NYHETSBREV - Centrum för Jungiansk Psykologi

NYHETSBREV 

Nr 42 December 2006 

Några rader ... 

NÄR BLIND TRO 

ERSÄTTER SÖKANDET 

Ibland får jag en känsla av att det självständiga tänkandet är utrotningshotat. 

Vi låter oss styras av vad vi ”känner”, ofta baserat på naivt önsketänkande 

eller dunkel intuition. Eller också lånar vi av det redan färdigtänkta, sådant 

stoff som är ”politiskt” rätt i något hänseende. 

Men visst fi nns det saker i vår omvärld som 

vi borde fundera närmare på. Vad tycker jag 

egentligen om det som jag möter under min 

dag? Är det verkligen så jag tycker, eller har 

jag bara av bekvämlighet anammat någon annans 

tyckande? Hur väl underbyggt är mitt 

ställningstagande i en viss fråga? Har jag tagit 

reda på tillräckligt för att kunna ta ställning? 

Varför inte??? 

Njaaa, man kan ju inte hänga med på allt…, 

säger någon. 

Det är naturligtvis en del av problemet. Det 

liksom bara blir för mycket av allting. Vi orkar 

inte hänga med. Och kanske skall vi inte ens 

känna oss skyldiga för det? Kanske är vi inte 

konstruerade för den värld som omger oss. 

Kanske har vi kroppsligen och själsligen inte 

ens förutsättningar för att hantera den kaotiska 

värld som omger oss. 

Jag kan tänka mig att maktlöshet är en naturlig 

reaktion och utifrån denna blir det naturligt att 

ta till sig ett redan färdigförpackat åsiktspaket, 

i synnerhet som sådana ofta marknadsförs 

tämligen tvärsäkert av olika åsiktsorganisationer 

inom politiska, religiösa, psykologiska 

eller andra ”branscher”. Vetande ersätts med 

tro och ju mera kategoriska trosimperativen 

är, desto tryggare känns det förmodligen. Tron 

kamoufl eras som vetande. Eller också skiftar 

vi fokus, bort från det obegripliga till sådant 

som upplevs som mera hanterbart, och kanske 

lever indirekt, via andra som ställföreträdande 

brottas med de starkt laddade sidorna av tillvaron. 

På så sätt kanske vi kan känna oss 

levande utan att behöva överge den bekväma 

TV-soffan. 

CJP NYHETSBREV 

ISSN 1652-2125 

Utges av CJP Centrum för Jungiansk Psykologi 

AB två ggr/år (juni och december). Upplaga 

5.000. Ansv. utgivare: Gunlög Raihle. 

CJP:s Julbok 2006 

Frånvarande fäder - förlorade söner 

(se sid 14) 

Att välja är svårt och för att valet skall vara 

ett genuint ställningstagande måste det vara 

förankrat i den egna värdegrunden. Och jag 

tror att det är någonstans här som problemet 

sitter. Hur skall vi som individer fi nna fram till 

våra egna värderingar, till en etik som har sin 

grund i vår egen personlighets djup, en moral 

som inte har kameleontiska egenskaper? 

Det är en individuell resa som kräver mycket 

av den resande, hårt arbete, hängivenhet till 

processen och absolut ärlighet gentemot sig 

själv. Men det är mycket som står på spel. För 

att citera C.G. Jung: 

/Vår civilisations överlevnad är/ beroende 

av att tillräckligt många individer 

förmår uthärda och hålla spänningen 

mellan motsatserna i sitt inre 

Och glöm inte att drömumgänget är en oundgänglig 

del av detta sökande. 

*** 

På Vintervägen bäddar just nu de 

fallande löven för höst, och vad kan väl 

vara ett bättre sällskap under de mörka 

vinterkvällarna än en god bok? 

Förläggare 

CJP NYHETSBREV nr 42 

ISSN 1652-2125 

(17:e årgången) 

Motion för själen 

(Erik Nisser) 

Sökandet efter mening 

3 

(James Hollis) 

Välj din saga! 

5 

(Gunlög Raihle) 

Den sårade manligheten 

6 

(Guy Corneau) 

Den sårade helaren 

7 

(M-C Lundeberg/H Raihle) 

Om Prozac, lycka och människans själ 

9 

(Ingela Romare) 

Det inre barnet 

12 

(Erik Nisser) 

Konfl ikt och transformation 

13 

(Daryl Sharp) 16 

Annonssidan 

Nytt från föreningar och 

18 

sällskap 19 

Öppna seminarieprogrammet 20-21 

Kurs- och seminarieledare 22 

DC-programmen 23 

Kalendarium för Vintervägen 29 24 

Nästa nummer av CJP:s Ny hets brev ut kom mer 

i juni 2007. Material som önskas infört måste 

vara CJP tillhanda senast den 20 april 2007. 

För insänt, ej beställt material kan CJP tyvärr 

inte ta något ansvar. Om retur önskas, måste 

porto bifogas. För innehållet i signerade 

artiklar svarar resp författare och de framförda 

åsikterna behöver inte vara representativa för 

CJP och/eller IDP. 

TIO-I-TOPP 

PÅ CJP:s BOKLISTA 

1/1 - 31/10 

1. I skuggan av Saturnus ( - ) 

2. Vid livets mitt ( 4 ) 

3. Gudinnorna inom oss ( 3 ) 

4. Jungiansk typologi ( 1 ) 

5. Gudarna inom oss ( 10 ) 

6. Bildspråket ( 7 ) 

7. Inannas resa ( 5 ) 

8. Farväl till Mumindalen ( 2 ) 

9. Osynliga partners ( 6 ) 

10. Syndabocken ( 9 ) 

Siffran inom parantes anger pla ce - 

ring en på Tio-i-topp listan 

per 30/4, 2006. 

1

Vintervägen 29 - hemvist för CJP Centrum för Jungiansk Psykologi och IDP Institutet för Drömpsykologi - har de senaste 

åren på nytt blivit ett ”händelsernas centrum” för alla intresserade av personlig utveckling i allmänhet och av jungiansk 

psykologi och drömmar i synnerhet. Inom ramen för det nya samarbetet mellan CJP och IDP Institutet för Drömpsykologi 

blommar kreativiteten och ett antal nya utbildningsprogram, förutom ett avsevärt utvidgat kurs- och seminarieutbud, 

har sett dagens ljus under den tid som gått. 

Vintervägen 29 i Solna, hemvist för CJP Centrum 

för Jungiansk Psykologi och IDP Institutet för 

Drömpsykologi. 

Vintervägen 29 har haft en central roll, 

åt mins to ne geografiskt, under de senaste 

15-20 årens jungianska utveckling i Sverige. 

Det bör ja de 1983 med att en av de då så få 

jungianskt orien te ra de, psy ko te ra peu tis ka och 

analytiska mot tag ning ar na i Sverige öppnade 

på Vin ter vä gen i Solna. 

Det fortsatte med att CJP Centrum för Jungiansk 

Psy ko lo gi bildades 1987 med Vin ter - 

vä gen som hemvist, följt av Svens ka C G 

Jung Stiftelsen året därpå. 

Två år senare, närmare bestämt i de cem ber 

1989, publicerade CJP sina första boktitlar, 

som var Konsten att överleva (Daryl Sharp), 

Andarnas återkomst (Janet O. Dallett) och 

strax därefter Osyn li ga partners (John A. 

San ford). Sedan dess har det blivit mer än 60 

tit lar som givits ut på CJP:s förlag. 

År 2000 fl yttar C G Jung Stiftelsen från Vinter 

vä gen, efter att ha funnits där i 12 år, och i 

stäl let inleds ett samarbete mel lan CJP och det 

ny bil da de IDP Institutet för Dröm psy ko lo gi. 

Inom ramen för detta samarbete erbjuds dels 

ett öppet kurs- och se mi narie pro gram och dels 

sammanhållna ut bild nings- och stu die pro gram. 

Det ”öppna” programmet är öppet för alla 

som är in tres se ra de av jungiansk psy ko lo gi, 

dröm psy ko lo gi, personlig utveckling och rela 

te ra de områden. Det öppna pro gram met är 

hu vud sak li gen förlagt till veckoslut för att göra 

pro gram met tillgängligt även för till re san de. 

De sammanhållna ut bild nings pro gram men 

be står f.n. av DC-programmet, d.v.s. ut bild - 

ning en till dipl drömcoach, det fördjupade 

stu die pro gram met i den kinesiska visdomstexten 

I Ching samt seminarieserien ”Per son lig 

ut veck ling på jungiansk grund”. 

På Vintervägen ryms, förutom bibliotek och 

2 

VINTERVÄGEN 29 

ett centrum för personlig utveckling på jungiansk grund 

de kurslokaler som visas på bild nedan, även 

en ateljé som ger utrymme för den bildliga 

ge stalt ning en. Ateljén kan disponeras även 

ut an för kursprogrammet, men färg och annat 

ma te ri al håller man med själv och att boka tid 

i förväg är en nödvändighet. 

I biblioteket fi nns drygt 1000 volymer med 

an knyt ning till psy ko lo gi, mytologi, religion, 

al ke mi och folksagor. Den psy ko lo gis ka 

lit te ra tu ren har huvudsakligen jungianska 

för teck en, men även andra riktningar förekommer. 

Jungs samlade verk, och några av Freuds, 

tar ganska stor plats på hyllorna, liksom en del 

upp slags verk av mera allmän karaktär. Biblioteket 

fung e rar som ett referensbibliotek, 

d.v.s. böckerna studeras på plats, eftersom 

det ännu inte fi nns ad mi nis tra ti va resurser 

för utlåning. 

