Ny kampanj: Sverige behöver fler proffs! På olika villkor - Kommunal

nr 3 • 13 mars 2007 

Vaktis viktig person i skolan 

Christoffer Sjöö, Victor Rzadek och Emil Elsässer är tre 

av många barn i Skärgårdsstadsskolan som gärna 

hänger runt vaktmästaren Tomas Nilsson. Sid 15 

På olika villkor 

Ny kampanj: Sverige behöver fler proffs! SID 5

kommunalnytt nr 3/2007 

De vände den negativa trenden 

Räddningstjänstpersonalens 

flykt från Kommunal har vänts 

i framgång. Under 2006 värvades 

nästan 100 brandmän som 

medlemmar till Kommunal, och 

det är projektet TRYGG som 

står bakom den lyckosamma 

utvecklingen. Ett delmål uppnåddes, 

men det långsiktiga 

målet är att 100 procent av all 

personal i räddningstjänsten 

ska vara organiserade i 

Kommunal. 

Den 6 februari 2006 beslutade 

förbundsstyrelsen att Kommunal 

måste bli bättre för brandmän. 

Många brandmän var missnöjda, 

de kände sig inte sedda i Kommunal, 

ansåg sig inte ha tillräckligt 

mycket inflytande, och att 

de inte fick gehör för sina frågor. 

De tyckte sig drunkna i det 

stora förbundet och började 

lämna Kommunal. Framför allt 

i storstäderna Stockholm, Göteborg 

och Malmö var medlemstappet 

stort. Förbundet beslöt 

sig då för att vända trenden. 

Projektet TRYGG 

En handlingsplan antogs. Två 

ombudsmän – Bo Paulsson från 

Kommunal Skåne och Owe 

Halvors, Kommunal Älvsborg – 

anställdes för att driva projektet 

som fick namnet TRYGG. 

En viktig uppgift för dem var 

att ta reda på vad som behövde 

göras lokalt i avdelningar, sektioner 

och klubbar. Det hade 

visat sig att kontakten mellan 

medlemmarna och arbetsplatsombuden 

i räddningstjänsten 

och sektioner och avdelningar 

var bristfällig och att 

bättre kunskap om utvecklingen 

i branschen var nödvändig. De 

lokala branschråden fungerade 

inte heller så bra. 

Resor, agitation och annan 

kommunikation 

Under 2006 reste Bo Paulsson 

och Owe Halvors land och rike 

runt och besökte 2/3 av alla 

brandstationer i landet. De gjorde 

65 arbetsplatsbesök i sällskap 

med företrädare för avdelningarna. 

Det gav resultat, 89 nya 

medlemmar hade projektet 

2 

– Alla medlemmar ska känna att deras fackliga organisation har kunskap om yrket och idéer om hur 

framtiden ska tacklas, säger ombudsmannen Owe Halvors, som arbetar med projektet TRYGG. Här träffar 

han Lennart Karlsson och Alf Johansson på brandstationen i Trollhättan. 

registrerat vid årsskiftet. 

– Vi har agiterat, säger Owe 

Halvors och ler, resonerat med 

brandmän, förklarat medlemskapets 

värde, påvisat vad man får 

för medlemsavgiften. Bo har 

arbetat intensivt gentemot Länsstyrelsen, 

Räddningsverket och 

andra myndigheter för att den 

nya lagen om skydd mot olyckor 

(LSO) ska tolkas på samma sätt i 

hela landet. Även förre försvarsministern 

Leni Björklund uppvaktades 

med ett brev där Kommunal 

kräver en nytolkning av 

lagen. 

– Stor hjälp har vi haft av 

nyhetsbrevet Trygg som vi skickat 

ut så fort vi velat sprida Kommunals 

åsikt i någon speciell 

fråga, fortsätter Owe. 12 nyhetsbrev 

sändes ut med e-post till 

alla arbetsplatser, och publicerades 

också på branschrådets 

hemsida. Det har blivit väldigt 

populärt. 

Man har också haft draghjälp 

av den nya hemsidan och av 

Tidningen Trygg som nu finns 

på räddningstjänstens arbetsplatser 

och som informerar om 

värdet i att vara medlem i Kommunal. 

En mässmonter på 

Skydd 2006 med temat ”Trygghet 

och säkerhet” väckte också 

uppmärksamhet. 

Färre regionala branschråd – 

och bättre samarbete 

I projektet har man haft många 

samtal med avdelningarna för 

att förbättra den lokala branschrådsverksamheten. 

Det gjordes 

en stor omorganisation från 24 

lokala råd till nio. 

– Det blev en modell för 

samarbete över gränser som alla 

är nöjda med, säger Owe 

Halvors. Arbetsstrukturen förbättrades, 

dubbelarbete undveks 

och det blev lättare att involvera 

avdelningar och sektioner. Genom 

de regionala rådens arbete 

har den fackliga medvetenheten 

höjts ute på brandstationerna. 

Medlemmarna har aktiverats 

inte minst därför att vi pratat 

mer ideologi och förklarat fackets 

grunder. De unga som inte 

vet ett dugg om facket har fått 

sig en lektion som öppnat deras 

ögon. ”Det här hade vi ingen 

aning om!”, är en vanlig kommentar 

när vi beskriver vad den 

fackliga avgiften egentligen går 

till. 

– Denna intensiva kontakt 

och aktivering av medlemmarna 

har också lett till att vi får ett 

större urval förtroendevalda till 

klubbar, klubbstyrelser, sektioner 

och avdelningar. 

Utbildning nästa steg 

Nu har förbundsstyrelsen beslutat 

att TRYGG-projektet ska 

fortsätta under hela 2007. Inriktningen 

ska vara mer långsiktig 

och man ska undersöka vilka 

utbildningsinsatser som de lokalt 

förtroendevalda behöver. Man 

menar att avdelningar och sektioner 

måste bli bättre informerade 

om branschens utveckling. 

Det är viktigt inte minst för att 

projektet ska överlämnas till den 

ordinarie verksamheten under 

den tid som är kvar av projektet. 

Owe Halvors hoppas också 

att de erfarenheter man gjort 

inom projektet TRYGG ska 

komma även andra branschområden 

tillgodo, och att gemensamma 

riktlinjer för hur 

Kommunal ska arbeta med 

bransch- och yrkesfrågor kommer 

att utarbetas. ■ 

Karin Höijer 

Foto: Per Landén

I DETTA 

NUMMER… 

…handlar det om kvinnors villkor. 

Den 8 mars, Internationella 

kvinnodagen, är självklart en 

viktig dag för ett fackförbund 

med 80 procent kvinnor, många 

lågavlönade. 

”ILSKAN VÄXER BLAND lågavlönade 

kvinnor i hela landet”, 

skriver Ylva Thörn i en debattartikel 

i Aftonbladet den 8 

mars. I artikeln kritiserar hon 

regeringens politik som drabbar 

kvinnor, i synnerhet kommunalare. 

Ett exempel är nystartsjobben 

som inte är tillåtna i offentlig 

sektor, vilket är en viktig 

anledning till att bara 30 procent 

av nystartsjobben har gått 

till kvinnor. Kvinnor dominerar 

också bland de sjukskrivna, föräldralediga 

och studerande som 

får betala höjd a-kassa men inte 

får någon sänkt skatt. Hela artikeln 

kan du läsa på sidan 7. 

KOMMUNALS UTREDARE Yeshiwork 

Wondmeneh, som skrivit 

rapporten ”Strategier för en hälsolinje” 

pekar på att en av de 

viktigaste anledningarna till att 

många kvinnor inom Kommunal 

har hälsoproblem är att de inte 

har makt över sin egen situation. 

Makt innebär i det här fallet 

till exempel en lön som går 

att leva på och möjligheter att 

påverka arbetssituationen. Där 

har Kommunal en viktig uppgift 

i att stödja kollektivet och den 

enskilda individen. 

SÅ PASSA PÅ att elda upp ditt 

feministiska medvetande genom 

att ta del av temat och alla fantastiska 

kvinnor och män du 

möter i detta nummer av 

Kommunal-Nytt! 

Emma Nilsson 

emma.nilsson@kommunal.se 

Foto: Tore Häggström 

2-6 aktuellt 

4 Det behövs bättre arbetsbeskrivningar för personliga 

assistenter. 

– En god arbetsmiljö innebär att ha tydliga 

ramar för arbetet, säger Oscar Ernerot, ordförande 

för Kommunals branschråd funktionshinder 

som arbetar med frågan. 

5 Nu rullar kampanjen ”Sverige behöver fler proffs” 

igång. En tunnelbanevagn tapetserad med 

Kommunals budskap både på utsidan och inuti 

är en del av kampanjen, som lyfter fram 

kommunalarna som proffs i sina yrken, något 

som också ska märkas i lönekuvertet. 

12-13 hänt sen sist 

Hemtjänsten i Norrköping måste knipa, larmade 

lokala medier. Att det blev en nyhet berodde helt på 

att två sektionsföreträdare deltog i Kommunals 

mediaträning. Hjälp för stressade medlemmar och 

tips om hur tråkiga möten kan bli bättre delas ut, och 

– ska personalen i förskolan i Uddevalla verkligen 

tvätta föräldrarnas byk? 

14 opinion 

Många medlemmar är upprörda över den nya 

regeringens politik som går ut på att försämra 

organisationsgraden i fackföreningarna, och vi måste 

tillsammans ta kampen för att förbättra för våra 

medlemmar, skriver företrädare för Kommunal 

Gävleborg i en debattartikel. 

kommunalnytt 3/2007 

7-10 tema 

Jämställdhet är en bristvara på många plan. En 

av insikterna Västerbottens lokalkontorschef 

Thomas Hedman (här med arbetskamrater) fått 

i Kommunals jämställdhetsprojekt är att vissa 

måste dämpa sig för att alla ska få plats. 

I Ryssland är det stora fackliga problemet de 

ökande löneskillnaderna mellan män och kvinnor. 

På hemmaplan minskar jämställdheten genom 

att regeringens förslag slår hårdast mot kvinnor. 

