HISTORIA VÅR - ABF

1970-talets frågor
Den långa perioden av hög ekonomisk tillväxt i Sverige
planade ut under 1970-talet. År 1974 inträffar
den så kallade oljekrisen när att de oljeproducerande
ländernas kartell OPEC drastiskt höjde oljepriset vilket
gjorde att hela västvärlden dök ned i en lågkonjunktur.
Som ett litet exportberoende land drabbas
Sverige hårt. Under lågkonjunkturen på 1970-talet
uppstod också specifika branschkriser inom främst
varvs-, teko- och stålindustrierna.
Från början av 1970-talet genomfördes en storsatsning
på en ny energikälla som skulle komma att ha
direkt politisk betydelse. Sveriges första kommersiella
kärnkraftsreaktor som fortfarande är i drift, Oskarshamn
1 togs i bruk 1972. Totalt byggdes tolv reaktorer
på fyra platser varav de i Barsebäck väckte mest
protester.
En rad reformer genomfördes i början av 1970-talet.
På jämställdhetens område genomfördes 1971 särbeskattningen.
Gifta kvinnor fick ekonomisk självständighet
och blev nu beskattade på samma sätt som
män. Jämställdheten manifesterades också i att moderskapspenningen
från 1955 ersattes av föräldraförsäkringen
1974. Mannen fick nu samma rätt att vara
52
hemma och ta hand om barnen som kvinnan. En
rätt som bidrog till att öka männens ansvarstagande
för hem och barn. En annan viktig frihetsreform för
kvinnorna var fri abort.
Under vintern 1969 utbröt en vild strejk vid statliga
LKAB:s gruvor i Kiruna. Den manifesterade tydligt
de problem inom arbetslivet som diskuterades inom
fackföreningsrörelsen liksom inkomstskillnaderna.
I rask takt fick Sverige under 1970-talet en helt ny
arbetsrätt som påtagligt flyttade fram löntagarnas positioner.
Arbetsmiljölagstiftningen skärptes avsevärt.
Arbetsgivarnas ansvar för en god arbetsmiljö betonades
och det blev exempelvis möjligt för skyddsombuden
på arbetsplatsen att stoppa produktionen om han
eller hon ansåg att det förelåg fara för liv och hälsa om
arbetet fortsatte. Anställningstryggheten förbättrades
i och med att lagen om anställningsskydd (LAS) infördes.
Dessutom infördes också medbestämmandelagen
(MBL) som var tänkt att ge löntagarna större
inflytande över förhållandena på arbetsplatserna.
Den solidariska lönepolitiken medförde också att
det fanns ett outnyttjat löneutrymme i många före-
Arbetsgruppen som utformade förslaget om löntagarfonder. Carl Lidbom (SAP), Rune Molin (LO), Rudolf Meidner (LO), Kjell-Olof Feldt (SAP),
Anna Hedborg (LO) samt PO Edin (LO). Foto: Okänd