga arkitekter SAR. 11 Vinnare blev förslaget Uppsala Kristallen från
Henning Larsens Tegnerstue i Köpenhamn. Juryns utlåtande:
Förslaget Uppsala Kristallen är baserat på en enkel kubform som modellerats och
spräckts i skulptural form. Byggnaden är monumental men ändå öppen och inbjudande.
Med sina unika karaktärsdrag kommer det nya konsert och kongresshuset att väl hävda
sig bredvid existerande landmärken i staden, såsom domkyrkan, universitetsbiblioteket
och slottet och därigenom ge denna del av staden en välbehövlig arkitektonisk
tyngdpunkt och en attraktiv mötesplats.----. 12
10
Uppsala Konsert och Kongress, program för allmän arkitekturtävling, januari 2002. Signerat av bland andra
Lena Hartvig och SARs tävlingsnämnd
11
Kongress- & konserthus i Uppsala, Arkitekturtävlingar, Sveriges arkitekters dokumentation, Nr 2, 2003
12
Kongress- & konserthus i Uppsala, Arkitekturtävlingar, Sveriges arkitekters dokumentation, Nr 2, 2003
10

Resultatet presenterades i UNT 7 juni 2002. 13
Opinionen
Om man söker i Universitetsbibliotekets databas LIBRIS filtrerad för
tidningsartiklar med rubrik innehållande musik OCH hus samt konsert
OCH kongress finner man i UNT ingenting före 1990, då en artikel med en
sådan rubrik publicerades. 1991 publicerades två, 1992 sju, 1993 åtta.
Mellan 1994 och 2002 publicerades fyra eller färre sådana artiklar per år i
UNT. Till och med 1999 är alla artiklar positiva eller neutralt informerande.
Man skapar en opinion för att bygga ett Musikens Hus. År 2002 kommer
den första negativa artikeln Stoppa skrytbygget vid Vaksala Torg. Tankar
avseende kostnader och förändringar i stadsmiljön samt misstankar att
politiker bygger monument över sig själva börjar spridas. 2003 publiceras
sex artiklar fem positiva och en neutralt informerande. 2004 publiceras 12
artiklar varav tre var negativa. Åren 2005 2010 publicerades fyra eller
färre artiklar per år, varav en var tveksam medan de övriga var positiva eller
neutrala.
Förutom UKK i sig har eventuell rivning av de äldre husen i
kvarteret Gerd varit opinionsmässigt hett. Jag gjorde en liknande sökning på
begreppet kvarteret OCH Gerd och fann sex artiklar skrivna 2004 varav
två positiva, två neutrala och två negativa. Inga artiklar några andra år.
Denna lilla undersökning visar att opinionen i stort sett alltid varit
positiv för Musikens Hus. De invändningar som synts i UNT har framför
allt avsett kostnaderna samt motstånd mot rivning av kvarteret Gerd.
Motståndet hade sin kulmen 2004.
Det bör påpekas att i den databas jag använt, kommer inte
insändarsidorna med. Resultatet hade säkert blivit mer negativt om jag haft
tillgång till denna information, det är i alla fall den känsla som jag som
boende i Uppsala under den aktuella tiden har.
13 Uppsala Nya Tidning 2002.06.07
11

Politiken
Politikens grundläggande idéinnehåll har förändrats mycket från den tidiga
folkhemsperioden när Vaksalaskolan tillkom till de marknadsliberala
grundtankar som rådde under förberedelser och genomförande av UKK-
projektet. 14 Innebörden av begreppet folkhem belyses av citatet nedan från
ett klassiskt anförande av Per Albin Hansson i remissdebatten i 1928 års
riksdag:
Skall det svenska samhället bli det goda medborgarhemmet, måste
klasskillnaden avlägsnas, den sociala omsorgen utvecklas, en ekonomisk
utjämning ske, de arbetande beredas andel även i det ekonomiska
förvaltandet, demokratin genomföras och tillämpas även socialt och
ekonomiskt. 15
Vaksalaskolans uppgift var att främja folkhemspolitiken. Allas lika
rätt till utbildning var en bärande del av denna.
Politiken under tidigt 2000-tal och dess koppling till Uppsala
Konsert och Kongress är betydligt mera komplex. Byggnaden har sedan
1960-talet varit hett efterlängtad av Uppsalas musikliv. Fram till år 2000
skrevs till exempel inte en enda negativ artikel om Musikens Hus i UNT.
Att förlägga detta hus som en märkesbyggnad i kvarteret Gerd vid Vaksala
Torg, har med små avvikelser under hela denna debattperiod varit
huvudalternativ. Byggnaden ger ett hem åt Uppsalas musikliv och knyter
ihop stadens lite eftersatta östra delar med de mera utvecklade västra, samt
ger en efterlängtad utökning av centrumområdet. Vaksalagatans historiska
uppgift som axel i stadsväven kan också börja realiseras. Mot denna
bakgrund tycker man att det borde vara ganska lätt att vinna uppsalabornas
politiska stöd. Istället blev det folkliga motståndet massivt och kulminerade
under de fyra åren 2000 2004. 16 Under dessa opinionsmässigt och
politiskt turbulenta år, speglar inte min studie av artiklarna i UNT
opinionen. Av egen erfarenhet vet jag att debattklimatet på insändarsidorna
14 Bengtsson 2010, sid 7
15 Bergold, 1985 s 13
16 Detta bygger jag på min studie av rubriker i UNT.
12