CJP:s bibliotek, ”Röda rummet”, används också 

som grupparbetsrum i samband med CJP:s/IDP:s 

kurser och seminarier. 

Lilla och stora kurslokalen syns på bilderna 

ned an och ovan t.h. I anslutning till lilla 

kurs lo ka len fi nns ett pen try med bl.a. mikro 

vågs ugn, som kurs del ta gar na har till gång 

till för att göra i ord ning sina mål ti der un der 

veck o sluts kur ser na, samt kyl/frys. 

Lilla kurslokalen, med plats för 9-11 personer, och 

med angränsande pentry. 

”Stora kurslokalen” som vi här ser hälften av, 

kan möbleras efter behov och på bilden har vi 

förberett för en bildgrupp på 12 personer. 

Enligt den tradition som ut veck lats öppnas 

dör rar na till Vin ter vä gen 29 en halvtimma 

före kurs start för att ge plats för vad som har 

kom mit att kallas ”kaffe med försnack”. 

Naturligtvis fi nns patientmottagningen kvar 

på Vin ter vä gen, även om den i dag hu vud - 

sak li gen används för hand led ning i olika 

for mer. 

Vintervägen 29 är, trots all sjudande aktivitet 

under dess tak, även en oas för vandraren som 

kan behöva en stunds vila och ved er kvick el se, 

eller en mötesplats för kravlös dis kus sion, 

t.ex. vid Onsdagsklubbens träffar som i regel 

äger rum den första onsdagen i varje månad 

under terminerna. För hopp nings vis kan även 

du fi n na något av intresse på Vin ter vä gen 29. 

Väl kom men! 

Gunlög Raihle 

”Stora kurslokalens” andra halva har sam ti digt 

möblerats för en gruppdiskussion under bekväma 

former. 

Om du kontinuerligt vill följa vår verksamhet 

kan du gå in på vår hemsida 

www.cjp.se 

eller meddela din e-post adress till 

kursinfo@cjp.se

Erik Nisser, fil kand och 

översättare, är CJP/IDPs 

kursadministratör. Seminarieledare 

inom områdena 

drömpsykologi samt symbolik 

och symbollära. Ämnesansvarig 

för området 

symbolik och symbollära. 

Jag ska erkänna att jag fortfarande tycker 

skämtet är riktigt roligt. Det fångar en rätt 

typisk sida hos oss människor: där fi nns en 

god vilja att göra sådant som är bra för oss, 

men samtidigt en rastlöshet eller otålighet 

som lätt förvänder alla goda avsikter i deras 

motsats – kravet på snabba resultat gör den i 

och för sig goda avsikten destruktiv. 

Idag är kroppen mycket på tapeten, och det 

med skäl eftersom den uppenbart far illa i vårt 

moderna samhälle. Vi sitter still för mycket, 

stressar för mycket, äter osunt och sover för 

lite. Det gäller självklart inte alla, men ändå så 

många att problemen stöts och blöts i media 

närmast dagligen. 

Forskarna varnar för den skenande ökningen 

av övervikt bland barn och ungdom och media 

rapporterar ständigt om nya statistiska siffror, 

som ökar i fel riktning, och om expertisens råd 

för att vända den bekymmersamma trenden. 

De lösningar på problemen som föreslås är 

inte särskilt märkvärdiga utan handlar mest 

om att minska på stillasittandet (när det gäller 

barn och unga handlar det mest om att 

begränsa tiden med dataspel och TV-tittande, 

detsamma kanske gäller för de vuxna), att röra 

på sig lite mer, äta sundare (mer frukt och 

grönt, mindre sötsaker och animaliskt fett) 

och sova mer och bättre. 

Det är som sagt enkla lösningar. Men i realiteten 

verkar de ändå vara väldigt svåra att 

tillämpa. Frestelserna är många och vardagsstressen 

så stor att man inte orkar annat än att 

följa minsta motståndets lag. Och tar man sig 

i kragen och verkligen ger sig sjutton på att 

vända på skutan, då händer det lätt att man 

försöker lyfta sig i håret och går ut på tok för 

hårt – lite som i det inledande skämtet. 

”På väg mot en drömpsykologi” 

MOTION FÖR SJÄLEN 

av Erik Nisser 

I en serietidning som jag gärna läste som liten fanns en gång följande lustighet, som jag då tyckte var sanslöst 

kul: Seriens naiva ”dummerjöns” kommer fram till seriens alltid lika kloka, lärda och överlägset intelligenta gam 

och säger: 

- Jag har hört att det är bra att springa någon kilometer varje dag. 

- Javisst, motion är mycket nyttigt. 

- Ja, men att springa en kilometer varje dag verkar ju rätt tjatigt, så jag har en mycket bättre idé. 

- Så? Låt höra. 

- Jo, i stället för att spilla tid och springa 365 dagar på ett helt år, tar jag helt enkelt och springer 365 kilometer 

på en gång redan idag. Vi ses! 

Och så ränner han iväg och lämnar den kloka gamen med ett trött, mycket trött uttryck i sitt fågelansikte. 

Intressant är att det forskas rätt mycket i sömnens 

betydelse för vårt välbefi nnande. Man 

har kommit fram till att djupsömnen har oerhört 

stor betydelse för kroppens förmåga att 

återhämta sig från vakenlivets påfrestningar 

och stress. Den välgörande djupsömnen är för 

kroppen ungefär vad ett servicebesök innebär 

för en bil – här byts slitna delar ut, rörliga 

delar görs rena och smörjs upp, batteriet laddas 

om och tändstiften byts ut. Det sker en 

allmänt uppiggande ”rekonditionering” av 

oskattbart värde för vår fysiska hälsa, men 

även för vår psykiska förmåga, eftersom 

även hjärnans neurofysiologiska system får 

välbehövlig vila. 

”Drömmandet är alltså 

den psykiska gestaltning 

som löper parallellt eller 

samtidigt med den biologiska 

processen. Och drömmen som 

sådan, den som vi i bästa fall 

vaknar upp och har ett minne 

av, är just 

ett minne 

av den psykiska gestaltningen 

av den biologiska processen.” 

Forskningen har alltså funnit klara belägg för 

att djupsömnen inte bör försummas, och på 

grundval av resultaten ges rekommendationer 

för hur vi vanliga människor på bästa sätt ska 

värna sömnen: i sovrummet ska det vara mörkt 

och svalt och väl ventilerat med god tillgång 

på syremättad friskluft. Det ska vara tyst och 

får därför inte fi nnas för många elektroniska 

apparater, som även i stand by-läge surrar och 

”På väg mot en drömpsykologi” 

Under denna rubrik kommer vi att samla 

material, såväl nyskrivet som redan publicerat, 

som är relevant med hänsyn till den 

drömpsykologi som ligger till grund för 

CJP:s/IDP:s sätt att arbeta med drömmar. 

piper och lyser med diodlampor, samtidigt 

som de påminner om en stressig, elintensiv 

arbetsvardag. Vi själva ska undvika ansträngande 

mental eller fysisk aktivitet för nära inpå 

läggdags, inte äta för sent och helst inte döva 

oss med olika medel för att somna. 

Allt detta är utmärkta råd och alla är på det 

klara med sömnens välsignelser. Men underligt 

nog sysslar det mesta av sömnforskningen 

endast med djupsömnen. Det fi nns naturligtvis 

undantag, men det allra mesta görs just 

på djupsömnens område. Vad det beror på är 

oklart, men det fi nns ju en annan typ av sömn, 

REM-sömnen, där bland annat det gestaltande 

drömmandet sker, som tydligen inte är lika 

intressant för dagens sömnforskning. 

Kanske beror det mindre intresset för REMsömnen 

på att man framför allt vill veta mer 

om just återhämtningens mekanismer i kropp 

och själ. Faktum är nämligen att REM-sömnen 

är allt annat än stillsam. Aktiviteten under 

REM-sömn är tvärtom direkt febril, med stor 

energiåtgång och väldiga emotionella svall. 

Denna aktivitet har sin psykiska, mentala motsvarighet 

i drömmandet – drömmandet är den 

mentala representationen av den neurofysiologiska 

processen i hjärnan under REM-sömn. 

Drömmandet är alltså den psykiska gestaltning 

som löper parallellt eller samtidigt med den 

biologiska processen – och drömmen som 

sådan, den som vi i bästa fall vaknar upp 

och har ett minne av, är just minnet av den 

psykiska gestaltningen av den biologiska processen. 

Drömmen, som vi minns den, ligger 

forts nästa sid 

3

forts fr föreg sid: MOTION ... 

alltså fl era steg bort från själva den process 

som genererar drömmens bilder. 

Eftersom REM-sömnen är så ”störande” för 

den fysiologiska återhämtningen, tycks den 

ha fått lite dåligt rykte bland sömnforskarna. 

Det fi nns de som på fullt allvar hävdar att 

drömmandet är ungefär lika intressant och 

meningsfullt som magens kurrande efter en 

stadig måltid. Måltiden är det viktiga, gurglet 

i magsäck och tarmkanaler bara ett ovidkommande 

sidofenomen – överfört: djupsömnen 

är det viktiga, REM-sömnen bara ett slags 

hjärnans spasmodiska glödtändning. 

