HISTORIA VÅR - ABF

HISTORIA VÅR - ABF HISTORIA VÅR - ABF

socialdemokraterna.abf.se
from socialdemokraterna.abf.se More from this publisher
06.09.2013 Views

1960 års program Tage Erlanders hade ett önskemål att det inte skulle finnas någon stor skillnad mellan partiets program och dess praktiska politik. Detta önskemål präglade i hög grad den programrevision som genomfördes 1960. Kritiken mot kapitalismen fanns kvar i programtexten, men anpassades till vad som uppfattades som den nya mer socialliberala tiden. Partiprogrammet intog en försiktig hållning till kra- 1975 års program Inför förändringen av 1975 års program genomfördes rådslag och studiecirklar som nådde många partimedlemmar. Programmet som därefter togs fram sändes ut på remiss och ett stort antal motioner som handlade om partiprogrammet strömmade in till kongressen. Programarbetet leddes av Olof Palme. De internationella frågorna lyftes fram, präglat av tidens befrielse- och solidaritetsrörelser. Ideologiskt knöt de an till de reformistiskt marxistiska traditionerna. Kapitalismens avigsidor kritiserades och arbetsplatsdemokratin lyftes fram som ett av medlen att demokratisera det ekonomiska livet. Programmet var det första partiprogrammet som utförligt och hårt angrep kommunismen: Även där kommunistiska partier länge har styrt, råder stora skillnader i inkomster och social ställning. Varken som medborgare, som arbetare i produktionen eller som konsumenter tillåts människorna att fritt uttrycka sina åsikter och krav. Programmet präglades av idén om socialdemokrati som en tredje väg mellan kapitalism och kommunism. Socialdemokratins egna värden gavs kanske just därför ett ökat utrymme. I avsnittet Vad socialdemokratin vill formulerades de grundläggande vär- 72 vet på socialisering. Programtexten konstaterade att olika företagsformer inte bör betraktas som självändamål och att valet mellan dem måste bestämmas av vilka uppgifter som ska lösas. Programmet präglades också av tidens utvecklingsoptimism och faktiska framsteg. Den tekniska utvecklingen hyllades, rationaliseringarna och konkurrensen som viktiga drivkrafter för ett växande välstånd lyftes fram. dena med följande nyckelmeningar: Sina djupaste rötter har socialdemokratins idéer i övertygelsen om varje människas okränkbarhet och alla människors lika värde (…)Socialdemokratin vill genom sin omdaning öka människors frihet (…) Jämfört med 1960 års program skärptes kritiken av inkomstskillnader och ojämlik fördelning. Jämlikhet och solidaritet blev nyckelord: Socialdemokratin vill förverkliga jämlikheten som ett uttryck för allas lika värde… Socialdemokratin vill låta solidariteten prägla samhällsförhållandena (…) Kravet på ekonomisk demokrati var entydigt: Socialdemokratin betraktar demokratin som grunden för sin åskådning. Den vill försvara demokratin mot maktmissbruk och diktatursträvanden, utvidga den på det ekonomiska fältet och låta dess ideal sätta sin prägel på samhällslivets alla områden. Även begreppet arbete fick en förnyad vitalitet i partiprogrammets inledning: Socialdemokratin hävdar att arbetet är grunden för all välfärd och att folkets vilja till arbete är nationens viktigaste tillgång. När det gällde genomförandet av den demokratiska socialismen gjordes en klar reformistisk deklaration: (D)e framsteg som vunnits genom arbetarrörelsens

lismen var ”oförmögen att förhindra uppkomsten av omfattande orättvisor, resursslöseri, arbetslöshet och 1990 års program kansk kapitalism och rysk planekonomi levde vidare. I programmet tonades dock betydelsen av ägandet av produktionsmedlen och ekonomisk demokrati ned: Den politiska makten knöts till medborgarskapet, inte till ägandet av produktionsmedlen. Därmed kunde den politiska makten användas i folkmajoritetens intresse för att förverkliga folkliga krav på samhällsutveckling och samhällsförändring. Programskrivningarna om plan och marknad var vagare. Tidigare hade programmen framhållit att en planmässig hushållning skulle ersätta den otyglade marknaden. I 1990 års program framhölls marknadens fördelar, men också dess nackdelar i fördelningen mellan grupper och miljömässiga konsekvenser. Programmet redogjorde för socialdemokratins syn på hur de olika begreppen hänger ihop: Socialdemokratin vill på detta sätt göra medborgarrätten överordnad äganderätten, arbetets rätt överordnad kapitalets och konsumenternas rätt överordnad produktionens. Socialdemokratin vill sålunda ersätta den ekonomiska makt- 1990 års program kamp, har befäst socialdemokratins övertygelse, att den fredliga samhällsomdaningen på den demokratiska socialismens grund erbjuder den enda framkomliga vägen till människornas frigörelse. Nästa program präglades av att det formulerades i en tid när kommunismen i Östeuropa föll och Gorbatjov försökte reformera Sovjetkommunismen. Programmet innehöll samma tydliga kritik av kommunismen som 1975 års partiprogram och förebådade 73 ekonomiska kriser.” Idén om den tredje vägen och svensk blandekonomi som ett alternativ till ameri- koncentrationen i enskilda händer med en ordning, där varje människa har rätt att som medborgare, löntagare och konsument påverka produktionens inriktning och fördelning, produktionsapparatens utformning och arbetets villkor. I 2001 års partiprogram togs ett ytterligare steg bort från idéer om planmässighushållning. Marknadens mekanismer värdesattes och kritiseras, samtidigt som det görs en tydlig åtskillnad mellan kapitalism och marknadshushållning: ”Marknaden behövs för den effektiva produktion som skapar och återskapar resurserna för välfärden. Kapitalism och marknadsekonomi ska hållas isär. Marknadsekonomi är ett distributionssystem, där varor och tjänster byter ägare med pengar som bytesvärde. Kapitalism är ett maktsystem med förräntningen av kapital som överordnad norm. ” Ett nytt avsnitt handlar om jämlikhet och mångfald. Där vidgades frågan om jämlikhet till att inte bara handla om klass, utan också om kön och etnicitet. Programmet beskrev nyttan med den offentliga väl- också de förändringar som skedde: Den demokratiska socialismen välkomnar varje förändring mot en öppnare debatt, politisk och ekonomisk pluralism och ett folkligt deltagande i samhällets beslutsprocess. Den fördömer varje form av våld och förtryck, som är avsedd att förhindra en utveckling mot frihet och demokrati. Programmet innehöll också en hård kritik av kapitalismen. Det konstaterades att den otyglade kapita-

