Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
6 Dokumentation<br />
och effektuppföljning<br />
Erik Degerman<br />
6.1 Behovet av dokumentation<br />
och effektuppföljning<br />
Dokumentation och uppföljning av restaureringsåtgärder<br />
i vatten är ett mycket<br />
eftersatt område, både nationellt och internationellt<br />
(Bash & Ryan 2002, Malm Renöfält<br />
m.fl. 2006). Ofta saknas uppföljning<br />
helt och i andra fall kan den vara bristfällig<br />
eller utan dokumentation. Detta innebär<br />
att vi har förlorat möjligheten att dra<br />
lärdom av de dåliga och bra exemplen. Det<br />
är viktigt att vi för framtiden får till stånd<br />
bra och kostnadseffektivare effektuppföljning<br />
vid de typer av åtgärder där vi saknar<br />
tillräcklig kunskap. Tidigare har vid medelstilldelning<br />
till restaurering kravet ofta<br />
varit att endast vissa beprövade metoder<br />
ska användas. Eftersom metoderna antogs<br />
vara beprövade ansågs det inte finnas något<br />
behov av effektuppföljning. Några säkra och<br />
beprövade metoder har dock ännu inte utvecklats<br />
i världen när det gäller komplexa<br />
saker som restaurering av vattendrag, byggande<br />
av fiskvägar, restaurering av våtmarker<br />
etc. Uppföljning behövs!<br />
Dokumentation och effektuppföljning är<br />
inte bara ett krav för att effektivisera verksamheten<br />
utan också för att i framtiden<br />
kunna följa landskapets historia. Mycket av<br />
restaureringsarbetet går ut på att återställa<br />
tidigare mänsklig påverkan, en påverkan<br />
som i många fall kan räknas till kulturhistorien.<br />
Denna kulturhistoria är en viktig del<br />
i förståelsen av landskapet och vår gemensamma<br />
historia. Genom att exakt dokumentera<br />
våra restaureringsåtgärder kan man i<br />
framtiden fortsatt följa kulturhistorien, för<br />
restaureringsarbetet är ju också en del av<br />
vattnets kulturhistoria, och samtidigt njuta<br />
av ett vatten i god ekologisk status.<br />
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
6.2 kriterier för bra uppföljning<br />
Ofta får man nöja sig med en enkel uppföljning<br />
av kostnadsskäl – en syn av det utförda<br />
arbetet och provtagning före och efter<br />
åtgärd. Så länge det sker på ett vedertaget<br />
sätt och med standardiserad metodik samt<br />
dokumenteras är detta en acceptabel lägsta<br />
nivå.<br />
Ju högre ambitionerna sätts, och ju viktigare/intressantare<br />
åtgärden eller vattnet<br />
är desto fler krav bör man ställa på uppföljningen.<br />
En bra plan för uppföljning av<br />
åtgärden ska:<br />
• vara klar och ha tydligt uppföljbara kvantitativa<br />
mål.<br />
• målen bör vara både åtgärdsmål (en<br />
utvärdering av projektets genomförande)<br />
och tillståndsmål (krav på viss hydromorfologisk<br />
eller ekologisk status)<br />
• åtgärds- och tillståndsmål bör sättas/definieras<br />
både för enskilda åtgärder och för<br />
åtgärdsområden/målområden eller avrinningsområden<br />
(kan också vara åtgärdsområde)<br />
• ha avsatt medel både för datainsamling,<br />
bearbetning, analys och presentation<br />
• ha metodik för kvalitetssäkring<br />
• använda sig av standardiserad metodik<br />
där så är möjligt<br />
• sträva efter att föra resultaten ut till en<br />
vidare krets utöver direkt berörda, t.ex.<br />
genom att sprida resultat och att föra in<br />
data i Åtgärdsdatabasen (se nedan)<br />
• vara flexibel så att uppföljningen kan<br />
modifieras i takt med nya behov<br />
• ha förslag på åtgärder som bör vidtas vid<br />
olika uppföljningsresultat (en del i adaptiv<br />
förvaltning där åtgärder successivt<br />
anpassas till erhållna resultat)<br />
1 kapitel 6
Change language