Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Kantzoner på 10 m bredd kan optimalt reducera mängden avrinnande ytvatten med 40–100 %, partiklar med 20–100 %, mängden fosfor med 40–70 %, mängden kväve med 10–60 % och mängden organiska miljögifter med 40–100 % (ex. Large och Petts 1996, Patty m.fl. 1997, Bergquist 1999). sade vattnet ökar erosionen och de massor som spolas bort från kanterna måste sedan grävas bort från vattendraget nedströms eftersom de dämmer i nya områden. Från första spadtaget skapas en ond cirkel som kräver ständigt nya ingrepp. Om vattendraget åter meandras (se Avsnitt 5.10) och en kantzon etableras bryts cirkeln. Etablering av skuggande träd i kantzonen minskar igenväxningsproblemen genom att vattenvegetationen minskar och därmed också ansamlingen av sediment i vattenfåran (se stycket om plantering av buskar och träd ovan). En annan viktig filterfunktion för kantzoner i jordbrukslandskapet är att de skapar en buffertzon mellan ytvattnen och kemikaliebehandling av åkermark. Användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket ökar räknat som antalet doser per hektar. Starkare och effektiva medel gör dock att förbrukningen räknat i ton minskar. Rester av bekämpningsmedel är vanliga i jordbruksvattendrag. Flera av de bekämpningsmedel som används påverkar negativt reproduktionen hos laxfiskar (läs mer i Wivstad 2005). Skyddszon mot skogsbruk Som en tumregel verkar 15–40 m kantzon krävas vid ordinära förhållanden för att minska de negativa effekterna av skogsbruk (ex. Large och Petts 1996, Palone och Todd 1997, Bergquist 1999, Henrikson 2007, Nyberg och Eriksson 2001, Degerman & Nyberg 2002, Hylander 2004). Skulle marken vara speciellt känslig (t.ex. fuktiga och blöta marker, finkorniga jordar, samt områden med hög lutning) bör bredden ökas för att undvika transport av minerogent och organiskt material ut i ytvatten. Likaså bör bredden vara utökad om vattendraget är speciellt känsligt, t.ex. genom förekomst kapitel 5 38 av erosionskänsliga arter, eller har höga naturvärden. Härtill kommer sedan att kantzonen i sig kan ha stora naturvärden som påverkar utformningen. Kantzonen får effekter även på artrikedomen i vattnet. Undersökningar har visat att områden med intakt kantzon har högre täthet av havsöring än andra områden (ex. Eriksson 2001). Studier av fiskfaunan i 283 olika avsnitt av skogsvattendrag visade att artantalet var signifikant högre i vattendrag som hade en skyddszon (5–40 m) jämfört med dem som saknade skyddszon mot hygge (Markusson 1998). Under 2000-talet har kvicksilverläckage från skogsmark i samband med skogsbruksåtgärder uppmärksammats. Skogsbruksåtgärder som på något sätt påverkar omsättningen av markens mårlager, t.ex. avverkning, markberedning, körning och dikning, ökar vanligen också utflödet av humus (organiskt material) i vattnet. De metaller som finns bundna till humusen, t.ex. kvicksilver (Hg) och metyl-Hg kommer då att transporteras med humusen ut i sjöar och vattendrag, där de riskerar att via näringskedjor ackumuleras i rovfisk, t.ex. gädda. Höga halter av metyl-Hg finns framförallt vid bäck- och myrkanter där syrebrist tidvis uppstår (Skyllberg 2003), varför dessa områden är extra känsliga för påverkan som kan medföra läckage. Enskilda studier av körskador i fuktiga partier i anslutning till vattendrag pekar på effekter i form av kraftiga och långvariga förhöjningar i läckage av metyl-Hg. I en sammanställning över befintlig forskning (Bishop & Åkerblom, 2006), samt i ett ännu opublicerat internationellt konsensusdokument av Bishop m.fl. kring skogsbruk och dess påverkan i form av läckage av Hg och metyl-Hg dras slutsatsen att i genomsnitt 25 % av fiskars kvicksilverinnehåll är orsakat av åtgärder knutna till föryngringsavverkning. Om körning och drivning i samband med gallring också påverkar i motsvarande omfattning är bidraget från skogsbruk förmodligen kring 40–50 %. För att motverka transporten av kvicksilver och metylkvicksilver från mark till vatten har kantzonerna troligen en viktig funktion att fylla. Åtgärder som minimerar markskador i fuktigare områden samt motverkar uttransport av organiskt material (sediment)
till sjöar och vattendrag anges idag som lämpliga åtgärder för att minska skogsbrukets bidrag till läckaget av Hg och metyl-Hg (Bishop & Åkerblom, 2006). Skyddszon för bevarad flödesregim Kantzonerna kan minska avrinningen och flödestopparna framför allt om kantzonerna är trädbevuxna och omfattar våtmarksområden längs vattendragen. För att uppnå effekter på avrinningen krävs därför helst att kantzonerna beskogas genom trädplanteringar i jordbrukslandskapet och naturlig föryngring på skogsmark samtidigt som våtmarker bevaras eller återskapas inom och i anslutning till kantzonerna. Hur bred kantzonen behöver vara för att nå effekter på avrinningen finns det inga uppgifter om, men ju bredare zon desto större blir effekten. Skyddszon mot erosion och sedimenttransport Svenska studier har visat att kantzoner på 20 m utmed skogsbäckar inte alltid förmådde förhindra påverkan av sediment från kalhyggen vid finkorniga jordar och branta sluttningar (Nyberg och Eriksson 2001). Förmågan av kvarhålla sediment (sediment retentionen) ökar generellt med mängden buskar och träd. Skyddszoner med gräs på 9–25 m kan reducera mängden sedimentpartiklar som når vattendragen med 23–9 % (medianvärde 83 %; Bergquist 1999 ur Tabell 3). I skogsklädd mark var motsvarande värde för 5–50 m skyddszon 47–97 % (median 90 %). I de fall man avverkar träd i själva strandskogen kan förlusten av träd där ge förhöjd erosion av marken (Richmond & Fausch 1995), speciellt om man använder tunga maskiner vid arbetet. Nordamerikanska studier har visat att kantzonerna normalt behöver vara 20–30 m breda för att helt förhindra förhöjda sedimenttransporter i vattendragen (Corbett m.fl. 1978, Lynch m.fl. 1985). Vid brant marklutning och/eller förekomst av finkorniga och erosionsbenägna jordarter behöver kantzonernas bredd utökas ytterligare. Beskuggning (%) 60 50 40 30 20 10 0 -3 m <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Skyddszon mot hög vattentemperatur Bergquists (1999) litteratursammanställning visar att kantzonen bör vara 20–30 m bred, under förutsättning att zonen är beskogad till minst 60 %, för att effektivt förhindra höga vattentemperaturer och igenväxning i mindre vattendrag. Brazier & Brown (1973) samt Palone och Todd (1997) har fastställt att det krävs att 60–80 % av vattenytan är beskuggad (krontäckning i solbanan) för att undvika större förändringar av temperaturen i mindre vattendrag sommartid efter avverkning. I dagens svenska kulturskogar är det sällsynt att de mindre vattendragen (24 m 39 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 62 and 63: forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65: arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67: forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69: forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 102 and 103: Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?