15 porträttet 

Tomas Nilsson, skolvaktmästare och 

huvudskyddsombud, gick från den manligt 

dominerade byggbranschen till skolans 

kvinnliga värld. 

– Först då upptäckte jag behovet av fler 

män i barnens uppväxtmiljöer, säger han. 

Kommunal-Nytt skickas hem till alla förtroendevalda inom Kommunal. 

Tidningen kommer normalt ut var tredje tisdag med uppehåll under jul- 

och semestertid. Kopiera gärna sidor ur tidningen, eller citera oss, men 

ange källan. 

Ansvarig utgivare: Ann-Kristin Sandberg. 

Redaktion: Annika Hultén, Tünde Ujvari (tjl), Anna Norrby och Lasse Wallman. 

Original: TYPER & Original AB, Malin Dannemann 

Tryckning: Sörmlands Grafiska Quebecor AB 

Adress/Telefon: Kommunal-Nytt, Box 19039, 104 32 Stockholm Tfn: 08-728 28 00 (vxl) • Fax: 08-30 45 52 

E-post: kommunalnytt@kommunal.se Omslagsbild: FOTO: Eric Roxfelt • Nästa nummer 3 april 2007 

3 

Foto: Stig Almqvist Foto: Eric Roxfelt


Fick en kick på hästmässan i Göteborg 

Det var internationella hästtävlingar 

i Göteborg nyligen. Självklart 

var Kommunal på plats 

med fackliga stalltips till besökarna. 

Inte inne på Scandinavium, 

utan i en monter på Euro Horse, 

Nordens största hästsportmässa, 

som ägde rum alldeles i närheten. 

Och det var många, såväl 

gymnasieelever som hästskötare, 

som passade på att få råd 

och hjälp av Kommunal. 

En rejäl monter med egen utställning 

om Kommunals bredd 

och flera olika foldrar fanns för 

den nyfikne. Men allra viktigast 

är det personliga mötet, både 

mässan och tävlingen lockar 

många unga med siktet inställt 

på en framtid inom hästbranschen, 

konstaterade Mats Griph, 

som är projektanställd av förbundet 

för att utveckla ungdomsarbetet 

i Kommunal. Efter fyra 

intensiva dagar i montern var 

han helt slut. 

– Fast ändå full av energi! 

Jag fick en kick av att träffa alla 

dessa människor och att få svara 

på deras frågor. Det passar säkert 

vissa bättre att kunna slinka 

förbi montern när det är paus i 

hästhoppningen, än att passa 

telefontider till a-kassan eller 

sektionen. Det ska vara lätt att få 

tag på Kommunal. 

4 

Arbetsbeskrivning ska dra gränsen för personliga assistenters jobb 

Bristen på arbetsbeskrivningar 

skapar otydlighet i yrket och 

kan leda till problem för många 

personliga assistenter. Därför 

arbetar Kommunals branschråd 

funktionshinder nu med frågan. 

– Det är olyckligt att så få i yrket 

har arbetsbeskrivningar. Det kan 

i värsta fall leda till extrema 

arbetsuppgifter för en personlig 

assistent, som att måla om brukarens 

hus eller laga julmat till hela 

släkten, säger Oscar Ernerot, 

ordförande i Branschrådet funktionshinder. 

– Sådant har faktiskt hänt, 

tillägger han. 

– Vi vill att anställda i vår 

Maria Blomgren, ordförande i lantsektionen i Kommunal Älvsborg, har laddat med foldrar. 

– Här finns chansen till personliga möten med arbetsgivare, anställda och kunder till hästbranschen, 

sade hon i Kommunal Älvsborgs monter på Euro Horse. Mats Griph i sin tur delade ut Robert 

Nybergs populära vykort. 

Han berättar att det vällde in 

hela klasser med blivande 

djurskötare från naturbruksgymnasier. 

Inträdesblanketter för 

medlemskap i Kommunal fylldes 

i på plats eller knölades ned i 

väskor. 

– Sen var det andra som bara 

gick förbi, nappade åt sig en 

karamell och sa ”Hej, jag är 

också med i Kommunal”. 

När det var lugnt i montern 

travade Mats i väg i sin Kommunaltröja, 

några foldrar och 

bransch ska 

ha en bra 

arbetsmiljö. 

Och en del i 

en god 

arbetsmiljö 

är att ha tydliga 

ramar 

för arbetet. 

Därför inventerar 

vi just nu hur vanligt det 

är med arbetsbeskrivningar och 

hur de upplevs av både arbetstagare 

och arbetsgivare. 

Branschrådet har skickat ut en 

enkät till slumpmässigt utvalda 

arbetsplatsombud och arbetsgivare. 

Enligt LSS-kommittén har 

Robert Nybergs vykort i näven 

för att mingla med andra utställare. 

– Robert Nybergs vykort är 

perfekta att starta ett samtal 

runt. Det blir mer personligt, 

inte det mer typiskt fackligt sättet 

att prata på. 

Vykorten var hårdvaluta på 

mässan som drog över 74 000 

besökare. ■ 

Anna Norrby 

bara hälften av de personliga assistenterna 

en arbetsbeskrivning. 

De som finns kan vara alltför 

specificerade och fungera inlåsande 

för brukaren. Branschrådet 

vill se generella beskrivningar 

som både lämnar utrymme för 

brukaren och värnar om assistenten. 

– En bra arbetsbeskrivning är 

till nytta för alla, säger Oscar 

Ernerot. 

Enligt lagen LSS ska den 

funktionshindrade kunna leva 

så vanligt som möjligt. Den personliga 

assistenten ska vara den 

förlängda armen som hjälper 

brukaren med detta. 

– Men det är svårt att dra 

fakta 

Så syns Kommunal 

bättre vid lokala 

aktiviteter 

● Hyr Kommunals enkla mässpaket. 

Finns för både inomhusoch 

utomhusbruk. 

● Var med på lite oväntade evenemang. 

Majbrasan eller marknadsdagar 

är två exempel. 

➔ Läs mer på Komin. Klicka på 

Stöd&verktyg/Materialbanken 

gränserna för assistentens arbete, 

menar Oscar Ernerot. Bra 

arbetsbeskrivningar minskar 

utrymmet för godtycke, extrema 

arbetsuppgifter och utnyttjande 

av den personliga assistenten. 

– Vi ser att brukarens intresse 

är arbetsgivarnas intresse eftersom 

pengarna följer brukaren. 

Det kan medverka till att yrkets 

status sänks, och det vill vi motverka, 

helst i samarbete med 

handikapporganisationerna och 

arbetsgivarna. Vi vill också använda 

de bra arbetsbeskrivningar vi 

hittar för att profilera de olika 

yrkena inom vår bransch. ■ 

Karin Höijer 

Foto: Sölvi Brädefors

Kommunals egen proffsiga vagn 

– PROFFS är en gemensam kampanj 

för hela förbundet, där vi 

flätar samman alla de frågor 

som är viktiga i avtalsrörelsen, 

otrygga anställningar och jämställdhet 

inräknat, säger Anki 

Sandberg, chef för medlemsutvecklingsenheten 

på förbundskontoret. 

Budskapet i kampanjen är att 

kommunalarna behöver få förutsättningar 

att göra ett bra jobb, 

och uppskattning som syns i lönekuvertet. 

Att välfärdssektorn har 

ett stort behov av nya medarbetare 

framöver är känt, och om beslutsfattarna 

vill ändra den utvecklingen, 

kan de inte fortsätta 

betrakta Kommunals medlemmar 

som slit- och slängvaror, utan 

måste börja visa respekt för med- 

fakta 

Så sprids PROFFSkampanjen 

● Arbetsplatsaffischer som 

finns att hämta på Kom in. 

● Lokala aktiviteter, förbundskontoret 

hjälper gärna till 

med idéer och produktion av 

basmaterial. 

● Helsidesannonser i Metro. 

● Tunnelbanevagnen som rullar 

i tre månader. 

● Radioreklam i Rix Fm, NRJ 

och Lugna favoriter. 

● Utomhusreklam. 

● Mässmontrar med PROFFSbudskapet. 

● Paroll på 1 maj: ”Vi är 

PROFFS och proffs behöver 

bättre villkor”. 

➔ Läs mer på Kom in 

lemmarnas yrkeskunskaper och 

erfarenheter. Så lyder tankarna 

bakom kampanjen som tagits 

fram av medlemsutvecklingsenheten 

i samarbete med annonsbyrån 

Hemma. 

Upplägget är rikstäckande, 

men genomslaget blir ännu bättre 

om avdelningar och sektioner 

ordnar egna PROFFS-aktiviteter, 

tipsar Anki Sandberg. Två avdelningar 

i Kommunal är redan 

igång. 

Bioreklam i Dalarna 

Kommunal Dalarna satsar bland 

annat på bioreklam, som avdelningen 

betalar ur egen kassa 

(cirka 67 000 kronor plus moms). 

– En text, lite musik och en 

röst rullar sedan den 2 mars på 

biograferna i Dalarna, berättar 

Hans-Göran Steneryd, kassör i 

Kommunal Dalarna. 

Avdelningen har även brickreklam 

på Högskolan i Dalarna. 

– De som går på högskolan är 

ofta våra blivande chefer och 

arbetskamrater, och därför tycker 

vi att det är viktigt att vi syns där. 

Budskapet som trycks direkt 

på brickorna kostar cirka 5 000 

kronor plus moms för ett helt år. 

Flygblad i tunnelbanan 

Kommunal Stockholms län kopplar 

sina kampanjinsatser till tunnelbanevagnen.Flygbladsutdelning 

på kvinnodagen var den första 

aktiviteten. Framöver får stockholmarna 

kanske rent av möta 

kommunalare i yrkesklädsel i tun- 


Välkommen in i Kommunals värld, står det vid varje dörr. Under våren rullar ett helt tågset med 

Kommunals budskap i Stockholms tunnelbana. Inne i vagnarna finns ingen annan reklam, resenärerna 

kan ostört grubbla över om de skulle klara kommunalarnas yrken. 

Fel att läkarundersöka arbetssökande 

För att minska sjukfrånvaron 

vill Tekniska förvaltningen i 

Gotlands kommun att alla som 

söker jobb på förvaltningen för 

minst tre månader ska undersökas 

av sjukgymnast och läkare. 

