Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Skapande av sidolaguner I de kanaliserade vattendragen finns det ofta få lek- och uppväxtområden för yngre fisk. Att artificiellt gräva små lekvikar kan betydligt öka fiskpopulationerna i ett kanaliserat vattendrag. En 5 m lång och 2–3 m djup vik kan skapa ett lugnare och skyddat habitat. öppning av bifåror Att öppna bifåror har blivit vanligt i de större europeiska floderna för att dels öka den biologiska mångfalden, dels för att minska risken för översvämningar nedströms genom att vattenlandskapet utvidgas och därmed kan hålla mer vatten. Dessa bifåror anläggs ofta grundare än huvudfåran. Ibland designas bifåran så att den endast har vatten vid högflöden. Vid högflöden brukar det ofta bli omfattande erosion i dessa bifårors inlopp, dessutom avsätts mycket sediment i dem på grund av den lägre vattenhastigheten. Vattenhastigheten blir ju naturligt lägre i avsnitt där mer av vattnet kommer i kontakt med den bromsande bottnen, dessutom förekommer rikligt med vegetation i bifårorna. Finns risk för mycket vegetation kan bifårorna grävas djupa (2 m) för att förhindra igenväxning. I de fall man öppnar en bifåra kan det vara nödvändigt med låga trösklar i huvudfåran för att styra över vatten till bifåran (se figur i Avsnitt 5.9). 5.10.7 konstruktion av helt ny fåra Bakgrund Ofta är det inte möjligt att få tillbaka ett naturligt lopp inom dagens rätade vattendrag, speciellt om vattendraget grävts ned så djupt att det inte längre har kontakt med omgivande landskap. Det kan krävas att ett helt nytt och grundare lopp grävs. Att restaurera vattendragsfåran på en sträcka är en delikat uppgift där risken är stor att misslyckas om man gör omfattande förändringar. Speciellt när man arbetar med större vattendrag kan åtgärderna vara förknippade med stora risker i form av översvämningar, erosion och instabila fåror. kapitel 5 190 Internationellt arbetar man vid restaurering ofta med hydromorfologisk kompetens så att stabila fåror kan beräknas utgående från avrinning, sedimenttransport, lutning och substrat. Exempel på sådana manualer med komplicerade beräkningar är US Army Corps Engineers manualer över restaurering av meandrande floder (Soar & Thorne 2001, Copeland m.fl. 2001). Något enklare framställt finns det också i ”The federal interagency stream restoration group” (2001) resp Rutherford m.fl. (2000). Mycket av de tekniker som tagits fram bygger på konceptet att det finns ett visst flöde som dimensionerar och formar fåran i alluviala vattendrag. Detta flöde brukar vara det som precis når till vattendragets kanter (bräddfullt, bankfull width). Stiger vattnet ytterligare svämmar fåran över på åplanet och vattnets eroderade kraft minskar (Copeland m.fl. 2001). Denna bräddfulla vattennivå uppnås enligt nordamerikanska och engelska studier med 1,5–2 års intervall. Ännu högre flöden kan transportera stora mängder sediment, men förekommer så sällan att de inte är den dominanta kraften bakom fårans utformning. För att applicera de modeller som finns över hydromorfologin behöver man fastställa vad som är bräddfull vidd. Det är ofta svårt, men olika metoder finns utgående från landskapets topografi, vegetation och förändringar i strandens sediment. Genom mätningar kan man finna den nivå där kvoten av fårans bredd och maxdjup är lägst. Det brukar sammanfalla med bräddfull nivå. Andra indikationer på bräddfull nivå är förändringar i vegetation, t.ex. träd finns i regel bara ovanför bräddfull nivå. Ytterligare indikationer är högsta höjden på sandbankar i fåran. När denna bräddfulla nivå är fastställd kan ett antal modeller appliceras för att beräkna stabil form på fåran, lämpligt avstånd mellan meandrar, vattendjup, vattenhastigheter, förväntad sedimenttransport m.m. För att arbeta vidare med dessa modeller behövs grundläggande kunskap om hur meandrande fåror ser ut och deras nomenklatur (Figur 11). Den djupaste fåran i vattendraget kallas thalweg. Höljorna skapas i thalwegen i ytterkurvan (Figur 2), medan strömmande partier med hårdbottnar brukar bildas mitt emellan meandrarna på
den plats där thalwegen skiftar från ena till andra stranden. Generellt anges att det är ca 11–12 gånger vattendragsbredden mellan meanderbågarna (Copeland m.fl. 2001). Fårans form varierar naturligtvis naturligt utifrån lutning och sediment. Inom gränser från beräknade medelvärden bör en ny fåra konstrueras så att den efterliknar naturliga förhållanden, med t.ex. grundare grusbäddar mellan meanderbågarna och djupa ytterkurvor i meandern (Figur 12). Naturliga vattendrag följer naturligtvis inte den idealiserade formen i Figur 11. Ett mer varierat lopp är vanligt, dock med vissa återkommande djupförhållanden och formsymmetrier (Figur 12). När det gäller att återskapa den naturliga slingrigheten hos jordbruksvattendrag så finns ett antal möjliga alternativ. 1. Att direkt återskapa den gamla fåran utifrån kartor och markstudier (karbonkopian). Detta kan fungera bra om hydrologin och sediment är oförändrade från det gamla tillståndet, vilket dock sällan är fallet. Påverkan i avrinningsområdet gör att den gamla fåran troligen inte längre är stabil. Det kan hända att avrinningen ökat, att sedimenttransporten ökat, att klimatet förändrats. Allt detta sammantaget kan göra att den forna fåran inte är stabil. Karbonkopian är också svår att uppnå i och med att det i regel inte finns utrymme för vattnet <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Figur 11. En idealiserad bild av ett meandrande vattendrag. Bilden är inte med som ett förslag på lösning utan för att få en gemensam terminologi. Lm = Meanderns våglängd, Z = Meanderns båglängd som också är avståndet mellan strömsatta grundare avsnitt (riffles), Am = Meanderns vertikala utbredning, Rc = Meanderns kurvradie, v = Meanderns vinkel, Dmax = Största djupet i meandern, Wi = Fårans bredd vid meanderns inflexionspunkt, Wp = Fårans bredd vid maxdjupet, Wa = Fårans bredd vid kurvans mitt. Från Soar & Thorne 2001. Figur 12. Ett typiskt meandrande vattendrag med de naturliga djupförhållandena i olika avsnitt. Jämför med Figur 11. Ofta gräver man inte djupförhållandena på detta sätt, det blir för kostsamt. Bättre är att eftersträva en enklare fåra men med grundmönstret, t.ex. thalwegens position, markerad. Vattendraget får sedan själv mejsla fram det slutliga utseendet. 191 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 276 and 277: ) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 294: Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?