Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
förändringar kommer att få så kallade<br />
kaskadeffekter i ekosystemet där habitatförändringarna<br />
eskaleras i förändringar av<br />
arter och processer. Cirka 100 djurarter och<br />
ca 15 kärlväxter antas idag hotade av vattenkraften<br />
(muntligen Birgitta Renöfält).<br />
5.6.3 Miljöanpassade flöden<br />
Definition<br />
Definitionsmässigt kan miljöanpassade<br />
flöden sägas vara ”det flödesmönster och<br />
-kvantitet som krävs för att vidmakthålla<br />
en godtagbar ekologisk status”. Miljöanpassade<br />
flöden (ecological flows), eller<br />
ekologiskt hållbart flöde, är samhällets<br />
avvägning mellan de krav som finns för att<br />
tillförsäkra god ekologisk status i vattendrag<br />
och samtidigt gynna andra intressen<br />
(se mer i Renöfält & Nilsson, 2005). Det<br />
innebär att vattenkraftutnyttjande och<br />
bevattningsuttag kan fortgå, men att de<br />
måste ge utrymme för det naturliga vattenlivet<br />
och –dynamiken. Miljöanpassade<br />
flöden är därmed den nödvändiga nivån av<br />
flöden som krävs för ursprungliga och livskraftiga<br />
populationer, en avvägning mellan<br />
flera intressen där ingen får mycket, men<br />
alla klarar sig.<br />
naturlig flödesregim<br />
Vattenflödet kan karakteriseras av fem<br />
faktorer:<br />
• flödesmängd (mängd)<br />
• frekvens av olika flöden (frekvens)<br />
• varaktighet av olika flöden (varaktighet)<br />
• tidpunkt för olika flöden (tidpunkt)<br />
• förändringstakt vid flödesförändringar<br />
(förändringstakt).<br />
Dessa faktorer kan sägas beskriva flödesregimen.<br />
Det finns framtaget datorprogram<br />
som hjälper en att bedöma påverkan<br />
av vattenflödets fem komponenter utgående<br />
från dagliga flöden (ex. ). Läs mer i Richter m.fl.<br />
(1996, 1997).<br />
kapitel 5<br />
92<br />
Metodik för att bestämma<br />
miljöanpassade flöden<br />
För att bestämma det erforderliga miljöanpassade<br />
flödet har i praktiken tre angreppssätt<br />
använts:<br />
1) Hydrologiska metoder<br />
2) Habitatsimuleringsmetoder<br />
3) Holistiska metoder.<br />
Hydrologiska metoder (1) baseras på<br />
flödesstatistik, ofta i form av månadsmedelvärden.<br />
Utgående från t.ex. fiskars<br />
behov eller hydromorfologi bestäms att en<br />
viss procent av medelvattenföringen krävs<br />
under lågvattenperioder för att vidmakthålla<br />
god status. Metoden är ofta använd<br />
internationellt för att bestämma minimivattenföring<br />
nedom kraftverksmagasin. Av<br />
tradition i Sverige har man vid vattenkraftutbyggnad<br />
försökt att få till stånd just ett<br />
sådant statiskt flöde, som åtminstone skulle<br />
kunna möjliggöra viss lekvandring, reproduktion<br />
och uppväxt för laxfiskar. Därmed<br />
har man dock lämnat alla övriga arter och<br />
processer därhän.<br />
De vattenkvantiteter som krävs för<br />
att vattendraget ska hysa en naturlig och<br />
produktiv fauna är endast framtagna för<br />
enstaka områden och oftast för laxfisk. Den<br />
klassiska modellen kallas ”Montana-metoden”<br />
(Tennant 1976). Den har utvecklats för<br />
amerikanska mellanvästern och baseras på<br />
skattningar från ett flertal system. Metoden<br />
fokuserar på vilka vattenkvantiteter som<br />
krävs som minimiflöden. I princip konstaterades<br />
att vid 60–100 % av medelvattenföringen<br />
(medel-Q) sommartid var systemet<br />
i utmärkt status. Vid 40 % av medel-Q ansågs<br />
statusen vara god och vid 30 % måttlig<br />
(”fair”). Nivån 40 % för god status har<br />
verifierats för kanadensiska laxälvar, där<br />
man också noterat att behovet av en god<br />
lågvattenföring vintertid är lika viktig som<br />
en god sommarlågvattenföring (Scruton &<br />
Ledrew 1997).<br />
Sådana fasta riktvärden tar dock ingen<br />
hänsyn till den variabilitet som krävs i<br />
flödet. Att ta hänsyn till kravet på variationer<br />
i flödet har utvecklats vidare i RVA-modellen<br />
(Range of Variability). Här arbetar