– Det här är ett sätt att gallra i 

arbetsstyrkan som Kommunal 

är starkt negativ till, säger 

Benita Westin, ombudsman på 

Kommunals förbundskontor 

och ordförande i Branschrådet 

teknik. 

Det är inte bara i samband 

med vikariat och fasta anställningar 

som det här ska gälla, 

utan även för timanställda som 

redan finns i systemet. 

– Det är samma diskussion 

som förs kring drogtestning av 

personal, fortsätter Benita 

Westin. Och naturligtvis sker 

det för att slippa ta arbetsgivaransvaret 

för rehabilitering. 

Detsamma säger Kommunal 

Gotlands ombudsman Jan Rehn 

till Radio Gotland. Han menar 

att en person som har problem 

med t ex hjärtat kanske inte alls 

nelbanevagnen under morgonrusningen, 

spår Margareta Bohman, 

vice ordförande i Kommunal 

Stockholms län. Kampanjen ligger 

rätt i tiden, menar hon. 

– Helt suveränt, äntligen visar 

vi Kommunals yrken som yrken. 

Kommunalarna är inte utbytbara, 

det krävs en hel del slit för att nå 

den kunskap som krävs för yrkena. 

Kampanjen speglar det våra 

medlemmar känner, säger 

Margareta Bohman. 

Alla är på tå, är hennes känsla. 

– Avtalsrörelsen betyder mycket, 

och det är oerhört viktigt att 

allmänheten får syn på medlemmarnas 

yrkeskunnande. ■ 

Anna Norrby 

blir sjuk, och att man på det här 

sättet stänger ute folk som skulle 

kunna få jobb därför att man 

tror att de kanske ska bli sjuka. 

Jan Rehn anser även att det är 

fel att enskilda förvaltningar agerar 

så här. Kommunen ska 

betraktas som en arbetsplats, 

menar han. ■ 

Karin Höijer 

5 

Foto: Stig Almqvist


6 

28 februari 

Anette Karlsson, 

förbundskontoret, 

leder en 

styrgrupp för IT 

och stdier. 

Mikael Ivarsson, 

Värmland, 

representerar 

Kommunal i 

Säfflebuss 

styrelse. 

Camilla 

Andersson, 

Örebro, är ny 

i LOs representantskap. 

Strategi för 

kommunikationen 

En ny strategi och policy gäller för 

Kommunals kommunikation. 

Kommunals kommunikation 

ska utveckla demokratin inom 

förbundet och opinionsbilda för 

ett förändrat samhälle. Målgrupperna 

är bl a medlemmar, 

politiker, myndigheter, arbetsgivare 

och brukare. 

Ett prioriterat område i kommunikationsarbetet 

är att förbundet 

ska utvecklas till en demokratisk 

och effektiv kamporganisation, 

med ett debattklimat där 

det är högt i tak. Ett kommunikativt 

ledarskap ska utvecklas. Både 

internt och externt ska många 

talespersoner användas. 

När Kommunal tar initiativ i 

samhällsdebatten ska förbundet 

också kunna kommunicera med 

unga och invandrade medlemmar. 

De som brukar välfärdstjänsterna 

ska förstå att det lönar sig 

att stödja Kommunal. 

Dokumentet innehåller riktlinjer 

för mediekontakter, 

Kommunal-Nytt, webbkommunikationen 

och övrigt informationsarbete. 

Rationell 

administration 

Kommunals förvaltningsadministration 

ska ses över med syftet 

att mer tid i det fackliga arbetet 

på avdelningar och sektioner ska 

kunna ägnas åt arbetsplatsmöten, 

utbildningar och annat ”medlemsnära” 

fackligt arbete. 

Utredningen ska ledas av en 

styrgrupp med tredje vice förbundsordförande 

Anders Bergström 

som sammankallande. 

En operativ styrgrupp med Rolf 

Vestman, förbundskontoret, som 

sammankallande, ska inrikta sig 

på den ekonomiska administrationen. 

Anette Karlsson, förbundskontoret 

ska leda en styrgrupp 

som ska arbeta fram underlag när 

det gäller IT och studieverksamheten. 

Plan för medlemsvärvning 

Den kraftigt höjda a-kasseavgiften 

föranleder Kommunal att sätta in 

ytterligare åtgärder för medlemsvärvning 

och medlemsvård. Förbundsstyrelsen 

anslår 12 miljoner 

kronor till olika åtgärder och 

i en plan skissas nu inriktningen på 

en rad aktiviteter som ska stödja 

arbetsplatsombud och andra medlemsvärvare. 

Avdelningarna ska organisera 

sektionernas insatser och avdelningsordförandena 

och lokalkontorscheferna 

har det lokala politiska 

ansvaret för detta. 

Förbundskontoret kommer att 

samordna avdelningarnas aktiviteter 

och ska stötta med material, 

annonser, redskap på webben och 

utbildning. Detta arbete leds av 

ombudsmännen Ewa Wetterström 

och Anders Pettersson. 

LOs repskap 

● Kommunal föreslår att LOs representantskap 

ska godkänna en 

motion från Kommunal Värmland 

om fackligt opinionsarbete för rätten 

till heltid, och en motion från 

Kommunal Dalarna om att alla 

gymnasielinjer ska ge högskolebehörighet. 

Förbundet vill också att 

LOs utbildningspolitiska utskott ska 

utforma en gemensam policy kring 

gymnasieskolan. 

● Nya ledamöter i LOs representantskap 

är Elisabeth Brolin och 

Anki Sandberg, förbundskontoret, 

och Camilla Andersson, Örebro län. 

Avtal 

● Inför de kommande avtalsrörelserna 

har Kommunals yrkanden 

fastställts för avtalen med: 

- SLA, djursjukvård 

- AFO, Arbetarrörelsens förhandlingsdelegation,folkhögskolor 

och kursgårdar. 

- Almega Samhallförbundet 

- Almega Tjänsteförbunden 

- KFO, kooperationens förhandlingsdelegation, 

kursgårdar 

- KFO, Parken Zoo Eskilstuna 

- SHR, Sveriges Hotell- och 

Restaurangföretagare 

● Avtalsdelegationer har utsetts 

inför förhandlingarna med KFO, 

kooperationens förhandlingsdelegation 

(kursgårdar) och Vittraföretagen. 

● Kommunals avtal med Swebus, 

Busslink och ett antal kursgårdar 

har anpassats till att inkomsttaket 

i den allmänna sjukförsäkringen 

sänkts till 7,5 basbelopp. 

● Avtal har träffats med Bussarbetsgivarna 

om ett lönetillägg 

för anställda som har åtta år i 

yrket. 

● Kommunal har kommit överens 

med Busslink om ersättning till 

förarinstruktörer inom region 3. 

I korthet 

●●● Trygg-projektet, som ska 

resultera i fler medlemmar inom 

räddningstjänsten, ska fortsätta 

åtminstone under hela 2007. Det 

ska ha en mer långsiktig inriktning 

och bl a ska man överväga vilka 

utbildningsinsatser som ska riktas 

till de lokalt förtroendevalda. 

●●● Gravida eller ammande personer 

ska inte tjänstgöra i räddningstjänstens 

utryckningsstyrkor 

p g a de risker som rökgaser medför, 

säger Kommunal i ett yttrande 

över ett förslag till ny föreskrift om 

gravida och ammande arbetstagare. 

●●● Avdelningarnas enhetschefer 

ska liksom förbundskontorets 

enhetschefer vara närvarande på 

Kommunals kongress i maj. 

●●● Kent Svensson och Mikael 

Ivarsson, Kommunal Värmland, är 

förbundets representanter i styrelsen 

för Säfflebuss. 

●●● Helene Ahlin, Blekinge, är ny 

ledamot i branschrådet för hälsooch 

sjukvården. 

●●● Roger Romin, Blekinge, är ny 

ledamot i Trafikens branschråd. 

●●● Tommy Medved, Halland, och 

Ove Norlin, Blekinge, är nya i 

Branschrådet för tekniken. 

●●● Kommunal har sju platser i 

Riksbyggens fullmäktige under det 

närmaste året.

Den 8 mars 2007 levde 

män och kvinnor fortfarande 

under olika villkor, 

i såväl Sverige som 

i resten av världen. 

Dessvärre ökar 

orättvisorna, vilket 

såväl Ylva Thörn som 

ryska Olga Klimova 

framhåller. 

Men i Västerbotten 

går det framåt! 

PÅ OLIKA VILLKOR 


Här ska alla komma till tals på lika villkor när Kommunal Västerbotten blir en jämställd avdelning 

för både anställda och förtroendevalda. Från vänster Eva Nilsson, kontorist, Ingegerd Wejdemar, studieorganisatör, 

Lena Ceder, regionalt skyddsombud, Gun Öhlund, medlemsredogörare och Thomas 

Hedman, lokalkontorschef, som övar på att hålla sig i bakgrunden. 

Kommunals jämställdhetsprojekt 

– Vi lär oss att ge alla plats 

– Jag har verkligen fått nya glasögon. Jag ser 

orättvisor jag inte sett förut. 

Det säger Susanne Melander, ombudsman 

i Kommunal Västerbotten och en av de 

blivande förändringsledarna i Kommunals jämställdhetsprojekt. 

Hon och lokalkontorschefen Thomas Hedman är 

två av det 60-tal ombudsmän som utbildas till att 

bli förändringsledare i Kommunals jämställdhetsprojekt. 

De har lagt grunden genom ett tiotal träffar i 

sin utbildningsgrupp och jobbar just nu med sin 

plan för hur avdelningen om fem år ska vara jämställd. 

– Med tanke på hur mycket som finns att göra 

låter fem år kanske som en kort tid, säger Susanne. 

Men mål ska vara utmanande! 

Med nya ögon 

Både hon och Thomas ser världen med nya ögon 

nu – vilket just är meningen med projektet. Det 

handlar om att långsiktigt öka medvetenheten och 

därigenom förändra attityder och förhållningssätt 

i hela Kommunal. 

