HISTORIA VÅR - ABF

Allmän och lika rösträtt blir verklighet
Under krigsåren rådde så kallad ”borgfred” mellan
partierna, man samarbetade för landets bästa och
undvek att skapa politiska konflikter. I kriget låg
högerns och kungens sympatier på Tyskland medan
socialdemokrater och liberaler sympatiserade med
Storbritannien och Frankrike. Kriget tvingade fram
livsmedelsransoneringar som sköttes dåligt och ledde
till social oro. Under intryck av den ryska revolutionen,
oron i Sverige och det tyska kejsardömets sammanbrott
- efter vilket socialdemokraterna fick makten,
löstes rösträttsfrågan även i Sverige.
År 1917 gick Socialdemokraterna för första gången
in i regeringen, tillsammans med liberalerna. Nu fick
också parlamentarismen sitt genombrott. En regering
var från och med nu tvungen att ha riksdagens stöd.
Tidigare regeringar hade byggt på kungens godkännande.
Den nya regeringen försökte få till stånd en
uppgörelse med högern som dock var kallsinnig till
omedelbara förändringar av rösträtten. Mot högerns
vilja lades den 14 november 1918 ett regeringsförslag
fram som innebar lika kommunal rösträtt för män
från 21 år. I förslaget ingick också kvinnlig rösträtt
samt slopande av flera av de så kallade streck som begränsat
rösträtten för personer med låga inkomster.
Segrar och bakslag för demokratin under 1900-talet
27
Rösträtten var dock fortfarande begränsad för den
som var beroende av fattigvården för sin försörjning.
Ställda inför faktum valde högern att inte motsätta
sig regeringsförslaget, dock inte utan strid. Den 17
december 1918 behandlades förslagen om den kommunala
rösträtten i riksdagen och i praktiken är det
den dag som Sverige fick en demokratisk författning.
Året därpå behandlade riksdagen frågan om kvinnors
rösträtt. År 1919 upplöstes första kammaren
och kommunalval hölls enligt de nya reglerna. 1921
bekräftade riksdagen de tidigare fattade besluten om
grundlagsändringar. Nyval genomfördes strax därefter.
Detta var det första sant demokratiska riksdagsvalet,
då också fem kvinnor valdes in i riksdagen.
Däribland socialdemokraterna Nelly Thüring och
Agda Östlund.
Sverige var långt ifrån först att genomföra allmän
rösträtt, flera nordiska länder var före. Storbritannien,
Australien, USA och flera andra länder hade
också redan genomfört demokratiska reformer. I fråga
om kvinnors rösträtt var Nya Zeeland (1893) och
Australien (1903) först följda av de nordiska länderna,
med Sverige på sista plats.
1900-talets inledning där folket i många europeiska länder erövrade rösträtten innebar ingen
definitiv seger för demokratins ideal. Många bakslag kunde noteras under 1920- och 1930-talen
då fascism, nazism, militärdiktaturer och andra former av auktoritära regimer tog över i nästan
hela Europa. Efter andra världskriget upprättades de kommunistiska diktaturerna i Östeuropa.
Spanien var alltjämt en diktatur, liksom Portugal, och i Grekland grep en militärjunta makten 1967.
I Latinamerika avlöste militärdiktaturerna varandra.
Men slutet av 1900-talet har inneburit ett nytt brett genomslag för demokratin. De sydeurope-
iska länderna demokratiserades i allt väsentligt fredligt. De kommunistiska diktaturerna föll med
Berlinmuren från 1989 och framåt. I Latinamerika demokratiserades land efter land så att hela
kontinenten kunde betecknas som demokratisk vid 1900-talets slut. Kvar finns många länder
med diktatoriska regimer, bland dem världens folkrikaste stat, Kina. Men demokratins frihetsideal
tycks ändå omöjliga att motstå.