Ekologisk

Tänk också på att:
• frostsprängd sten bör läggas i djupa avsnitt
så att de inte försvårar kajakfärder
eller motsvarande.
• tillför samtidig död ved (se Avsnitt 5.4).
• bevara vattenvegetation, speciellt mossa,
om möjligt. Ofta är det mycket rika livsmiljöer
för bottendjur.
• förstärk befintliga strukturer som forsnackar
med mindre sten.
• öka variationen i strandzonen.
trösklar och höljor
Generellt kan konstateras att påverkade
vattendrag har väldigt, få, små och grunda
höljor. Det är viktigt att återskapa sådana
höljor för att få ett naturligt vattendrag.
Det klassiska sättet att åstadkomma höljor
var att ”tröskla” vattendraget (Figur 14).
Förutom höljan nedströms skapas ofta
en forsnacke med leksubstrat uppströms.
Trösklar kan därmed ge ett komplext och
varierat habitat för t.ex. strömlevande
laxfisk. Trösklingen tog sig ett tag stora
proportioner och gav negativa effekter i
typiska öringvattendrag då lugnvattnen i
höljorna invaderades av gäddor. Amerikanska
utvärderingar har visat att trösklar är
väldigt dyra i förhållande till deras påverkan
av habitatet i form av höljor nedströms
(Olson & West 1989). Generellt rekommenderas
trösklar bara i mindre vattendrag. I
de större älvarna behövs de inte eftersom
habitatvariationen efter en bra restaurering
blir tillräcklig. Trösklar kan här byggas
för att styra in vatten i sidofåror. Några
höljor bildas inte i de grovblockiga bottnarna.
Tröskeln i sig dämmer dock vatten och
kan skapa ett något djupare vattenområde,
som kan vara bra för fiskars övervintring.
Idag strävar vi efter att få trösklarna
alltmer naturlika, att smälta in i landskapet.
Bygg inte tydliga trösklar, bygg forsnackar
eller svaga oregelbundna trösklar
för att hålla vattennivån. Gör tröskeln
där vattnet är smalast. Tröskla måttligt,
kanske inte över hela vattendraget och se
till att det djupare området hålls strömsatt.
Gör inte tröskeln synlig utan försök
att uppnå effekten genom mer slumpvis
utlagda stenansamlingar. Tröskla inte i vatten
där det finns risk att fel arter gynnas
av att lugnvatten skapas nedströms, eller i
Ekologisk restaurering av vattendrag
Figur 13. Större sten ska tryckas/grävas ned i botten,
men variera alltid. Här är ett förslag (muntligen från
Torbjörn Lundberg) hur en flat sten kan användas som
ett tak ovanpå två andra stenar. Därigenom kan ett
intressant habitat skapas för stor fisk och andra djur.
avsnitt som ska utgöra lek- och uppväxtområden
för laxfisksmolt. Tröskling är därmed
en åtgärd som passar bäst i små-halvstora
vattendrag med god vattenhastighet och
strömlevande fiskbestånd. Tröskla inte i
småvattendrag (medelvattenföring