– Vi har fina visioner om rättvisa och allas lika 

värde, men i verkligheten är det inte så, säger 

Susanne. Kommunal är en manlig struktur, byggd 

av män på mäns traditioner sedan lång tid. Det är 

mycket som måste förändras innan vi på allvar kan 

slåss för jämställda löner och arbetsvillkor. 

I skymundan 

I förändringsledarnas utbildning ingår också som 

”hemläxor” att undersöka sin närmaste omgivning. 

Till exempel: hur många män och kvinnor bland 

anställda och förtroendevalda i avdelningen? 

Behandlas de lika? Vilka tar plats på möten och 

vilka hamnar i skymundan? 

– Vi gjorde en enkät på ett ordförandemöte som 

visade att bara häften upplevde att alla kom till tals 

på lika villkor. Men det var ingen anmärkningsvärd 

skillnad mellan hur män och kvinnor såg på sina 

villkor och roller, berättar Thomas Hedman. 

– Däremot upptäckte vi grupper och individer 

som tog plats. Äldre bredde till exempel ut sig på 

yngres bekostnad, erfarna dominerade över nyvalda. 

Där har vi en hel del att förändra. 

Själv erfaren och pratglad har han blivit medveten 

om att han måste hålla igen och dämpa sig för 

☛ 

7 

Foto: Tore Häggström

☛ 


att ge andra chansen att uttrycka sig och få 

känna sig som ”en i gänget”. 

Kommunal Västerbottens mål för jämställdhet 

och mångfald formulerar de så här: 

Om 5 år är Kommunal Västerbotten en jämställd 

organisation där varken diskriminering 

eller förtryck av förtroendevalda eller anställda 

förekommer. 

Vägen dit kommer att gå via utbildningar, 

värderingsövningar och enkäter och målgrupperna 

är avdelningsstyrelse, sektionsordförande, 

anställda och ombudsmän. 

– Det handlar om att leva som vi lär, om 

vi på ett trovärdigt sätt ska kunna företräda 

medlemmarna, säger Thomas Hedman. ■ 

Annika Hultén 

8 

Fler halva 

undersköterskor 

Samtidigt som Socialstyrelsen larmar 

om att många som arbetar i äldreomsorgen 

har för låg kompetens, så fortsätter 

kommunerna att stoppa vidareutbildningarna. 

I förra numret av Kommunal-Nytt 

skrev vi om 20 halvfärdiga undersköterskor 

i Eksjö. Nu har 59 vårdbiträden i 

Sandviken drabbats av samma sak: Mitt 

i deras treterminersutbildning drar 

regeringen in utbildningsbidragen och 

kommunen stoppar kompetenssatsningen. 

Den som vill bli färdig undersköterska 

får bekosta det själv. 

– Det är för jävligt hur de behandlas, 

säger Kommunals Leif Johansson till 

tidningen Arbetarbladet. ■ 

Plusjobbare 

i farozonen 

Av landets 19 000 plusjobbare är merparten 

kommunalare – och därigenom kvinnor. 

Regeringens försämringar för plusjobbarna 

gör Lennart Andersson, sektionsordförande 

i Trollhättan, uppriktigt förbannad: 

– Det är dålig moral att bryta avtal och 

slå mot de svaga. 

Trollhättans kommun har 230 plusjobbare, 

för vilka regeringen nu dragit in sju miljoner 

kronor i merkostnadsersättning. 

– Det slår mot dem som haft svårast att 

få jobb men som genom plusjobben fått nya 

kontakter och chans till vikariat. 

Lennart Andersson berättar också att 

många plusjobbare han träffat varit lyckliga 

över att få gå på ett riktigt kollektivavtal, 

kanske för första gången, och få riktig semester 

och andra rättigheter. 

– Regeringens politik går ut på att skapa 

en lågavlönad tjänstesektor, modell USA. 

SKL, Sveriges kommuner och landsting, 

menar att de indragna ersättningarna på 

600 miljoner till handledning och utbildning 

av plusjobbarna riskerar att försämra 

kvaliteten i verksamheten så mycket att 

kommuner kan tvingas säga upp plusjobbarna. 

Just det händer nu i Pajala, som valde 

att lägga hela sin merersättning påplusjobbarnas 

löner. 90 personer har sagts upp. 

– Kommunalrådet sa att alla plusjobbarna 

Långt till rysk jämställdhet 

36 procent mindre i lönekuvertet än männen, 

oavlönat arbete i hemmet, ingen barnomsorg. 

Så kan arbetarkvinnors vardag se 

ut i dagens Ryssland. 

Det berättar Olga Klimova, internationell 

sekreterare i Kommunals ryska systerorganisation 

ALSWU som organiserar omkring 1,5 

miljoner offentliganställda, och som Kommunal 

har haft ett samarbete med i sju år. 

Olga deltog på Kommunals seminarium den 

8 mars. 

– Den största frågan för vårt förbund idag 

är privatiseringsvågen, som ofta resulterar i att 

lönerna sänks och att personal sägs upp. Och 

alla fackförbund i dagens Ryssland måste 

kämpa för jämställda löner. 

– Ekonomisk självständighet är oerhört 

viktigt för kvinnor. Löneskillnaderna mellan 

kvinnor och män blir allt större, och på grund 

av den ekonomiska situationen i landet tenderar 

män att pressa ut kvinnorna från bättre 

betalda befattningar och driva dem tillbaka till 

spisen. Det i sin tur öppnar för ännu lägre 

betalda jobb för folk som flyttar in från 

Centralasien eller andra länder. Det är inte 

bara en jämställdhetsfråga, utan ett jätteproblem 

för hela den ryska ekonomin. 

– Tack vare samarbetsprojektet med 

Kommunal om jämställdhetsfrågor har nu 

våra manliga förtroendevalda på ledande positioner 

lärt sig att uttala ordet ”kön” – men det 

betyder inte att deras attityder har förändrats, 

tyvärr. Men vi ger inte upp. 

Lennart Andersson, sektionsordförande 

i Trollhättan, är förbannad. 

Foto: Per Landén 

kunde få vara kvar om vi gick med på att 

deras löner sänktes till 15 100 kronor, vilket 

för en del skulle betytt flera tusen mindre i 

månaden, berättar Lena Starlind-Niemi, 

sektionsordförande i Pajala. 

– Den sortens lönedumpning kunde vi 

inte gå med på. Men det finns plusjobbare 

som gått ut och sagt att de hellre tar en lägre 

lön. 

– Så nu vänds uppsägningarna mot oss, 

som att det är Kommunal som stoppar plusjobben. 

Många kommuner och landsting begär att 

få omförhandla plusjobbsavtalen. Men Kommunal 

slår fast att avtal som förbundet tecknat 

och godkänt gäller i sin helhet. ■ 

Annika Hultén 

– Och vi har 

faktiskt börjat 

kunna se några 

resultat. Vi ser att 

folk alltmer börjar 

förstå att undervärderadekvinnors 

arbete är ett 

enormt slöseri 

med ekonomiska 

resurser. 

Projektet har 

de senaste två Olga Klimova. 

åren även vidgats 

till att omfatta lokalt och regionalt samarbete 

– till exempel mellan Kommunal Stockholms 

län och ALSWU i Moskva län. ■ 

Tünde Ujvari 

➔ Läs mer Hela intervjun finns på kommunal.se 

Foto: Birthe Josephson

PÅ OLIKA VILLKOR 

Ylva Thörn: 

Regeringens 

förslag 

slår mot 

kvinnorna 

Kommunals ordförande Ylva Thörn skrev 

inför internationella kvinnodagen 8 mars 

en debattartikel i Aftonbladet om regeringens 

kvinnofientliga politik. Här är den i 

sin helhet: 

Många har noterat att den borgerliga regeringen 

är frånvarande i jämställdhetsdebatten. 

Fokus har i stället legat på andra frågor. 

Men regeringen har lagt fram ett stort antal 

förslag som har tydlig bäring på jämställdheten. 

Väldigt många av förslagen som gäller 

arbetsmarknad, utbildning och socialförsäkringar 

slår olika mot män och kvinnor. 

Här är tio exempel på orättvisor: 

1. Regeringen försvårar för deltidsarbetande 

att vara med i a-kassan. Mer än 75 

procent av alla deltidsarbetande är kvinnor. 

100 000 deltidsarbetande kvinnor 

kan beröras. 

2. Regeringen har höjt avgiften till Kommunals 

a-kassa med 240 kronor, vilket är 

60 procent mer än de 150 kronor som 

avgiften till akademikernas a-kassa höjts. 

Kvinnor i låga lönelägen drabbas alltså 

hårdare av avgiftshöjningen till a-kassan 

än män i högre inkomstlägen. 

3. En kvinnlig kommunalare med genomsnittligt 

låg inkomst får en skattesänkning 

om 480 kronor per månad. En man 

med genomsnittlig inkomst får skatten 

sänkt med 875 kronor per månad. Män 

med goda inkomster gynnas mer än 

lågavlönade kvinnor. 

4. Kvinnor dominerar bland sjukskrivna, 

föräldralediga och studerande som får 

betala höjd a-kassa men inte får någon 

sänkt skatt. Sjuka och föräldralediga får 

dessutom lägre ersättning än tidigare. 

En del av dem har så pressad ekonomi 

att de känner sig tvingade att gå ur 

a-kassan trots att de därmed riskerar sin 

framtida ekonomiska trygghet. 

5. Anställningstryggheten ska försämras 

trots löften om motsatsen. Regeringens 

förslag om ändringar i LAS ger fler 

Finansministern Anders Borg med budgetpropositionen, ett hårt paket med många orättvisa 

förslag. 

otryggare anställningar. Det är fler kvinnor 

än män som har korta, tillfälliga och 

otrygga anställningar, så även detta förslag 

ökar orättvisan mellan könen. 

6. Regeringen har infört nystartsjobb för 

långtidsarbetslösa samtidigt som arbetsmarknadsutbildningen 

dragits ned 

mycket kraftigt. Reglerna förbjuder nystartsjobb 

i offentlig regi. Det är en viktig 

förklaring till att bara 30 procent av nystartsjobben 

har gått till kvinnor. 

