Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Studier av öring i svenska skogsvattendrag antyder att minst 6 bitar per 100 m 2 vattendragsyta krävs. Detta är också i paritet med vad som krävs för bevarande av terrestra värden i skogslandskapet, främst i form av vedlevande insekter (se ovan). Genom försök har man också sett att det naturligtvis finns en övre gräns för hur mycket död ved det kan finnas innan faunan missgynnas, t.ex. minskade mängden coholax i höljor med mycket död ved för att laxen inte fick utrymme för sin normala födometod att stiga mot driftföda (Giannico 2000). För restaureringen gäller således att sikta på att återföra nödvändiga nivåer, men inte att gå längre innan ytterligare kunskap finns. 5.4.4 Val av trädslag och var hämtar man den döda veden? Barrträd är generellt hållbarare än lövträd i vatten. Barrträd håller från flera tiotals år till sekel. Speciellt tall kan hålla länge. Dahlström m.fl. (2005) fann vid undersökningar av ett biflöde till Ammerån att tall dominerade mängden död ved trots att tall idag var ovanlig utmed bäcken. Detta berodde på att tallen bevarades längre och de äldsta tallarna var från 1600-talet medan t.ex. de äldsta granarna var 100 år. Speciellt senvuxna tallar som dött stående och sedan torkats av sol och vind kan finnas kvar länge i vattnet. Nackdelen med barrträd är framför allt att barren är relativt toxiska initialt. Kring nyfallna granar och tallar brukar det inte samlas någon fisk. Denna period är dock ytterst ringa i relationen till denna döda veds livslängd i vatten. Vissa lövträd som ek och al bevaras också mycket länge i vatten, medan björk snabbt ruttnar bort. Naturligtvis är det också så att större (grövre) bitar finns kvar längre eftersom nedbrytningen sker vid ytan av veden. Större träd får en större volym relativt ytan. Samtidigt ligger säkert större bitar lättare kvar och påverkas därigenom mindre fysiskt. kapitel 5 60 Som ett ungefärligt riktvärde föreslås därför 6–12 bitar per 100 m vattendragslängd i jordbruks- och skogsvattendrag. I speciellt värdefulla partier där naturskogsförhållanden ska återskapas kan det krävas död ved i mängder om ca 12–20 bitar per 100 m. I rena naturvattendrag kan det finnas ca 20–70 bitar, men restaurering till dessa nivåer rekommenderas ej i nuläget. Reducera mängderna i fjällnära vatten, i vattendrag bredare än en trädlängd (10–15 m) och vid lutningar över 3 %. Reducera också mängderna i storblockiga områden där en varierad bottenstruktur redan finns. Ta inte levande träd i strandzonen (om inte t.ex. gran huggs undan för att gynna löv). Träd i strandzonen ska istället fylla sin funktion genom att tillföra skugga, löv och stabilisera marken. Det är bättre att ta helträd minst två trädlängder in i skogen från vattendraget (dvs. om man har markägarens tillåtelse). Ryck upp trädet med rötterna med hjälp av grävmaskin eller skotare. Rotsystemet blir en bra förankring (Figur 5). Man kan också använda vajerspel eller en traktor med frontvinsch för att dra ned träd till vattnet. Vid röjning, gallring och avverkning kan det bli stora mängder hyggesrester som faller i ytvattnen. Det är inte önskvärt att tillföra kvistar och ris, i alla fall inte mer än vad som naturligt tillförs. En generell riktlinje bör vara att ursprunglig död ved samt det grövsta hyggesmaterialet (stammar och grova grenar) kan lämnas kvar i vattendraget. I det fall åtgärderna inte sker i anslutning till ytvatten kan liknande grovt material användas för utläggning i vattendraget. Som nämnts tidigare ska man inte lägga i mycket barrbärande grenar på en gång eftersom de är toxiska initialt.
5.4.5 plats, utläggningsstrategi och metodik för förankring I naturliga vatten, såväl sjöar som vattendrag, ligger inte den döda veden i speciella mönster. Istället brukar ett virrvarr av träddimensioner, riktningar i vattendraget och platser förekomma. Ibland ligger den döda veden ovanför lågvattennivån, ibland på botten i den djupaste fåran, ibland halvvägs mellan land och vatten (se Figur 1 & 2). Detta har gjort att man förespråkat att endast släppa ned veden i vatten och låta den sprida sig självt i systemet. Vi kommer dock inte att kunna tillföra tillräckligt med död ved, speciellt inte de grova dimensionerna, varför nyttan av den ved som tillförs bör optimeras. Dessutom kommer konstgjord tillförsel att ske punktvis och inte kontinuerligt utefter vattendraget. Därför rekommenderas att död ved aktivt placeras i vattendrag och sjöars strandzon för att nå största möjliga restaureringseffekt (Hildebrand m.fl. 1997, Kail & Hering 2005). <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag I manualer om vattendragsrestaurering redovisas ofta ett mer ingenjörsartat mönster i hur den döda veden brukar läggas ut. Vi väljer trots allt att visa ett antal sådana exempel för att diskutera de olika effekterna olika utläggningsstrategier får (Figur 6). Amerikanska undersökningar har visat att ”digger logs”, dvs. hela träd som läggs ut i vattendraget och med rotsystemet kvar som förankring (Figur 5), var den mest kostnadseffektiva sättet att öka habitatdiversiteten för fisk i strömmande vatten (Olson & West 1989). Stockarna som lagts ut på detta sätt visade sig också finnas kvar länge. Stockar som lades ut i höljor (s.k. cover logs) gav liten förändring av habitatet, men gav goda ståndplatser för fisk. Dock låg de kvar bara halva tiden jämfört med stockar som förankrats i land (med olika vajersystem). Roni m.fl. (2002) rekommenderar förankring av den döda veden eftersom den då ger större hydrologisk funktion, t.ex. genom att gräva höljor. Figur 5. Hela tallar som ryckts upp och lagts i strandzonen vid Skravelforsen i Gargån, Västerbotten, inom arbetet med återställning av Pite- och Vindelälven. Rotsystemet förankrar dem i strandzonen. Det hela liknar träd som stormfällts. Notera att de lagts med en sned vinkel nedströms för att inte samla på sig skräp. För säkerhets skull kan man kila fast stammarna mellan eller under stenblock. Träden utlagda sommaren 2006. Plats: 725784-159720, karta 24 H. 61 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 102 and 103: Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?