Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag empiriska modeller utvecklade som kan appliceras. Av de generella hydrologiska modellerna är den enklaste metoden för att grovt skatta flödet Mannings ekvation, som berördes i Avsnitt 5.7. Mannings ekvation ger i princip utloppshastigheten på vattnet i situationer när trummans vattenföring inte påverkas av vattendraget ovan eller nedströms, eller av utformning av in- och utlopp. Värdena på hastigheten blir därmed ofta överskattade i jämförelse med de verkliga förhållandena. Avancerade modeller finns att tillgå via Internet, gratis är t.ex. Fishxing () och Fishpass ().Dokumentationen till dessa program är ganska omfattande. För den som vill fördjupa sig mer i vägtrummors hydrauliska egenskaper rekommenderas ”Hydraulics manual” av Washington State Department of Transportation (2006). Dessa program och modeller kräver ganska komplicerade indata, men ger sofistikerade analyser. Krav för faunapassager under väg och järnväg: • Trumman ska så långt möjligt anläggas helt horisontellt. • Vattenhastigheten ska inte överstiga 0,2 m/s i sammanhängande partier, t.ex. utefter bottnen, så att små djur kan passera. Vattenhastigheten i vattnets huvudmassa ska inte överstiga 0,4 m/s. Vid högre hastighet ska naturligt substrat användas för att bromsa hastigheten, alternativt åtgärder utanför trumman upp- och nedströms. Eventuellt får trumman överdimensioneras för att minska vattenhastigheten. • Vattenhastigheten i trumman bör dock inte avvika alltför mycket från den i vattendraget upp- och nedströms. • Det får aldrig finnas fritt fall nedströms trumman. Vattendragets botten ska ansluta direkt till botten i trumman. • Nedströms trumman bör vattendjupet vara minst 0,6 m och uppströms minst 0,3 m vid lågvatten. kapitel 5 138 • Vattendjupet bör ej någonstans understiga 20 cm i trummans ”mittfåra” vid normal lågvattenföring. • Helst bör passagen vara kortare än 30 m om lutningen överstiger 0,5 %. • Finns utter, bäver, vattennäbbmus och andra semiakvatiska arter ska de obehindrat kunna passera hela deras aktiva år. Som princip gäller att om trumman vid visuell besiktning inte anses uppfylla kraven ska den räknas som ett vandringshinder, vare sig det rör sig om totalt, partiellt eller temporärt. Några avancerade beräkningar för att bedöma olika fiskarters passagemöjligheter är generellt inte nödvändiga. 5.8.3 utformning av ekologiskt anpassade vägpassager Strävan bör vara att vattenfårans naturliga form, lutning och funktioner ska bevaras så långt som möjligt oavsett vilken åtgärd som genomförs. Exempel på funktioner som ska bevaras är möjlighet till fiskpassage, passage av utter och andra djur (vandringskorridor i landskapet), hydrologisk funktion, möjliggöra transport av död ved och sediment. Idealt innebär detta att en vägpassage ska bevara de förhållanden som existerar före vägbyggnationen. Alla passager bör vara dimensionerade för att klara det maximala högvattensflödet som beräknas kunna inträffa under en 100 års period. Om åtgärden är någorlunda kostnadseffektiv bör man därför i första hand anlägga broar, i andra hand används halvtrummor och i tredje hand överdimensionerade och nedsänkta (nedgrävda) trummor med naturligt bottensubstrat. I det senare fallet rekommenderas ovala trummor före runda. Endast i undantagsfall, korta sträcka och ingen lutning, kan heltrummor användas utan att använda naturligt bottensubstrat, men generellt är det viktigt att ha naturlig botten i trummorna (Roni m.fl. 2002).
trumtyper En stor betydelse för den ekologiska anpassningen har valet av passagetyp (trumtyp). Det finns fem huvudtyper av vägpassagelösningar; broar, halvtrummor, rektangulära trummor, ovala trummor och runda (cirkulära) trummor. Den sistnämnda typen, som är vanligast, är tyvärr den som är sämst ur ekologisk synpunkt. Passagetypernas för- och nackdelar listas nedan i den ordning de bör prioriteras. Broar + bästa alternativet ur ekologisk synpunkt + bevarar den naturliga vattenfåran + lång hållbarhet + lätt att ordna landpassage för t.ex. utter – ofta höga anläggningskostnader Halvtrummor + bästa alternativet efter bro + bevarande av det naturliga bottensubstratet + vid installation på land lämnas vattenfåran helt intakt – störningar i bottenbädden vid installation i vattenfåran Rektangulära trummor + bred bottenyta + kan placeras bredvid varandra + enkelt att installera strukturer i botten av kulverten – slät botten ökar vattenhastigheten, kan dock minskas genom nedgrävning och fyllning med natursten eller genom installation vid lägre lutning än vattenfåran – risk för alltför grunt vatten vid lågflöden, kan dock åtgärdas genom inläggning av bottensubstrat så att en lågvattenfåra bildas. Ovala trummor (trumman ska vara bredast nedtill) + bred bottenyta + låg profil, fördelaktig när höjden är begränsad + botten kan lätt täckas med naturligt stenmaterial + billig konstruktion <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag + korrugerad plåt reducerar vattenhastigheten – risk för alltför grunt vatten vid lågflöden, kan dock åtgärdas genom inläggning av bottensubstrat så att en lågvattenfåra bildas. Cirkulära trummor + större vattendjup vid lågt vattenflöde + billig konstruktion + korrugerad design reducerar vattenhastigheten – kräver en större överdimensionering och nedgrävning för att kunna anpassas till vattenfårans bredd och rymma naturmaterial – hög vattenhastighet när naturmaterial i botten saknas – liten effekt av installerade strukturer på vattenhastigheten Av de olika typerna av heltrummor är generellt ovala trummor att föredra framför runda trummor. Ovala trummor är bättre än runda på grund av att de inte behöver överdimensioneras och grävas ned lika mycket som runda trummor för att bibehålla vattenfårans naturliga bredd. De ovala trummorna kan också anläggas med något större lutning (upp till 1 %) än runda trummor genom att vattenhastigheten ofta är något lägre i ovala trummor. En nackdel är dock att vattendjupet vid lågvatten blir lägre än i en rund trumma och därför bör man, antingen bygga trösklar nedströms för att säkerställa tillräckligt vattendjup eller skapa en vattenfåra i trumman genom inläggning av naturligt substrat. kostnader och hållbarhet Vägtrummor finns tillverkade i betong, korrugerad stål eller plast. Korrugerade ståltrummor rekommenderas därför att de är mer styva och stabila än släta. En ytterligare fördel är att korrugeringen bromsar vattenflödet, vilket underlättar faunapassage. Surt och aggressivt vatten kan dock angripa ståltrummor (oftast varmförzinkad stål) och en analys av vattenkvaliteten bör ske om sådana ska användas (ex. Karlsson 1987). Är det risk för surt och aggressivt vatten finns trummor som ytbehandlats med ett ytskikt av HDPE-plast. 139 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?