7. Två tredjedelar av dem som studerar i 

vuxenutbildningen är kvinnor. Den möjligheten 

minskar nu väsentligt genom 

att regeringen skurit bort en tredjedel 

av statsbidraget. Dessutom har rekryteringsbidraget 

som vände sig till de mest 

studieovana avskaffats. 

8. Många kvinnor vidareutbildar sig på 

högskolan i vuxen ålder. Den möjlig- 

Håll ut till 2077! 

Andelen kvinnor i världens 262 parlament 

har på tio år stigit från 11 till 17 

procent. 35 av parlamenten leddes av 

kvinnor. 

Sverige och Rwanda har de mest 

jämställda parlamenten, med ungefär 

lika könsfördelning. För världen totalt 

kommer det att dröja till 2077 innan 

män och kvinnor blir lika representerade, 

om utvecklingen fortsätter i samma 

takt som nu. 

Siffrorna kommer från IPU, en internationell 

samarbetsgrupp för parlamenten 

i alla suveräna länder. ■ 

heten vill regeringen försämra genom 

att ta bort 25:4-regeln som innebär att 

yrkeserfarenheter är meriterande. 

9. Från de starkt kvinnodominerade gymnasieprogrammen 

Barn och fritid samt 

Omvårdnad går 23 procent respektive 

28 procent av kvinnorna vidare till högskolan 

inom tre år. Regeringen planerar 

nu att minska kunskapsinnehållet i 

yrkesprogrammen vilket gör att eleverna 

därifrån inte kan läsa vidare på högskolan. 

10. Regeringen har dessutom långt framskridna 

planer på avdrag för hushållsnära 

tjänster och vårdnadsbidrag. 

Vårdnadsbidraget kommer att motverka 

kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. 

Subventionen av de hushållsnära 

tjänsterna kommer att leda till en 

expansion av lågt avlönade kvinnojobb. 

Iskallt regn av förslag 

Ilskan växer bland lågavlönade kvinnor i 

hela landet över detta iskalla regn av usla 

förslag från regeringen. 

Kommunal har många lågt avlönade 

kvinnor. I avtalsrörelsen har vi begärt att 

den lägsta lönen ska höjas till 16 200 kronor 

per månad. Det är viktigt för Kommunal att 

hela LO solidariskt gått samman och prioriterat 

kvinnolönerna genom en jämställdhetspott. 

Genom hela avtalsrörelsen är vårt budskap 

tydligt: Nu måste lönerna höjas mer 

i kvinnodominerade yrken än på resten av 

arbetsmarknaden. ■ 

➔ Läs mer Se Opinion på sidan 14. 

9 

Foto: Carl Lilius

Foto: Stig Almqvist 

kommunalnytt nr 3/2007 PÅ OLIKA VILLKOR 

Medlemmar som blir misshandlade av en nära anhörig kan få stöd genom ett projekt 

som Kommunal har tillsammans med Folksam och Kvinnojourernas riksförbund. 

Projektet Mäns våld mot kvinnor 

När Kommunal informerar 

ringer fler drabbade kvinnor 

Via Folksams Kris- och Traumacenter får 

utsatta kvinnor inom Kommunal terapi 

genom projektet ”Mäns våld mot kvinnor”. 

Många söker hjälp – och allra flest ringer när 

Kommunal just har informerat om möjligheten 

till stödsamtal. 

– Informationen ger stor effekt och är viktig för 

att de drabbade verkligen ska söka hjälp. När 

Kommunal har haft informationsträffar eller 

Kommunal-Nytt skrivit om projektet får vi en 

våg av samtal, berättar psykologen Fredrik 

Garpe på Folksams Kris- och Traumacentrum. 

Sedan projektet startades för ett år sedan 

har 110 kommunalare sökt stödet, som är kostnadsfritt. 

Det är inte bara drabbade kvinnor 

10 

fakta 

Här finns hjälp 

Projektet Mäns våld mot kvinnor är ett samarbete 

mellan Folksam, Kommunal och Sveriges 

kvinnojourers riksförbund. Medlemmar i 

Kommunal som har blivit utsatta för våld av 

en nära anhörig erbjuds tio stödsamtal kostnadsfritt. 

De drabbade kan vända sig till avdelningens 

kontaktperson eller ringa Folksams rikskundtjänst, 

020-95 38 27, och be att få tala med 

Folksams Kris- och Traumacenter, som erbjuder 

en psykolog där man bor. Man kan också få 

hjälp till kontakt med kvinnojourer som ligger 

nära. 

som hör av sig, även fem drabbade män har fått 

hjälp. 

Liv och död 

Kommunal har informerat om projektet på 

”regionala dagar” i alla avdelningar, den sista 

hålls i slutet av mars i Uppsala. I början av mars 

hölls en tredagars handledarutbildning för de 

23 kontaktpersoner som finns landet runt och 

som i många fall kan vara den första kontakten 

som de drabbade kommunalarna tar. 

– Det är viktigt att vi fortsätter informera 

om projektet, så att vi verkligen når de drabbade 

och stöttar dem så att de vågar söka hjälp, 

säger Kommunals projektledare Anne Marit 

Överby. Kontaktpersonerna är viktiga för att 

kvinnorna som söker hjälp känner sig trygga. Vi 

trycker oerhört på att de ska vara anonyma, det 

kan faktiskt röra sig om liv eller död! 

Informera andra 

Anne Marit berättar också att Kommunal kommer 

att fortsätta både med studieverksamhet 

och information till avdelningarna. Man 

planerar också för en fortsättning av projektet, 

bland annat kommer kontaktpersonerna förmodligen 

att få en vidareutbildning. 

– Dessutom försöker vi informera andra förbund 

och visa effekterna som den här satsningen 

haft. Det viktiga är att de drabbade kan få 

direkt hjälp till stödsamtal, utan att till exempel 

söka via blanketter. ■ 

Lalla Lindström 

Hur ska kvinnor 

få högre lön? 

Monika 

Hermansson, 

arbetsplatsombud, 

sektion 19, 

Västmanland: 

– Genom att våga 

tycka att man är bra och duger, och att 

uppskatta sig själv och sina kvaliteter. 

Man glömmer ofta att värdera sig själv. 

Jag tycker att man ska vara stolt över 

den man är. 

Maria Milde, 

studie-organisatör 

och huvudskyddsombud, 

sektion 5, 

Z-Jämtland: 

– Vi borde engagera 

oss mer fackligt och 

stå på oss. Som kommunalare kämpar 

vi för våra löner varje dag. Det är en 

kamp vi för 

hela tiden. 

Mats Nyberg, 

arbetsmiljösamordnare, 

sektion 19, 

Västmanland: 

– Det krävs att man 

lyfter och offentliggör frågan. Jag tycker 

man kan öronmärka pengar till kvinnor i 

löneförhandlingarna. Kvinnolönerna är en 

avgörande fråga för Kommunal i framtiden, 

om vi ska lyckas få folk till våra 

yrkesgrupper. Till att börja med måste vi 

få upp ingångslönerna.

Stordrift för 

LO-pensioner 

Folksam-LO Pension, det som 

ofta går under beteckningen 

Folo, fortsätter ungefär som 

förut, när Folksam och Swedbank 

startar ett omfattande 

samarbete kring fonder och försäkringar. 

Folksam-LO Pension har ju 

fonder där man kan sätta sina 

pensionspengar både när det 

gäller avtalspensionen och premiepensionen. 

Förvaltningen av 

dessa fonder ska i fortsättningen 

skötas på entreprenad av Swedbank, 

som också ska sköta 

kapitalförvaltningen åt Folksam. 

Alla strategiska beslut om 

avgifter, inriktning osv, ligger 

kvar hos Folksam-LO Pension. 

Där finns LO-förbunden kvar 

som ägare. Däremot övergår 

företaget Folksam Fond till 

Swedbank från nästa år, även om 

Folksam ska styra över de 22 

berörda fondernas inriktning. 

Folksams sakförsäkringar 

kommer att marknadsföras och 

säljas genom Swedbanks kontor, 

en del av dem i bankens eget 

namn. 

LOs tidning Alla 

En rejäl pension? 

En vanlig LO-medlem kan räkna 

med att pensionen blir ungefär 

60 procent av den tidigare inkomsten. 

LO-tidningen har låtit 

en konsult räkna på några typexempel. 

En 40-årig undersköterska, 

som i dag tjänar 20 000 kr, får 

enligt beräkningarna en femtedel 

av den totala pensionen från 

avtalspensionen KAP-KL. 

Detta är lite mer både i kronor 

och procent än den medlem 

som har Avtalspension SAF-LO, 

även om denna medlem tjänar 

mer och därför får högre sammanlagd 

pension. 

Enligt LO-tidningen ger den 

nya allmänna pensionen från 

Försäkringskassan ungefär samma 

pension till LO-medlemmarna 

som den gamla ATP. Förlorarna 

är i stället de som studerade 

länge och började jobba 

sent. 

En akademiker som började 

Avtalspensionen viktig på äldre 

dar. 

Mer glamour med ny titel? 

Smitta hindras med god hygien. 

jobba i 35-årsåldern kunde med 

ATP-systemet få mycket högre 

pension än en arbetare som slet 

från 16 år – trots att båda hade 

betalt in lika mycket i pensionsavgifter 

genom livet. 

LO-tidningen 

Titelsjuka 

Känner du för att söka jobbet 

som head pro? I platsannonserna 

vimlar det numera av nya 

yrkestitlar.Men vad betyder alla 

dessa titlar – key account manager, 

incident manager, teknikguru 

och controller… 

Under några år har antalet 

titlar ökat och många gamla har 

fått nya namn. Och gränserna 

mellan yrke och titel blir flytande. 

De förklaringar som olika 

experter ger är att företagen vill 

profilera sig och det skapas lite 

glamour kring de nya titlarna. 

Men etnologiprofessorn tror inte 

att titelsjukan är någon återgång 

till gamla tiders hierarkier. Sverige 

är fortfarande oerhört informellt. 

Head pro, ja. Det är tydligen 

den som är ansvarig för golfens 

utveckling i golfklubben. 

