HISTORIA VÅR - ABF
HISTORIA VÅR - ABF HISTORIA VÅR - ABF
” Jag hann nätt och jämt ur vagnen innan jag fick gå upp på talarstolen. En del storpampar hånflinade och en del överklassdamer (att döma av kläderna) bekikade mig som om jag varit ett underligt djur. Jag började genast reda ut ’Vad vilja socialdemokraterna?’ – hånflinet försvann, och t.o.m. damerna började se intresserade ut. Min utredning blev grundlig. Efter föredragets slut kom en äldre bondhustru fram och sade ’Tack för hon sagt sanningen’ – detta gjorde mig verkligt glad, ty det visade att man förstått mig. Kraftiga applåder följde, som alldeles dränkte ett försök till visslingar. Det första stora socialdemokratiska mötet var nu avhållet i Misterhult, Kanalen, och bräsch skjuten i ’Meurlings rikt’ – jag kände mig nöjd. Vår körkarl sade åt mig: Frun må tro här har varit mycket folk, jag räknade till 120 cyklar, och det är mycket må tro. Kata Dalström i Stormklockan nr 41, på valturné augusti 1911. 26
Allmän och lika rösträtt blir verklighet Under krigsåren rådde så kallad ”borgfred” mellan partierna, man samarbetade för landets bästa och undvek att skapa politiska konflikter. I kriget låg högerns och kungens sympatier på Tyskland medan socialdemokrater och liberaler sympatiserade med Storbritannien och Frankrike. Kriget tvingade fram livsmedelsransoneringar som sköttes dåligt och ledde till social oro. Under intryck av den ryska revolutionen, oron i Sverige och det tyska kejsardömets sammanbrott - efter vilket socialdemokraterna fick makten, löstes rösträttsfrågan även i Sverige. År 1917 gick Socialdemokraterna för första gången in i regeringen, tillsammans med liberalerna. Nu fick också parlamentarismen sitt genombrott. En regering var från och med nu tvungen att ha riksdagens stöd. Tidigare regeringar hade byggt på kungens godkännande. Den nya regeringen försökte få till stånd en uppgörelse med högern som dock var kallsinnig till omedelbara förändringar av rösträtten. Mot högerns vilja lades den 14 november 1918 ett regeringsförslag fram som innebar lika kommunal rösträtt för män från 21 år. I förslaget ingick också kvinnlig rösträtt samt slopande av flera av de så kallade streck som begränsat rösträtten för personer med låga inkomster. Segrar och bakslag för demokratin under 1900-talet 27 Rösträtten var dock fortfarande begränsad för den som var beroende av fattigvården för sin försörjning. Ställda inför faktum valde högern att inte motsätta sig regeringsförslaget, dock inte utan strid. Den 17 december 1918 behandlades förslagen om den kommunala rösträtten i riksdagen och i praktiken är det den dag som Sverige fick en demokratisk författning. Året därpå behandlade riksdagen frågan om kvinnors rösträtt. År 1919 upplöstes första kammaren och kommunalval hölls enligt de nya reglerna. 1921 bekräftade riksdagen de tidigare fattade besluten om grundlagsändringar. Nyval genomfördes strax därefter. Detta var det första sant demokratiska riksdagsvalet, då också fem kvinnor valdes in i riksdagen. Däribland socialdemokraterna Nelly Thüring och Agda Östlund. Sverige var långt ifrån först att genomföra allmän rösträtt, flera nordiska länder var före. Storbritannien, Australien, USA och flera andra länder hade också redan genomfört demokratiska reformer. I fråga om kvinnors rösträtt var Nya Zeeland (1893) och Australien (1903) först följda av de nordiska länderna, med Sverige på sista plats. 1900-talets inledning där folket i många europeiska länder erövrade rösträtten innebar ingen definitiv seger för demokratins ideal. Många bakslag kunde noteras under 1920- och 1930-talen då fascism, nazism, militärdiktaturer och andra former av auktoritära regimer tog över i nästan hela Europa. Efter andra världskriget upprättades de kommunistiska diktaturerna i Östeuropa. Spanien var alltjämt en diktatur, liksom Portugal, och i Grekland grep en militärjunta makten 1967. I Latinamerika avlöste militärdiktaturerna varandra. Men slutet av 1900-talet har inneburit ett nytt brett genomslag för demokratin. De sydeurope- iska länderna demokratiserades i allt väsentligt fredligt. De kommunistiska diktaturerna föll med Berlinmuren från 1989 och framåt. I Latinamerika demokratiserades land efter land så att hela kontinenten kunde betecknas som demokratisk vid 1900-talets slut. Kvar finns många länder med diktatoriska regimer, bland dem världens folkrikaste stat, Kina. Men demokratins frihetsideal tycks ändå omöjliga att motstå.
