Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
5.7.3 Fiskvägar för<br />
uppströmsvandring<br />
Fiskvägar ska vara passerbara och attraherande,<br />
dessa två aspekter bestämmer deras<br />
funktion. I detta avsnitt behandlas passerbarheten,<br />
medan attraktionen till fiskvägen<br />
behandlas i nästa avsnitt (5.7.4).<br />
För uppströmsvandring finns i princip<br />
fyra naturlika möjligheter (naturlika fiskvägar);<br />
• utrivning av hindret och etablering av<br />
kort strömsträcka,<br />
• upptröskling (lyftning) så att ett stryk<br />
bildas över hindret,<br />
• naturlig fåra förbi hindret inom vattendraget<br />
(s.k. inlöp),<br />
• naturlig fåra runt hindret (s.k. omlöp).<br />
Därutöver finns i princip fem tekniska lösningar<br />
(tekniska fiskvägar);<br />
• byggande av utskov eller trappsteg i hindret<br />
som medger passage,<br />
• kammartrappa,<br />
• vertikalslitsränna,<br />
• denilränna.<br />
• Dessutom kan också speciella ålledare<br />
anläggas.<br />
Utomlands finns också fiskslussar och fiskhissar,<br />
men de berörs ej här.<br />
Genomgående gäller att de naturlika<br />
passagerna ska prioriteras då de flesta<br />
akvatiska arter kan passera sådana om<br />
de anläggs rätt. De tekniska lösningarna,<br />
tekniska fiskvägar, används framför allt<br />
vid hinder av typen kraftverksdammar och<br />
där fallhöjden är stor. På ett antal platser i<br />
landet har man kombinerat de olika typerna,<br />
det finns t.ex. omlöp som överst har<br />
en slitsränna. Nedan kommer vi inte att gå<br />
in närmare på de olika kombinationsmöjligheterna.<br />
Syftet ska alltid vara att möjliggöra<br />
passage för alla förekommande arter, såväl<br />
fisk som bottendjur, däggdjur och groddjur.<br />
Detta innebär att naturlika fiskvägar ska<br />
prioriteras. Där det inte är lämpligt på<br />
grund av risk för spridning av t.ex. signalkräfta,<br />
kan en naturlik fiskväg anläggas<br />
med ett hopp, alternativt väljs en teknisk<br />
lösning. Det är också viktigt att betona att<br />
passager som i naturligt tillstånd varit<br />
kapitel 5<br />
104<br />
svåra att passera, t.ex. en bergklack, inte<br />
ska restaureras så att de blir enklare, dvs.<br />
har det varit så att endast havsöring och ål<br />
tagit sig fram ska man inte i restaureringsarbetet<br />
gynna ytterligare arter. Eftersom<br />
många av de fall och forsar som dämts igen<br />
varit svårpasserbara för annat än de skickligaste<br />
vandrarna innebär detta att många<br />
passager även framgent kan komma att<br />
etableras som tekniska fiskvägar.<br />
Utskov är anordningar för att kunna<br />
reglera vattnet, oftast använt vid dammar.<br />
Ett utskov är en fast konstruktion som<br />
kan släppa vatten ytligt eller vid bottnen,<br />
bottenutskov. Utskovet kan vara fast eller<br />
reglerbart. Många fiskvägar kan kräva att<br />
man installerar ett reglerbart utskov i den<br />
övre delen. Det ger möjligheter att på plats<br />
reglera inflödet av vatten vid olika vattennivåer.<br />
Dessutom ger det möjligheten att<br />
helt stänga fiskvägen vid behov, t.ex. vid<br />
byggnad, vid reparation, vid extrema flöden<br />
eller inför vintern. Lämpligast installeras<br />
ett bottenutskov i form av en lucka (spettlucka)<br />
som kan höjas till lämplig nivå. Bottenutskov,<br />
underfall, fungerar även vid låg<br />
vattenföring och det är ett krav vi bör ha<br />
på en passage, nämligen att de fungerar vid<br />
både hög- och lågvattenföring.<br />
Utskoven görs ofta av betong och med<br />
luckor eller sättare av trä. Det finns prefabricerade<br />
utskov att beställa. Att gjuta ett<br />
på plats är ofta väldigt dyrt. Glöm inte att<br />
erosionssäkra kring utskovet så att inte<br />
stränder eller botten eroderas.<br />
Flödet (m 3 /s) genom ett utskov kan<br />
beräknas utifrån ekvation 1 ():<br />
Ekvation 1:<br />
Utskovsflöde = c × B × a × (2g × Do) 0,5<br />
c = avbördningskoefficient (0,6 vid skarp<br />
kant; 0,75 vid strömlinjeformad)<br />
B = utskovets bredd (m)<br />
A = utskovsöppning, höjd över tröskeln (m)<br />
G = Gravitationskonstanten (= 9,81 m/s 2 )<br />
Do = Vattendjup över tröskeln (m)<br />
Exempel: Ett 1 m brett utskov har<br />
öppnats 0,2 m. Vattenytan ligger 0,4 m<br />
ovan tröskeln och tröskelkanten är skarp<br />
(= 0,6). Insatt i formeln ger det ett flöde på<br />
0,34 m 3 /s.