Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag 5.6.4 Miljöanpassade lågvattenflöden nedom kraftverksanläggningar Lagrum Ett minimiflöde är det minsta vattenflödet förbi eller genom ett kraftverk eller en regleringsdamm. Kraftproducenten är enligt MB skyldig att vid omprövning av tillståndet för vattenkraft utan ersättning tåla att vatten motsvarande mellan 5 % och 20 % av produktionsvärdet släpps förbi eller igenom kraftverket till förmån för fiskeeller naturvårdsintresset. De hittills gjorda omprövningarna har emellertid utmynnat i en praxis om 5 %. Detta gäller dock endast om det går att påvisa att det finns sådana naturvärden att detta krävs. Ofta finns emellertid behov av att långt mer än 5 % av vattenföringen släpps för miljövården. Allt överskjutande de 5 % får i så fall lösas in av staten eller annan intressent. Vattenföring utöver dessa 5 % har på detta sätt lösts in i Mörrumsån och Gullspångsälven. Det är inte realistiskt att förvänta sig att samhället kan gå in med medel för sådan inlösen annat än i speciellt skyddsvärda vattendrag. I MB har det införts en anmälningsplikt, som komplement till tillståndsplikten. Bortledande av vatten av högst 600 kubikmeter ytvatten per dygn från ett vattendrag, dock högst 100 000 kubikmeter per år behöver enbart anmälas till länsstyrelsen. Dygnsvärdet innebär en bortledning av 7 l/s, vilket kan innebära mycket för små vattendrag i regnfattiga områden. Speciellt om det finns flera bevattningsföretag utmed vattendraget kan vattenföringen helt förbrukas. Här föreslås därför att i vattendrag med höga naturvärden och liten vattenföring under sommarmånaderna kan anmälningslistan inte kan tillämpas och således måste verksamhetsutövarna söka tillstånd från miljödomstolen alternativt ordna sin vattenförsörjning på annat sätt än från dessa vattendrag. Länsstyrelsen har enligt den nya anmälningsplikten en möjlighet att förelägga verksamhetsutövaren att vidta försiktighetsmått eller söka tillstånd för kapitel 5 94 verksamheten enligt 11 kap. 9§ miljöbalken. Sammantaget innebär detta att det är upp till de enskilda länsstyrelserna att arbeta aktivt för att samordna bevattningsuttagen till rimliga nivåer. Vi fördjupar oss här inte i lagrum med mera för vattenverksamhet eller omprövning av givna tillstånd. För de intresserade hänvisas dels till Kapitel 3, dels till ”Tillsyn över vattenverksamhet”, Strömberg 2000 resp ”Omprövning av vattenverksamhet”, Naturvårdsverket 2007. Det kan dock konstateras att krav på minimitappning oftast saknas. Lågvattenföringen anses ofta vara det som begränsar flora och fauna i våra vattendrag och det råder delade meningar om hur stor den behöver vara för att upprätthålla ett fungerande ekosystem. Naturskyddsföreningen har för sin miljömärkning av el istället sagt att minimivattenföringen skall motsvara normal lågvattenföring, därmed ca 5–20 % av medelvattenföringen beroende på plats. Visserligen ger detta högre vattenflöden än enligt miljöbalken, men fortfarande ett väldigt statiskt flöde. Dagens lagrum och praxis vid tillämpning ger mycket litet utrymme för god ekologisk status i vattendrag med reglerad vattenföring. EU:s Ramdirektiv för vatten är infört i svensk lagstiftning och innebär att det krävs omfattande åtgärder för att uppnå de miljökvalitetsnormer som sätts upp för varje vattenförekomst. De åtgärder som behövs fastställs i ett åtgärdsprogram per vattendistrikt och kan exempelvis bestå av anläggande av faunapassager, förändrad minimitappning och restaurering av biotoper. Vi kan här konstatera att det idag inte finns fördjupad kunskap om miljöanpassade flöden i Sverige, och att ingen utveckling skett (Svensson 2004). Incitament för ett nationellt arbete finns dock (Renöfält och Nilsson 2005) och i maj år 2007 etablerades ett nätverk för utveckling av miljöanpassade flöden vid Swedish Water House. Läs mer på samt .
Vad kan göras inom befintliga ramar? De rekommendationer som ges här är föreslagna åtgärder och nivåer i skyddsvärda vattendrag. De utgör på intet sätt myndigheternas ställningstaganden. 1. Inlösen av fallrätt och utrivning av dammen. Detta är ekonomiskt möjligt bara för mindre vattensystem. Fallrätter har idag lösts in för några hundratusen kronor upp till ca 20 miljoner. I större system kan man tänka sig att lösa in del av fallrätten, t.ex. genom att ”köpa loss” vatten, såsom skett i Gullspångsälven. 2. Införande av minimitappning av vatten till torrfåror. Ibland är dessa de enda återstående strömhabitaten i utbyggda system. I många fall blir detta isolerade strömhabitat i en lång radda av regleringsmagasin, men i många vattensystem skulle stora naturvärden återskapas. Åtgärden torde kräva omprövning av vattendom eller frivilliga överenskommelser. Återföringen av vatten måste ofta kombineras med anpassad biotopvård för att samla och styra vattnet. Tillförsel av lekområden, lekgrus, är också nödvändig. 3. Förändring av befintlig minimitappning genom omprövning. Strävan bör vara att minimivattenföringen över tid minst ska motsvara naturlig lågvattenföring med naturlig dynamik för årstiden. Figur 4. Torrfåra nedom Lasele kraftverk i Ångermanälven. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag 4. För större älvar där huvuddelen av vattnet går i den gamla fåran kan det finnas möjlighet att så långt möjligt efterlikna den naturliga flödesregimen efter omprövning eller frivilliga avtal. Högre vårflöden, lägre vinterflöden och minimerad korttidsvariation är väsentliga faktorer för en bättre status. 5. I mindre vattendrag med minikraftverk bör kravet vara att ingen eller ringa korttidsvariation i flödet erhålls. Detta kan t.ex. erhållas om intermittent körning inte tillåts där flödet är tillräckligt för att medge kontinuerlig drift. Dessutom bör anordningar finnas som minskar risk för driftstopp, t.ex. galler eller länsar uppströms samt rörliga skovlar på turbiner. Återigen torde detta kräva omprövning eller frivilliga överenskommelser. 6. Prövning av vattenkraftutnyttjande som saknar fastställda villkor. Ett antal av de mindre kraftverken drivs av ”gammal hävd” utan att ha lagligförklarats. Dessutom finns det en mängd domar utan fastställd minimitappning. I regel är det ett tidsödande arbete att genomföra detta varför det fått avvakta. 7. För fiskvägar vid dammar och kraftverk finns det ofta skäl till att särskilt anpassa vattenhushållningen för att vandringen ska kunna fungera. Exempelvis kan det i en miljödom vara nödvändigt med villkor om att kraftverket måste stängas av helt under några dygn och allt vatten släppas genom dammen eller fiskvägen (s.k. klunktappning). En annan bra ide kan vara att ha ett villkor om att ”vatten som inte kraftverket förmår sluka” (s.k. överskottsvatten) ska i första hand släppas i fiskvägen. Under våren kan det för den utvandrande smoltens skull vid många kraftverk vara nödvändigt att stänga av verket och släppa vattnet genom dammen istället. 95 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?