HISTORIA VÅR - ABF
HISTORIA VÅR - ABF
HISTORIA VÅR - ABF
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Utvandrarlandet blir invandrarland<br />
Fram till 1920-talet hade utvandringen av fattiga från<br />
Sverige varit mycket omfattande. På 1930-talet svängde<br />
detta om, till följd av hårda tider i USA och bättre<br />
tider i det nya Folkhemssverige. Inför och under andra<br />
världskriget skedde en viss flyktinginvandring av<br />
judar och politiska flyktingar från nazistkontrollerade<br />
delar av Europa – något som väckte kritik bland<br />
stora delar av dåtidens svenska höger.<br />
Efter andra världskriget hade Sverige en omfattande<br />
arbetskraftsinvandring. Framåt 1960-talet räckte inte<br />
ens tillskottet av kvinnor som lönebetald arbetskraft<br />
räckte för att täcka Sveriges behov. En majoritet av<br />
arbetskraftsinvandrarna var finländare och andra<br />
nordiska medborgare men det fanns också betydande<br />
inslag av invandrare från Italien, dåvarande Jugoslavien,<br />
Grekland och Turkiet.<br />
Invandringen skedde till de större städerna och industrikommunerna,<br />
där behovet av arbetskraft fanns.<br />
Några gränskommuner till Finland och Norge fick en<br />
hög andel utländska medborgare och finländarna blev<br />
en stor befolkningsgrupp i flera kommuner, främst<br />
i Mellansverige. Den rännil av politiska flyktingar<br />
Sverige alltid mottagit växte också med förbättrade<br />
kommunikationer. Syrianer från Turkiet och Mellanöstern<br />
samt chilenare efter 1973 blev de första större,<br />
utomeuropeiska invandrargrupperna i Sverige.<br />
Utländska medborgare som hade uppehållstillstånd<br />
Diskussionsfrågor<br />
! ?<br />
49<br />
fick rösträtt i kommunal- och landstingsvalet 1976<br />
men det första valet där invandrare utan medborgarskap<br />
fick rösta blev i viss mån en besvikelse med ett<br />
valdeltagande på bara 60 procent. Få anade då att<br />
valdeltagandet bland utländska medborgare därefter<br />
skulle sjunka ytterligare för att på 2000-talet ligga på<br />
ungefär 35 procent.<br />
Invandrarna var i än högre grad än kvinnorna underrepresenterade<br />
i valda församlingar och är det<br />
fortfarande. I boken ”Beslutsfattarna” från 1996 om<br />
den socialdemokratiska riksdagsgruppen behandlas<br />
kvinnornas representation liksom frågorna om social<br />
representativitet och åldersrepresentativitet. Invandrarna<br />
nämns inte. Danskfödda Grethe Lundblad från<br />
Helsingborg, riksdagsledamot 1968-91, kan ha varit<br />
en av de tidiga representanterna. Erkki Tammennoksa<br />
från Stockholm var med och bildade den första<br />
finskspråkiga socialdemokratiska organisationen, en<br />
fackklubb inom Metall 1965. Han blev senare riksdagsledamot<br />
1982-91. Den Finlandsfödda textilarbeterskan<br />
Lahja Exner var riksdagsledamot från Borås<br />
1979-94 samt ledamot i partistyrelsen 1981. Med<br />
Juan Fonseca, född i Colombia, riksdagsledamot<br />
1994-98 fick socialdemokratin sannolikt sin första<br />
ledamot med utomeuropeisk bakgrund. Först efter<br />
valet 2002 blev en större grupp födda utanför Europa<br />
socialdemokratiska riksdagsledamöter. Det första socialdemokratiska<br />
statsrådet som var född utomlands<br />
blev justitieministern Laila Freivalds, född i Lettland.<br />
• Vilka faktorer var viktigast för den starka ekonomin i Sverige efter andra världskriget?<br />
• Hur viktigt har jämställdhetsreformer som gjort det möjligt för kvinnor att förvärvsarbeta varit<br />
för den ekonomiska utvecklingen?<br />
• Sverige har varit alliansfritt sedan före första världskriget. I alla fall officiellt sett. Är det viktigt<br />
att bevara alliansfriheten även framöver? Varför det?