Du&Jobbet 

Som i TV-deckare 

När TV visade bilder från EGdomstolens 

behandling av Byggnads 

Vaxholmsmål nyligen, hade 

även de svenska advokaterna 

svarta långkappor och vita krås. 

Så brukar det ju vara i utländska 

TV-deckare. Tidningen 

Lag & Avtal skriver att egentligen 

ska juristerna vara klädda 

som om de skulle vara i hemlandets 

högsta domstol. 

När Sverige blev medlem i 

EU kom man fram till att svenskarna 

skulle ha stuckit ut lite väl 

mycket om de inte har kappor, 

så regeringen lät sy upp några. 

En del lånar kapporna från 

Advokatsamfundet, men Dan 

Holke uppträdde under Vaxholmsmålet 

i LO-TCO Rättsskydds 

kappa, som syddes till 

ett annat mål. 

– Att ta på sig kappan är som 

att ta på sig en roll, säger reger- 


ingens ombud Anders Kruse. 

När man lägger av sig kappan 

lägger man av sig ämbetsrollen. 

Men han försäkrar att kappan 

inte ska införas i svenska domstolar. 

Här är ambitionen i stället 

att minska avståndet mellan parter 

och domare. 

Lag & Avtal 

Förebygg hoten 

Hot och våld i jobbet har blivit 

ett vanligare problem i flera av 

kommunalarnas yrken. Arbetsmiljöverket 

har en checklista om 

hur man kan förebygga riskerna 

ute på arbetsplatserna. 

Checklistan kan skrivas ut 

från verkets hemsida. 

www.av.se/checklistor 

God hygien 

hjälper 

En expertgrupp på Socialstyrelsen 

håller just på att ta fram 

nationella riktlinjer för hur vården 

och omsorgen ska handskas 

med hoten från MRSA-stafylokockerna, 

dvs sjukhussjukan. 

Gruppen ska också ta fram en 

kunskapsöversikt om MRSA. 

Arbetet ska vara klart under 

våren, uppger tidningen 

Arbetarskydd. 

Rutinerna varierar mycket 

mellan olika delar av landet när 

det gäller hur man testar personalen 

och hur man tar hand om 

smittad personal. 

Årligen upptäcks ett 30-tal 

fall av smittade sjukvårdsanställda, 

mest sjuksköterskor och 

undersköterskor. 

Det är enkelt att skydda sig 

med god vårdhygien. Stefan 

Bergman, Vårdförbundets 

huvudskyddsombud i Lund, 

menar att där hygienrutinerna 

sitter i ryggen är det inga bekymmer. 

Men om det är många 

nyanställda kan det vara svårt att 

få ett fullgott skydd. 

I de kommunala särskilda 

boendena kan ett problem vara 

att det saknas både arbetskläder 

och skyddskläder. Det behövs 

förkläden, handskar och handsprit. 

Arbetarskydd 

11


12 

LO-kurser 

● Arbetsrätt påbyggnad, 

20-25 maj, Örenäs 

● Arbetsrätt grund, 10-15 juni, 

Örenäs 

● Att informera och agitera, 

27 maj-1 juni, Brunnsvik 

● Arbetsanpassning och rehabilitering, 

28-31 maj, Runö 

● Arbetsmiljö, hälsa, socialförsäkring, 

10-15, juni, Örenäs 

● Jämställdhet, 10-16 juni, 

Brunnsvik 

● Kvalificerad förhandlingsteknik, 

12-15 juni, Brunnsvik 

● Samhällsekonomi, 10-15 

juni, Runö 

● Stress, 10-13 juni, Runö 

● Vidareutbildning för skyddsombud, 

10-15 juni, Runö 

Sista anmälningsdag 1 april. 

Förbundskurser 

I höst bjuder vi in till Pedagogik 

och personliga lärstilar. Det är 

en vidareutbildning för avdelningens 

handledare/utbildare. 

Kursen genomförs i två steg: 

20-22 augusti + 10-12 oktober 

2007 på Runö. Vi ser gärna 

teamrekrytering till kursen, dvs 

att två eller fler från samma 

avdelning deltar. Under kursen 

diskuterar vi pedagogik i teori 

och praktik samt Kommunals 

pedagogisk grundsyn. Sista 

anmälningsdag är 15 juni. 

➔ Läs mer på Kom in/Stöd & 

verktyg/Facklig utbildning/ 

Utbildningskatalog. 

Nytt studiematerial 

om mäns våld 

mot kvinnor 

Ytterligare ett material är på 

väg in i Kunskapslagret. "Mäns 

våld mot kvinnor" är rubriken 

och det handlar om hur Kommunal 

kan agera för att stötta 

utsatta kvinnor. Det handlar 

också om hur man förändrar 

attityder. 

➔ Läs mer på sidan 10. 

Foto: Gösta Elmquist 

Bristen på kisspaus 

en bra lokal nyhet 

Hemtjänstpersonalen i Norrköping 

måste knipa på jobbet. 

Orsaken är större områden och 

mer att göra, rapporterade både 

Sveriges Radio P4 Östergötland, 

Aftonbladet och Expressen. Men 

nyheten som fick stort lokalt 

genomslag i slutet av februari 

hade aldrig kommit till, om inte 

Mona Kindström-Tjäder och Eva 

Sandler från sektion 7 i 

Norrköping hade deltagit i 

Kommunals mediaträning. 

– På mediautbildningen skulle vi 

göra en presskonferens om en 

aktuell fråga, och det här med 

bristen på kisspauser hade diskuterats 

i flera hemtjänstgrupper, så 

därför valde vi det, berättar 

huvudskyddsombudet Mona 

Kindström-Tjäder. 

Sedan ringde det en journalist 

för att intervjua Eva om dagbarnvårdaravtalet. 

– Då nämnde Eva att vi var 

på mediaträning och höll på med 

kisspausproblemet. Det nappade 

journalisten på. 

Utan mediaträningen hade 

Mona varit väldigt nervös när 

hon blev intervjuad av flera journalister, 

tror hon själv. 

– Mediaträningen gjorde helt 

klart nytta, nu vågar jag prata 

med media och vet mer om hur 

journalister tänker och arbetar. 

Mona Kindström- 

Tjäder är nöjd med 

hur lokala medier i 

Norrköping skrev om 

hemtjänstpersonalens 

svårigheter att 

gå på toa på arbetstid. 

Den stora vinsten 

var att medlemmarnas 

arbetssituation 

diskuterades av 

många. Själva toafrågan 

är egentligen 

inte så svår att lösa, 

eftersom arbetsgivaren 

är på vår sida, 

berättar hon. 

Att förbereda sig väl är en viktig 

lärdom, menar hon. 

Själva frågan om att hemtjänstpersonalen 

måste knipa var 

egentligen inget svårlöst problem, 

enligt henne. 

– Omkring 400 inom hemtjänsten 

berörs av problemet att 

det med större områden blivit väl 

långa avstånd till toaletter. Men 

vi hade aldrig arbetsgivaren emot 

oss i den här frågan, utan Vårdoch 

omsorgskontoret har klart 

uttalat att det här kan ordnas 

genom att hemtjänstpersonalen 

får tillgång till andra närliggande 

lokaler där det finns toaletter. 

Det underlättar förstås, för det är 

besvärligt med långt till toa när 

man har mens till exempel. 

Det känns bra att vi har kommit 

en bit på vägen, och att 

arbetsgivaren tar vårt bekymmer 

på allvar, säger Mona Kindström- 

Tjäder. Samtidigt konstaterar 

hon: 

– Vi hade aldrig behövt lyfta 

den här frågan i media, men det 

blev en framgång eftersom vi fick 

igång en diskussion om hur hemtjänsten 

har det på jobbet. Att 

inte kunna gå på toa när man är 

kissnödig är helt enkelt ett 

bekymmer som alla känner igen 

sig i. Och medlemmarna känner 

sig sedda. ■ 

Anna Norrby 

Slut upp 

bakom Jimmy! 

Det uppmanade Kommunals 

ordförande Ylva Thörn, när hon 

veckobloggade på Kommunalarbetarens 

hemsida. Jimmy 

Karlsson är uppsagd från sitt 

jobb i köket på den privata förskolan 

Strålarna på Lidingö 

utanför Stockholm. 

Förskolan sattes i blockad 

för en dryg månad sedan, efter 

att ägaren, Carina Senkey, vägrat 

teckna kollektivavtal. Efter 

en dryg veckas blockad tecknades 

så ett kollektivavtal. 

Men nu kommer efterräkningen 

för Jimmy, en av dem 

som tog fajten för avtal. Han 

framträdde bland annat i TV 

och förklarade bakgrunden till 

blockaden. 

Uppsägningen motiveras 

med att Jimmy inte har någon 

utbildning och att dagisköket 

behöver en utbildad kock. Han 

blir därför uppsagd på grund av 

arbetsbrist. Uppsägningen träder 

i kraft i augusti. 

Bland de övriga anställda, 

som arbetar som barnskötare, 

har bara hälften formell utbildning. 

Ingen av dem sägs upp. 

Ylva Thörn drar i sin blogg 

slutsatsen att uppsägningen 

grundas på ett svepskäl och att 

den verkliga orsaken orsaken 

är att Jimmy stått upp för sina 

och arbetskamraternas rättigheter. 

”Budskapet är tydligt: den 

som vågar säga sin mening blir 

av med jobbet. Så ska fackligt 

aktiva kväsas”, skriver Ylva 

Thörn och ger uppmaningen 

att sluta upp bakom Jimmy: ”Vi 

accepterar inte att fackliga rättigheter 

kränks!” 

A-kassan sänkt 

– igen 

Drygt 24 000 av Kommunals 

medlemmar kan få mindre 

pengar i plånboken från den 5 

mars. Alla som har varit arbetslösa 

i 200 dagar eller mer får 

sin a-kasseersättning sänkt till 

70 procent. 

– Det är brutalt mot dem 

det berör. Beräkningen av den 

sänkta ersättningen i kombina-

tion med den förhöjda avgiften 

är en katastrof för våra medlemmar, 

säger Krister Johansson, 

kassaföreståndare för 

Kommunals a-kassa. 

