HISTORIA VÅR - ABF

More documents

Recommendations

Info

Partisplittringen Olika synsätt kring dåtidens stora och brännande frågor ökade motsättningarna inom det socialdemokratiska partiet under 1910-talet. Försvarsfrågan, ministersocialismen, partiledningens roll och strategiska vägval i rösträttskampen kom att bli några av många frågor som diskuterades hett inom partistyrelse och riksdagsgrupp och som upptog partikongresserna. Våren 1917 splittrades socialdemokratin i Sverige i två partier. Det dåvarande ungdomsförbundet bröt sig ur och kom att utgöra grunden i det socialdemokratiska vänsterpartiet. I Norrbotten och Västernorrland kom partidistrikten att övergå till det nya partiet, medan det på de flesta andra håll kom att vara enskilda medlemmar som bröt sig ur. Det nya partiet var en brokig blandning av många olika grupperingar som var missnöjda med social- 24 demokratins utveckling under Brantings ledarskap. Valresultatet 1917 blev dock klent för det nya partiet, och många av de riksdagsledamöter som brutit sig ur förlorade sina platser. Precis som inom partivänstern i andra länders socialdemokratiska partier riktade många blickarna mot revolutionens Ryssland och den nya Sovjetstaten. År 1921 bytte det nya partiet namn till Sveriges Kommunistiska Parti, och det splittrades sedan igen utifrån motsättningar inom den internationella kommunistiska rörelsen. I tre omgångar mellan 1923 och 1937 återvände många av de ledande gestalterna i partisplittringen till socialdemokratin. Sveriges Kommunistiska Parti bytte namn till Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) 1967 och till sitt nuvarande namn Vänsterpartiet (V) 1990. Socialdemokratiska ungdomsförbundets (SDUF) centralstyrelse 1907. Emil Wallin, HJ Gustavsson, Gustav Möller, HJ Larsson, Zäta Höglund, Johan Hedenstedt, Anton Hjalmarsson, Per-Albin Hansson, Severin Sjöstedt, Bernhard Nilsson, Oscar Olsson, Ernst Åström, Adolf Olsson, Richard Sandler och Einar Ljungberg. Endast tio år senare upplöstes ungdomsförbundet och SSU bildades. Foto: Okänd
Rösträttskampen ” Allmän rösträtt är således priset, för vilket bourgeoisien kan köpa sig avveckling medelst administration, i stället för konkurs, anhängiggjord vid revolutionens domstol. Hjalmar Branting, tal i Gävle 1886. Kampen för rösträtten var en av de viktigaste för socialdemokratin från första början. Socialdemokraterna var inte ensamma att driva frågan. Även liberalerna bedrev en aktiv kamp för den allmänna och lika rösträtten. Men fortfarande var den allmänna rösträtten inte genomförd. Rösträtten i riksdagsvalen var begränsad till enbart män samt baserades på inkomst och förmögenhet. Då ståndsriksdagen upphävts 1865–66 hade 20 procent av den manliga befolkningen rösträtt. Med ökade inkomster hade andelen växt till 60 procent 1908. År 1902 genomfördes en politisk storstrejk till förmån för den allmänna rösträtten. Ett stort antal arbetare var inbegripna i strejken, som dock så småningom var tvungen att avblåsas utan att man nått något resultat. En bestående effekt av storstrejken var emellertid att arbetsgivarna gick samman i Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF). Opinionen för allmän rösträtt växte dock alltmer och samtidigt växte överhetens rädsla för att mer revolutionära stämningar skulle få ökat stöd om inte frågan fick en rösträttslösning. Den första vänsterregeringen i Sverige, ledd av liberalen Karl Staaff 1905, misslyckades med att reformera 25 rösträtten. År 1907 tillträdde åter en högerregering under ledning av amiral Arvid Lindman. Lindman tvingades lägga fram förslag om utvidgad rösträtt, trots det egna partiets motstånd. Män som uppnått 24 års ålder året före valet och som inte var satt i konkurs, som