Men det har trots allt forskats en del i REMsömnen, 

och jag tänkte att vi skulle titta helt 

kort på några slutsatser som man tyckt sig 

kunna dra. Genom att med hjälp av mätsystem 

och diverse apparater studera vad som sker i 

hjärnan har man kunnat iaktta fl era ganska 

sensationella saker. Det kanske mest iögonenfallande 

är att de processer som äger rum 

under REM-sömn tycks ha tillgång till hela 

minnesbanken. Vi vet vilken begränsad tillgång 

vi har i medvetet tillstånd – men i detta 

omedvetna tillstånd är tillgången alltså totalt 

obegränsad. Samtidigt är det emotionella systemet 

aktiverat i osedvanligt hög grad, vilket 

delvis förklarar varför REM-sömnen är så energikrävande 

och allt annat än ”vilsam”. De 

instanser i hjärnan som svarar för dimensionerna 

tid och rum är frånslagna, vilket innebär 

att den fysiologiska processen är frikopplad 

från tidens och rummets begränsningar eller, 

om man så vill, bestämningar. Parallellt med 

detta är även de instanser som svarar för logisk 

följdriktighet, kausala samband och realitetsprövning 

frånslagna, och mottagligheten för 

yttre stimuli är kraftigt begränsad samtidigt 

som signalerna till det motoriska systemet är 

blockerade. 

Det här innebär att REM-sömnens processer 

är mycket laddade, med hög spänningsnivå, 

och att den psykiska gestaltningen, alltså 

själva drömmandet, är fullkomligt fritt till 

både innehåll och form. Med andra ord är 

kreativiteten i gestaltningen så stor den bara 

kan bli – vilket man väl utan vidare kan 

medge, häpen som man ofta blir över somliga 

drömmars helt osannolika kombinationer av 

minnen och bilder. 

Men vad tjänar då denna oöverträffade frihet 

till? Vad fyller drömmandet för funktion? Man 

skulle kunna säga att drömmandet är allt annat 

än den ”glödtändning” vi talade om ovan. Det 

handlar snarare om ett slags ”testkörning” av 

motorn, med urkopplad växel, för motorns 

egen skull. En process av förhöjd aktivitet 

för att säkerställa förmågan till vanlig, ordinär 

aktivitet. 

Det visar sig nämligen att drömmandet stödjer 

utvecklingen av vår minnesförmåga och 

underlättar en mer effektiv minneslagring i 

enlighet med associativa principer – minnen 

lagras efter ”likhet” i någon mening, vilket 

också är intressant i så måtto som drömmarna 

opererar med symboliska bilder som 

4 

i allt stödjer sig på ”likhetens” princip. Med 

stöd i drömmandet sker en kraftig utveckling 

av inlärningsförmågan – det är som om vi i 

REM-sömnen upprepar och varierar olika 

existentiella situationer, i vid mening, för att 

bättre lära oss bemästra dem. Det tjänar på 

samma gång till att befästa och rentav utveckla 

jag-upplevelsen och medvetenheten. Drömmandet 

”leker” med potentiella situationer 

och reaktioner som ett slags förberedelse och 

träning inför vakenlivets utmaningar. På så sätt 

stödjer drömmandet vår anpassning till yttre 

realiteter och inre förutsättningar. Vilket låter 

som ett eko av Jungs tanke att drömmandet gestaltar 

psykets kompensatoriska strävan efter 

balans (psyket som självreglerande system) 

och större helhet (individuation). 

Det här är alltså en kort sammanfattning av 

vad forskningen inom REM-sömn, drömmande 

och drömpsykologi har kommit fram till. 

Vi vet att alla forskningsresultat är tentativa 

till sin karaktär och det fi nns inget som säger 

”Spontana nattdrömmar är 

aldrig medvetna skapelser, 

tvärtom är drömmar de kanske 

mest genuina produkterna 

av det omedvetna – helt 

”obesmittade” av medvetna 

intentioner. 

Drömmandet innebär ett 

ständigt ”upplockande” 

av de delar som saknas för 

en fullständig medveten 

orientering i syfte att balansera 

den medvetna attityden. ” 

att detta skulle vara den yttersta ”sanningen”. 

Man kan bara vänta sig att teorierna och resultaten 

kommer att omformuleras fl era gånger 

om i framtiden. Men friheten i drömmandet 

och den oerhörda graden av kreativitet kommer 

vi inte ifrån, inte heller att drömmandet 

påverkar minneslagringen – vilket får omedelbara 

konsekvenser för själva vårt sätt att 

uppfatta verkligheten. 

Nattsömnen är alltså ett dubbelt fenomen. 

Å ena sidan den djupaste tänkbara vila och 

återhämtning i djupsömnen, å andra sidan 

den mest febrila aktivitet i REM-sömnen. Till 

vardags brukar vi få rådet, när det gäller att 

vårda eller förbättra vår hälsa, att både se till 

att få fullgod vila och att röra på kroppen och 

anstränga oss. Hälsan är beroende av en sund 

blandning av förhöjd aktivitet och fördjupad 

passivitet. Båda dessa ytterligheter fi nns med 

oss också i sömnen, och ett balanserat råd vore 

väl därför att vårda oss om bådadera. Å ena 

sidan se till att vi får den djupsömn vi behöver 

och, å den andra, att intresserat ta hänsyn till 

REM-sömnens kreativa produkter sådana vi 

minns dem – alltså till drömmarna. 

Men med avseende på vår psykiska hälsa har 

vi samma benägenhet som dummerjöns i det 

inledande skämtet, han som ville avverka hela 

årets träning på en enda dag. Mer än någonsin 

är tid en skriande bristvara. Vi har svårt att 

hinna med allt vi vill, vi har till och med svårt 

att hinna med i den rasande utvecklingen i vakenvärlden. 

I en alltmer globaliserad värld går 

allt så mycket fortare. Så när vi ger vår dyrbara 

tid åt något, då vill vi ha snabba, ja, omedelbara 

resultat. Somliga har kallat det för en 

”patriarkal” inställning, en attityd som enögt 

siktar till resultat och mål, utan särskilt mycket 

hänsyn till faktiska resurser. Det är något vi 

ser överallt, på alla nivåer av tillvaron. Och de 

som talar om en ”patriarkalt” ensidig attityd 

efterlyser också en mer ”matriarkal” hållning, 

som bygger på värden som tålamod, hänsyn, 

långsiktighet och relation. Den matriarkala 

attityden vet att det tar tid att lära sig att gå 

på pottan, att de till synes allra enklaste färdigheter 

behöver ständig övning för att utvecklas 

till just färdigheter. Med en sådan hållning blir 

det lättare, mer givande och mycket mindre 

frustrerande att ta sig an sin egen ofullkomlighet 

och se den som en potential snarare än 

som en brist. På sätt och vis är det frestande 

att se själva drömmandet som en ”matriarkal” 

aktivitet: här sker en oförtruten, lekfull övning 

med våra givna resurser, en fantasifull och, 

som det känns ibland, överlägset intelligent 

potträning. Drömmandet blandar obekymrat 

högt och lågt, eftersom det högsta värdet för 

psyket verkar vara helhet. 

Då gäller det att medvetet kunna inta en motsvarande 

hållning till drömmandet och ta emot 

det som bjuds med lekfull håg och inte genast 

avkräva drömmarna ”mål” och ”mening”. Att 

följa drömmarna är att följa själens långsiktiga 

och sällan snörräta växt. Och denna växt sker 

hela tiden, ungefär som trädet lägger årsring 

på årsring kring sin kärna. Själen är en ständig 

samling av processer, som det är värt att 

umgås med i en fortlöpande mening. På så 

sätt kan man undgå dummerjönsens misstag 

att bara någon gång då och då, när det passar 

en själv, pressa själen på mening. 

Erik Nisser 

Förlängd ansökningstid till 

DC-PROGRAMMET 

2007-2009 

Nästa utbildning till dipl drömcoach 

IDP startar i februari 2007. Då alla som 

önskar anmäla sig inte haft möjlighet att 

delta i något av de obligatoriska introduk 

tionsseminarierna kommer ett extrainsatt 

seminarium att äga rum den 20-21 januari. 

Med anledning av detta har sista dag för 

anmälan till DC-programmet fl yttats fram 

till den 22 januari. 

Det extrainsatta obligatoriska introduktionsseminariet 

börjar lördagen den 20 

januari kl 11.00. Bindande anmälan till 

seminariet senast den 10/1 till 08-830 700 

eller per e-post till ks226-07@cjp.se. För 

info ring 08-830 700.

SÖKANDET EFTER MENING 

James Hollis, PhD och 

jungiansk analytiker, är 

välkänd för svensk publik 

genom sina böcker ”Vid 

livets mitt”, ”I skuggan 

av Saturnus” och ”Myten 

i våra liv”. Inom kort 

kommer två nya titlar ut 

på svenska”Förälskad i 

Kärleken” och ”I själens 

träskmarker”. 

av James Hollis 

Det fi nns i vår västerländska kultursfär en allmän föreställning, eller kanske snarare en återkommande illusion, om att 

livets mening består i att uppnå lycka. I USA:s författning utlovas storstilat ”liv, frihet och strävan efter lycka.” Vem 

av oss längtar inte efter att någon gång nå fram till den solbelysta äng där vi kan vila ut och åtminstone för en tid leva 

bekymmerslösa och lyckliga? 

Men naturen, eller ödet eller gudarna, tycks 

ha andra planer för vår räkning, planer som 

ideligen sätter stopp för dessa slags fantasier. 

