Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag 1.5 Synergier Sjöar och vattendrag existerar och fungerar inte isolerade i landskapet, snarare är de avrinningsområdets spegel – en funktion av alla aktiviteter uppströms. Flera andra miljökvalitetsmål berör och berörs av våra sötvatten, t.ex. miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv, Hav och kust i balans, liksom Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap. Arbetet inom vattenförvaltningen kommer i många fall att höja den ekologiska statusen i påverkade vatten i anslutning till områden som prioriteras enligt Levande sjöar och vattendrag. I dessa fall kommer vattenförvaltningen att utgöra ett värdefullt komplement till miljömålsarbetet och öka möjligheterna att uppnå syftena med detta. I andra fall kommer behoven av åtgärder enligt vattenförvaltningen och miljömålet att sammanfalla vilket kan innebära förstärkta incitament till insatser. Åtgärder inom ett område kommer ofta att ge positiv inverkan inom ett annat område. Exempelvis kan ett restaurerat vattenlandskap betydligt minska belastningen av närsalter till kust och hav. Samtidigt vandrar många av kustens fiskar upp i sötvatten för lek. Att återskapa vandringsmöjligheterna i sötvatten kommer därför att ge en artrikare och produktivare kustzon. I flera nordeuropeiska länder arbetar man med att restaurera vattenlandskapet utmed de stora floderna för ökad biologisk mångfald och minskad översvämningsrisk under mottot ”Mer utrymme för ytvattnen”. Om vattnen tillåts breda ut sig inom sina normala områden istället för att vara kanaler kommer risken för översvämningar nedströms att minska. Att skapa en mer divers och meandrande fåra och med naturliga kantzoner, bromsar vattnet och bidrar till att minska översvämningsrisken. Restaurerade vattensystem minskar radikalt flödeshastigheterna, ökar vattenmagasi- kapitel 1 4 neringen och dämpar därmed flödestopparna. Vattenlandskapsrestaurering är därmed en mycket viktig del av samhällets arbete i samband med den ökade risken för översvämningar på grund av det varmare klimatet. De ökade problemen med översvämningar är till stor del orsakat av negativ påverkan på vattenlandskapet, en påverkan som enkelt kan minimeras. Slutligen vill vi peka på synergieffekten med kulturmiljövården. Många kulturmiljöer längs vattendrag är inte inventerade eller kända. Genom restaureringsarbetet kommer dessa miljöer att uppmärksammas, beskrivas och beaktas. Restaurerade sötvatten kommer att ge ett mer diverst landskap med fler arter i livskraftiga populationer, renare hav, färre översvämningar och med tydliggjorda kulturmiljöer. Det är inte frågan om vad detta får kosta, utan frågan är om vi har råd att avstå. 1.6 källor och underlag Bergengren, J., Engblom, E., Göthe, L., Henrikson, L., Lingdell, P.-E., Norrgrann, O. & H. Söderberg, 2004. Skogsälven Varzuga-ett urvatten på Kolahalvön. Rapport Projekt Levande skogsvatten, WWF, 25 s. Bergman, P., Bleckert, S., Degerman, E. & L. Henrikson, 2006. UNK- Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten. Rapport Projekt Levande skogsvatten, WWF, 25 s. Malm Renöfält, B., Hjerdt, N. & C. Nilsson, 2006. Restaurering av vattendrag i ett landskapsperspektiv. En syntes från ”Second International Symposium on Riverine Landscapes”, 2004. Naturvårdsverket rapport 5565, 78 s. Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket 2007. Nationell strategi för restaurering av skyddsvärda vattendrag. Naturvårdsverket rapport nr 5746.
2 Vattenlandskapet Erik Degerman & Erik Törnlund 2.1 Vattnet i landskapet Av Sveriges yta utgörs hela 20 % av olika typer av sötvattenmiljöer (sjöar, vattendrag och våtmarker). Det råder ofta en begreppsförvirring om våtmarker. En våtmark är en mark där vatten en stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan. Vidare bör minst hälften av växtarterna vara hydrofila (fuktälskande). Våtmarker anses därmed internationellt även inbegripa grunda sjöar, vattendrag och stränder, dvs. ett vidare begrepp än det gängse svenska. Här särskiljer vi sjöar, vattendrag och fastmarksstränder från övriga våtmarker. Begreppet myr omfattar våtmarker som är torvbildande, dvs. där döda växter inte förruttnar helt på grund av de syrefria förhållandena i myren. Detta innebär att torv bildas. Myrar kan i sin tur indelas i kärr och mossar. En mosse är en våtmark vars vatten kommer enbart från nederbörd på mossen. Mossarna påverkas således inte av omgivande vattenlandskap. Därför är mossarna oftast näringsfattiga och har ett naturligt lågt pH. Torvskiktet ökar vanligen inte med mer än 0,5–1 mm per år. Genom årtusendena har dock flera mossar börjat höja sig över omgivningen på grund av torvbildningen. Kärr får vatten tillfört från omgivande marker. Beroende på jord- och bergarter i området kan kärren vara näringsfattiga (fattigkärr) till näringsrika (rikkärr). Fattigkärr finns ofta på hårdvittrad berggrund av t.ex. granit eller gnejs. Bottenskiktet i fattigkärren domineras av vitmossor (Sphagnum) och man ser ofta tuvull i fältskiktet. I områden med basisk berggrund finns rikkärr. Bottenskiktet domineras av brunmossor (ex. Scorpidium) och kalkkrävande orkidéer är vanliga, t.ex. flugblomster. Övergångsformer mellan fattig- och rikkärr är också vanliga, sk. intermediära <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Mängden sötvatten i landet Skattningar i NILS-projektet (Esseen m.fl. 2004) anger att längden vattendrag i Sverige kan vara ca 640 000 km. Därtill kommer sedan ca 890 000 km diken. Dikeslängden är alltså 1,4 gånger vattendragslängden! SMHI anger antalet sjöar (dvs. vattensamlingar på minst 1 ha) till 95 700. kärr. Kärr indelas ibland också efter hur mycket de lutar; topogena kärr (plana eller med lutning lägre än 3 %), soligena kärr (lutar upp till 8 %) samt backkärr (lutar ännu mer). Blandmyrar är områden med en mosaik av kärr och mossar. De är vanliga i mellersta och norra Sverige. Strandzonen, svämzonen, är området mellan lågvattenståndet upp till högvattenståndet. Stranden är bryggan mellan land och vatten, en artrik och produktiv övergångszon mellan ekosystem, en ekoton, som präglas av balansen mellan torka och översvämning, erosion och sedimentation. Strandzonen kännetecknas av att vara ett mycket föränderligt system, med snabba förändringar över tid med stor naturlig variation. Mänskliga försök att kontrollera flöden i vattendrag resulterar i en minskad utbredning av strandzonen och minskad variation i strandzonen. Stränderna kan indelas i strandsumpskog, strandäng, mader samt områden med vattenvegetation. Strandsumpskog översvämmas regelbundet och vanliga trädslag är al och glasbjörk och viden. Sumpskogar utvecklas ofta utmed oreglerade vattendrag. Maden är den våta delen av stranden 1 kapitel 2
Page 1 and 2: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 7 and 8: Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 11: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 62 and 63: forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65: arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?