hade betalat sina skulder till stat och kommun samt fullgjort värnplikt fick allmän rösträtt till riksdagens andra kammare. Den kommunala rösträtten var fortfarande inte allmän utan följde en 40-gradig skala, vilket innebar att förmögna personer hade fler röster än de fattiga. Förändringarna möttes inte med någon entusiasm. Högern ansåg att man gett efter för mycket och vänstern ansåg att man ännu hade mycket kvar att vinna. Valet 1911 blev dock en stor framgång för vänstern och framför allt socialdemokratin. Staaff blev åter statsminister men tvingades av kung Gustav V avgå eftersom han inte ville rusta upp försvaret på det sätt högern och kungen ville. Socialdemokraterna fortsatte dock att öka i väljarkåren och blev 1915 största parti i den direktvalda andra kammaren. Kampen för rösträtt för kvinnor Det första förslaget till rösträtt för kvinnor väcktes i riksdagen redan 1884. Mellan 1902 och 1921 drevs en intensiv kampanj för kvinnors rösträtt inom den tvärpolitiska landsföreningen för kvinnlig rösträtt (LKPR). Ordförande för landsföreningen 1911–14 var socialdemokraten Signe Bergman, som senare skulle bli S-kvinnors första ordförande. Insikten om att allmän rösträtt måste gälla också kvinnor kom att växa fram successivt inom den unga arbetarrörelsen. Den unge Per Albin Hansson anförde tre skäl för att rösträtten även skulle gälla kvinnor: 1. Det är en mänsklig rättighet som bör tillkomma alla medborgare, 2. Kvinnor har speciella intressen att tillvarata i lagstiftningen 3. Kvinnor genom sina särskilda egenskaper skulle berika det politiska arbetet.
Page 1 and 2: VÅR En del av Socialdemokraternas
Page 4 and 5: 6 7 Träff 1: Arbetarrörelsen väx
Page 6 and 7: Förord Det finns flera anledningar
Page 8 and 9: Det kan vara svårt att föreställ
Page 10 and 11: nare, mer demokratiskt, mindre klas
Page 12 and 13: ” Upp trälar uti alla stater, so
Page 14 and 15: Bild från Socialdemokratiska arbet
Page 16 and 17: i partiets historieskrivning. Även
Page 18 and 19: Socialdemokratiska kvinnoförbundet
Page 20 and 21: Socialdemokratiska kvinnoförbundet
Page 22 and 23: I början av 1900-talet växte orga
Page 26 and 27: ” Jag hann nätt och jämt ur vag
Page 28 and 29: Första maj 1918. Foto: Okänd Ått
Page 30 and 31: De kvinnliga socialdemokratiska rik
Page 32 and 33: Socialdemokratins genombrott Det or
Page 34 and 35: Efter Brantings död 1925 valdes Pe
Page 36 and 37: kortvarigt I regeringsställning, d
Page 38 and 39: Sverige under andra världskriget D
Page 40 and 41: Första maj demonstration i Stockho
Page 42 and 43: Bostadsfrågan var en annan viktig
Page 44 and 45: Striden om pensionerna Den största
Page 46 and 47: Frågan om svenska atomvapen Den an
Page 48 and 49: Jämställdhetsreformer Männen rä
Page 50 and 51: Partiledarbyte 1969 Tage Erlander a
Page 52 and 53: 1970-talets frågor Den långa peri
Page 54 and 55: Valnederlaget 1976 Socialdemokrater
Page 56 and 57: När Socialdemokraterna kom tillbak
Page 58 and 59: Göran Persson. Partiordförande oc
Page 60 and 61: Borgerlig allians inför valet 2006
Page 62 and 63: Högerpopulism och rasism länge i
Page 64 and 65: Ett sekel med socialdemokratin Det
Page 66 and 67: nationellt samförstånd och social
Page 68 and 69: Ett sätt att spegla historien är
Page 70 and 71: Marxism Den tidiga socialdemokratin
Page 72 and 73: 1960 års program Tage Erlanders ha
Page 74 and 75:
färden, hur viktigt det är att de
Page 76 and 77:
Studiehandledning och tips till cir
Page 78 and 79:
Tips på litteratur för vidare lä
Page 80 and 81:
• Olof Palme: ”Att vilja gå vi
Page 82 and 83:
Länkar Arbetarrörelsens Arkiv och
Page 84:
Du hittar alla våra studiematerial
show all

HISTORIA VÅR - ABF

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?