Klyftan eller den bristande överensstämmelsen 

mellan det vi längtar efter och de 

begränsningar vi lever och lider under har i 

alla tider sysselsatt tänkande västerlänningar. 

För Pascal är vi blott bräckliga rön som alltför 

lätt kan mejas ner i ett likgiltigt universum 

men samtidigt också ”tänkande rön” som kan 

trolla med detta kosmos. 

Goethes Faust talar om de två själar som strider 

i hans bröst, den ena vill klamra sig fast 

vid detta snurrande klot, den andra längtar 

himmel och frihet. Nietzsche påminner oss 

om den dag då vi upptäcker och sörjer det 

faktum att vi inte är Gud. 

Den engelska författaren William Hazlitt 

konstaterar: 

Människan är det enda djur som både 

skrattar och gråter, ty hon är det enda 

djur som måste begrunda skillnaden 

mellan hur saker och ting är och hur de 

borde vara. (The Oxford Dictionary of 

Quotations, sid 243) 

Och Josef Knecht i Herman Hesses roman 

Glapärlespelet klagar: 

Ack, den som kunde bli en vetande!... 

Ack, om det funnes en lära som man 

kunde tro på! Allt är motsägelse, allt går 

förbi vartannat, ingenstans fi nner man 

visshet. Den ena tolkningen är lika god 

som den andra... Finns det då någon sanning? 

Finns det en äkta och giltig lära? 

Den veklagan som stiger upp ur klyftan mellan 

hopp och verklighet tycks aldrig vilja 

upphöra. Valet mellan att antingen stoiskt 

uthärda sin situation, reagera heroiskt på den 

eller gnälla över den förefaller vi betrakta som 

ett betungande men ändå oundvikligt öde. Den 

jungianska psykologin, och det disciplinerade 

personlighetsutvecklande arbete som denna 

vill befrämja, erbjuder emellertid ett annat 

alternativ, baserat på antagandet att livets 

mål inte är lycka utan mening. 

Vi må uppleva stunder av lycka, men de är 

övergående och kan varken frammanas genom 

viljekraft eller förlängas med hjälp av hoppet. 

Enligt såväl den jungianska psykologin 

som den rika religiösa och mytiska tradition 

som denna hämtar mycket av sina kunskaper 

och insikter ifrån, är det snarare så att det är 

”Valet mellan att antingen 

stoiskt uthärda sin situation, 

reagera heroiskt på den eller 

gnälla över den, förefaller vi 

betrakta som ett betungande 

men ändå oundvikligt öde. ” 

själens träskmarker, lidandets savanner, som 

utgör den jordmån och de sammanhang där 

upplevelsen av mening kan växa fram. En 

insikt som har djupa rötter i europeisk kultur. 

Redan Aischylos hävdade för 2 500 år sedan 

(i Agamemnon) att gudarna utfärdat ett högtidligt 

dekret om att vägen till visdom går 

genom lidande. 

Utan erfarenhet av lidande, som tycks vara en 

förutsättning för psykisk och andlig mognad, 

förblir en människa omedveten, infantil och 

beroende. Missbruk, ideologisk fanatism och 

neuroser fungerar mestadels som olika former 

av fl ykt från lidande. En av fyra nordamerikaner 

är anhängare av fundamentalistiska 

trossystem, vilket oftast innebär att de nöjer 

sig med förenklade, svartvita åsikter, ersätter 

andlig mångtydighet med en ledares tvärsäkerhet 

och är snara att projicera livets oundvikliga 

ambivalenser på andra, allt för att slippa undan 

den egna livsresans bördor. Ytterligare 25 till 

50 procent av befolkningen är missbrukare i 

någon form, vilket innebär att de tillfälligt 

lindrar sin existentiella ångest men blott för 

att konfronteras med den igen nästa morgon. 

Resten av befolkningen har valt neurosen, 

dvs. utvecklat olika former av betingade, 

förutbestämda, försvar mot livssmärtan. 

Det är det slags försvar som binder själen 

i repetitiva reaktions- och livsmönster och 

gör ens livsupplevelser mer bestämda av det 

förgångna än av nuet. 

Enligt ett gammalt talesätt är religionen till 

för dem som fruktar helvetet medan andlighet 

är till för dem som redan varit där. Om 

vi inte förmår att se i vitögat diskrepansen 

mellan det vi längtar efter och den verklighet 

vi lever i, om vi inte medvetet tar itu 

med vår personliga mognad förblir vi för 

evigt människor på fl ykt, eller i ett tillstånd 

av förnekelse, eller uppfattar oss som offer, 

sura och elaka såväl mot oss själva som mot 

andra. 

Enligt den jungianska psykologins grundtanke, 

motiv och praxis fi nns det inte någon 

solbelyst äng, inte heller något vilsamt och 

behagligt sovgemak; det som fi nns är snarare 

själens träskmarker där naturen, vår natur, 

vill att vi lever en stor del av vår levnad och 

där de fl esta av våra livs mest meningsfulla 

ögonblick gror. Det är i träskmarkerna som 

själen formas och smides, det är där vi 

konfronteras med inte bara livets gravitas 

(tyngd) utan också dess inneboende avsikter, 

dess värdighet och djupaste mening. 

Det var i sanning djupt ironiskt för läkekonsten 

att föreställningen om själen gradvis 

kom att urholkas i psykologins praxis. Det 

är nu ungefär hundra år sedan som Freud och 

Breuer publicerade sin Studien über Hysterie 

(1893). Det sena 1800-talets nervläkare 

blev tvungna att ta sig an de patienter som 

vare sig kunde fi nna tröst och förlösning i 

sina respektive religiösa traditioner eller bli 

friska med hjälp av den medicinska läkarvetenskapen. 

Någon vetenskap om själsliga 

lidanden existerade inte för de människor 

som i ökande utsträckning hamnade mitt i 

modernitetens sprickbildningar. 

Psykologin var, som C G Jung noterade, 

den av de s k samhällsvetenskaperna som 

utvecklades sist eftersom dess existensberättigande 

ditintills upprätthållits av de stora 

myterna och de mytskapande institutionerna. 

Det grekiska ordet för själ är psyche, som 

forts sid 10 

5

6 

VÄLJ DIN SAGA 

av Gunlög Raihle 

Författaren Laurens van der Post, född i Sydafrikas inre, bodde under en längre tid med Kalahari öknens folk, bl a för att 

han ville samla in och lära sig mera om detta ursprungsfolks sago- och mytskatter. Under månader försökte han få dem 

att berätta, men hans frågor möttes med oförstående blickar och förnekande av att några sådana berättelser över huvud 

taget existerade. Först efter det att han levt bland och lärt känna detta blyga folk, och när de hade accepterat honom som 

en pålitlig vän, fi ck han dela deras fascinerande berättelser om hur världen uppstått, hur den första människan blev till, 

hur djuren skapades och andra myter som utgjorde denna okända folkstams kollektiva kulturskatt. 

Gunlög Raihle har under många 

år varit chef för Stockholms 

stadsbiblioteks barn- och ungdomsavdelning. 

Numera är 

hon VD för CJP Centrum för 

Jungiansk Psykologi AB. 

Van der Post förstod så småningom varför 

bushmännen hade tvekat att dela sina berättelser 

med honom. De var nämligen övertygade 

om att deras sagor innehöll folkets själ 

och om någon fi ende kom i besittning av 

deras sagor skulle han kunna förgöra dem 

andligen. 

Så viktigt är alltså sagor och myter för ett 

ursprungsfolk. Men vartenda barn kunde ha 

sagt oss samma sak. För på nästan samma sätt 

relaterar folksagor till ett barns själ; de läker 

barnets ande och berikar dess fantasi. Jag 

kommer ihåg en gång när jag vid ett bokprat 

för en andraklass möttes av ett tjugotal stojande 

och oroliga barn och det var nästintill 

omöjligt att börja berätta om de böcker som 

jag tänkt presentera för dem. Vad göra? Någonting 

inom mig sa ”De behöver en saga”, 

så jag berättade om Hans och Greta och om 

den hemska häxan som lurades in i ugnen av 

de duktiga och påhittiga barnen. Skolklassen 

lyssnade och när jag berättat färdigt var barnen 

lugna och fokuserade. Sagan hade återfört 

dem till sig själva. 

Men folksagan talar inte bara till ursprungsfolk 

och till barn, utan till oss alla. 

Det fi nns olika sätt att se på folksagan. Vi kan 

ta på oss marxistiska glasögon, freudianska 

glasögon eller jungianska glasögon. Hur 

vi än ser på folksagan så tror jag att vi kan 

vara överens om att sagan innehåller olika 

livsaspekter: ondska - godhet, konfl ikter 

– lösningar eller befrielse – fångenskap. 

Det positiva i det budskap sagan förmedlar är 

att det alltid dyker upp någon form av hjälp när 

det ser som mörkast ut. Som jag ser det speglar 

sagan en enkel men också grundläggande 

struktur – själva grundprincipen i psyket. 

Det kan vara förklaringen till att folksagan 

fortfarande lever. Med jungianska glasögon 

berättar folksagan om en psykisk utveckling. 

Folksagans bildspråk talar direkt till det omedvetna 

och konfronterar oss indirekt genom att 

stimulera vår fantasi. Figurerna och de magiska 

händelserna speglar en allmänmänsklig 

sida av vår individuella tillvaro och påminner 

oss om behovet att nå en högra grad av helhet 

genom bättre ”självkännedom”. 

