Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Alternativet är i andra hand betongtrummor som kräver mindre överfyllning och kan överfyllas med material från platsen. Är platsen svår att komma åt med maskiner rekommenderas istället de lättare plasttrummorna, som väger ca 40 kg/m vid dimensionen 800 mm medan en betongtrumma väger ca 750 kg/m vid denna dimension. Plasttrummor kan dock generellt inte göras i grövre dimension än 1 000 mm om fordonstrafik ska tillåtas (Bergengren 2007). Kostnaden för trummorna är generellt lägst för ståltrummor följt av betong- och sedan plasttrummor. I dimensionen 800 mm kostar ståltrummor ca 350 kr/m, betongtrummor ca 400 kr/m och plasttrummor ca 1 100 kr/m. I grövre dimensioner, där plasttrummor ej tillverkas, ökar prisskillnaden något mellan stål- och betongtrummor. Halvtrummor är alltid dyrare än heltrummor. En galvad halvtrumma kostar i storleksordningen 2 000–20 000 SEK/m beroende på dimensionen i intervallet 1,5–9 m. Härtill kommer fotplåtar som stöd, ca 1 100 SEK/m. Alternativet med prefabricerade betongfundament kostar i intervallet 3 000–7 000 SEK/m. Livslängden på en halvtrumma kan vara lång om den placeras på fundament så att korrosionsproblemen minskar. En vägtrumma i metall eller betong håller 40–70 år (Sundin 2005, Norberg & Ahlström 2007). Livslängden för ståltrummor med ett ytskikt av HDPE-plast anges till över 100 år, medan kostnaden ökar med 25 % jämfört med en galvansierad trumma. Trummornas långa livslängd är på sätt och vis också en nackdel. I och med att de håller så länge tar det lång tid innan de byts ut av ansvariga, t.ex. skogsbolag, och det är ofta nödvändigt att gå in för förtida utbyte. Riktlinjer för utformning under väg och järnväg Se detta som rekommendationer och riktvärden. Med erfarenhet och sunt förnuft kan en lokal anpassning ske utifrån specifika förhållanden och krav. Beakta också de krav på vattenhastigheter m.m. som angivits ovan. kapitel 5 140 • Välj bro före halvtrumma, och halvtrumma före heltrumma. Av heltrummorna bör oval prioriteras framför rund. • Ska heltrumma användas utan infört bottensubstrat måste lutningen understiga 0,5 % för rund trumma respektive 1 % för oval trumma. Vid högre lutning och hastigheter väljs bro eller halvtrumma, alternativt grävs trummorna ner och naturligt bottensubstrat införs. • Vid lutningar större än 0,5 % resp 1 % (oval) bör man överdimensionera trummorna, gräva ned dem i botten och fylla dem med stenmaterial så att vattenfårans naturliga egenskaper i allt väsentligt bibehålls. Heltrummor ska vara nedgrävda 0,3–0,6 m i botten, ju längre trumma och ju större lutning desto djupare. • Dimensionering bör minst ske efter befintlig vattendragsbredd och djup vid högflöden. Ta som ett riktvärde att diametern på en hel- och halvtrumma ska vara dubbla vattendragsbredden vid högflöden om lutningen överstiger 0,5 %. • Minsta rekommenderade trumdiameter i fiskförande vattendrag är 0,6 m. • Generellt bör man undvika att installera artificiella strukturer (stegar, falsar) i trummorna för att minska vattenhastigheten. Det är bättre att överdimensionera trumman och fylla den med naturligt stenmaterial. Om bromsande strukturer behöver installeras är det främst rektangulära betongtrummor och ovala trummor som är lämpade för sådana installationer. • Om vägpassagens bredd (trumlängden) är större än 30 m, lutningen är större än 3 % eller om vattendraget hyser hotade arter bör man helst använda broar, halvtrummor eller, som sista alternativ, överdimensionerade och nedgrävda, delvis fyllda, ovala trummor för vägpassagen. • Broar rekommenderas speciellt där mycket död ved och annan bråte förs med vattendraget och där vattendragets bredd är över ca 8 m. • Trumman eller bron ska ligga i linje med vattendragets huvudriktning. Avviker riktningen för mycket (>30º) skapas ofta förhöjd vattenhastighet och turbulens vid inloppet. Samtidigt eroderas ofta runt trummans ingång eller vid brofästen.
