2024 LEJONETS FÖRSKOLA 950 m - Lidingö stad

2024 LEJONETS FÖRSKOLA 950 m 2
Drottningvägen 7-9, 181 32 Lidingö
Fastighetsägare: Lidingö Stad Invent: 2009-04-15
Utförd av: Niclas Wahl Prytz, WSP Environmental
Objektsbeskrivning
Förskolan Lejonet från 1977 utgörs av tre enplansbyggnader sammanlänkade via förbindelsegångar. Byggnaderna
är belägna på en något kuperad tomt med delvis berg i dagen i ett villa- och flerbostadshusområde.
Yttertakstäckning: Papptäckning, sannolikt ursprunglig; sadeltaksutförande
Takavvattning: Utvändig takavvattning, hängrännor och stuprör av lackad plåt, anslutet till markavlopp
Fasader/stomme: Ytbehandlad lockpanel i trä i gott skick alternativt målad board; stomme i trä
Fönster/dörrar: Kopplade tvåglasfönster, bågar och karm av ytbehandlat trä, väl underhållna
Allmänventilation: Mekanisk till och frånluft med värmeväxling och tillskottsvärme
Uppvärmning: Fjärrvärme; vattenburen värme i radiatorer, förvärmd tilluft
Tillhandahållna uppgifter från fastighetsägare eller verksamhet
Resultaten från två radonmätningsomgångar inom förskolan har tillhandahållits. En mätning 051215 – 060404
med låga värden generellt utom i 105 våtlek (hus A) där 330 ± 40 Bq/m 3 uppmättes samt en kompletterande
mätning i 105 våtlek 081117 – 090121 då 290 ± 40 Bq/m 3 uppmättes. Båda mätperioderna har utförts med allmänventilationen
endast påslagen under arbetstid. Enligt dokument från Lidingö Stads miljö- och hälsoskydd
ska rum med uppmätt förhöjda värden vid allmänventilation endast påslagen under arbetstid (ger överskattad
radongashalt) mätas om under 10 dagar med allmänventilationen påslagen dygnet runt (ommätning av radongashalten
vid kontinuerlig ventilation bör utföras i 105 våtlek).
Tillhandahållet OVK-besiktningsprotokoll, daterat 2007-05-14, påvisade godkänt resultat. Nästa besiktning enligt
BFS 2009:5 ÖVR 85 senast 2010-05-14.
Enligt uppgift från verksamheten upplevs avloppslukt ibland i våtlekrum i den östra byggnaden, där ändrad användning
av lokalerna lett till att golvbrunnars vattenlås torkar och avloppslukt alstras.
Inventering
Nedan noteringar avser huvudsakligen mer anmärkningsvärda fynd såsom riskkonstruktioner, skador samt generella
fel eller brister och kräver i regel åtgärder. Dessa har i vissa fall illustrerats med bilder.
Utvändigt
Takpappen hade ilagats lokalt (bild 1). Pappen bedöms ha överskridit sin tekniska livslängd på 25-30 år och bör
övervägas att bytas (inom en 10-års period). Ytbehandlingen på hängrännor och rännkrokar hade flagnat, vissa
rostangrepp. Lokalt fanns brister i anslutningen mellan stuprör och markavlopp (åtgärdas). Så kallad ”Regnis”
vid Ö byggnadens SV knut saknade anslutning till både takavvattnings- och markavloppssystem (åtgärdas).
Vindfångsutbyggnader och delar av förbindelsegångar hade fasadmaterial av målad hårdpressad träfiberboard,
där bakomliggande luftning saknades. Mindre rötskador förekom lokalt i nederkant (bild 2)(tidigarelagt underhåll).
Lejonets förskola - 1(2)

Vindsutrymme
I mittre byggnaden fanns ett kallvindsutrymme. Vid okulärinspektion från inspektionsöppningen kunde uppskattningsvis
endast 15-25% av utrymmet inspekteras; inga anmärkningsvärda noteringar gjordes. Isolertjockleken
i vindsbjälklaget uppskattades till minst 200 mm.
I västra och östra byggnaden utgjordes yttertaken av s.k. parallelltak, där ytter- och innertaken löpte parallellt.
Dessa utgör erfarenhetsmässigt en viss riskkonstruktion ur fuktsynpunkt. Fuktförhållandena bedöms dock förbättras
något av tydlig luftkommunikation mellan takfots- och nockventilationsspalter.
Invändigt
Merparten av golven utgjordes av PVC-beläggningar med uppvik, många äldre och delvis slitna. I flertalet entréer
och kapprum noterades uppenbara fuktrisker vid skrapmattorna och deras anslutning till ytterdörr respektive
annan golvnivå (bild 3)(fukttätning alt. tidigarelagt underhåll). Inga förhöjda fuktvärden erhölls dock stickprovsvis
vid fuktindikationer.
I kök hade golvbeläggning av PVC åtgärdats lokalt. I kylrum, som utförts av därtill lämpade prefabricerade element,
förekom kraftigt förhöjda fuktvärden under PVC-beläggning som även omfattade någon decimeter av
köksgolvet utanför kylrumsdörren (undersökning). Torra vattenlås i golvbrunnar förekom i ett par tidigare våtlekrum
(bild 4), numera med annan aktivitet (rutin för påfyllning).
I fläktrum intill öster byggnad saknades delvis mattuppvik mot vägg (PVC-beläggning kompletteras).
Platta på mark
Samtliga golv utgjordes av s.k. flytande golv med på betongplattan överliggande isolering av cellplast (minst 80
mm) på sandavjämning. Denna konstruktion är av erfarenhet en risk ur fuktsynpunkt, se bedömning nedan.
Verifiering av fukttillstånd, skada eller motsvarande
Fukttillståndet på betongplattan, i flytande golvets underkant (sandavjämning), kontrollerades stickprovsvis i sex
punkter via fuktindikering med hjälp av nerborrade förlängningsstift. Något förhöjda fukttillstånd noterades.
Bedömning 2*
Bedömningen motiveras av golvets riskkonstruktion ur fuktsynpunkt med verifierade något förhöjda fukttillstånd.
Isoleringens placering innebär att betongen efter fuktjämvikt i princip också har antagit markens fuktighet.
Sandavjämningen med dess sannolika humusinnehåll och eventuella byggrester (träspån) ligger därmed i en
för mikrobiell tillväxt gynnsam miljö. Vidare kan också parallelltaken i väster och öster huskropp samt skrapmattornas
ur fuktsynpunkt undermåliga anslutningar till omkringliggande golv, trösklar m.m. nämnas.
Radongasmätningar utförs på nytt, med enligt Lidingö Stad korrekt mätmetod.
Riskbedömningen bör kompletteras med vidare teknisk utredning för att utesluta eller verifiera eventuellt fuktrelaterade
skador i bl.a. de flytande golven och köket.
* 1 – Låg risk; 2 – Fuktrisker; 3 – Fukt- eller luktskador/skadlig fukt; 4 – Betydande fukt- eller luktskador/ohälsa
Bild 1. Bild 2. Bild 3. Bild 4.
Lejonets förskola - 2(2)