Världens mest kända folksaga går åtminstone 

tusen år bakåt i tiden och det är naturligtvis 

Askungen. Den tidigaste versionen av alla 

askungehistorier är antagligen från Kina, 

nedtecknad 850-860 e kr. Den tidigaste 

askungehistorien som hittats i Europa är La 

gata Cerentola (Spiskatten) som publicerades 

i Italien 1634. Det fi nns minst 700 askungehistorier 

samlade från hela världen och de har 

gemensamma detaljer, liknande struktur och 

samma budskap. 

Laurens van det Post tecknade ner muntliga 

Sommarvecka på Vintervägen 

DEN MENINGSSÖKANDE MÄNNISKAN 

med drömmen som ledstjärna 

10-14 augusti, 2007 

Fredag 10 augusti 

11.00 Den meningssökande 

människan (H. Raihle) 

13.00 Lunch 

14.00 Känsla och mening 

(E Nisser) 

16.00 Mening och mystik 

(M-C Lundeberg) 

17.00 Paus för refl ektion 

18.00 Min egen mening 


20.00 Avslutning dag 1 

Lördag 11 augusti 

09.00 Drömtimmen 


11.00 Etik, värde och mening 


13.00 Lunch 

14.00 Dröm, symbol, bild 

(E Shalit) 





Söndag 12 augusti 



13.00 Drömmen i mitt liv 

(gästföreläsning) 

14.00 Trädgårdsfest med 

ost-och-vin buffé 

SV05-07 Öppen sommarvecka, 

ca 27 tim. Seminarieledare: 

Marie-Claire Lundeberg, Erik 

Nisser, Håkan Raihle och Erel 

Shalit. Avgift: 3900:-/3100- 

Bindande anmälan senast 15/7 

till CJP tel/fax 08-830 700. 

berättelser från många platser i Afrikas inre, 

och bland dessa hittar vi ”Den hemlighetsfulla 

fl oden”, som påminner oss om Fru Holle, en 

folksaga som Bröderna Grimm tecknat ner, 

eller den svenska varianten som heter ”De 

två skrinen”. 

Sedan länge har jag fascinerats av hur folksagor 

från världens alla hörn ser ut att stamma 

från någon slags gemensam nämnare. De 

ingår i vårt gemensamma kulturarv – människans 

äldsta, konstnärliga ”litteratur” – och 

de kan vara ett stöd för oss när vi söker det 

allmänmänskliga perspektivet på vår livssituation. 

Under rubriken ”Biblioteket/Sök en 

saga” på vår hemsida hittar du embryot till en 

katalog över sagor med liknande tema. Du 

är välkommen med synpunkter, frågor och 

kompletteringar av katalogen. Du hittar oss 

på www.cjp.se. Välkommen! 

Gunlög Raihle 

Måndag 13 augusti 



11.00 Dialogen med sig själv 


13.00 Lunch 

14.00 Drömmens drama 

(E Shalit) 





Tisdag 14 augusti 



11.00 Från Gilgamesh till Jung 

(E Shalit) 

13.00 Lunch 

14.00 Dröm, bild och mening 



(avslutningstiden är 

ungefärlig)

”Frånvarande fäder - förlorade söner” 

DEN SÅRADE MANLIGHETEN 

av Guy Cornea 

De psykiska problem som senare generationers män upplever har faktiskt rötter som sträcker sig ända ned till den 

västerländska civilisationens grundvalar. Den skadade manliga identiteten är inte ett nytt fenomen. Från den stund då 

det dualistiska tänkandet gjorde sin entré, och kanske ändå tidigare, fanns det en separation mellan kropp och tanke, 

objekt och subjekt, natur och kultur. 

Guy Corneau, Ph.D. jungiansk 

analytiker, utbildad vid C 

G Jung Institute i Zürich, 

författare och föredragshållare, 

och numera verksam i Montreal, 

Kanada. 

Det manliga dilemmat kan naturligtvis inte lösas 

bara genom en uppvärdering av den maskulina 

aggressiviteten och ett återuppväckande 

av krigarens vitala intensitet. Detta illustreras 

på ett utmärkt sätt i legenden om Parsifal, en 

av de märkligaste hjältarna från medeltiden. 

I berättelsen om honom ser vi hur tragiska 

konsekvenserna kan bli om man bygger sin 

manliga identitet på enbart yttre attribut. Det 

fi nns knappast någon bättre metafor för ytlig 

maskulinitet än riddarrustningen, som till och 

med kan stå upprätt på egen hand. 

Det fi nns många versioner av Parsifal-legenden, 

från Chrétien de Troyes medeltida 

klassiker till John Boormans fi lm Excalibur. 

Historien, som skrevs ned för första gången 

för mer än femhundra år sedan, är ändå förvånansvärt 

aktuell och den gör under alla 

förhållanden slut på föreställningarna om ett 

idylliskt förfl utet, då varje son hade en far 

och det inte fanns några problem med den 

manliga identiteten. 

Den unge Parsifal lever ensam tillsammans 

med sin mor. Han har aldrig träffat sin far, som 

dog i kriget. Hans bröder har också stupat i 

strid. Parsifals mor är rädd för att förlora sin 

ende kvarvarande son, därför förbjuder hon 

honom att bli riddare. Trots det lämnar Parsifal 

henne och beger sig ut på en riddarresa, 

vilket gör att modern dör av brustet hjärta. 

På sin resa möter Parsifal en ung jungfru 

som blir förtjust i honom. Men hon har en 

friare, Röde Riddaren, som utmanar Parsifal 

på duell. Parsifal dödar Röde Riddaren, stjäler 

hans blanka, röda rustning, och tar den på sig 

ovanpå bondkläderna som hans kärleksfulla 

mor sytt åt honom. Därefter ger han sig av 

och lämnar jungfrun bakom sig. 

Här ser vi grundmönstret i Parsifals sökande 

efter en manlig identitet. Konfrontationen med 

Röde Riddaren, vars rustning har blodets och 

passionens färg, representerar individens för- 

sta konfrontation med instinktens värld, hans 

egna instinktiva behov. Parsifal besegrar dessa 

impulser med sin råstyrka, men denna seger 

motverkar egentligen syftet med kampen, eftersom 

den hindrar honom från att genuint tillägna 

sig den röde riddarens manlighet. Trots 

att Parsifal utåt visar upp en prålig, praktfull 

macho-manlighet, representerad av hans nya 

rustning, är han fortfarande en mammas pojke, 

eftersom han under rustningen ännu bär de 

mjuka kläder hans mor sydde åt honom. 

Iklädd sin nya rustning blir Parsifal presenterad 

vid kung Arthurs hov och för Riddarna av 

Runda Bordet. Där får han lära sig riddarskapets 

konst, hur man rätt hanterar olika vapen 

och rider sin häst på bästa sätt, och sedan beger 

han sig ut i stora världen. 

”Vad hände med det där 

barnet, så fullt av rädsla 

men också uppfyllt av sig 

självt? Det lever fortfarande 

i stunder av spontanitet, 

och i de fl ortunna drömmar 

som smyger sig undan vår 

uppmärksamhet när vi hastar 

iväg till jobbet.” 

Han räddar ett kungarike från en ondsint tyrann 

och som tack blir han erbjuden prinsessan 

Blanchefl eurs hand. Bröllopet har knappt ägt 

rum innan Parsifal, lockad av drömmar om 

nya segrar, överger sin hustru - precis som 

han tidigare övergivit sin mor och Röde 

Riddarens jungfru. Parsifal kan tydligen inte 

binda sig vid en kvinna. Hans äventyrslust 

drar honom bort från allt engagemang i den 

feminina världen. Det tvångsmässiga behovet 

att få visa sitt hjältemod och behovet av stolt 

oberoende i förhållande till kvinnor för till sist 

Parsifal ansikte mot ansikte med Fiskarkungen 

och mysteriet med den Heliga Graalen. 

En dag kommer han till en sjö. I mitten av 

sjön ser han en man som fi skar, helt orörlig 

sitter han. Detta visar sig vara Fiskarkungen, 

som ivrigt inbjuder riddaren till en bankett 

Julboken 2006 

FRÅNVARANDE FÄDER 

förlorade söner 

Guy Corneau 

ISBN 91-7075-067-X 

Hft, 182 sid med bibliografi och kortfattad 

jungiansk ordlista. Sv övers Anna Pia 

Åhslund. 

på slottet samma kväll. Mitt under banketten 

inträffar något mycket underligt. Vår hjälte 

blir vittne till en procession som kulminerar i 

ett mystiskt skådespel där blod droppar från en 

lans ned i ett kärl, den Heliga Graalen. 

Parsifal blir stum av upplevelsen. Han längtar 

vilt efter att begära en förklaring, men han vågar 

inte eftersom han har lovat sin mor att alltid 

uppföra sig väl och inte fråga i fi nt sällskap. 

Hans tystnad visar sig olycklig: när banketten 

är slut får han veta att Fiskarkungen lider av 

en skada i låret, och att detta sår inte kommer 

att läkas förrän en gäst bryter tystnaden genom 

att fråga om det underliga skådespel han har 

bevittnat. Parsifal får också veta att upphovet 

till kungens skada är en otäck häxa och att 

den blödande lansen är samma lans som den 

romerske soldaten använde för att sticka i 

sidan på den korsfäste Kristus. 