lismen var ”oförmögen att förhindra uppkomsten av<br />

omfattande orättvisor, resursslöseri, arbetslöshet och<br />

1990 års program<br />

kansk kapitalism och rysk planekonomi levde vidare.<br />

I programmet tonades dock betydelsen av ägandet av<br />

produktionsmedlen och ekonomisk demokrati ned:<br />

Den politiska makten knöts till medborgarskapet, inte<br />

till ägandet av produktionsmedlen. Därmed kunde den<br />

politiska makten användas i folkmajoritetens intresse för<br />

att förverkliga folkliga krav på samhällsutveckling och<br />

samhällsförändring.<br />

Programskrivningarna om plan och marknad var<br />

vagare. Tidigare hade programmen framhållit att en<br />

planmässig hushållning skulle ersätta den otyglade<br />

marknaden. I 1990 års program framhölls marknadens<br />

fördelar, men också dess nackdelar i fördelningen<br />

mellan grupper och miljömässiga konsekvenser.<br />

Programmet redogjorde för socialdemokratins syn på<br />

hur de olika begreppen hänger ihop: Socialdemokratin<br />

vill på detta sätt göra medborgarrätten överordnad<br />

äganderätten, arbetets rätt överordnad kapitalets och<br />

konsumenternas rätt överordnad produktionens. Socialdemokratin<br />

vill sålunda ersätta den ekonomiska makt-<br />

1990 års program<br />

kamp, har befäst socialdemokratins övertygelse, att den<br />

fredliga samhällsomdaningen på den demokratiska socialismens<br />

grund erbjuder den enda framkomliga vägen<br />

till människornas frigörelse.<br />

Nästa program präglades av att det formulerades i<br />

en tid när kommunismen i Östeuropa föll och Gorbatjov<br />

försökte reformera Sovjetkommunismen. Programmet<br />

innehöll samma tydliga kritik av kommunismen<br />

som 1975 års partiprogram och förebådade<br />

73<br />

ekonomiska kriser.” Idén om den tredje vägen och<br />

svensk blandekonomi som ett alternativ till ameri-<br />

koncentrationen i enskilda händer med en ordning, där<br />

varje människa har rätt att som medborgare, löntagare<br />

och konsument påverka produktionens inriktning och<br />

fördelning, produktionsapparatens utformning och arbetets<br />

villkor.<br />

I 2001 års partiprogram togs ett ytterligare steg bort<br />

från idéer om planmässighushållning. Marknadens<br />

mekanismer värdesattes och kritiseras, samtidigt som<br />

det görs en tydlig åtskillnad mellan kapitalism och<br />

marknadshushållning: ”Marknaden behövs för den effektiva<br />

produktion som skapar och återskapar resurserna<br />

för välfärden. Kapitalism och marknadsekonomi ska<br />

hållas isär. Marknadsekonomi är ett distributionssystem,<br />

där varor och tjänster byter ägare med pengar som<br />

bytesvärde. Kapitalism är ett maktsystem med förräntningen<br />

av kapital som överordnad norm. ”<br />

Ett nytt avsnitt handlar om jämlikhet och mångfald.<br />

Där vidgades frågan om jämlikhet till att inte bara<br />

handla om klass, utan också om kön och etnicitet.<br />

Programmet beskrev nyttan med den offentliga väl-<br />

också de förändringar som skedde: Den demokratiska<br />

socialismen välkomnar varje förändring mot en öppnare<br />

debatt, politisk och ekonomisk pluralism och ett folkligt<br />

deltagande i samhällets beslutsprocess. Den fördömer<br />

varje form av våld och förtryck, som är avsedd att förhindra<br />

en utveckling mot frihet och demokrati.<br />

Programmet innehöll också en hård kritik av kapitalismen.<br />

Det konstaterades att den otyglade kapita-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!