Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 20 10 <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Figur 2. Oskuggade vattendrag växer ofta igen med högre vattenväxter om vattenhastigheten är låg och bottnarna mjuka. Speciellt riklig blir vegetation när tillförseln av närsalter är hög som här i övre delarna av Vramsån i Skåne. 0 N = 27 -10 kapitel 5 80 -12 244 -14 321 -16 316 -18 174 -20 Vattentemperatur (°C) 65 -22 12 >22- Figur 3. Tätheten av öring (beräknat antal individer per 100 m 2 vattendragsyta) på de lokaler där arten förekom avsatt mot vattentemperaturen vid elfisket i augusti. Avser endast inlandsvattendrag söder om Dalälven (Halldén & Degerman 2003). Medelvärde plus/minus 95 %-konfidensintervall angivet. 34 sträckor med trädbevuxna kantzoner (Rimkus & Vaikasas 2001). Orsaken är främst att träd stabiliserar marken bättre mot t.ex. slagregn och högvattensflöden varför den lokala erosionen minskar. Filter för näringsämnen Näringsämnet kväve är generellt tillväxtbegränsade för växter på land, medan fosfor är begränsande i sötvatten och troligen även i våra kustvatten. Kväve är vattenlösligt medan fosfor oftast förekommer bundet till partiklar (nästan 90 % av fosforn brukar vara partikelbunden). Fosforn kommer således ut till våra ytvatten främst i samband med hög avrinning och på grund av erosion. För att minska fosforläckaget är vegetationsklädda kantzoner idealiska. Vegetationen kvarhåller partiklarna. Kväve däremot tas främst om hand via växternas näringsupptag och denitrifikation (Avsnitt 5.2). Växterna bryts dock ned och en viss del av det växtbundna kvävet frigörs åter. Dock kan stora mängder kväve tas bort ur systemet genom skörd av gräs och annan vegetation i jordbrukslandskapet. I skogsmark bör emellertid inte uttag av skogsbränsle eller ved ifrån kantzoner göras, om det inte är i syfte att på sikt utveckla kantzonen mot mera lövinslag. Den viktigaste komponenten i naturlig kväverening är dock denitrifikation. Vid denitrifikation avgår kvävet som ofarlig kvävgas och växthusgasen lustgas till luften. Denitrifikation kan ske i flera våta miljöer. Kantzoner som översvämmas årligen är utmärkta miljöer för denitrifikation. Naturligtvis kan intakta kantzoner också minska tillförseln av humusämnen till vattnen. Modererar ljusförhållanden och vattentemperatur Beskuggningen av vattendrag har en avgörande betydelse för deras ljusklimat och vattentemperatur sommartid. I oskuggade vattendrag sker ofta en stark igenväxning med såväl undervattens- som övervattensväxter (Figur 2) och kraftiga ökningar av vattentemperaturen förändrar också livsvillkoren för vattenorganismerna.
En ökning av den normala vattentemperaturen med 1–3 ºC är tillräcklig för att radikalt förändra livsvillkoren för många vattenorganismer. Öring är en karaktärsart i mindre strömmande vattendrag. Dess optimala temperatur är ca 4–19 ºC (Cowx & Welcomme 1998) och dess övre toleranstemperatur är 22–24 ºC (Näslund 1992). Även om de kan överleva en kortare tid vid dessa temperaturer så utsätts de för stress. Vid en storskalig analys av SERS (Svenskt ElfiskeRegiSter) visade det sig att på de lokaler där öring förekom var det en tydlig tendens till minskad täthet per 100 m 2 med ökad vattentemperatur i augusti (Figur 3). Vattendrag som var varmare än förväntat utifrån deras läge och storlek hade signifikant lägre tätheter av öring. Det är sannolikt att flera av dessa vattendrag kan vara sådana där skuggande skog och buskar eliminerats. Måttlig skuggning från träd skapar vanligtvis en högre diversitet av växter, smådjur och fisk i småvatten och vattendrag än vid oskuggade förhållanden (Newbold m.fl. 1980, Olsson 1995, Gee m.fl. 1997, Markusson 1998). Bibehåller ett fuktigt mikroklimat Genom sparande av kantzoner bevaras ett lokalt mikroklimat omkring vattendragen som växter och djur är anpassade till. Det gäller speciellt kantzoner i raviner i både skogs- och jordbrukslandskapet. I åkerlandskapet kan den vindskyddande effekten av en kantzon också förhindra att lätta jordar torkar ut och blåser bort. Tillför organiskt material Strandvegetationen och övrig vegetation i kantzonen tillför vattendragen näring i form av löv, barr, gräs, annan förna samt insekter och andra småkryp. Produktionen av lövförna är högre i strandzonen än i omgivande ekosystem. Dessa löv, och andra växtrester, utgör basen för födokedjorna i skuggade vattensystem med ringa egen växtproduktion (Kapitel 2). Lövinslag utmed stränderna har visat sig öka artrikedomen av fisk i svenska skogsbäckar (Markusson 1998, Nyberg och Eriksson 2001). Även tätheten av så vitt skilda arter som öring, lake och simpor ökade med ökat inslag av löv i kantzonen (Markusson 1998). <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Kantzonens produktion av död ved har en mycket stor betydelse för vattendragens funktion, produktion och biologisk mångfald, främst genom att död ved skapar en varierad miljö i vattendragen (läs mer i Avsnitt 5.4). Med ökad förekomst av död ved ökar också tätheten av öring i vattendragen (Degerman m.fl. 2004). Strandvegetationen och nedfallet av död ved har ofta en större betydelse för fiskförekomsten i flacka och slätbottnade avsnitt än i branta och grovblockiga avsnitt (Moore & Gregory 1989). Utgör en artrik livsmiljö I kantzonen mot vattendrag och sjöar har de regelbundna översvämningarna skapat speciella förhållanden för ett rikt växt- och djurliv. Särskilt växternas artrikedom är hög i kantzonen, speciellt i strandzonen. Inemot 100 kärlväxtarter kan påträffas utmed en 200 m lång strand längs de större Norrlandsälvarna (se Zinko 2005). Artrikedomen blir hög om översvämningar för med sig näringsrika sediment samtidigt som habitatet är varierat. Artrikedomen av mossor är dubbelt så hög i skogsstränder utmed bäckar (bäckskogar) än i omgivande skog (Dynesius 2001). Kantzonerna längs vattendragen kan jämföras med skogsbryn i jordbrukslandskapet, båda är ekotoner. När det gäller ryggradsdjur och fåglar är artrikedomen här betydligt större än inne i skog eller i åkerlandskapet (Berg 2002). Kantzonen mot vattnet hyser på samma sätt en mångfald arter av t.ex. insekter, groddjur, fåglar och däggdjur. Glest bevuxna stränder som översvämmas regelbundet är en viktig livsmiljö för flera strandinsekter, t.ex. jordlöpare och steklar. Utmed vattendrag är gamla träd med hål (hålträd) lämpliga för t.ex. stare, knipa, storskrak, skogsduva och hackspettar (t.ex. vitrygg, gröngöling, göktyta och större hackspett). Strandbrinkar och nipor kan ge goda boplatser för backsvala och kungsfiskare. Strandskogar, såväl utefter vattendrag som sjöar och våtmarker, utgör också viktiga spridningskorridorer för fågel, fladdermöss, utter, bäver och även rent terrestra däggdjur som räv och vessla. 35 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 62 and 63: forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65: arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67: forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69: forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?