var betydligt mera negativt. Till stora delar var det inte en debatt om
byggnad och stadsplan utan om förtroendet för människor/politiska
företrädare. 17 Socialdemokraterna var i majoritet i kommunen 1998 -2006,
med andra ord under hela denna debattperiod. 18 Att ta initiativ till ett stort
och kostsamt försök att utveckla stadens inneboende potential, ger också
politiska motståndare ett tydligt mål att sikta på och bekämpa. Den
inneboende spänningen och tävlingslusten mellan de politiska partierna och
blocken triggades av projektet.
1960-talets rivningsvåg i staden fanns fortfarande kvar i folkminnet.
Vackra byggnader från 1800-talet och början av 1900-talet revs som
definitivt med fördel kunde ha sparats och rustats upp. Gamla trauman
väcktes och en stark opinion var emot rivning av kvarteret Gerd, som
innehöll den äldsta bebyggelsen öster om järnvägen och hade ett
byggnadshistoriskt och arkitektoniskt värde. 19 Projektet triggade också
motsättningar mellan medborgarna, byggnaden kopplades samman med
finkultur och näringslivets behov, medan de som ansåg sig representera
vanligt folk var emot. Viljan att stödja projektet minskade ytterligare när
kostnaderna kom i dagen. 20 Uppfattningen att man måste ta från vård, skola
och omsorg för att klara finansieringen florerade och underbyggdes på
UNTs insändarsida. I själva verket finansierades projektet genom att sälja av
kommunal egendom som man ansåg inte behöva finnas i kommunal regi. 21
Den uppskattade byggnadskostnaden var 220 miljoner kronor år 2002, år
2004 hade den stigit till 529 miljoner. 22 Detta förbättrade inte stödet från
medborgarna. Skillnaderna mellan kontinental byggtradition, som omfattar
även arkitektens hemland Danmark och svensk, bidrog också till misstro. 23 I
Sverige är det alltsedan industrialiseringen av byggprojekten på 1960-talet
standard, att arkitekten är en av flera konsulter i projektet. Arkitekten måste
förhandla med övriga i projektgruppen för att försvara sina ståndpunkter.
Detta var en nödvändighet på 1960- och 70-talen för att hålla den
17 Bloxham Zettersten sid 36
18 Bloxham Zettersten sid 9
19 Thunman 1990
20 Bloxham Zettersten sid 36
21 Bloxham Zettersten sid 37
22 Bloxham Zettersten sid 24
23 Bloxham Zettersten sid 10
13

produktionstakt som krävdes, men gav på sikt sämre möjlighet för
genomförande av projekt med avvikande och karaktärsstarka byggnader.
UKK genomfördes med den kontinentala modellen med Henning Larsen
Architects som ansvarig från start till godkänd byggnad. Detta förfarande är
fortfarande mycket ovanligt i Sverige, Turning Torso i Malmö är ett annat
exempel, men de är fortfarande få. Detta bidrog ytterligare till den folkliga
misstron mot byggnaden. När man började se hur egensinnigt byggnaden
reste sig vid Vaksala torg, större än någonting annat i omgivningen och helt
avvikande från övrig byggnation - bara metall, glas, betong samt former och
ljusspel fick den i folkmun snabbt heta Forsmark fyra. Man hade tänkt sig
något mera insmickrande. Platsens identitet förändrades radikalt både för
Vaksala Torg, stadsdelarna öster om järnvägen samt för staden som helhet.
Arkitektbyrån och arkitekten
Arkitekturtävlingen vanns av Henning Larsen Architects i Köpenhamn och
arkitekten Jonny Svendborg blev ansvarig arkitekt inom bolaget där även
arkitekten Mette Kyne Frandsen ingick. 24 Henning Larsen grundade sitt
företag 1959 efter en studieresa till USA. Det är idag ett av Europas ledande
arkitektföretag. De flesta projekt som man genomför är frukten vunna
arkitekttävlingar. Henning Larsen har velat ligga i fronten såväl tekniskt
som idémässigt. Det har därför varit viktigt att behålla kontakt med den
akademiska världen. Henning Larsen har varit engagerad som professor vid
Kungliga danska konstakademins arkitekturskola från 1968 till 1995. Louis
Becker, partner och VD för Henning Larsen Architects är från och med
1998 adjungerad professor inom arkitektur och design vid Ålborgs
Universitet. Många studenter och nyblivna arkitekter har arbetat hos
Henning Larsen och bidragit till innovation och nytänkande.
Företaget har haft några av sina största projekt i Saudiarabien. 1980
vann man tävlingen för en ny byggnad till utrikesdepartementet i Riyadh.
Departementsbyggnaden på 85000 m 2 blev också realiserad. 2006 vann
Henning Larsen Architects en tävling för en ny övergripande plan till ett
nytt finansdistrikt i Riyadh och 2008 öppnade man en filial där. De nya
24 Det mesta av informationen i detta avsnitt är hämtat från Henning Larsen Architects samt Svendborgarchitects
hemsidor, samt även via mailkontakt med Johnny Svendborg.
14

operahusen i både Köpenhamn och Reykjavik är ritade av Henning Larsen
Architects.
Efter framgången med UKK slutade Jonny Svendborg på Henning
Larsen Architects och startade ett nytt arkitektföretag Svendborg Architects.
Detta arkitektkontor har specialiserat sig på arkitektur som anpassar sig till
platsens kontext. Speciellt kan nämnas två projekt i Köpenhamn och
Uppsala där trädgårdar anläggs på hustak. 25
Stilidealen
En reflektion över rådande stilideal för byggnader av UKKs slag i det tidiga
2000 talet tycker jag är på sin plats som del av bakgrunden.
Kulturbyggnader som konserthus, museer och bibliotek med speciell
arkitektur är idag ett medel för städer och platser att synas och befästa sin
identitet samt höja sin kulturella status. Byggnadens uppgift blir då inte att
smälta in utan att synas och ge en ny spännande karaktär och identitet åt
platsen. Exempel på sådana byggnader är Kultur und Kongresszentrum
Luzerne (KKL) ritat av Jean Nouvel (fig. 20), The Sage Concert Hall i
Gateshead Newcastle av Foster and Partners (fig. 21), Casa de Musica i
Porto av Rem Koolhaas (fig. 22) samt Walt Disney Concert Hall i Los
Angeles av Frank Gehry (fig. 23).
En vilja till individualitet finns. Att sätta platsen på kartan, men
också att lyfta fram och synliggöra musiken och kulturen som ett viktigt,
spännande och kreativt inslag i samhället och staden.
Gemensamt i stilen är viljan att skapa visuella och känslomässiga
upplevelser för besökarna. Exteriörerna är individuellt uppkäftiga och
sticker ut från omgivningen. Mjukt rundade som i The Sage, strikt lineära
som i KKL, uppåtväxande ytor som i Casa de Musica eller organiska
kroppar i vinden som i Walt Disney Concert Hall. De exteriöra materialen är
företrädesvis metall och glas. I interiörerna är känslan av höjd gemensam
både uppåt och nedåt. Trappor, broar och balkonger i höga luftiga rum som
avskiljs av glas från yttervärlden är typiska stildrag. Ytorna är
förhållandevis rena från dekor så att blicken dras ut genom glaset mot
omvärlden. En jämförelse med Stockholmsoperans rikt dekorerade
25 www.svendborgarchitects.dk 2012-04-27
15

