Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Vägtrummor utgör ofta vandringshinder, i första hand för uppströmsvandring, men ibland även för nedströmsvandrande fisk, speciellt yngre stadier (Warren & Pardew 1998). I en inventering av vägpassager över vatten i delar av Östergötland förelåg i 34 % av utlagda vägtrummor vandringshinder för uppströmsvandrande fisk (Seiler & Folkesson 1998). Detta stämmer väl med uppgifter från Jämtland där ca 35 % ansågs utgöra vandringshinder för uppströmsvandrande fisk (Jacobsson 2005) och Västernorrland där det uppgavs att 42 % av heltrummor utgjorde vandringshinder för uppströmsvandrande fisk (Bergengren 1999). Tar man även hänsyn till bottendjur och andra akvatiska organismer skattades hela 88 % av vägtrummorna utgöra hinder (Bergengren 1999)! Detta innebar att minst var tredje vägpassage av mindre vägar (där heltrummor ofta används) kan utgöra ett vandringshinder för uppströmsvandrande fisk och när det gäller andra akvatiska och semiakvatiska djur är situationen ännu sämre (Westman 2003, Bergengren 2007). Trots en mycket ambitiös satsning från främst Vägverkets sida med nya goda riktlinjer för vägtrummor har det visat sig svårt att få nyanlagda trummor att fungera som förväntat. De utgör vandringshinder i lika stor utsträckning som tidigare (Sundin 2005). Intakta vandringsleder är mycket viktigt för att bevara hotade arter, t.ex. flodpärlmussla och utter. Dessutom är intakta vandringsleder, dvs. ett ofragmenterat blått vägnät, nationalekonomiskt väsentligt då flera av de kommersiellt viktiga fiskarterna vandrar i vattendragen för lek och uppväxt, t.ex. arter som lax, insjö- och havsöring samt ål. Ålen är idag på väg att bli rödlistad i hela Europa. Orsaken till den katastrofala nedgången av ålbeståndet är troligen en kombination av flera orsaker, varav avstängda uppväxtvattendrag är en del. kapitel 5 136 När det gäller vägar och vägpassager föreligger troligen en kumulativ effekt på faunan som är mycket svår att påvisa och förutsäga. Det är rimligt att anta att antalet vägpassager, t.ex. i form av vägtrummor, minskar den akvatiska faunans mobilitet. Varje enskild passage för sig behöver inte vara omöjlig att passera, men den samlade effekten av flera hinder kan omöjliggöra eller allvarligt försena migration. Det kan också orsaka direkt dödlighet hos vandrande fisk. Laxfiskar som utsatts för tester där de fått simma mot vattenströmmen så länge de orkade har uppvisat stor dödlighet efter avslutade försök (ex. Wood m.fl. 1983). De snabbsimmande och högpresterande vandrarna ligger på en arbetsnivå som kan medföra mjölksyrebildning vid besvärliga passager. Återhämtning efter en svår passage kan ta upp till ett dygn. Upprepade svåra passager kan således försena och uttrötta fisken avsevärt. En sådan fragmentering av vattendrag kan leda till inavel och utdöende. Speciellt kan situationen för den rödlistade flodpärlmusslan framhållas härvidlag. Musslan är beroende av att öring eller lax finns i vattensystemet, då dessa kan fungera som värd för musslans parasitiska ungstadier. Fragmenteras vattensystemet så att öringpopulationerna dör ut eller deras mobilitet minskar kommer även flodpärlmusslan att försvinna. kulvert eller vägtrumma? Kulvert är ett ord av okänd härkomst som började användas i slutet av 1700-talet. Möjligen kan det härledas till ett fornfranskt ord för kanal. Trumma däremot är ett fornsvenskt ord (från tyskan) som kan betyda rör eller ledning. Inom väghållningen används ordet vägtrumma och så även här fortsättningsvis. Ordet kulvert används mest om markdräneringskulvertar, ibland även om rektangulära trummor.
5.8.2 Bedömning av passagemöjligheter Vägtrummor är ur hydrologiskt synpunkt lyckade konstruktioner som för undan mycket vatten utan att bromsa dess fart. Istället gör de släta väggarna att vattnets energi resulterar i en ökning av hastigheten, ökad turbulens och erosion nedströms trumman. Därmed avviker de mycket från det normala vattendraget. En vägtrumma är också en rigid struktur utan förmåga att anpassa sig till det föränderliga vattenlandskapet. Vägtrummor ger problem främst av åtta orsaker: 1. Höga vattenhastigheter och turbulens i trumman och in- resp utlopp hindrar djurs passage 2. Trummorna är så långa och utan viloplatser att djur inte orkar passera. 3. För grunt vatten i trumman för migration (ofta i rektangulära kulvertar med slät botten). 4. Utloppet ligger så högt att djur inte når det, utom de som kan hoppa. 5. När det krävs hopp så är vattendjupet ofta för lågt för ansats (se Avsnitt 5.7.2) 6. Igensättning av in- och utlopp eller själva trumman. 7. Avsaknad av passagemöjlighet för landlevande djur. 8. Passagen är utformad så att erosionen av stränder och bottnar ökat. Fiskar kan sägas vandra i tre möjliga hastighetslägen; normal (cruising speed), förhöjd (prolonged eller sustained speed) och rusher (burst speed). Normal fart kan användas av fisken över mycket långa perioder (timmar). Förhöjd fart används i skyndsammare lägen och upprätthålls bara under minuter, medan rusher endast genomförs under sekunder (
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?