Det här är bara det första steget 

i förändringen av a-kassan. 

För dem som varit arbetslösa i 

300 dagar eller mer blir ersättningen 

sänkt till 65 procent. 

➔ Läs mer En sammanfattning 

av a-kassereglerna finns på 

Kommunals webbplatser. 

Det finns hjälp 

för stressade 

kommunalare 

Stressade kommunalare kan få 

hjälp, både innan de blivit sjuka 

och efter. 

I ett samarbete mellan Kommunal, 

Folksam och Föllingekliniken 

erbjuds de medlemmar 

som har Kommunals frivilliga 

livförsäkring (GF 170001) att 

delta i två program, antingen 

ett förebyggande stress- och livsstilsprogram 

eller i ett rehabiliteringsprogram 

för den som 

redan är sjukskriven på grund 

av stress, högt blodtryck, övervikt, 

diabetes eller hjärt- och 

kärlsjukdomar. 

Föllingekliniken, sju mil från 

Östersund, visar goda resultat 

och har lång erfarenhet när det 

gäller att hjälpa människor tillbaka 

till arbetslivet. 

Den som vill delta i något av 

programmen kan få hjälp med 

finansieringen. För mer information, 

kontakta Kommunals 

ombudsman Lars Fischer, telefon 

08-728 28 00, e-post 

lars.fischer@kommunal.se eller 

Föllingeklinikens Maud 

Sjökvist, telefon 0645-71 50 51. 

Man kan också besöka klinikens 

hemsida www.follingekliniken.se 

Personal kan 

få tvätta åt 

föräldrarna 

Förskolan som serviceinstitut 

för hushållsnära tjänster – så 

kan det bli i Uddevalla där en 

tredjedel av alla förskolor ska 

privatiseras. Den borgerligt 

styrda barn- och utbildningsnämnden 

har inspirerats av 

danska privata förskolor där 

personalen även tvättar och 

lagar mat åt barnfamiljerna. 

– Vi vill ha mångfald, med 

utrymme för kreativitet och 

flexibilitet, säger nämndens vice 

ordförande Hans Jonasson 

(Uddevallapartiet) till Bohusläningen. 

Förskolepersonalen är 

kränkt och menar att förslaget 

förringar deras arbetsuppgifter. 

De undrar hur det kommer att 

gå med det pedagogiska innehållet 

i förskolan. Även många 

föräldrar är besvikna på politikerna 

och har startat en namninsamling 

mot privatiseringarna. 

Förändringen kommer att 

beröra närmare 600 barn och 

ett 100-tal anställda. 

Dåliga möten – 

vems ansvar? 

Kör ni också dåliga möten av 

gammal vana? Möten var det 

värsta Monica Wallén visste, 

så hon skrev en bok i stället, 

”Bättre möten på jobbet”, tillsammans 

med läkaren John 

Nyström. 

Några av råden är att låta 

alla få pröva på att sitta ordförande 

och sekreterare, att låta 

ordet gå laget runt, ha korta 

och strukturerade möten och 

att variera mötesformerna som 

att äta frukost tillsammans 

eller bjuda in en föreläsare. 

Boken är utgiven av 

Studentlitteratur. 

Nominera till 

Hygienpriset 

Nu kan du vara med och nominera 

någon som har åstadkommit 

en förbättring av hygienrutiner 

i vården. Priset kan gå till 

en enskild person, en organisation, 

ett företag eller en arbetsplats, 

offentlig eller privat, som 

genom betydande insatser 

påverkat efterlevnaden av 

hygienrutiner inom vård och 

omsorg. 

I juryn sitter en rad sakkunniga 

inom området vårdhygien, 

bland andra Kenneth Jönsson, 

Anette Larsson och Justin 

Rupia från Kommunal och 

Branschrådet för äldreomsorg. 

Svenska Hygienpriset 2007 

delas ut i Södertälje den 17 

april i samband med Svensk 

Förening för Vårdhygiens årsmöte.Nominera 

snabbt, senast 

den 30 mars, till kerstin.mannerquist@smi.ki.se 

eller 

Kerstin Mannerquist, Smittskyddsinstitutet, 

171 82 Solna. 

Nya vykort av 

Robert Nyberg 

”Efter förtjänst” och ”Girigheten” 

är två nya vykort av 

Robert Nyberg som du ser här 

ovanför. Sektioner och avdelningar 

kan beställa vykorten via 

Kom in. 

Klicka på Stöd & verktyg 

/Materialbanken. 

➔ Läs mer på sidan 4 om hur 

vykorten kan användas. 

Rättelser 

Kompass äger rum en gång per 

år, och inte två, som vi skrev i 

förra numret. 

Mögelskolan där kökspersonalen 

lämnas kvar när resten 

flyttar heter Köpingeskolan och 

ligger i Trelleborg. Nyheten var 

publicerad i Trelleborgs 

Allehanda. 


Stöd till arbetare vid 

indiska teplantager 

I Norra Bengalen i Indien har 

ägarna övergivit ett stort antal 

teplantager. Många av plantagerna 

är ca 100 år gamla och 

ägarna har trots stora vinster 

inte investerat vare sig 

i nyplantering av tebuskar eller 

i byggnader och annan utrustning. 

Ägarna har inte ens informerat 

sina anställda, ofta 1 500 

– 2 000 personer per plantage. 

Familjerna har nu förlorat sina 

inkomster, elektricitet, rent vatten, 

skolor för barnen och 

sjukvård. Ägarna har i många fall 

inte heller betalat sociala avgifter 

och pensioner. 

200 kalorier om dagen 

Kommunal samarbetar genom 

ILU med förbundet PBKMS, som 

engagerat sig för de övergivna 

arbetarna. Bara i Jalpaiguridistriktet 

var 21 000 arbetare 

och totalt 95 000 personer 

drabbade. Antalet dödsfall har 

ökat med 241 procent. 

Arbetarna och deras familjer 

levde på 200 kalorier/dag, och 

det finns inga nya jobb. 

PBKMS vände sig till Högsta 

domstolen i delstaten och fick 

beslut på att de anställda och 

deras familjer skulle få de förmåner 

den som lever under fattigdomsgränsen 

har rätt till: 35 

kg säd och ris /månad, samhällsjobb 

15 dagar i månaden på de 

stängda plantagerna och rätt till 

arbetslöshetsersättning för dem 

som varit arbetslösa mer än 

ett år. 

Genom PBKMS, och med 

stöd av projektet tillsammans 

med Kommunal, har det anställts 

ett par personer i regionen 

som ska stödja plantagearbetarna 

och deras familjer. ■ 

Kristina Olsson 

13


S Ta kamp mot 

politiken! 

om verksamma i Kommunal 

Gävleborg blir vi illa 

berörda över de försämringar 

som den nya regeringen 

inför för våra medlemmar. Vi kan 

se och höra att de som redan 

i dag lever på marginalen ekonomiskt 

får det ännu tuffare framöver. 

Som förbund arbetar vi för att 

förbättra anställningsvillkor och 

arbetsmiljö, för att skapa rättvisa, 

trygghet och bättre löner, för att 

åstadkomma en generell välfärd 

åt alla. Men vi kan se att försämringar 

införs en efter en. 

Om vi tar a-kassan så blir det 

svårare att komma in vid arbetslöshet, 

sämre ersättningsnivåer, 

dyrare avgifter med mera. Det 

som retade upp oss nu var att 

om man har arbetat heltid eller 

deltid och varit sjuk eller stannat 

hemma för vård av barn så 

påverkar det beräkningen av 

ersättningsnivån och man får 

lägre ersättningar. Frånvaro är 

allt utom det som jämställs med 

förvärvsarbete. 

Hur kan de ha tagit beslut 

som försämrar för medlemmar 

som har barn eller blir sjuka? 

Fult knep att luras 

Det som också retar oss är att 

man säger att det är svenska folkets 

vilja att de styr, enligt Tobias 

Tobé, moderat riksdagsman från 

Gävle. Vi vet att moderaterna 

före valet gick ut och delade ut 

broschyrer där det stod att alla 

14 

Går du och funderar på att skriva en debattartikel? Det gjorde 

tre företrädare för Kommunal Gävleborg. Och de skrev. Fyra lokaltidningar 

publicerade artikeln, som kritiserar regeringens 

kommunalfientliga politik. Läs och inspireras! 

Läs också temat på sidan 7-10. 

skulle få tillbaka en tusenlapp 

om de kom till makten. Att ljuga 

för medborgarna är ett fult knep 

för att få makt, en gång kan ni 

lura oss men inte två. Nu är det 

så att vi vet att ingen kommunalare 

får denna tusenlapp, det 

handlar om 500-650 kronor för 

dem som tjänar mest. Många 

medlemmar får det mycket 

sämre och inte en krona mer. 

Sedan ska man betala 240 kronor 

i finanseringsavgift till a-kassan, 

få sämre ersättningar vid sjukdom 

och arbetslöshet samt svåra- 

re att få studera eftersom villkoren 

har försämras. 

Ni säger i dag att är man 

arbetslös behöver man inte betala 

den nya finanseringsavgiften 

men det är så att arbetar du liten 

del och är arbetslös så får du 

avgiften. Personer som söker 

arbete och försöker arbeta med 

små springvik straffas med att 

betala 240 kronor extra. 

Framtida beslut 

Och vi får inte dra av för avgift 

till a-kassa eller fackförbund på 

deklarationen från och med 

2007. 

Sedan ser vi med oro på 

framtida beslut när det gäller 

anställningsvillkor och försäkringslösningar. 

Vi vet att den nya regeringen 

vill försämra organisationsgraden 

i fackföreningarna men det 

känns som om våra medlemmar 

förstår vikten av att vi tar kampen. 

De medlemmar som har 

inkomster från arbete kompenseras 

visserligen av sänkt skatt men 

inte som nya regeringen sa före 

valet. Men andra grupper drabbas 

hårt och det är de som är 

långtidssjukskrivna, har sjukersättning, 

är föräldralediga eller 

studerar som inte får del av skattesänkningen. 