guldfoajé är hisnande. Interiörens höjd skapar en inneboende känsla av
berusande frihet, men också en mänsklig drift att söka sig till tryggare miljö
med lägre takhöjd och varmare interiör. Höjden och den avskalade dekoren
varvas därför ofta med en sådan möjlighet. I vårt eget UKK växlar känslan
av frihet och lätt osäkerhet mot trygghet, gemenskap och möjlighet att
orientera sig när man kommer in i stora salens foajé efter färden upp i
rulltrappan. Detta känslospel utreder jag vidare i kapitlet om byggnaden.
Platsen
I detta kapitel beskriver jag de platser jag senare vill analysera, Uppsala,
Vaksala Torg och UKK. Jag betecknar dem här som staden, torget och
byggnaden vid torget. Med detta vill jag markera att det mellan dem finns
både en hierarki och en relation. Det ena innesluter det andra. Samtidigt vill
jag med detta språkbruk också knyta mig närmare den grundteori avseende
fenomenet plats som jag valt att ansluta mig till.
Staden
I Uppsala har stadens utveckling tvingats förhålla sig till två gränslinjer.
Först en naturlig, Fyrisån, och från och med tidigt 1800-tal en skapad,
järnvägen. Varje plats i staden har som en tydlig del av sin identitet sitt läge
i förhållande till ån och järnvägen. Stadsdelarna öster om järnvägen har
släpat efter i utvecklingen och stadsplanerare har sedan järnvägens tillkomst
arbetat med att försöka höja statusen och attraktiviteten i detta område.
Området reglerades i en plan 1880. Centrum i en strikt rutnätsplan var
Vaksala Torg med fyrdubbel yta mot Stora Torget. Anläggningen av
Vaksala Torg på 1850-talet (fig. 1) gjordes som en pendang till Stora Torget
i denna anda. 26 Stadsdelarna öster om järnvägen fortsatte fram till 1920-talet
att domineras av tegelbruk och järnvägens godshantering. En oplanerad
blandning av industri och arbetarbostäder präglade stadsdelen 27 .
Stadsarkitekten Gunnar Leche gjorde en revision av planen 1923-1925. I
denna revision som i stort sett blev verklighet, var en ny folkskolebyggnad i
fondläge vid Vaksala Totg en central del. Vaksalaskolan som fram till
uppförandet av UKK präglat platsens (Vaksala Torg) identitet bär med sig
26 Kongress- & konserthus i Uppsala, Arkitekturtävlingar, Sveriges arkitekters dokumentation, Nr 2, 2003
27 Lambert, 2004 s 43
16

tydliga referenser från sin tid, det sena 1920-talet. I arkitekturen kan man
spåra politiken, tidsandan och stilidealen från denna tid. Politiskt fanns en
vilja att lyfta arbetarklassen som dominerade de östra stadsdelarna. Skolan
med sina arkitektoniska referenser till klassisk bildning och till
universitetets prestigebyggnader hjälpte till att lyfta stadsdelarna öster om
järnvägen. 28 Ett bra exempel på att politisk vilja i form av offentlig
byggnation med god arkitektur framgångsrikt kan hjälpa till att lyfta
eftersatta stadsdelar.
Den politiska viljan att integrera stadsdelarna öster om järnvägen
med stadskärnan har fortsatt in på 2000- talet. Det är nu inte längre skolor,
utan lokalisering av kulturella prestigebyggnader som är medlen. Liksom
Vaksalaskolan på sin tid satte en helt ny prägel på platsen, så är Uppsala
Konsert och Kongress en ny samlande magnet för ny aktivitet och nya
byggnader i närområdet. 29 Omskapandet av resecentrum med det nya
hotellkomplexet på östra sidan är andra delar av samma satsning. Att man
nu diskuterar att anlägga ett museum för modern konst på tomten söder om
UKK känns som en naturlig utveckling. 30 Människor dras till kultur, kultur
dras till människor, pengar följer med människor.
Torget
Det kan vara av intresse att idag stå på Vaksala Torg, vända sig om och titta
i alla riktningar, registrera de byggnader man ser samt reflektera omkring de
stilar som varje byggnad representerar. Till sist kan man blunda och
reflektera över helheten, om platsen, vår tid och framtiden.
Jag börjar med att vända mig mot norr. Affärshuset Kvarnen
flankeras av två 1800-talsbostadshus med butiker i bottenplanet i
nyrenässansstil. Affärshuset från senare delen av 1900-talet är diskret, så
anblicken domineras av de två 1800-talsbyggnaderna. Rustisering i
bottenplanet, balkong med balustrad, joniska pilastrar, fönsterrader med
frontoner, ett hörntorn m.m. Ögonen vill stanna kvar, anblicken är
välgörande. Är det bara igenkännandet av klassisk dekor eller finns absoluta
skönhetsvärden?
28 Bengtsson, Vaksalaskolan i Uppsala, 2010
29 Karlsson , Zere 2011
30 UNT 2011-12-01, s B1
17