*** 

Låt oss stanna upp vid denna punkt och fundera 

över några av legendens olika element. Flera 

av dess teman är relevanta än idag: det centrala 

problemet med männens tystnad till exempel, 

och problemet med den manliga identitetens 

bräcklighet, som i legenden framställs som att 

kungen har ett sår som inte läker. 

Var på kroppen han är skadad beskrivs i 

vaga ordalag, ”i trakten av ljumsken.” Med 

andra ord är det nära kroppens mitt, i höjd 

med buken eller könsorganen. Denna del 

utgör gränslandet mellan överkropp och 

underkropp, den skiljer de ”ädla” delarna, 

nämligen hjärta, lungor och huvud, från de 

så kallade ”oädla”. Den mystiska beskrivningen 

av kungens sår kan ses som en antydan 

om att kungen är kastrerad: den manliga 

reproduktionsförmågan har blivit skadad, det 

forts sid 8 

7

forts fr sid 7: DEN SÅRADE MANLIGHETEN 

maskulina har förlorat sin kraft att skapa och 

förnya sig. Det är intressant att notera att i en 

annan version av legenden kommer lansstöten 

inte från en otäck häxa utan från ”en muhammedan” 

- och det anges specifi kt att kungen 

skadas i könsorganen. 

Fiskarkungens skada i mellandelen av kroppen 

pekar på att den maskulina energin har 

kluvits i två: de ädla övre delarna har avskiljts 

från de oädla nedre delarna. Det maskulina 

förmår inte återskapa sig självt, det kan inte 

alstra nya attityder och kan överhuvudtaget 

inte röra sig framåt, eftersom det har förlorat 

kontakten med sina egna ben. Det har förlorat 

markkontakten. 

En häxa sägs ha förorsakat såret och häxor representerar 

den feminina princip som männen 

har tagit avstånd ifrån. Det feminina blir då 

illvilligt och vänder sig mot männen. Parsifals 

möte med Fiskarkungen kommer efter att han 

har övergivit sin hustru, Blanchefl eur. Såret 

speglar alltså männens dubbla känslor inför 

kvinnan: det är som om män hade avskiljt sig 

själva från vad de tror är den avskyvärda sidan 

av den egna naturen och därefter projicerat 

denna obehagliga sida på kvinnorna. Männens 

förtryck av kvinnan är alltså en yttre spegling 

av förtrycket av det feminina i deras inre, vilket 

naturligtvis väcker det femininas vrede 

och dess hämndbegär. 

Spjutet som åstadkom kungens blödande sår 

förstärker den blödande lansen som symbol. 

Det fi nns en förbindelse mellan häxans spjut 

och den romerska soldatens spjut. Kristi sår 

är förbundet med kungens skada och med 

mannens bristande integration av det feminina 

elementet. 

Man kan hävda att hänvisningen till Kristi 

blod visar att den kristna religionens grundförutsättningar, 

trots dess civiliserande 

infl ytande, är både sårade och sårande. Kristendomen 

markerar splittringen mellan det 

högre och det lägre; i stället för att förena 

förnuft och instinkt, åtskiljs de. Den kristna 

världen odlar en luftig, himmelsblå andlighet, 

som inte ger plats åt instinkt och kroppslighet. 

Instinktiv, ”röd” andlighet förnekas och 

kvinnorna lämnas att bära bördan av denna 

uppsplittring av det maskulina. Häxritualerna, 

med sina förvridna danser och talrika sexuella 

anspelningar, kan ses som en kompensation 

för denna blindhet hos den etablerade kristendomen. 

Den amerikanska urbefolkningens religion, 

som många anser primitiv, verkar inte lida 

av denna uppsplittring. Namn som den Store 

Manitou eller den Store Anden ger oss inte 

bilden av någon okroppslig andlig princip. 

Tvärtom bibehåller de sin anknytning till 

naturen och vi kan ana dem i örnens fl ykt, i 

åskans muller eller i vindens styrka. I jämförelse 

framstår ”Fader vår som är i himmelen” 

som ganska okroppslig. När den övre delen av 

våra kroppar skärs av från den nedre, förlorar 

vi kontakten med den heliga jorden och skadar 

det feminina inom oss. 

8 

I sina försök att tämja sexualitetens och aggressivitetens 

kraftfulla impulser, har kristendomen 

(en religion dominerad av män) 

förlorat ur sikte det grundläggande behovet 

av en instinktiv andlighet, som varken skadar 

en mans relation till instinkterna eller hans 

relation till naturens värld. Tvåtusen år efter 

kristendomens införande ser vi att många av 

de saker som förebådas i legenden om Parsifal 

äger rum i vår tid. Det har krävts en kvinnorörelse, 

en sexuell revolution och miljöförstörelse 

av hela vår planet för att visa att den 

ensidigt maskulina världsbilden är ohälsosam. 

Långt tillbaka i medeltiden hade Chrétien de 

Troyes otvivelaktigt bara en vag aning om 

den manliga identitetens prekära ställning, 

men ändå gav han en exakt bild av den i riddarfi 

guren Parsifal. Det är kanske ingen slump 

att författaren dog innan han hann fullborda 

sin riddarroman. 

”Då det är ett faktum att 

övergångsriterna i allmänhet 

försvunnit ur vår kultur, 

är det viktigt att var och en 

funderar över vad dessa riter 

hade att erbjuda. För det som 

inte längre tillhandahålls av 

kulturen måste vi idag söka 

upp på egen hand.” 

Ännu ett element i berättelsen om Parsifal 

är värd vår uppmärksamhet: tystnaden som 

omger den blödande lansen och kungens förlorade 

vitalitet. Kungen nämner aldrig sin skada 

för Parsifal, och Parsifal vågar inte att ställa 

några frågor om den blödande lansen - det är 

som om dessa händelser är så störande att de 

måste trängas bort. Denna tystnad, som omger 

den artige unge mannen som försöker göra 

sin mor till lags, förhindrar att kungarikets 

problem blir lösta. Som Bernard Sartorius 

uttryckte det: ”Han skulle ha behövt sluta 

uppträda korrekt på en nivå, för att kunna 

uppträda adekvat på en annan.” 

För att kunna uppträda ”adekvat på en annan 

nivå” behöver en man sina instinkter; han kan 

inte lämna kvar dem i garderoben tillsammans 

med sina urvuxna klädespersedlar. Männens 

tystnad kring vad som underminerar deras 

manlighet håller dem fast som kvicksand. 

I Boormans fi lm om Parsifal (”Excalibur”) har 

kungens sjukdom ett samband med de hemsökelser 

som sprider kaos i landet: torka, missväxt, 

pest och barbari. Livet självt har drabbats 

av sjukdom på grund av männens tystnad och 

bristande engagemang. Himmelsblå, himmelsk 

andlighet har lett till okroppslighet och 

att alla jordiska angelägenheter negligerats. 

Men Parsifal kan bota kungen genom att ställa 

en enkel fråga, genom att göra sin röst hörd 

och konfrontera problemet. På samma sätt kan 

vi läka vår egen okroppsliga manlighet och de 

problem som den har givit upphov till. Det är 

tid för oss att tala, att göra något åt vår inre 

splittring genom att åter bli ett med vår natur. 

Det är dags för oss att återupptäcka det som 

taoister och alkemister alltid har hävdat: 

Himmel ovanför, Himmel inunder, 

stjärnor ovanför, stjärnor inunder, 

allt som fi nns ovanför 

fi nns också inunder, 

lär dig och gläd dig. 

Parsifal är trots allt inte oinitierad. Träningen 

som han fi ck vid kung Arthurs hov hjälpte 

honom att utveckla sin manlighet i vissa avseenden. 

Någonting fattas emellertid i denna 

typ av initiation med dess ensidiga betoning 

av det heroiska. En sådan manlighet är helt 

och hållet knuten till det yttre (rustningen), 

och i denna mening är Parsifals initiation 

förebilden för den typ av manlig initiation 

som har dominerat sedan dess. Män har lärt 

sig att inte gråta; de skall vara disciplinerade, 

tävlingsinriktade och vinnare. Detta är visserligen 

grundläggande, nödvändiga stadier 

i vår psykologiska utveckling, men vi män 

verkar sakna något som vi lämnat bakom oss 

när vi ”växte ur” stamsamhället. 

Initiationsriter 

Som jag nämnde i första kapitlet var ritualer 

för att initiera unga män mycket vanliga bland 

stamfolken. Dessa riter hjälpte tonårspojkar 

att bli sanna söner till sina fäder. De markerade 

en offi ciell separation från modern och gjorde 

tonåringen till man. 

I stamsamhället utgjorde initiationen en sorts 

”tröskeltillvaro” mellan en viss samhällsposition 

som individen skulle lämna och en ny som 

han skulle inta. I symbolisk mening upphörde 

de som skulle initieras att existera. De blev 

osynliga och man talade om dem i tredje person 

även när de var närvarande. De ansågs 

vara androgyna eller könlösa, och de täcktes 

med kalk, lera eller aska för att symbolisera 

att de återvänder till jorden och till de dödas 

värld. De måste dö i ett tillstånd för att bli 

pånyttfödda i ett annat. Vi kan känna igen 

”nedsmutsningen” som ett inslag i vår tids 

svensexor eller i de skändningar som ibland 

förekommer vid högskolor och universitet, 

men naturligtvis har den djupare innebörden 

numera gått förlorad. 

