Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
5 1<br />
kapitel 5<br />
Hydrologisk restaurering<br />
av landskapet<br />
Erik Degerman<br />
5.1.1 Förändrat landskap<br />
Det torrlagda jordbrukslandskapet<br />
Jordbruket har förändrats starkt de senaste<br />
200 åren. Det tillväxte i avkastning med ca<br />
1 % årligen under hela 1800-talet. Orsakerna<br />
var vallodling (dvs. att man slapp<br />
ha jorden i träda och fick en automatisk<br />
gödsling), ökad användning av järnplog,<br />
laga skiften, successiv mekanisering och att<br />
nya arealer kunde odlas upp genom utdikning<br />
av landskapet. Man kallar ibland tiden<br />
1720–1870 för den agrara revolutionen,<br />
men revolutionen har fortsatt med alltmer<br />
storskalighet och sofistikerad gödsling,<br />
moderna bekämpningsmedel och täckdikning.<br />
I södra Sverige är det inte ovanligt att<br />
majoriteten av åkermarken är täckdikad.<br />
Täckdiken och öppna diken medför stora<br />
förluster av närsalter och sediment till<br />
ytvatten, speciellt som skyddszoner utmed<br />
diken och vattendrag saknas eller är för<br />
små. Dessutom dräneras marken snabbt<br />
och landskapet blir torrare.<br />
I Sverige antas 25 % av våtmarkerna<br />
ha dikats ut. I vissa jordbruksområden kan<br />
upp till 90 % av våtmarkerna vara borta<br />
(se Avsnitt 2.6). Ph. Wolff skrev 1956 boken<br />
”Utdikad civilisation” om hur det statliga<br />
stödet till markavvattning och utdikning<br />
skadade vattenlandskapet. En följd av<br />
utdikningarna blev extremt snabb avrinning<br />
och översvämningar nedströms, vilket<br />
ledde till behovet av nya statsbidrag. I t.ex.<br />
Saxån-Braåns vattensystem i Skåne har<br />
90 % av våtmarkerna dikats ut och torrlagts<br />
inom loppet av ca 200 år (Ekologgruppen<br />
2004). Den totala längden av öppna<br />
vattendrag har minskat från 32 mil i början<br />
av 1800-talet till 20 mil idag.<br />
2<br />
Utdikning av våtmarker och kulvertering<br />
av vattendrag är inte det enda som<br />
gjort landskapet torrare. Landskapets<br />
vattenhållande förmåga har också minskat<br />
genom att sjöar sänkts. Bara under<br />
perioden 1880–1930 genomfördes 17 000<br />
sjösänkningsföretag (Bernes 1994), huvudsakligen<br />
för att vinna jordbruksmark. Effekterna<br />
innebär inte bara att landskapets<br />
vattenhållande förmåga minskat. Sjösänkningar<br />
kan också leda till ökat kväveläckage,<br />
marksättningar och ett snabbare<br />
åldrande av sjön då den växer igen.<br />
Upptagande av nya diken i jordbrukslandskapet<br />
och sjösänkningar har i princip<br />
upphört i landet, men effekterna av de<br />
forna åtgärderna kvarstår, speciellt som<br />
många diken underhålls. Denna kanalisering,<br />
rätning och rensning av vattendrag<br />
bidrar till att öka vattenavrinningens<br />
hastighet.<br />
Det låga vattenflöde som återstår sommartid<br />
i jordbrukslandskapet används<br />
slutligen till stor del till konstbevattning.<br />
Bevattningsbehovet under torrår är cirka<br />
100 mm för de grödor som bevattnas. De<br />
flesta bevattningsuttag är inte prövade<br />
vid miljödomstol. Förslag till riktlinjer för<br />
bevattningsuttag redovisas i Avsnitt 5.6.<br />
Det torrlagda skogslandskapet<br />
Dikning finns i princip av två former, dels<br />
markavvattning som syftar till att varaktigt<br />
sänka grundvattennivån och vinna ny<br />
skogsmark, dels skyddsdikning som strävar<br />
till att temporärt avvattna marken som<br />
blivit blötare i och med att större träd huggits<br />
bort. Idag förekommer i princip ingen<br />
ny markavvattning, men de gamla dikena<br />
underhålls och skyddsdikning är vanligt.<br />
Skog på dikad torvmark utgör 5 % av den