I öster på andra sidan Väderkvarnsgatan ligger ett fem vånings
bostadshus från 1970. Det är en kraftfull funktionell byggnad i brunt tegel
med balkonger i fri betong och butiker i bottenplanet. Säkert bra bostäder,
men mina ögon vill vidare, varför plåga sig själv med anblicken.
I söder ligger Gunnar Leches skapelse Vaksalaskolan. Leche
personifierade 20-talsklassicismen och Vaksalaskolan är nog hans mest
klassicistiska verk. Senare blev han mer återhållsam med klassisk dekor. 31
Excedrorna med de smäckra kolonnerna och kasetterade halvkupoler,
symmetrin, valvbågen, fönsteromfattningarna, den lätta ljusgröna
slamningen över teglet; ögonen vill utforska detaljer och man behöver tid. 32
Till höger om skolan ligger ett bostadshus i jugendstil från sekelskiftet. Det
har slätputsad fasad ornamenterad med kastanjeblad och festonger. 33 Det
rimmar väl med skolan.
I väster domineras anblicken helt av Uppsala Konsert och Kongress.
Den första känslan man får är, vad gör denna byggnad här, varför ser den ut
som den gör och varför måste den vara så stor? Svaren ges i denna uppsats.
Man måste backa för att greppa byggnaden i sin helhet. Den är stor,
påträngande och intressant samt är därmed automatiskt den helt
dominerande byggnaden som övrig byggnation runt torget förhåller sig till.
En byggnad vid torget
I ett stadsdelsperspektiv så är UKK den första stora offentliga byggnaden
öster om järnvägen sedan Vaksalaskolan. Liksom skolan på sin tid var en
stor satsning och idag tydligt representerar sin tids, det sena 1920-talets,
stilideal, politik, tidsanda m.m., så är UKK på liknande sätt en stor offentlig
satsning och representerar för framtiden det tidiga 2000 talets stilideal,
politik, tidsanda m.m. Om skolan var en satsning på stadsdelarna öster om
järnvägen, så är UKK en satsning på ett större perspektiv, på staden.
Uppsala var i starkt behov av att utöka stadskärnan och en expansion öster
om järnvägen var naturlig. Den bättre kommunikationen under järnvägen
samt de nya byggnaderna för hotell och bostäder öster om järnvägen vid
resecentrum är en satsning med samma syfte, att utöka stadskärnan. Från att
31 Lambert, 2004
32 Bengtsson 2010
33 Lambert 2002, s 87.
18

ha varit en lite bortglömd och undanskymd plats, inramad av bostäder samt
en vacker skola, har Vaksala Torg med UKK blivit centrum i stadskärnans
utveckling österut. UKKs uppgift är inte att smälta in och anpassa sig till
omgivande bebyggelse, utan att synas som en storsatsning i staden likt en
gång domkyrkan, slottet, Carolina Rediviva och universitetshuset. Om
byggnaden skall bedömas och speglas i omgivande bebyggelse, så är det i
dessa byggnader den skall speglas.
Byggnaden
I detta kapitel beskriver jag byggnaden bland annat med hjälp av den metod
jag valt, att helt enkelt besöka den och registrera mina intryck och
reflektioner.
Byggnadskroppen
Byggnaden är placerad i kvarteret Gerds östra del så att en öppen plats
bildas mot Storgatan (fig 2.). Husets skala med en höjd av 37 meter rimmar
väl med de övriga karaktärsbyggnaderna i staden, Carolina Rediviva, slottet
och domkyrkan (fig. 3), men dominerar med sin storlek det närmaste
grannskapet (fig. 3). Huskroppen är i grunden en kub genombruten av ett
mot väster något avsmalnande öst-västligt snitt som från övre foajéplanet
delar byggnaden i två delar. Snittet forsätter ner genom byggnaden och
bildar i interiören en öppen kommunikationsled mellan våningsplanen, som
mot yttervärlden är visuellt helt öppen genom glas i fasaden (fig 5). Två
öppna, mot omvärlden glasade, vertikala snitt genom byggnadens fasad är
lagda i foajéplanen för stora (plan 6) respektive mellan och lilla salen (plan
3). I entréplanet är fasaden glasad och visuellt öppen mot torget och mot den
öppna platsen mot Storgatan.
Figur 19 visar ett snitt genom byggnaden. Snittet går tvärs
byggnadens vertikala kommunikationssnitt. Här syns hur den vertikala
spalten delar byggnaden i två delar, men också hur stora salens foajé går
över båda delarna för att kunna ge en 360 graders vy av staden. Bilden visar
också att salarna; bankett/utställningssalen, mellansalen och stora salen är
orienterade centralt i husets södra del. Stora salens höjd och rymd framgår
också tydligt.
19

Exteriören
I kvällsljus (fig. 6) ser man att byggnadskroppens kub exteriört har
förvandlats till en kristall eller en prisma med många brytningspunkter. I
detta ljus framträder förskjutningen i kubens fasad i våningsplanet under
stora salens foajésnitt tydligt och intressant. De olika vinklade vertikala
metallplattorna ger tillsammans med de likaledes vertikalt ordnade fönstren
en känsla av grundelement med varierande positioner men ändå upprepande
sig själva i ett svårtydbart mönster (fig. 7 och 8). En referens till den
oorganiska naturen i en kristall. Mycket långt ifrån referenserna till den
organiska naturen i jugendhuset på andra sidan Roslagsgatan, men ändå en
referens till naturen och dess former.
När kvällsljuset på vintern övergår i mörker framträder spelet med
ljus i exteriören tydligare, huset blir en kristall belyst underifrån.
Entréplanets intensiva och välkomnande ljus fortplantar sig i den stigande
ljusgården och sipprar ut genom de olika fönstren. Det inre snittet som
flödar av ljus och värme möter det yttre mörka kalla snittet. Genom
foajéernas fönsterrader sipprar bara lite ströljus ut. Vad försiggår där inne i
halvdunklet? Kanske kommer exteriören till sin rätt bättre den mörka delen
av dygnet under den mörka årstiden. Då framträder arkitektens skickliga
hantering av ljus, mörker och halvdunkel.
Den öppna platsen mot storgatan har fått en tyngd med det stora
bevarade trädet, som tillsammans med spegeldammen utgör en fond för
såväl konsertbesökare som gäster på caféterrassen.
Interiören
Vitruvius tes om skönhet, användbarhet och hållbarhet sätts på sin spets i en
byggnads interiör. Speciellt en offentlig byggnad för det allmännas bästa
som kostar skattebetalarna stora belopp. Den ska vara vacker, slitstark och
fungera väl för samtliga användare nu och under många, många år i
framtiden. UKK används av besökare till evenemang, café m.m. samt
artister och personal. Varor och utrustning måste kunna tas in och ut ur
byggnaden samt ha ett rationellt flöde i densamma. Personal och artister
måste ha en väl fungerande, säker och ergonomiskt riktig arbetsmiljö, till
stora delar helt avskiljd från besökarna. Jag utelämnar personalens och
20

