Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
upp” ovanför vattendragets botten får man<br />
ofta en successivt accelererande vattenhastighet<br />
nedströms banken. Detta gör att erosion<br />
kan uppträda i de nedre delarna. Ofta<br />
omlagras sådana långa grusbankar så att<br />
det bildas en hölja i nedre delen varefter en<br />
ny grusbank byggs upp längre nedströms.<br />
Konsekvensen av detta är att man bör akta<br />
sig för att bygga långa och höga strukturer<br />
som kan öka vattenhastigheten alltför<br />
mycket vid högflöden.<br />
När man anlägger en ny fåra i sedimentära<br />
jordar kommer ofta erosionen att vara<br />
hög under genomförandet och det närmaste<br />
halvåret, tills dess vegetation etablerats i<br />
slänter. Speciellt när risken för sanddrift<br />
är stor kan det vara lämpligt att tillfälligt<br />
anlägga sedimentfällor nedströms. Gräver<br />
man en hölja kommer den snabbt att fyllas<br />
med sediment och funktionen upphör snart.<br />
Finkornigare material som lerpartiklar<br />
färdas dock ofta långt nedströms och kan<br />
inte fångas upp.<br />
Glöm inte att erosionssäkra strandbrinkar.<br />
Det kan antingen ske med 1) indirekta<br />
metoder, 2) utformning (dvs. släntlutning),<br />
3) armering eller 4) vegetation. Till indirekta<br />
metoder räknas att styra bort vattnet<br />
från känsliga avsnitt med strukturer i<br />
vattnet. Genom utformning av framför allt<br />
släntlutning kan erosions- och skredrisk<br />
minskas. Armering görs oftast med grövre<br />
sten. Detta ger ofta ett onaturligt intryck<br />
och bör döljas så gott det går i landskapet.<br />
Ofta kan det räcka med en låg rad stenar i<br />
strandkanten, eller lämpligt placerad död<br />
ved.<br />
En tät grässvål, gärna med stabiliserande<br />
träd, är ofta det enklaste och billigaste<br />
skyddet. Ibland hinner dock inte grässvålen<br />
utvecklas innan högflödet kommer, eller<br />
så är vattenhastigheten alltför hög. Idealt<br />
konstrueras den nya fåran i torrt skick och<br />
vegetation tillåts etablera sig innan vattnet<br />
släpps på. När det inte räcker att kan<br />
man arbeta med fibermattor eller grövre<br />
sten. Fibermattor, av t.ex. kokos, förankras i<br />
marken och kan besås med gräsfrö. Svårigheten<br />
är oftast att få dem väl förankrade.<br />
Är strandbrinken högre än ca 2 m bör alltid<br />
en skredriskanalys genomföras.<br />
kapitel 5<br />
194<br />
Nötboskap ses ofta som utmärkta<br />
landskapsvårdare i och med att de håller<br />
landskapet öppet. Som redovisas i Avsnitt<br />
5.2.6 kan dock ofta strandzonen trampas<br />
sönder och sedimenttransporten till vattendrag<br />
blir hög. Strandbete måste därför<br />
regleras nog genom att stängsla mot mjuka<br />
stränder, ordna hårdbottnar där djuren ska<br />
dricka vatten och kanalisera vattenövergångar<br />
till hårda partier eller till och med<br />
bygga speciella broar.<br />
5.10.8 Varaktighet och kostnader<br />
Varaktighet av nya fåror är inte känd för<br />
svenska förhållanden. Danska resultat<br />
antydde tidigare en god varaktighet över<br />
minst 10 år (Hansen 1996) och efter ytterligare<br />
10 år verkar de nya fårorna fortsatt<br />
fungera (muntligen H.-O. Hansen). När<br />
det gäller utlagda strukturer finns också<br />
väldigt lite information. I de fall strukturerna<br />
lagts på en stensula visar försöken<br />
i Himleån god varaktighet, minst 10 år,<br />
troligen längre. Roni m.fl. (2002, 2005) ger<br />
bedömningar på under 10 år resp över 20<br />
år. Osäkerheten torde bero på vilken typ av<br />
strukturer och vattendrag det gäller, samt<br />
dimensioneringen av strukturerna.<br />
De projekt som rapporterat sina åtgärder<br />
har genomgående arbetat med grävmaskiner.<br />
Att bygga en stensula tar 5–6 h per<br />
100 m åtgärdad sträcka i ett 3–6 m vattendrag,<br />
ca 1 h för att rensa undan gamla<br />
sediment och sedan 4–5 h för att lägga<br />
stensulan. Att återföra ståndsten med grävmaskin<br />
på en sträcka av 100 m tar ca 2 h i<br />
vattendrag på 3-6 m bredd. Därtill kommer<br />
sedan kostnader för sten, transport, arbetsledning,<br />
projektering m.m. Grävmaskin<br />
med förare kostar 700–900 SEK/h.<br />
I Åtgärdsdatabasen anges mediankostnaden<br />
för 80 projekt till 48 000 SEK per<br />
km. Beräknat per kvadratmeter motsvarar<br />
detta 7 SEK. Läs mer i Avsnitt 5.9.8.<br />
Inköp av natursten och transport kan<br />
bli dyrt, speciellt för projekt i otillgängliga<br />
sträckor i större vattendrag. Priset på<br />
natursten varierar mellan 200–500 SEK<br />
per m 3 .