Ekologisk

Ekologisk restaurering av vattendrag
Omlöpen är en verkligt bra passage
genom att även andra djur än fiskar kan
passera, dessutom åt båda hållen. Speciellt
nedvandrande utlekt laxfisk kan använda
omlöpen (Calles & Greenberg 2005), medan
utvandrande laxfiskungar (smolt) ofta går i
den starkaste vattenströmmen och därmed
riskerar att missa omlöpet. Konstrueras
omlöpet så att det förmår att klara stor
vattenföring kan flödet under smoltens
utvandring styras över mot omlöpet i större
utsträckning. Speciellt lämpligt är detta där
man har strömkraftverk som inte förmår
utnyttja vattenföringar över medelvattenföringen.
Observera att man måste överväga
designen noga i detta fall eftersom de stora
kapitel 5
110
variationerna i vattenföring ställer höga
krav. Det har skett att man vid förhöjd
vattenföring fått omlöp som inte varit passerbara
för uppströms vandring, trots att de
lockat fisk.
Hur ål kan använda omlöpen är inte
känt i Sverige, men ål fördröjs vid dammar
då de letar efter en lämplig väg nedströms
varför möjligen även utvandrade ål kan
dra nytta av omlöpen. Nordamerikanska
resultat från Pebscot River visar att ål kan
använda omlöp för nedströmsvandring.
Calles (2006) rapporterade också fångst av
två ålar i omlöp i Emån, och som nämnts
tidigare fångades ål i omlöpet i Svartån,
Örebro (Figur 7).
Beräkningar av flöde och vattenhastighet
Mannings ekvation kan användas för att skatta viktiga hydrauliska värden. Vattenhastigheten
(m/s) ges av:
Ekvation 2: V = 1/n × R 2/3 × S 0,5
där n = Mannings ojämnhetskoefficient, R = hydrauliska radien och S är lutningen.
R bestäms som tvärsnittsarean (A) dividerat med den våta perimetern (P).
I en rektangulär fåra: Area = Bredd × Medeldjup
Perimeter = Bottenlängden från strand till strand.
I en fyrkantig kanal: P = Djup + Bredd + Djup
R = A/P
I ett rektangulärt omlöp med bredden 3 m, vattendjupet 0,2 m är tvärsnittsarean
(3 × 0,2) = 0,6 m2 . Den våta perimetern (P) är (0,2 + 3 + 0,2) = 3,4 m. Den hydrauliska
radien (R ) = 0,6/3,4 = 0,176. (Ofta används medeldjup som en approximation av R.)
Sätts detta in i Ekvation 1 medan vi använder n = 0,05 och lutningen 0,02 erhålles:
V = (1/0,05) × (0,176) 2/3 × (0,02) 0,5 = 20 × 0,31 × 0,14 = 0,88 m/s
Eftersom vi känner tvärsnittsarean och vattenhastigheten kan flödet (Q) beräknas:
Q = V × A = 0,88 × 0,6 = 0,53 m3 /s
Föreslagna värden på Mannings n
Stora floder(>30 m breda) 0,02–0,033
Små vattendrag; släta med lite vegetation 0,03–0,035
Små vattendrag, mycket vegetation 0,035–0,05
Små vattendrag, mycket död ved, lite vegetation 0,05–0,07
Små vattendrag, sten och grus få block 0,04–0,05
Små vattendrag, mycket block 0,05–0,07
Betongvägtrumma 0,010–0,013
Heltrumma av korrugerad plåt 0,017–0,021