artisternas tänkbara aspekter på byggnaden och koncentrerar mig på
besökarens och framför allt konsertbesökarens aspekter. I min värld som
besökare av framför allt konserter, är upplevelsen av den arkitektur som jag
kommer i kontakt med viktig för musikupplevelsen. Musiken och
arkitekturen samspelar till ett helhetsintryck och påverkar varandra. 34
Arkitektur har i alla tider också setts som frusen musik 35 . Talsymboliken
som utvecklades av Pythagoras 500 f.kr. utgjorde länge den filosofiska
grunden för både byggnadskonst och musik. 36 Templens proportioner,
musikens intervall och planeternas ohörbara rörelser, allt var i samklang. De
franska gotiska katedralerna var väl i samklang med den liturgiska musiken
från denna tid. Under renässansen flyttades intresset från himlen till
människan och talsymbolerna ersattes av proportionsläran vilket påverkade
bl.a. arkitektur och musik. Ordning, symmetri och hierarkiska relationer
blev vägledande i såväl musik som arkitektur. Under 1800-talet blev det
uppenbart att för de stora byggnaderna behövdes arkitekter som gjorde
detaljerade ritningar och att dessa ritningar följdes korrekt av de yrkesmän
som genomförde byggnationerna. 37 Improvisation på byggplatsen var inte
längre möjlig. Musiken på 1800-talet med framförande av de stora
symfonierna krävde vid uppförandet en liknande följsamhet till partituret.
Detta var lite förankring av hur människan sett på samspelet mellan musik
och arkitektur genom historien. För min egen del kan jag bara instämma att
operaupplevelsen blir väldigt annorlunda i stockholmsoperans intima och
rikt dekorerade 1800-tals miljö och i Köpenhamnsoperans form luft och ljus
inspirerade 2000-tals miljö. Det inre rummet gestaltas av musiken och det
yttre av arkitekturen, om man låter dessa mötas uppstår en samklang.
Som konsertbesökare kan jag komma in i byggnaden såväl från den
lilla platsen mot Storgatan som från torget. Entréplanets nakna betonggolv
ger en känsla av att torgets utemiljö fortsätter in, endast glaset skiljer inne
från ute. Receptionsdisken är välkomnande. Trappan ner i garderoben
används för såväl ner som passage upp från garderoben. Detta skapar en
34 Dyrssen 1995, sid 108 169.
35 Nyström 2006, sid 16 18.
36 Dyrssen 1995, sid 32.
37 Dyrssen sid 35.
21

estriktion i publikströmmen som märks speciellt tydligt efter konserter. På
fig. 13 syns att de publika utrymmena endast upptar en liten del av plan 1.
På plan 2 (fig. 14) med reception, bankett/utställningssal och café
har glas använts rikligt. En känsla av öppenhet finns både mot stadsrummet
på torget och på den öppna platsen mot Storgatan. Caféet kan öppnas mot
utställningssalen för att på så vis skapa en stor samlingssal med sittande
cafégäster. Känslan av praktisk samlingslokal i industrimiljö finns, men
glasytorna som knyter ihop inne och ute, gör att man glömmer detta och i
stället dominerar känslan av att befinna sig som en del av stadslivet.
På väg upp i rulltrappan mot lilla och mellansalen ser man
byggnadens höjd när man tittar uppåt. Dagens ljusa timmar flödar ljuset in
genom glasväggarna och på kvällen rör man sig i ett högt öppet rum fyllt av
ljus. Vid evenemang i mellan eller lilla salen stannar man på första
avsatsen/foajén (fig. 15). Där finns en bar precis när man kommer upp och
glasväggen ut mot torget har avställningsyta för vinglas eller kaffekopp
precis innanför. Om man träffar bekanta kan man samlas runt något av de
runda småborden och vill man vara för sig själv kan man bara låta ögonen
svepa över torget och staden runtom. Tiden i foajén är en viktig del av ett
konsertbesök och arkitekturen påverkar oss liksom musiken. När man står
ute vid baren upplever man byggnadens höjd, luft och ljus samt när man rör
sig in mot lilla salen minskar takhöjden och ljuset. Känslan av luft byts mot
intimitet och blicken dras ut mot staden. På fig. 10 syns höjden, ljuset och
luften kring baren på plan 3. Man ser också hur foajéerna samt
backstagegången på plan 5 knyter ihop byggnadens två delar.
Fig. 16 och 17 visar dispositionen av plan 4 och 5 som helt
disponeras av artister och personal. Här finns kontor, replokaler
omklädningsrum, loger m.m.
På väg upp i rulltrappan till stora salen upplever jag byggnadens
hisnande höjd (fig. 9). Jag finner mig svävande i ljuset vilket är både en
positiv och negativ känsla, både tankens och kroppens berusande frihet samt
en känsla av otrygghet, en längtan efter närhet och intimitet samt tankens
struktur och ordning. Väl uppe i foajén försvinner känslan av otrygghet, här
minskar takhöjden, ljuset blir nedtonat men känslan av frihet återkommer
när jag blickar ut genom glaset (fig. 11). Här uppe ser jag tydligt att jag
22