Förbättra för medlemmarna 

Vi har många medlemmar som 

ringer och är upprörda över den 

nya regeringens politik. Vi måste 

tillsammans ta kampen för att 

förbättra för våra medlemmar, 

inte försämra. 

Nu vill den borgerliga alliansen 

ge förslag som försämrar i 

sjukförsäkringen, vid beräkningar 

om ersättningar vid sjukdom, 

föräldralediga, havandeskapspenning 

med mera. 

Vi är också mycket oroliga vad 

de föreslår när det gäller bilförsäkringarna. 

Kommer våra medlemmar 

att ha råd att ha bil? Hur 

ska man kunna ta sig till och från 

olika arbeten om man inte har 

råd att ha bil? 

Men vi lovar att ta kampen! ■ 

Åsa Persson, 

avdelningsordförande, 

Mona Persson, 

vice avdelningsordförande, 

Mari Schönning, ombudsman, 

Kommunal Gävleborg

PORTRÄTTET 

Tomas Nilsson 

– Många vill hålla 

mig i handen 

– Det behövs fler vuxna i skolan. Jag tror inte att 

betyg i uppförande har någon större inverkan mot 

stök och mobbing, säger Tomas Nilsson, skolvaktmästare 

och skyddsombud i Skärgårdsstadsskolan 

i Åkersberga. 

För tolv år sedan tvingades Tomas Nilsson lämna 

byggbranschen på grund av en yrkesskada. Det blev 

rehabilitering, därefter arbetslöshet och alu-jobb. 

När Tomas deltog i ett miljöprojekt som turnerade 

runt i skolorna fick han tips om ett vikariat som 

skolvaktmästare. Omställningen från den manligt 

dominerade byggbranschen till skolans kvinnliga 

värld blev enorm. 

– Först då upptäckte jag behovet av fler män 

i barnens uppväxtmiljö. De lever i en helt kvinnodominerad 

värld de första 18 åren, säger han. 

När Tomas fixar med något i skolan kan ibland 

ett barn vilja hålla honom i handen. 

– De kan berätta att de bara träffar sin pappa en 

gång i månaden. Många barn har inga vuxna manliga 

förebilder alls, bara fantasier. 

Otydlig yrkesroll 

Som idrottsledare hade Tomas många års erfarenhet 

av barn. 

– Alla skolvaktmästare har en bred erfarenhet 

från ett tidigare yrkesliv i bagaget. Men rollen som 

skolvaktmästare är otydlig. Det finns ingen utbildning 

och ingen befattningsbeskrivning och många 

kollegor känner sig nedvärderade och frustrerade. 

– Om vi har synpunkter på skolans verksamhet, 

påpekar lärarna och cheferna att vi inte är några 

pedagoger, säger han. 

– Det är ett bra jobb att vara skolvaktmästare. 

Om det fungerar. Men om man inte kan vara med 

och påverka tappar man lätt glädjen i jobbet och en 

likgiltighet smyger in. 

Kraven för vad en skolvaktmästare ska kunna 

varierar. 

– I vissa skolor ska du kunna allt från ventilation 

till att sköta byggnaderna. I andra skolor är du bara 

en som låser upp på morgonen och låser igen på 

kvällen – för att det ska 

bli så billigt som möjligt. 

Efterlyser nätverk 

Skolvaktmästarna har 

låg lön och arbetet är 

ofta ensamt. 

– Det är sällan vi träffar andra kollegor eller får 

möjlighet att utvecklas i vårt yrke. 

Nyligen samlades dock kollegor från hela landet 

vid konferensen Skolvaktmästarforum, som arrangerades 

av Institutet för kompetensutveckling. Tomas 

Nilsson var där som Kommunals representant och 

talade om yrkesrollen. 

Här riktades en del kritik mot förbundet. 

– Vi saknar någon som driver våra frågor, en facklig 

kontaktperson. Någon föreslog att vi borde ha ett 

eget branschråd eller nätverk och en egen sida på 

Kommunals hemsida. 

Skolan är en stor arbetsplats och som huvudskyddsombud 

ska Tomas Nilsson ta tillvara alla 

anställdas intressen. Fyra gånger per läsår deltar han 

i möten med skolans andra fackliga representanter 

och chefer om den psykosociala miljön. 

Hans intresse för skyddsfrågor väcktes när han 

upplevde att det inte fanns någon att vända sig till 

med personalfrågor på skolan. 

– Då får jag väl arbeta med de frågorna själv, 

tänkte jag. 

Får mycket tillbaka 

För skolvaktmästarna som yrkesgrupp är annars 

lönen den viktigaste fackliga frågan. Ingångslönen 

ligger runt 16 000 kronor i månaden. Tomas har 

el-behörighet, kan svetsa, måla, snickra, har datakunskap 

och pedagogisk erfarenhet, men har ännu 

inte kommit upp i 20 000 kronor. 

Ändå brinner Tomas av engagemang för jobbet. 

– Vi kan ha tusen IT-prylar i skolan, men det 

hjälper ju inte om ungarna mår dåligt. Det är de 

som ska må bra. Och då får man så oerhört mycket 

tillbaka. ■ 

Johanna Stjerna 


Namn: Tomas Nilsson. 

Ålder: 59 år. 

Bor i: 

Skärgårdsstad 

utanför Åkersberga. 

Uppdrag: 

Huvudskyddsombud. 

Hjärtefråga: 

Våra ungdomar och miljön. 

Då skrattade jag senast: 

Jag skrattar för det mesta. 

Drömjobb: 

Det gäller att trivas där man 

är, annars funkar det inte. 

Hobby: Segling och andra 

naturupplevelser. 

Vill jag lära mig: Allt. 

15 

Foto: Eric Roxfelt

Foto: Sandra Nilsson 

POSTTIDNING B 

Svenska Kommunalarbetareförbundet 

Box 19039, 104 32 Stockholm 

ISSN 0283-4642 

nr 3/2007 

En annan värld är möjlig. Det var parollen för World Social Forum 

VI I BILD (WSF) som ägde rum i Kenyas huvudstad Nairobi i januari månad. 

På plats bland cirka 80 000 deltagare från världens alla hörn fanns 

även tre unga kommunalare: Ulrika Orvegren från Olofström, Åsa Forsö från Oskarshamn, 

och Jörgen Hellsten från Kalmar. WSF arrangeras av olika folkrörelser och gräsrotsorganisationer 

från hela världen, som arbetar för jämlikhet, rättvisa, solidaritet och fred. 

– Före resan studerade vi hur globaliseringen påverkar fackliga medlemmars intressen, 

genom sex cirkelträffar i ämnet globaliseringens grunder, berättar de för Kommunal-Nytt. 

Under de dagar forumet pågick deltog kommunalgänget i olika seminarier och hade 

många samtal med människor från olika organisationer. 

Seminariet ”Kvinnor som skapar en bättre värld” var inspirerande. Tre kvinnliga nobelpristagare, 

Wangari Maathai från Kenya, Jody Williams från USA och Shirin Ebadi från Iran diskuterade 

kvinnors och flickors möjlighet till en värld fri från psykiskt våld, fattigdom och trakasserier. 

Vad händer 

med kvaliteten 

när de som 

jobbar skräms 

till tystnad? 

Kommunals ordförande 

Ylva Thörn i blogg på 

Kommunalarbetarens hemsida 

om att Jimmy Karlsson blivit 

uppsagd (läs mer på sidan 13). 

VINNARE 

Jenny Nordh i Tranemo, Ann-S Lindblom i 

Arvika och Sallah Koror i Göteborg, får var 

sitt bokpaket. De har nämligen svarat rätt på 

förra numrets tävling och var de första tre vi 

drog ur mejl- fax- och brevhögen. 

Här är de rätta svaren: 

Olga Klimova jobbar i ALSWU (Kommunals 

ryska systerorganisation), Kommunals nya 

ledarforum hålls en gång om året (men två 

gånger bedöms också som rätt svar, eftersom 

det tyvärr stod fel i tidningen), 22 procent 

fler personliga assistenter har blivit 

medlemmar i Kommunal, i Finland kallas de 

visstidsanställda ”snuttjobbare” och temat 

för Kommunals nya kampanj är ”Sverige 

behöver fler proffs”. 

I nästa nummer kommer en ny tävling. 

KONTAKT 

Löst något knivigt 

på sista tiden? 

Hur är det att vara arbetsplatsombud på 

ditt jobb? Har du lyckats lösa något knivigt 

problem? Eller stött på svårigheter men 

ännu inte hittat några bra sätt att komma 

vidare? 

Berätta om det på din egen webbplats 

Kontakt, antingen i diskussionsforumet 

eller i bloggen! 

På Kontakt möter du över 4 000 kompisar. 

Här kan du ställa frågor och invänta 

svar, hävda en åsikt eller slänga dig in i en 

pågående diskussion. Svara på andras 

inlägg, dela erfarenheter och stötta andra. 

När du använder diskussionsforumet, 

tänk på att välja en rubrik som tydligt 

beskriver vad ditt ämne handlar om. Det 

blir lättare för andra att hitta dit och du får 

förmodligen fler svar. 

Börja blogga! 

Att blogga på Kontakt under fem arbetsdagar/nätter 

ger dig mer utrymme. Det blir 

lättare att utveckla dina tankar eller dra 

igång debatter. Här kan du ge Kontaktkompisarna 

en inblick i din fackliga vardag 

– och den är garanterat mycket intressantare 

för andra än du själv tror! Hälsa på hos 

de bloggare som redan delat med sig och 

låt dig inspireras. Det går även bra att 

kommentera de texter som skrivs i bloggen, 

så prova gärna det. 

Nu kan du köpa Hej kompis-tröjan 

Kontakts egen rättviseproducerade tröja 

kostar 75 kr st, inkl frakt. Beställ via 

Kommunals Profil- och reklamshop: 

www.kommunal.se/shop under rubriken 

Arbetsplatsombud. 

Synpunkter på Kontakt? 

Skicka e-post till: erica.lundstrom@ 

kommunal.se eller ring mig på: 

08-728 3011. 

Erica Lundström 

Webbredaktör Kontakt 

kontakt.kommunal.se

Ny kampanj: Sverige behöver fler proffs! På olika villkor - Kommunal

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?