- Page 1 and 2: VÅR En del av Socialdemokraternas
- Page 4 and 5: 6 7 Träff 1: Arbetarrörelsen väx
- Page 6 and 7: Förord Det finns flera anledningar
- Page 8 and 9: Det kan vara svårt att föreställ
- Page 10 and 11: nare, mer demokratiskt, mindre klas
- Page 12 and 13: ” Upp trälar uti alla stater, so
- Page 14 and 15: Bild från Socialdemokratiska arbet
- Page 16 and 17: i partiets historieskrivning. Även
- Page 18 and 19: Socialdemokratiska kvinnoförbundet
- Page 20 and 21: Socialdemokratiska kvinnoförbundet
- Page 22 and 23: I början av 1900-talet växte orga
- Page 24 and 25: Partisplittringen Olika synsätt kr
- Page 28 and 29: Första maj 1918. Foto: Okänd Ått
- Page 30 and 31: De kvinnliga socialdemokratiska rik
- Page 32 and 33: Socialdemokratins genombrott Det or
- Page 34 and 35: Efter Brantings död 1925 valdes Pe
- Page 36 and 37: kortvarigt I regeringsställning, d
- Page 38 and 39: Sverige under andra världskriget D
- Page 40 and 41: Första maj demonstration i Stockho
- Page 42 and 43: Bostadsfrågan var en annan viktig
- Page 44 and 45: Striden om pensionerna Den största
- Page 46 and 47: Frågan om svenska atomvapen Den an
- Page 48 and 49: Jämställdhetsreformer Männen rä
- Page 50 and 51: Partiledarbyte 1969 Tage Erlander a
- Page 52 and 53: 1970-talets frågor Den långa peri
- Page 54 and 55: Valnederlaget 1976 Socialdemokrater
- Page 56 and 57: När Socialdemokraterna kom tillbak
- Page 58 and 59: Göran Persson. Partiordförande oc
- Page 60 and 61: Borgerlig allians inför valet 2006
- Page 62 and 63: Högerpopulism och rasism länge i
- Page 64 and 65: Ett sekel med socialdemokratin Det
- Page 66 and 67: nationellt samförstånd och social
- Page 68 and 69: Ett sätt att spegla historien är
- Page 70 and 71: Marxism Den tidiga socialdemokratin
- Page 72 and 73: 1960 års program Tage Erlanders ha
- Page 74 and 75: färden, hur viktigt det är att de
”<br />
Jag hann nätt och jämt ur vagnen innan jag fick gå upp<br />
på talarstolen. En del storpampar hånflinade och en del<br />
överklassdamer (att döma av kläderna) bekikade mig<br />
som om jag varit ett underligt djur. Jag började genast<br />
reda ut ’Vad vilja socialdemokraterna?’ – hånflinet försvann,<br />
och t.o.m. damerna började se intresserade ut.<br />
Min utredning blev grundlig. Efter föredragets slut kom<br />
en äldre bondhustru fram och sade ’Tack för hon sagt<br />
sanningen’ – detta gjorde mig verkligt glad, ty det visade<br />
att man förstått mig. Kraftiga applåder följde, som<br />
alldeles dränkte ett försök till visslingar.<br />
Det första stora socialdemokratiska mötet var nu avhållet<br />
i Misterhult, Kanalen, och bräsch skjuten i<br />
’Meurlings rikt’ – jag kände mig nöjd. Vår körkarl sade<br />
åt mig: Frun må tro här har varit mycket folk, jag räknade<br />
till 120 cyklar, och det är mycket må tro.<br />
Kata Dalström i Stormklockan nr 41, på valturné augusti 1911.<br />
26
Change language