Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag 5 1 kapitel 5 Hydrologisk restaurering av landskapet Erik Degerman 5.1.1 Förändrat landskap Det torrlagda jordbrukslandskapet Jordbruket har förändrats starkt de senaste 200 åren. Det tillväxte i avkastning med ca 1 % årligen under hela 1800-talet. Orsakerna var vallodling (dvs. att man slapp ha jorden i träda och fick en automatisk gödsling), ökad användning av järnplog, laga skiften, successiv mekanisering och att nya arealer kunde odlas upp genom utdikning av landskapet. Man kallar ibland tiden 1720–1870 för den agrara revolutionen, men revolutionen har fortsatt med alltmer storskalighet och sofistikerad gödsling, moderna bekämpningsmedel och täckdikning. I södra Sverige är det inte ovanligt att majoriteten av åkermarken är täckdikad. Täckdiken och öppna diken medför stora förluster av närsalter och sediment till ytvatten, speciellt som skyddszoner utmed diken och vattendrag saknas eller är för små. Dessutom dräneras marken snabbt och landskapet blir torrare. I Sverige antas 25 % av våtmarkerna ha dikats ut. I vissa jordbruksområden kan upp till 90 % av våtmarkerna vara borta (se Avsnitt 2.6). Ph. Wolff skrev 1956 boken ”Utdikad civilisation” om hur det statliga stödet till markavvattning och utdikning skadade vattenlandskapet. En följd av utdikningarna blev extremt snabb avrinning och översvämningar nedströms, vilket ledde till behovet av nya statsbidrag. I t.ex. Saxån-Braåns vattensystem i Skåne har 90 % av våtmarkerna dikats ut och torrlagts inom loppet av ca 200 år (Ekologgruppen 2004). Den totala längden av öppna vattendrag har minskat från 32 mil i början av 1800-talet till 20 mil idag. 2 Utdikning av våtmarker och kulvertering av vattendrag är inte det enda som gjort landskapet torrare. Landskapets vattenhållande förmåga har också minskat genom att sjöar sänkts. Bara under perioden 1880–1930 genomfördes 17 000 sjösänkningsföretag (Bernes 1994), huvudsakligen för att vinna jordbruksmark. Effekterna innebär inte bara att landskapets vattenhållande förmåga minskat. Sjösänkningar kan också leda till ökat kväveläckage, marksättningar och ett snabbare åldrande av sjön då den växer igen. Upptagande av nya diken i jordbrukslandskapet och sjösänkningar har i princip upphört i landet, men effekterna av de forna åtgärderna kvarstår, speciellt som många diken underhålls. Denna kanalisering, rätning och rensning av vattendrag bidrar till att öka vattenavrinningens hastighet. Det låga vattenflöde som återstår sommartid i jordbrukslandskapet används slutligen till stor del till konstbevattning. Bevattningsbehovet under torrår är cirka 100 mm för de grödor som bevattnas. De flesta bevattningsuttag är inte prövade vid miljödomstol. Förslag till riktlinjer för bevattningsuttag redovisas i Avsnitt 5.6. Det torrlagda skogslandskapet Dikning finns i princip av två former, dels markavvattning som syftar till att varaktigt sänka grundvattennivån och vinna ny skogsmark, dels skyddsdikning som strävar till att temporärt avvattna marken som blivit blötare i och med att större träd huggits bort. Idag förekommer i princip ingen ny markavvattning, men de gamla dikena underhålls och skyddsdikning är vanligt. Skog på dikad torvmark utgör 5 % av den
totala skogsarealen. Dessa dränerade skogsmarker står för en del av tillförseln av växthusgaser; metan, lustgas och koldioxid. Dessutom brukar de dikade markerna stå för en förhöjd tillförsel av sediment, kvicksilver, humusämnen och närsalter. Skogsmark motsvarande 1,5 miljoner hektar har dikats. Utav dessa dikningar är en betydande andel misslyckade, dvs. de gav ingen ökad skogsproduktion (muntligen Lennart Henrikson, WWF). En del av den dikade skogen är nämligen produktionsbegränsad på grund av syrebrist genom för höga grundvattennivåer. Det hårdgjorda landskapet När man hårdgör landskapet med asfalt, hus och betong kommer nederbörd inte längre att infiltreras i marken utan strömmar bort som en ytavrinning. Vattenflödena i tätortsvattendrag ökar därvid drastiskt med inemot en faktor 10. Ökningen kommer också mycket snabbare än i ett naturligt vattensystem. Eftersom grundvattenmagasinen inte fylls på så kommer sommarens lågvatten (basflödet) att vara extremt ringa. Extremt höga och låga vattenflöden blir således följden av att hårdgöra landskapet. Högflödena kommer att vidga och fördjupa åfårorna så att när det är lågvatten på sommaren kommer inte vattenmängderna räcka till för att täcka bottnarna. Redan när 10 % av landskapet är hårdgjort uppstår signifikanta förändringar av vattendragens hydrologi och morfologi (Klein 1979, Schueler 1995). Även utanför tätorterna har landskapets hårdgjorts. I skogen har marken hårdgjorts genom det omfattande skogsbilvägnätet. Åkerlandskapet är idag inte lika permeabelt för nederbörd som det varit på grund av tunga maskiners kompaktering av marken. En skogssluttning på genomsläpplig mark kan ha 200–500 gångers högre förmåga att infiltrera vatten än en åker. Följden är att åkermark oftare får ytliga avflöden som för med sig närsalter, bekämpningsmedel och sediment. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag 5.1.2 Hydrologisk restaurering – flera alternativ För att hydrologiskt restaurera vattenlandskapet kan flera problem behöva angripas. En föregripande analys av problemen underlättar valet av metod. De möjligheter som finns kan sammanfattas: • Anpassad dikesrensning (detta avsnitt) • Igenläggning av diken (detta avsnitt) • Mjukgörning av tätorten (detta avsnitt) • Etablering av våtmarker (Avsnitt 5.2). • Höjning sänkta sjöar (berörs kortfattat i Avsnitt 5.2). • Ökad kontakt med strandzon (Avsnitt 5.2). • Etablering av trädbevuxen kantzon (Avsnitt 5.3). • Miljöanpassade flöden nedom kraftverk (Avsnitt 5.6). • Dimensionering av vattenuttag (Avsnitt 5.6). • Biotopvård av vattendrag som skapar en divers och varierad vattenfåra (Avsnitt 5.9–5.10). 5.1.3 Hydrologisk restaurering av avrinningsområdet Mjukgör tätorten Det handlar inte om att göra biltrafiken säker, utan om att låta vattnet infiltrera ned i marken istället för att via dagvattenbrunnar samlas till små bäckar som rusar fram i landskapet vid regn. Betong, gatsten och asfalt ger en ogenomtränglig yta. Det finns ofta alternativ som ger möjligheter för dagvatten att dräneras ned i marken (läs mer i Stahre 2004). Dikade skogsmarker är en nationell nettokälla för växthusgaser. Torvmarkerna avger stora mängder lustgas. Minst 100 000 – 300 000 hektar dikad skogsmark skulle kunna restaureras hydrologiskt genom att täppa igen diken (Strömgren 2005). 3 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 62 and 63: forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65: arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67: forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69: forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 102 and 103: Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?