efinner mig i Uppsala. Jag kan identifiera min position och har koll på de
andra historiska byggnaderna; slottet, Carolina och domkyrkan. Denna
utblick är både intressant och trygg, ögonen dras dit och samtalsämnet är
givet. Foajén på plan 6 (fig. 18) ger möjlighet att gå runt byggnadens
periferi och beskåda staden, stå i snittet genom byggnaden och uppleva dess
höjd eller bara placera sitt vinglas på bordet som går utmed fönsterväggen
och låta blicken svepa över taken.
Väl inne i stora salen (fig. 12) påminns jag om var jag befinner mig.
Exteriörens metallplattor går igen i väggarnas utformning. Det är bekvämt,
luftigt och funktionellt. Mitt inre rum kan formas av musiken medan ögonen
betraktar väggarnas dekor. Finns det en regelbundenhet, eller är den
inbillad?
Analys
I detta kapitel analyserar jag UKKs betydelse för Uppsala. Jag börjar med
att presentera analysmetoden, sedan beskriver jag hur UKK förändrade
platsens identitet radikalt och hur detta tog sig uttryck i motstånd mot
byggnaden. Nybyggnationen öster om resecentrum beskrivs som en
fortsättning på de grundtankar som låg bakom UKK och egentligen redan
Vaksalaskolan, som på sin tid också verkade för att höja statusen i de östra
stadsdelarna. UKKs speciella uppdrag att överbrygga historiska gränser i
stadsväven utreds. 38 UKKs innehåll i form av musikutbud är när man vant
sig vid arkitekturen, kanske det som påverkar stadens identitet mest.
Musikutbudets relation till byggnadens arkitektur samt till staden och dess
befolkning utreds. Sist utreder jag kulturens roll i den moderna staden.
Metoden
Platsens ande genius loci har romerskt antikt ursprung, men har behållit sin
aktualitet genom historien. 39 Den moderna turismen har som drivkraft
upplevelsen av platser. För sin existens (sitt boende) måste människan
kunna orientera sig, men också kunna identifiera sig med omgivningen. Vi
38 Uppsala Konsert och Kongress, program för allmän arkitekturtävling, januari 2002. Signerat av bland andra
Lena Hartvig och SARs tävlingsnämnd
39 Norberg-Schulz Sid 107 -114.
23

har en inneboende skräck för att gå vilse och hamna i främmande
omgivning. Att kunna orientera sig ger trygghet, men för att kunna vara
tillfreds i ett boende måste man kunna identifiera sig med omgivningen och
känna sig hemma. Att höra till en plats innebär att ha ett existentiellt fotfäste
i en konkret vardaglig bemärkelse.
En viss historisk distans, knappt tio år, har hunnit förflyta till den tid
när UKK projekterades och skapades i det tidiga 2000-talet. Till viss del kan
man nu se på byggnaden och dess betydelse för Uppsala i historiens ljus,
men framför allt analyserar jag UKKs betydelse för Uppsala i nutid.
I denna analys återkommer jag också till det jag utlovat i uppsatsen
att ge svar på: vad gör denna byggnad här, varför ser den ut som den gör
och varför måste den vara så stor?
Byggnaden och östra stadsdelarna
Svaren till frågorna ovan har väl till vissdel redan givits i min beskrivning
av historien, politiken m.m. Byggnaden var i årtionden hett efterlängtad. Att
den skulle komma var självklart, frågan var bara när. Kvarteret Gerd har
med tillfälliga utvikningar under historien egentligen alltid varit
huvudalternativ i diskussionerna om lokalisering av projektet. Att den ser ut
som den gör har däremot ingen historisk förklaring, utan har nutida politiskt
ursprung. Man ville ha en märkesbyggnad och bjöd in till en internationell
arkitekttävling. I programmet nämns till exempel att man vill ha En
karaktärsbyggnad för det framtidsinriktade Uppsala - en byggnad med kraft
nog att överbrygga historiska gränser i stadsväven . 40 En sådan byggnad
blev det också. Egensinnig i stadsväven, inte insmickrande. Den tar inte upp
tar någonting i omgivningens form, stil färg eller material. Den är
egensinnigt kaxig i sin skapelse av stål, aluminium, glas och betong i djärva
former helt utan igenkänningsfaktor och trygg förankring i något man
känslomässigt kan vila i. Den som var van att vandra vid Vaksala torg innan
projektet genomfördes med sin trygga blandning av byggnader från 1850 till
1970 kände sig lätt alienerad från sin egen stad, vad var detta för
plåtmonster? Byggnaden syns över hela staden och ändrar totalt karaktären
40 Uppsala Konsert och Kongress, program för allmän arkitekturtävling, januari 2002. Signerat av bland andra
Lena Hartvig och SARs tävlingsnämnd
24

på den. Enligt Norberg-Schulz och den teori jag valt är platsens historia i
bästa fall dess självförverkligande. Vad som fanns där som möjligheter kan
avtäckas av människan genom bland annat byggande och arkitektur. 41
UKKs del i självförverkligandet av de östra stadsdelarna blir mer och mer
uppenbar när området precis öster om resecentrum förnyas. UKK hänger
stilmässigt ihop med denna nya del av Uppsala som innehåller en ny park,
Frodeparken samt hotell, bostäder och butiker. UKK gick i bräschen för
denna byggboom och det motstånd som fanns mot den nya stilen och
förändringen av platsens identitet är nu en del av historien.
En historisk byggnad
UKKs roll att lyfta de östra stadsdelarna har just beskrivits, men det stora
uppdraget är att vara En byggnad med kraft nog att överbrygga historiska
gränser i stadsväven . 42 Likt Vaksalaskolan en gång lyfte bildningsnivån
öster om järnvägen, så införlivar UKK de östra stadsdelarna i en kulturell
gemenskap med bland annat domkyrkan och Carolina. Konserthuset är
centrum för stadens musikliv och som sådan en kulturell tyngdpunkt nu och
i historisk tid framöver, likt slottet, Carolina och domkyrkan. Detta var en
platsens inneboende möjlighet som människan förverkligade genom
arkitekturen. Jag återkommer till min tidigare text och min egen upplevelse
av arkitekturen: Väl uppe i foajén försvinner känslan av otrygghet, här
minskar takhöjden, ljuset blir nedtonat men känslan av frihet återkommer
när jag blickar ut genom glaset (fig. 11). Här uppe ser jag tydligt att jag
befinner mig i Uppsala. Jag kan identifiera min position och har koll på de
andra historiska byggnaderna - slottet, Carolina och domkyrkan. När man
blickar ut från stora salens foajé upplever man att musiklivets byggnad har
samma dignitet som de andra historiska märkesbyggnaderna. Musiklivet har
en egen plats skapad för detta, med en inneboende möjlighet till en liknande
status som religion och akademi redan haft i några hundra år.
41 Norberg Schulz sid 106
42 Uppsala Konsert och Kongress, program för allmän arkitekturtävling, januari 2002. Signerat av bland andra
Lena Hartvig och SARs tävlingsnämnd
25

