05.09.2013 Views

Ekologisk

Ekologisk

Ekologisk

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

6.4 Metoder för uppföljning av<br />

tillståndsmål (ekologisk status)<br />

Vid uppföljning av tillståndsmål ska om<br />

möjligt metoderna enligt ”Handledning för<br />

miljöövervakning” användas eller manualer<br />

för uppföljning av skyddade områden<br />

(). Framtagna<br />

undersökningstyper inom miljöövervakningen<br />

”Programområdet Sötvatten” omfattar<br />

bland annat:<br />

• biotopkartering, vattendrag<br />

• bottenfauna i sjöars littoral och i vattendrag<br />

• elfiske i rinnande vatten<br />

• hydrogeologi<br />

• lokalbeskrivning<br />

• makrofyter i vattendrag<br />

• provfiske i sjöar<br />

• elfiske i vattendrag<br />

• provfiske efter kräfta i sjöar och vattendrag<br />

• påväxt i rinnande vatten<br />

• utter och mink – beståndsövervakning<br />

• vattenkemi i sjöar<br />

• vattenkemi i vattendrag<br />

• övervakning av stormusslor<br />

Dessa undersökningstyper kan kompletteras<br />

från andra programområden (ex. Våtmark,<br />

Skog) bland annat med inventering<br />

av fågel och större vattensalamander m.m.<br />

Vid utvärdering av tillståndsmålen bör,<br />

där så är lämpligt, bedömningsgrunder för<br />

klassificering av ekologisk status användas.<br />

Förslag till sådana finns utvecklade<br />

för fisk i rinnande vatten (Beier m.fl. 2007)<br />

och sjöar (Holmgren m.fl. 2007) samt bottenfauna<br />

(Johnson & Goedkoop 2007) och<br />

påväxtalger i rinnande vatten (Kahlert m.fl.<br />

2007). Inom respektive dokument förklaras<br />

bakgrund och tillämpning. Dokumenten<br />

kan nås på . Förslagen<br />

till bedömningsgrunder ligger till grund<br />

för de förslag till föreskrifter, allmänna<br />

råd samt handbok som Naturvårdsverket<br />

har tagit fram utifrån ”Förordningen om<br />

förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön<br />

(2004:660)”.<br />

För hydromorfologiska bedömningar<br />

finns en vägledning för karakterisering av<br />

vattendrag som är fastställd som svensk<br />

standard (CEN 2004, SS-EN 14614:2005).<br />

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />

Därutöver finns två förslag till bedömningsgrunder<br />

för hydromorfologi och konnektivitet<br />

(vattendragens kontinuitet), dels<br />

utarbetat av SMHI (Olsson & Lundholm<br />

2006), dels ett förslag utarbetat av länsstyrelsen<br />

i Jönköpings län (Nilsson 2006). Med<br />

detta som underlag går det att för att genomföra<br />

hydromorfologiska undersökningar<br />

i vattenfåran och bedöma hur vattendraget<br />

fragmenterats av dammar.<br />

6.5 Strategier för<br />

uppföljning av tillståndsmål<br />

Mycket av dagens nationella och regionala<br />

monitoring av fauna och flora i vattendrag<br />

och sjöar bygger på långsiktig övervakning<br />

av ett antal utvalda avsnitt av vattendrag<br />

och mindre sjöar spridda över landet. I<br />

och med programmets långsiktighet kan<br />

storskaliga miljöförändringar detekteras.<br />

Förändringarna kan dock sällan kopplas<br />

till en enskild restaureringsåtgärd eftersom<br />

flera åtgärder genomförs samtidigt och<br />

genom utformningen av uppföljningen. De<br />

långsiktiga miljöövervakningsprogrammen<br />

kan således inte användas för utvärdering<br />

av enskilda objekt, men kan utgöra ett bra<br />

referensmaterial.<br />

Önskar man att mer i detalj studera<br />

effekten av en enskild åtgärd bör det finnas<br />

ett uppföljningsprogram kopplat just<br />

till den åtgärden. Den enklaste formen av<br />

uppföljning är helt enkelt att mäta före och<br />

efter åtgärd på platsen. På grund av medelstillgången<br />

kommer detta förfarande att<br />

dominera. En utvärdering kan svara på om<br />

restaureringen lyckats eller ej, men en väl<br />

designad studie kan även visa varför och<br />

ge statistiskt säkerställda resultat. Från<br />

de resultaten kan metodiken förbättras.<br />

Väl genomförd uppföljning och utvärdering<br />

kommer därmed att bli lönsam.<br />

Det är ofta inte tillräckligt att enbart<br />

följa upp objektet före och efter åtgärd<br />

eftersom det finns en stor naturlig variation.<br />

Även efter en lyckad åtgärd kan andra<br />

faktorer ge en tillfälligt svag flora eller<br />

fauna efteråt. En god regel vid utvärdering<br />

är därför att alltid ha referenslokaler för att<br />

ta hänsyn till naturlig variation. Kan man<br />

dessutom inkludera flera replikat, dvs. ha<br />

flera par av åtgärd – kontroll, ökar säkerheten<br />

ytterligare.<br />

3 kapitel 6

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!