Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Figur 14. Ett klassiskt exempel på hur konstgjorda forsnackar skapats i form av en tröskel. Detta genererar en hölja nedströms. Trösklar av detta slag ska slutta svagt in mot mitten. De bör förstärkas/tätas med mindre sten och grus. Genom att vinkla med spetsen uppströms erhålls vattenströmmar in mot mitten, varvid erosion av kanter motverkas. Observera att naturliga trösklar inte är så här ingenjörsritade (jämför Figur 6). Sträva efter ett mer naturligt utseende. gräva höljor Trösklar dämpar vattnets energi och skapar höljor. Naturligtvis kan man göra höljor genom att direkt gräva ur bottnarna. Sådana gropar riskerar dock att bli kortlivade om man inte ser till att placera strukturer uppströms och vid sidan som ser till att vattnet riktas ned i höljan, dvs. eroderar. Partier med höljor är ofta något (ca 10 %) smalare än partier med grundare bottnar. Generellt rekommenderas ej att gräva höljor aktivt, de bör skapas av strukturer som sten, block och trösklar. Gräv aldrig höljor i vatten med gädda eftersom dessa rovfiskar gärna etablerar sig i lugnvattnen och kan äta bort stor del av övrig fiskproduktion. kapitel 5 170 Markerad och slingrig huvudfåra I mindre vattendrag med lägre lutning kan man försöka att få en markerad huvudfåra som är något djupare och då håller vatten vid låg vattenföring. För att öka vattnets tid i landskapet kan denna huvudfåra göras svagt meandrande inom vattendragets gränser. Det bromsar vattenhastigheten och ökar habitatdiversiteten (Figur 15, 16). I sträckor som optimeras för produktion av smolt, utvandringsfärdiga laxfiskungar, brukar man inte använda trösklar, höljor eller en markerad mittfåra. Allt för att inte ge predatorer som gädda en chans att leva på uppväxtlokalerna. grunda och varierade strömområden Många arter, speciellt deras unga stadier, beror av tillgång till grunda områden, med något svagare ström än huvudfåran. Att återskapa dessa livsmiljöer, gärna med skyddande strandvegetation, är mycket viktigt (Nielsen 1995). Ofta har rensningar gjort att det är brist på sådana områden. De kan återskapas aktivt eller passivt. I det senare fallet styr man vatten genom utläggning av större strukturer som gör att vattnet svämmar in över tidigare torra strandnära områden. Alternativt bygger man upp grundområden genom utläggning av grova och fina strukturer (Figur 15). kontakt med å-/älvplanet Ge vattendraget möjligheten att svämma över sina bräddar vid normal- och högflöden (dvs. om detta är lämpligt beroende på omgivande marker och deras nyttjande). Detta ökar diversiteten i strandzonen och ger livsmiljöer för många djur, t.ex. grodor och vadarfågel. Dessutom ökar vattendragets självreningsförmåga (läs mer i Avsnitt 5.2). Kontakten med å-/älvplanet, dvs. den strandzon som översvämmas, kan ordnas genom att gräva bort höga vallar, styra vattnet vid högflöden med stengrupper/ trösklar eller helt enkelt öppna bifåror. Enklast är dock att återföra sten till vattendraget så att vattenhastigheten bromsas och vattennivån stiger. Vid stenutläggning ska man således inte bara se effekterna i vattnet utan även iakttaga vad som händer i strandzonen.
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Figur 15. Den restaurerade Ruskträskbäcken, biflöde till Vindelälven, Västerbotten. Eftersträva det slumpmässiga mönstret i naturliga vattendrag, men förstärk de ursprungliga strukturerna där de kan anas; forsnackar, trösklar, höljor och ett meandrande lopp inom vattenfåran (jämför Figur 5). Notera hur trösklarna utformats naturligt med varierad höjd, aldrig rakt över vattenfåran och hur de vinklats för att styra strömmen. Eftersom en del av tröskelmaterialet är av klen dimension har skyddande större block lagts uppströms. Man har också strävat efter att få hela botten blöt. Figur 16. Här har man med grävmaskin (övre bild) grävt en meandrad djupfåra (nedre bild) i ett moränvattendrag, Skärjån, så att det håller vatten och tillåter fiskvandring under lågvattenperioder. Plats: 677162-156692, karta 14 H NV. Foto: Peter Hallgren, Söderhamns kommun 171 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 276 and 277: ) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?