Musiken
Huvuddelen av informationen i detta avsnitt kommer från ett samtal med
UKKs VD och konstnärliga ledare Magnus Bäckström, som varit med sedan
projektet startade 2003 och tidigare varit VD för Gävle konserthus. Magnus
berättar att husets arkitektur varit utgångspunkten när musikverksamheten
skapats. Organisationens kärnvärden är Djärv, Öppen, Nytänkande och
Varm. De tre första är direkt hämtade från byggnadens tydligt expressiva
och kaxiga stil och Varm kommer från människorna i huset och deras kärlek
till musiken. Dessa kärnvärden uttrycker platsens identitet och går igen i
byggnad, musikutbud, personal, logotype, grafisk utformning av trycksaker
med mera. Utbudet delar man in i tre kategorier, låg tröskel, tradition och
djärvt nytänkande. Musik med den låga tröskeln vill öppna för publik som
annars kanske inte skulle gå till ett konserthus. I det traditionella utbudet
finns kammarorkestern, körerna, musikskolan och liknande evenemang.
Magnus påpekar att detta utbud finns i så gott som alla Sveriges konserthus
och att många nöjer sig med det. UKK är en märkesbyggnad av
internationell kvalitet, och skulle i princip kunna stå i någon annan större
Europeisk stad. Musikutbudet måste matcha detta och hålla en kvalitet som
skulle locka publik även i till exempel Milano eller Barcelona. I kategorin
djärvt nytänkande försöker man engagera nyskapande och djärva musiker
med hög konstnärlig ambition som ställer krav på publiken. Magnus berättar
att dessa spetskonserter blir mer och mer besökta. Det finns en nyfikenhet
och en ökande kunskap hos publiken, som speciellt för denna typ av
konserter kan komma tillresta långt ifrån. Den senaste publikenkäten på
UKK visar att 30 % av publiken är tillrest och kommer från utanför Uppsala
kommun, dessa personer återfinns säkert som café och restaurangbesökare,
även om de flesta åker hem på kvällen och inte är hotellgäster. Besökarna på
UKKs konferensverksamhet är däremot till stora delar flerdagarsbesökare
och bidrar därmed till en positiv utveckling även av hotellnäringen.
Kulturen i stadsväven
I takt med en minskande varuproduktion framför allt i termer av
sysselsättning håller kulturen på att bli en viktig näringsgren. Musik är en
26

av Sveriges största exportprodukter. Kultur blir viktigare och viktigare för
att locka tillfälliga besökare och nya invånare till en stad. Handeln har blivit
standardiserad och är mer och mer lika mellan städer och länder. Kultur blir
mer och mer en ekonomisk bas i städerna och bidrar till att ge platsen en
speciell identitet, som handeln kanske mindre och mindre kan skapa. 43
För att vara attraktiv som både turistdestination och inflyttningsort
behöver en stad både satsningar på bevarande av äldre lokala
byggtraditioner och miljöer samt en satsning på nya kulturbyggnader -
arkitektoniska flaggskepp. Byggnader av internationellt kända arkitekter,
konserthus, bibliotek, operahus, konstmuseer etc. behövs som kan stå sig i
jämförelse med andra liknande byggnader i konkurrerande städer. 44 En enda
byggnad kan lyfta synen på staden och sätta den på kartan. Ett av de
tydligaste exemplen på detta är Frank O. Gehrys Guggenheimmuseum i
Bilbao. Från min egen erfarenhet vill jag framhålla kombinationen av
gammal väl bevarad lokal stadsmiljö i Nyhavn Köpenhamn tillsammans
med det nya konserthuset men framför allt tillsammans med det nya
operahuset ritat av Henning Larsen. Efter att ha strövat och ätit en bit mat i
det gamla väl bevarade Nyhavn, kan man ta båten till det spektakulärt
moderna operahuset som syns och tar plats. Lika värdefullt för invånarna i
Köpenhamn som för mig som turist. En liknande upplevelse av bevarad
äldre lokal arkitektur i kombination med ett konserthus i internationell klass
har jag i Uppsala när jag äter en bit mat i det välbevarade stationshuset med
1800-talskänslan kvar, efter en konsert på UKK. En blandning av bevarad
äldre arkitektur och spännande moderna byggnader i en förhållandevis tät
stadsbebyggelse med en blandning av bostäder, arbetsplatser, kaféer,
restauranger och offentliga byggnader får nog anses som stadsbyggnadsideal
i det tidiga 2000-talet. 45
Sammanfattande slutsatser
Två historiska kraftfält och visioner möts i Uppsala Konsert och Kongress.
Dels den långsiktiga politiska visionen att balansera upp stadsdelarna öster
43 Zukin,1995, Sid 1-49
44 Stadsarkitektur-form-kultur-liv. Stadsmiljörådet 1999, sid 119
45 Nyström 1999, sid 403-414.
27

om järnvägen i nivå med de västra, ekonomiskt, socialt och kulturellt. Dels
en historisk längtan från stadens musikliv att skapa ett Musikens Hus. Detta
har varit grunden för det mycket stora politiska och publika intresset för
byggnaden.
Att det skulle uppföras ett Musikens Hus i kvarteret Gerd vid
Vaksala Torg ser i historiens ljus ut som en naturlig och nästan självklar del
i stadens utveckling. En stark och väldokumenterad opinion fanns under
lång tid för detta med politiska rötter i 1960-talet. Den stora
opinionsmässiga och politiska turbulensen kring UKK-projektet har bland
annat rötter i vår instinkt att bädda in vissa platsers identitet med vår egen
samt det motstånd vi känner när dessa platsers karaktär och identitet
förändras radikalt. UKK passade verkligen inte in i kvarteret Gerd vid
Vaksala Torg varken vad avser stil eller storlek. Byggnadens uppdrag är ett
annat, att vara ett hem för musiken och ge denna en plats och status i staden.
Den ska också överbrygga järnvägens historiska delning av staden och bidra
till att utveckla de östra stadsdelarna. Byggnadens och arkitekturens
förmåga att tillgodose dessa uppdrag, upplevs bäst från stora salens foajé,
när man höjd över stadens tak riktar blicken mot slottet, Carolina och
domkyrkan. Genom sin storlek, arkitektur, funktion och placering lyfter
UKK in både musiken och de östra stadsdelarna i stadens kulturella
gemenskap.
En grogrund finns i UKKs närområde att skapa en attraktiv stadsdel,
med en blandning av spännande moderna byggnader och väl bevarad äldre
arkitektur där bostäder, butiker, arbetsplatser, kaféer och restauranger
blandas.
Fem år efter invigning av konserthuset kan man konstatera att UKK
tillsammans med Resecentrum och de nya byggnaderna öster därom, håller
på att lösgöra en inneboende kraft i de östra stadsdelarna, som var svår att
föreställa sig. I denna nya dynamiska omgivning passar UKK som hand i
handske både vad avser stil och verksamhet. Dess innehåll av musik med
både spets och bredd samt konferensverksamhet, rimmar väl med det nya
moderna hotellet, de nya bostads- och affärshusen med mera samt den nära
kommunikationen med järnväg och internationell storflygplats. Man anar
den vidare utvecklingen framöver. En jämförelse med samma plats före
28