Den som skulle initieras sattes tillfälligtvis på 

undantag innan han släpptes in igen med sin 

nya identitet. I denna betydelse blev den som 

inititerades faktiskt en ny person; i framtiden 

talade han förmodligen om sitt barn-jag som 

om han talat om någon annan. Övergångsriten 

följer det arketypiska mönstret död-nedstigning-pånyttfödelse 

och ritualen ger en yttre, 

konkret form åt en inre, symbolisk process. 

/Initiationssymbolerna/ hämtas i många 

samhällen från dödens fysiologiska yttringar, 

t ex sönderfall och förruttnelse, 

forts sid 14

Motivationen har djupa rötter och förgreningar 

i våra psyken och den påverkas till stor 

del av de olika behov som vi har. Det är i det 

närmaste en självklarhet att det fi nns behov på 

olika nivåer och att primära behov måste vara 

tillfredsställda innan man ens är intresserad av 

t.ex. att förverkliga sin inneboende potential, 

det man ibland kallar självförverkligande. 

Självförverkligande skall inte förväxlas med 

självupptagenhet eller egoism. Har man tillgång 

till sina resurser har man också tillgång 

till den generositet som är värdefull, eller 

t.o.m. nödvändig, för att drömcoaching skall 

kunna fungera på ett konstruktivt sätt. Kruxet 

är att ett behov inte förblir tillfredsställt en 

gång för alla och därför växlar vi mellan olika 

behovsnivåer och måste då och då ”fylla på”, 

d.v.s. tillfredsställa våra behov på mera grundläggande 

nivåer. 

När en människa berättar sin dröm kommer 

olika behov, ofta otillfredsställda, i dagen. 

Det kan resultera i en medvetenhet och ge 

vägledning för hur de kan accepteras, tillfredsställas 

eller kompenseras. Man kan helt enkelt 

hantera sin situation på ett bättre sätt utan att 

låta sig styras av något okänt. 

Identifi kation och empati 

Under en drömcoaching session kommer de 

i drömmen gestaltade behoven att beröra såväl 

drömmare som drömcoach. Därför måste 

drömcoachen vara tillräckligt väl förtrogen 

med sina egna behov och sin egen motivation 

för att inte belasta coaching-situationen och 

drömmaren med dessa. Om drömcoachen i 

något hänseende känner igen sig i drömmarens 

dröm, drar hon/han annars lätt slutsatsen 

att drömmaren också delar resten av 

drömcoachens behov och värderingar och 

coachingen riskerar att bli styrande i stället 

för att stimulera drömmaren till egna refl ektioner 

och tolkningar. 

Men i igenkännandet fi nns också incitamentet 

DEN SÅRADE HELAREN 

Om motivation och drömcoaching 

av Marie-Claire Lundeberg och Håkan Raihle 

På 1970- och 1980-talet använde ofta beteendevetarna modeller och metoder som utvecklats ur amerikansk psykologisk 

forskning, bl.a. McClellands teorier om psykologisk motivation. Man kan visserligen behöva ta viss hänsyn till 

kulturella olikheter men det fi nns fortfarande relevanta och aktuella tankegångar att ta fasta på. Som drömcoach, 

eller blivande drömcoach, och för den delen som lärare, präst, psykoterapeut m.m., ligger det ett värde i att försöka 

komma underfund om hur den egna motivationsprofi len ser ut. Det är som att tända ett stearinljus i ett mörkt rum. 

Det lyser visserligen inte upp hela rummet men det kan sprida ett tillräckligt ljussken för att jag skall kunna hitta 

ytterligare stearinljus att tända, vilket i sin tur kan göra att jag ser ytterligare stearinljus. 

Marie-Claire Lundeberg, psykoterapeut med handledarkompetens 

och Håkan Raihle, psykolog och jungiansk 

terapeut, är huvudlärare vid IDP Institutet för 

Drömpsykologi och IDP:s 5-terminers utbildningsprogram 

till diplomerad drömcoach. 

till empati. Man söker och intar en hållning av 

fl ytande närvaro, man låter drömmarens berättelse 

beröra sig utan att man identifi erar med 

den. Den känsla som väcks av igenkännandet 

kan delas av drömmaren och drömcoachen. 

Den ömsesidiga lättnad och det energitillskott 

som detta ger kan leda till en fördjupning av 

sökandet efter drömmens innebörd. 

Beroende på drömmarens ålder och mognad 

blottläggs i drömcoachingen de existentiella 

frågorna, det innersta och det yttersta. Det 

Adolf Guggenbühl-Craigs provocerande, men 

oerhört viktiga bok om den makt som alltid fi nns 

latent i varje situation där någon eller några 

söker hjälp och stöd från någon annan, det må 

sedan gälla kroppen eller själen, eller vård, 

omsorg eller skola. 

ställer krav på att drömcoachen är lyhörd och 

respektfull, och inte faller för frestelsen att ta 

över och bli den ”som vet”. Drömmaren måste 

få söka och följa sin egen väg, vägledd av sina 

egna slutsatser om drömmens innebörd. 

Drömcoaching och social orientering 

Om drömcoachen t.ex. har upptäckt att hans/ 

hennes motivationsprofi l innehåller en framträdande, 

kompensatorisk social orientering så 

fi nns det naturligtvis anledning att undersöka 

hur detta kan påverka honom eller henne i 

en coaching-situation. Känslan ”det skall bli 

roligt att träffa dig och arbeta med din dröm” 

är naturlig. Men om drömcoachen behöver 

drömmaren och hans eller hennes dröm för 

att slippa ifrån sin egen oro och ensamhet 

uppstår fl era risker. 

En drömmare som har en psykisk skörhet 

påverkas av coachens behov så att t.ex. paranoida 

reaktioner kan uppstå (ångest för att 

bli invaderad eller översköljd) och drömmaren 

kan ha svårigheter att skydda sin bräckliga 

personlighetskärna. 

Om drömcoachen kan hålla kontakten med sin 

inre värme för drömmaren och hans/hennes 

dröm och förtröstansfullt fi nnas närvarande i 

coaching-situationen, så uppfattar drömmaren 

det på subliminal nivå och kan tillgodogöra 

sig detta med bibehållen frihet. Om däremot 

ett kompensatoriskt socialt behov hos drömcoachen 

inte är medvetet, riskerar drömmaren 

att dräneras på sin energi. Kanske fi nns det 

hos drömmaren ett latent hopp om att äntligen 

få duga som den man är, inte för det man 

presterar. Drömmarens djupt liggande sår har 

svårare att läka om drömmaren upplever att 

han/hon först måste tillgodose drömcoachens 

behov. 

Om drömcoachen däremot själv är medveten 

om sina behov är det mycket lättare att hålla 

den egna hungriga rösten borta från coachingsituationen 

och coachens hunger kan mättas 

av näring ur den egna visthusboden i stället 

för ur drömmarens. 

Drömcoaching och maktorientering 

Om drömcoachen i sin motivationsprofi l har 

ett kompensatoriskt maktbehov, så är detta 

en viktig signal och ett memento för drömcoachen. 

Då är det dags att uppdatera föreställningen 

om den egna personen. Framför allt 

måste drömcoachen genomskåda illusionen 

att det är kontroll över omgivningen som ger 

tillfredsställelse, när det egentligen är insikten 

om och accepterandet av sig själv som ger den 

enda genuina upplevelsen av balans. 

I coaching-situationen skapar drömcoachens 

omedvetna maktbehov ett fängelse för 

drömmaren. Reaktioner på detta kan vara 

opposition eller underkastelse med krav på 

att drömcoachen skall ”göra jobbet”. Coaching-situationen 

kan då urarta till en omedveforts 

sid 15 

9

forts fr sid 5: SÖKANDET EFTER ... 

etymologiskt sett har två rottrådar: den ena i 

fjärilen, vars mystiska, vackra men gäckande 

förvandlingar utgör en dramatisk metafor för 

våra själsliga erfarenheter; den andra i verbet 

”att andas”, analogt med det osynliga vinddrag 

som drar in i oss vid födseln och lämnar 

oss i dödsögonblicket. 

Hur ironiskt är det därför inte att modern psykologi 

så ofta endast tar i beaktande antingen 

observerbara beteenden som kan omsättas i 

statistiska modeller eller mentala kognitionsmönster 

som kan omprogrammeras eller 

biokemiska obalanser som kan medicineras 

bort. Även om alla dessa behandlingsformer 

är viktiga och kan vara till hjälp ägnar de sig 

mycket sällan åt den moderna människans 

djupaste problem, nämligen att återfå upplevelsen 

av livsvandringens meningsfullhet. De 

behandlingsmetoder som inte intresserar sig 

för själen och själsfrågorna förblir till syvende 

och sist ytliga, hur mycket symptomlindring 

de än initialt åstadkommer. 

Jung hävdade att neurosen ”ytterst måste uppfattas 

som ett själslidande vars mening ännu 

inte upptäckts.” Lägg märke till att han inte 

utesluter lidandet, bara livets meningslöshet 

som neurosen är ett försvar emot. Följaktligen 

uppfattade han neurosen som ”inautentiskt 

lidande”. Autentiskt lidande däremot är en 

adekvat reaktion på mötet med tillvarons 

vassa kanter. Terapins mål är således inte att 

upphäva lidandet utan att ta sig igenom det 

och nå fram till ett vidgat medvetande som 

förmår uthärda den plågsamma spänningen 

mellan psykets motpoler. Aldo Carotenuto 

skriver: 

Psykoterapi handlar inte om att konstruera 

modeller med vars hjälp man 

kan kanalisera och etikettera mänskligt 

lidande; det handlar om att undersöka 

lidandet, om att upptäcka den täta väv 

av samband mellan yttre och inre skeenden 

som konstituerar varje mänskligt 

liv. (Carotenuto, A.: The Diffi cult Art: A 

Critical Discourse on Psychotherapy) 

Jung uppfattade emellertid neurosen inte bara 

som ett försvar mot de sår man tillfogas i livet, 

utan också som en omedveten strävan att läka 

dessa sår. Det betyder att man bör respektera 

neurosens intentioner om än ej dess konsekvenser. 

