Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
5 7 Fiskvägar<br />
Erik Degerman<br />
5.7.1 Vandringshinder<br />
i landskapet<br />
De flesta akvatiska djur och många växter<br />
behöver öppna vandringsvägar för att<br />
kunna sprida och fortplanta sig. Fiskars<br />
vandringar sker mellan lek-, uppväxt- och<br />
födoområden. Förflyttningar sker också för<br />
övervintring eller för att undvika tillfälligt<br />
ogynnsamma förhållanden. De mest<br />
extrema vandringarna företas av anadroma<br />
arter som lax eller katadroma arter som ål<br />
(se Faktaruta ). Arter med så stora krav på<br />
fria vandringsvägar, intakt konnektivitet,<br />
har drabbats hårt av alla dämmen.<br />
Vandringar bör kunna ske både longitudinellt<br />
(utmed vattendrag och inom vattensystem),<br />
lateralt (inom sjön och från<br />
huvudfåra till biflöden och åplan) samt<br />
vertikalt (till olika djup). Framför allt longitudinellt<br />
och lateralt har vandringshinder<br />
etablerats i form av dammar, kulvertar, kanaliseringar<br />
och homogena vassbälten eller<br />
annan onaturligt tät vattenvegetation.<br />
Fiskvägar är passager runt eller genom<br />
dessa hinder. När det gäller fiskars uppströmsvandring<br />
har fiskvägarna också ofta<br />
funktionen att minska vattnets energi för<br />
att möjliggöra uppströmsvandring. Fiskarna<br />
vandrar nämligen ofta vid hög vattenföring<br />
då nedströms vandring underlättas<br />
av den extra farten och uppströmsvandring<br />
underlättas av högre vattennivåer vid hinder.<br />
Dessutom medför högvatten att risken<br />
att observeras och fångas av rovfisk och<br />
andra rovdjur (predatorer) minskar.<br />
Beteckningen fiskvägar kan tyckas<br />
något oegentlig då inte bara fiskar nyttjar<br />
de öppnade vandringslederna. Namnet är<br />
dock så etablerat att det bibehålls istället<br />
för alternativ som akvatiska faunapassager<br />
eller liknande.<br />
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
När man förr rensade branta forsar på<br />
sten skapades ibland hinder som inte gick<br />
att passera på grund av den höga vattenhastigheten<br />
och avsaknaden av strömlä.<br />
Sådana områden kan åtgärdas genom<br />
biotopvård (Avsnitt 5.9) och behandlas ej<br />
vidare här.<br />
Självfallet ska naturliga hinder inte<br />
åtgärdas. Förr har man byggt förbi stora<br />
hinder. Det är dock ibland svårt att avgöra<br />
vad som är ett naturligt hinder, speciellt för<br />
fiskar där vissa individer kan ta sig förbi<br />
extrema hinder vissa år. Naturliga hinder<br />
av tillfällig karaktär (t.ex. brötbildningar,<br />
bäverdämmen, skred) bör kunna elimineras<br />
om det är viktigt för en hotad art, stam<br />
eller population, men generellt bör naturen<br />
ha sin gång. Vi kommer inte att behandla<br />
detta vidare.<br />
anadrom + katadrom = Diadrom<br />
Arter som reproducerar sig i sötvatten<br />
men vandrar till havet för att växa sig<br />
stora kallas anadroma. En typisk sådan<br />
art är lax, men också havsnejonöga och<br />
vissa populationer av öring, sik, harr, abborre,<br />
flodnejonöga m.fl. kan vara anadroma.<br />
Katadroma arter har vänt på steken. De<br />
reproducerar sig i havet, men kan växa<br />
sig stora i sötvatten. Ett typiskt exempel<br />
är den rödlistade ålen vars honor vandrar<br />
upp i våra sötvatten för tillväxt.<br />
Anadroma och katadroma arter kallas<br />
med ett samlingsnamn för diadroma,<br />
sådana som under livet växlar mellan lek<br />
och uppväxt mellan sött och salt vatten.<br />
101 kapitel 5
Change language