genomförande av UKK-projektet, antyder vad byggnaden betytt och betyder
för stadens utveckling.
29

Källor och litteratur
Internetkällor
www.uppsala.se/sv/kulturfritid/kultur/konsert---kongresshus/bakgrund/ 2011-10-11
www.ukk.se/om-ukk/arkitektur/historik/ 2011-11-30
www.henninglarsen.com 2012-04-27
www.svedborgarchitects.dk 2012-04-27
Tryckta källor och litteratur
Bengtsson, Gunnar Vaksalaskolan i Uppsala. En byggnad och dess
betydelse för stadens utveckling. B uppsats. Konstvetenskapliga
institutionen Uppsala Universitet. HT 2010
Bergold, Carl Erik Bostadsbyggande i Uppsala 1900-1950 en aspekt på
folkhemmets framväxt, 1985 Diss. Uppsala Universitet, Konstvetenskapliga
Institutionen
Bloxham, Zettersten Gerd, Political behaviour and architectonic vision:
Two Swedish/Danish Processes in contemporary public architecture.
Chalmers Tekniska Högskola, Institutionen för arkitektur 2007.
Dinnie, Keith, City branding, theory and cases, Palgrave Macmillan,
Basingstoke, 2011
Dyrssen, Catharina, Musikens rum, Metaforer, ritualer, institutioner. En
kulturanalytisk studie av arkitektur i och omkring musik. 1995 Diss.
Chalmers Tekniska Högskola, Institututionen för Arkitektur-
Byggnadsplanering.
Karlsson, Martin, Zere Sofia Monetära och katalytiska effekter av Uppsala
Konsert & kongress. HUI Research 2011
Larsen, Henning Uppsala Konsert och Kongress, Arkitektur 6-2007 sid 68-
76
30

Lambert, Lars red., Gunnar Leche stadsarkitekt, Kornhuset Förlag 2004.
Lewan, Tomas Skandinaviskt genombrott. Kommentarer till Uppsala
Konsert och Kongress. Arkitektur 6-2007 sid 78-79.
Lejelind, Gustaf, Musikens Hus i Uppsala. En överblick över dess arkitektur
och placering. C-uppsats, Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala
Universitet, VT 2004.
Malbert, Björn, SUUS - Stadens hållbara utveckling och urbana strukturer:
en syntes av ett forskningsprogram, Chalmers tekniska högskola, Göteborg,
2004.
Norberg-Schulz, Christian, Fenomenet Plats, Antologi, Arkitekturteorier,
Skriftserien Kairos nummer 5, Raster förlag 2010. Sid 89 114.
Nyström, Louise. Arkitektur för livet, om nutidens arkitektur mellan dåtid
och framtid.2006 bildbanden AB, Karlskrona.
Nyström, Louise, City and Culture. Cultural processes and urban sustainability.
Boverket, Karlskrona, 1999
Schmolke, Birgit, Construction and Design Manual. Theatres and Concert Halls. DOM
Publishers 2011.
Stadsarkitektur: form, kultur, liv, Boverket, Karlskrona, 1999
Skeri, Klart ja till Musikens Hus, UNT, 2004-04-15
Thunman, Dan, Ärende nr 4:13, KN 90-10-25. Kvarteret Gerd och dess
omgivningar, En kulturhistorisk miljöanalys. Kulturförvaltningen Uppsala
Kommun.
31

Uppsala Konsert och Kongress. Arkitekturtävlingar, Sveriges arkitekters
dokumentation, Nr 2, 2003.
Uppsala Konsert och Kongress, program för allmän arkitekturtävling,
januari 2002.
Wetterberg, Ola (red.), Det nya stadslandskapet: texter om kultur, arkitektur
och planering : en antologi från institutionen för stadsbyggnad på
Chalmers, Chalmers tekniska högskola. Sektionen för arkitektur.
Institutionen för stadsbyggnad, Göteborg, 1999
Zukin, Sharon, The Cultures of Cities. Blackwell Publishers Inc.
Cambridge, Massachusettes, USA
Intervjuer
Johnny Svendborg: Mailkontakt 2011-12-13
Magnus Bäckström: Samtal 2012-05-07
Bildförteckning
Figur 1 kommer från:
Hahne Liv, Wikström Karl-Erik, Vision för Uppsalas paradgata ett
stadsförnyelseprojekt för stråket Drottninggatan/Vaksalagatan, Uppsala
Kommun 2010.
Figur 4 är från egen kamera
Figur 5 t.o.m 12 kommer från www.ukk.se. 2012-05-14
Figur 2, 3 och 13 t.o.m. 19 är från:
Larssen Henning, Uppsala Konsert- och Kongresshus. Henning Larssen
Tegnerstue 2004.
Figur 20 kommer från www.kkl-luzern.ch 2012-05-14
Figur 21 kommer från www.wikipedia.en 2012-05-14
Figur 22 kommer från www.wikipedia.en 2012-05-14
Figur 23 kommer från www.wikipedia.org 2012-05-14
32