• Nedströms trumman måste bottnen erosionssäkras så att inte ett fall uppstår med tiden. • Erosionssäkra stränder så att inte vattendraget ändrar riktning. Det skulle kunna göra trumman opasserbar och kan rasera vägbanken. att observera! De flesta restaureringsåtgärder i denna manual berör kulturmiljövärden, som också omfattas av bevarandemålen i Levande sjöar och vattendrag. Kontakta därför alltid länsstyrelsen för samråd om hur du ska gå tillväga, vilket kunskapsoch planeringsunderlag som behövs inför åtgärden, eventuella erforderliga tillstånd etc. Läs mer om detta i Kapitel 1-4. 5.8.4 arbetsgång vid projektering och genomförande Vägpassager ska som andra restaureringsåtgärder planeras och bedömas ur ett landskapsperspektiv eftersom det inte finns medel för att åtgärda alla problem. Identifiera system med stora naturvärden, hotade, känsliga eller ekonomiskt värdefulla arter. Prioritera vattensystem som mynnar i större vattendrag, på kusten eller i stora sjöar eftersom tillrinnande vattendrag ofta är en viktig del i dessa vattenområdens ekologiska funktion. Helst bör trummorna vara orsaken eller åtminstone en del av orsaken för god ekologisk status inte föreligger i vattensystemet. Sådana system bör ges företräde framför andra vatten. Försök även ta fram historiska data om förekommande arter på och i anslutning till lokalen. Finns/fanns t.ex. utter och flodpärlmussla eller andra stormusslor? Exempel på andra arter som kräver särskild hänsyn är utter, lax, ål, flod- och havsnejonöga och öring. Finns uppgifter om t.ex. potentiella habitat för laxfisk uppströms passagen kan det vägas in i bedömningen. Börja alltid med att inventera samtliga väg- och järnvägspassager (och andra vandringshinder) i utvalda vattensystem <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag med avseende på möjlighet för passage och status på passagen. Lämpliga inventeringsprotokoll finns framtaget av Vägverket (ex. Westman 2003), inom Biotopkarteringen (ex. Halldén m.fl. 1997 samt Handboken för Miljöövervakning på ) eller inom System Aqua (Naturvårdsverket 2001). Typiska data är lutning, vattenhastighet, vattendjup i och nedströms trumma samt förekomst av fritt fall. Komplettera gärna med uppgifter om erosionsrisk finns i anslutning till passagen. Helst sker inventeringen både vid låg- och högflöden. Utgångspunkten ska vara att samtliga arter och storlekar ska kunna passera och att vid tveksamhet så ska passagen åtgärdas. Glöm inte arter som utter och groddjur. Beakta om tidigare passager har kulturhistorisk värde. Detta gäller i regel inte olika typer av trummor utan främst broar, speciellt stenbroar. Sådana konstruktioner ska alltid bevaras och restaureras. Här är det viktigt att ta kontakt med lokala aktörer som hembygdsförening och naturligtvis länsstyrelsen. 1. Ta fram avrinningsområdesareal ovan passagen och flödeskarakteristika för vattendraget. Helst bör skattningar av 100årsflödet finnas med för viktigare vägar. Ta även fram data över lägsta lågvattenföring som information till byggnationen. 2. Identifiera ägare av passagen (ofta markägare eller Vägverket) och diskutera situationen. En del av de större skogsbolagen känner ansvar och hjälper till med att byta ut trummor som är feldimensionerade eller –lagda, andra är ovilliga. 3. Inkludera tidigt i arbetet kommunen, kringboende, kulturmiljö- och naturvårdsintressen, jaktlag och fiskerättsägare vid behov (samråd i tidigt skede). Berör (eller om den ligger i anslutning
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?