Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag förändringar kommer att få så kallade kaskadeffekter i ekosystemet där habitatförändringarna eskaleras i förändringar av arter och processer. Cirka 100 djurarter och ca 15 kärlväxter antas idag hotade av vattenkraften (muntligen Birgitta Renöfält). 5.6.3 Miljöanpassade flöden Definition Definitionsmässigt kan miljöanpassade flöden sägas vara ”det flödesmönster och -kvantitet som krävs för att vidmakthålla en godtagbar ekologisk status”. Miljöanpassade flöden (ecological flows), eller ekologiskt hållbart flöde, är samhällets avvägning mellan de krav som finns för att tillförsäkra god ekologisk status i vattendrag och samtidigt gynna andra intressen (se mer i Renöfält & Nilsson, 2005). Det innebär att vattenkraftutnyttjande och bevattningsuttag kan fortgå, men att de måste ge utrymme för det naturliga vattenlivet och –dynamiken. Miljöanpassade flöden är därmed den nödvändiga nivån av flöden som krävs för ursprungliga och livskraftiga populationer, en avvägning mellan flera intressen där ingen får mycket, men alla klarar sig. naturlig flödesregim Vattenflödet kan karakteriseras av fem faktorer: • flödesmängd (mängd) • frekvens av olika flöden (frekvens) • varaktighet av olika flöden (varaktighet) • tidpunkt för olika flöden (tidpunkt) • förändringstakt vid flödesförändringar (förändringstakt). Dessa faktorer kan sägas beskriva flödesregimen. Det finns framtaget datorprogram som hjälper en att bedöma påverkan av vattenflödets fem komponenter utgående från dagliga flöden (ex. ). Läs mer i Richter m.fl. (1996, 1997). kapitel 5 92 Metodik för att bestämma miljöanpassade flöden För att bestämma det erforderliga miljöanpassade flödet har i praktiken tre angreppssätt använts: 1) Hydrologiska metoder 2) Habitatsimuleringsmetoder 3) Holistiska metoder. Hydrologiska metoder (1) baseras på flödesstatistik, ofta i form av månadsmedelvärden. Utgående från t.ex. fiskars behov eller hydromorfologi bestäms att en viss procent av medelvattenföringen krävs under lågvattenperioder för att vidmakthålla god status. Metoden är ofta använd internationellt för att bestämma minimivattenföring nedom kraftverksmagasin. Av tradition i Sverige har man vid vattenkraftutbyggnad försökt att få till stånd just ett sådant statiskt flöde, som åtminstone skulle kunna möjliggöra viss lekvandring, reproduktion och uppväxt för laxfiskar. Därmed har man dock lämnat alla övriga arter och processer därhän. De vattenkvantiteter som krävs för att vattendraget ska hysa en naturlig och produktiv fauna är endast framtagna för enstaka områden och oftast för laxfisk. Den klassiska modellen kallas ”Montana-metoden” (Tennant 1976). Den har utvecklats för amerikanska mellanvästern och baseras på skattningar från ett flertal system. Metoden fokuserar på vilka vattenkvantiteter som krävs som minimiflöden. I princip konstaterades att vid 60–100 % av medelvattenföringen (medel-Q) sommartid var systemet i utmärkt status. Vid 40 % av medel-Q ansågs statusen vara god och vid 30 % måttlig (”fair”). Nivån 40 % för god status har verifierats för kanadensiska laxälvar, där man också noterat att behovet av en god lågvattenföring vintertid är lika viktig som en god sommarlågvattenföring (Scruton & Ledrew 1997). Sådana fasta riktvärden tar dock ingen hänsyn till den variabilitet som krävs i flödet. Att ta hänsyn till kravet på variationer i flödet har utvecklats vidare i RVA-modellen (Range of Variability). Här arbetar
man ofta med flödesdata från opåverkade sträckor för att bedöma behovet av naturlig variation i flödet. Hill m.fl. (1991) har studerat flödesregimerna i Salmon River, Idaho, USA. De kom fram till vid jämförelse med naturliga förhållanden att det reglerade flödet inte fick förändras med mer än 10 % mellan två dagar. Habitatsimuleringsmodeller (2) baseras på att ett antal nyckelarters behov av flöden (och därmed vattenhastighet, djup och olika processer) får bestämma vilket flöde och flödesvariation som krävs. Ofta har dessa nyckelarter varit laxfiskar. Instream flow incremental methodology (IFIM) utvecklades på 1970-talet för laxfiskars behov (ex. Stalnaker 1979). Tyvärr har man sällan tagit hänsyn till de flöden som krävs för att vitalisera fåran, eller ens vad som krävs för att laxfiskar ska kunna genomföra hela sin livscykel. En del av IFIM, nämligen PHAB- SIM (PHysical HABitat SIMulation), har senare använts för att integrera effekten av flödet och tillgängligt habitat. Detaljerade fältundersökningar krävs för att kunna modellera effekten av olika flöden på vattenhastigheter och djupförhållanden. Utgående från goda förkunskaper om olika arters habitatkrav kan olika flödes effekter på mängden tillgängligt habitat undersökas. Idealt erhålls för varje flöde en WUA (weighted usable area); ett mått på hur stor del av vattendraget som kan nyttjas av arten eller rent av storleken av fisk. Ofta arbetar man med relativt korta segment, med en längd på ca 20 gånger vattendragsbredden. PHABSIM är därmed mest tillämpligt för studier nedströms enskilda vattenregle- <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag ringsställen. I och med att den naturliga flödesdynamiken inte vägs in är resultatet av begränsad användbarhet. PHABSIM är också platsspecifik och kostsam att ta fram. Dessutom tar den bara hänsyn till enskilda arter under korta perioder. En dynamisk modellering för flera arters och fårans behov överstiger vad våra modeller är kapabla till. Ansatser finns dock till att ta hänsyn till flödenas variabilitet. Holistiska metoder (3) har främst utvecklats i länder med vattenbrist, Sydafrika och Australien. Det är idé-baserade modeller som bygger på en avvägning mellan ekosystemets behov (ex ekologi, hydromorfologi) och samhällets behov, med den kloka insikten att båda dessa behov behöver jämkas för en fungerande miljö vilken utgör basen för ett fungerande samhälle. Även här finns olika metodologier utvecklade. Oftast tillsätts en expertgrupp som representerar olika intressen, t.ex. biologi, geomorfologi, hydrologi, vattenkraft etc. Denna diskuterar sedan fram en lämplig flödesdynamik. Ibland arbetar man uppifrån och drar successivt bort flöden för olika behov. Ibland arbetar man nedifrån, dvs. från ett noll-läge och lägger efterhand till de flöden som anses krävas för olika behov och processer. I ”building block methodology” (King och Louw 1998) arbetar man med fyra delar, byggstenar. Först fastställs ett nödvändigt minimiflöde för det akvatiska livet, därefter vad som krävs för att geomorfologiskt vidmakthålla vattenfåran. Som en tredje byggsten bestäms vad som krävs för att upprätthålla olika habitat och slutligen vad som krävs för migration av fisk. 93 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?