Symptom är således uttryck för en 

längtan efter bot. Istället för att tränga bort 

eller försöka eliminera dem bör man försöka 

förstå vilka sår de representerar. Då kan såret 

och strävan efter läkning bidra till vidgandet 

av medvetandet. Carotenuto igen: 

Att bestämma sig för att ta itu med sitt 

lidande i en psykoterapi, snarare än att 

vädja till en omnipotent gud, är detsamma 

som att välja medvetenhet. 

Det handlar om en medvetenhet som vidgar 

och berikar oss men som också har ett högt 

pris. 

En bärande tanke i den jungianska psykolo- 

10 

gin är existensen av det omedvetna. Trots att 

denna tanke idag kan tyckas självklar är den 

de facto inte central för de psykologiska skolor 

som inte är psykodynamiskt inriktade, och inte 

heller en integrerad aspekt av gemene mans 

vardagsliv. Det är få som konfronteras med 

djupet i denna inre autonoma kraft, som verkar 

i oss alldeles oberoende av vår förmåga att 

förstå, önska bort eller förutsäga den. Därför 

projicerar vi våra tvångsföreställningar, missbruk 

och komplex, vilka alla härrör från vårt 

inre, på yttervärlden och belastar så omedvetet 

andra människor, samtidigt som vi klagar över 

att de förtrycker oss. 

Tanken att det inom var och en av oss fi nns en 

väldig, vis, naturlig kraft borde upplevas som 

trygg och trösterik men verkar oftast tvärtom 

nedslående. Betydelsen av barndomserfarenheterna, 

av sårbarheten, maktlösheten 

och beroendet har dominerat och slagit rot 

medan den motsatta tanken, den som handlar 

om personlig frihet och personligt ansvar, 

upplevs som skrämmande. 

Det den psykodynamiska terapin vill befrämja 

”Vi måste lära oss att hämta 

styrka och tröst inifrån oss 

själva, annars kan vi aldrig 

mogna och bli vuxna på 

riktigt.” 

är en ny inställning till psyket. Det som kan 

uppfattas som en skrämmande makt har 

samtidigt också läkande motiv. Att alliera sig 

med sina inre krafter istället för att mekaniskt 

anpassa sig till yttervärldens maktstruktur, vilket 

enbart förstärker vår alienation, innebär att 

förankras i en djup sanning, i vår egen naturs 

natur. De stunder vi får kontakt med vår 

djupaste personliga verklighet, med det Jung 

kallar Självet, då får vi också den upplevelse 

av tillhörighet och stöd som är nödvändig för 

att lindra den universella rädslan för total 

övergivenhet. 

Eller med Carotenutos ord: 

Mognad innebär inte att undvika att bli 

övergiven utan snarare att själv överge de 

fl esta av sina illusioner ... Om vi förmår 

uthärda ensamhetens ångest kommer 

nya horisonter att öppna sig för oss och 

vi kommer till sist lära oss att existera 

oberoende av andra. 

Även om vi anser detta tillstånd av oberoende 

både självklart och önskvärt lever inte desto 

mindre de fl esta av oss sina liv i en fl ykt bort 

från det ångestfyllda mötet med sig själv och 

sin nakenhet inför universum. Den kultur vi 

skapat tycks mest av allt fungera som förströelse, 

vars syfte är att undvika ensamhet. 

Ja, näst efter illusionen om odödlighet tycks 

den mest hårdknäckta illusionen vara tron att 

det därute fi nns någon som skall ordna allti- 

hop åt oss, ta hand om oss - bespara oss den 

skräckinjagande livsresa vi är inbjudna till. 

Inte konstigt att vi fl yr från ett sådant projekt, 

projicerar det på olika gurus, och därför aldrig 

på allvar känner oss hemma i oss själva. 

Att ständigt försöka undvika själens mörka 

hål blir i sig en form av lidande eftersom vi 

då aldrig kan slappna av, aldrig kan släppa 

vår desperata längtan efter att få vara lyckliga 

och bekymmersfria, aldrig kan koppla av helt 

och fullt. Men vi dras ändå oundvikligen ner 

och under, ofta och plågsamt. Är inte naturens 

naturliga rytm fl öden och återfl öden, 

ebb och fl od? Lever vi inte med årstider, med 

månatliga menstruationer, dagliga biorytmer 

och tillbringar vi inte ungefär en tredjedel av 

våra liv i den underjord vi kallar sömn? Är 

inte denna rytm naturens natur, natura naturata 

och natura naturans, naturens vara och 

naturens vardande? Och är inte Predikarens 

växelsång en hyllning till just denna rytm? 

Vårt jag, vår medvetna upplevelse av vem vi 

är, är en känslomässigt laddad koncentration 

av refl ekterade erfarenheter. Jaget är medvetandets 

centrala komplex, vars gränser är fl ytande, 

följsamma och lättkränkta. Vi behöver 

jaget för att hantera vårt medvetna liv, för 

att mobilisera psykisk energi och kanalisera 

den mot bestämda mål, för att upprätthålla så 

mycket kontinuitet i vår själv- och livsuppfattning 

att vi kan existera från dag till dag, 

från ett sammanhang till nästa. Men jagets 

viktigaste projekt är trygghet, ett projekt som 

begripligt nog står i motsättning till det starka 

suget från det omedvetna och som också måste 

konfrontera den massiva anstormningen av energier 

utifrån. Betraktat utifrån detta projekt, 

denna ofrånkomliga, besatta trygghetslängtan, 

framstår jaget som en nervös vaktmästare som 

springer omkring i livets sällskapsrum, plockar 

upp skräp, dammar och städar och bara gör 

dessa rum allt mindre behagliga att vistas i. 

Ur jagets snäva perspektiv består uppgiften i 

att uppnå trygghet, kontroll och frånvaro av 

konfl ikter. Ur djuppsykologins perspektiv däremot 

består jagets uppgift i att upprätta och 

upprätthålla en dialog med både det omedvetna 

och omvärlden. Jaget bör vara öppet, fl exibelt 

och villigt att kompromissa. Jung kallade 

denna dialog mellan jaget och det omedvetna 

för en Auseinandersetzung (ty auseinandersetzen, 

bl a fl ytta isär, klargöra sitt förhållande 

till varandra), en dialektisk kommunikation 

mellan åtskiljda men förbundna verkligheter. 

Jungs tes om individuationsprocessen, tanken 

att livets mening är att tjäna mysteriet genom 

att utveckla sin unika individualitet, utgör ett 

djupsinnigt bidrag till vår tid som av Edward 

Edinger defi nierats som en myt för den moderna 

människan. (Se Edinger: Den jungianska 

myten, CJP 2004) 

Vi är såvitt vi vet den enda art som har behov 

av mening. Sökandet efter mening är 

ofta förenat med smärta, men är samtidigt 

autonomt och omöjligt att ge upp. Vi kan, 

som Goethe säger i inledningscitatet, aldrig 

forts sid 11

forts fr sid 10: SÖKANDET EFTER ... 

förstå detta mysterium, och skulle vi göra 

det upphör det att vara ett mysterium, men 

vi kan ofta ana oss till dess innebörd i vissa 

möten, i drömmarnas metaforer och i plötsliga 

uppenbarelser av tillvarons djupdimensioner. 

Närhelst vi förnimmer existensen av denna 

djupdimension, i kosmos, i naturen, hos andra 

människor eller hos oss själva, befi nner vi oss 

i själens sfär. 

Även om vårt jag i sitt trygghetsbegär helst 

skulle vilja kapsla in dessa djup i dogmatiskt 

trosvissa och kvantifi erbara termer, så befi nner 

sig det mysterium som vi är en del av 

inte bara bortom vår förmåga till kontroll utan 

också bortom vår fattningsförmåga. Vi kan 

enbart stå i kontakt med vår själ via psykets 

bildvärld, vare sig den är medveten eller ej, 

begriplig eller ej. Vi må söka vår själs sanning 

på jagets arenor, inom allt från teologins, till 

musikens till kärlekens områden, men oftast 

dras vi istället ner i de träskmarker där vi minst 

av allt vill befi nna oss. Dessa nedstigningar är 

tecken på själens närvaro, dess autonomi och 

fundamentala mysterium. 

Även om föreställningen om själen förefaller 

för vag för många människor måste vi 

bevara den just för att visa dess mångtydiga, 

gåtfulla natur vår vördnad. Våra förfäder och 

förmödrar levde i en besjälad värld som vi 

idag benämner animistisk. (Tänk på dem nästa 

gång du ”knackar i trä” eller säger ”prosit” 

när någon nyser.) Alla som befi nner sig i regressiva 

tillstånd projicerar psyke på naturen 

och på andra. Om själen fi nns där eller inte 

är oviktigt. Det viktiga är om vi där upplever 

djupdimensionen, anar mysteriet, som är själen. 

Vi kan känna oss förvånansvärt förtrogna 

med dessa aningar, vilket inte är så märkligt 

eftersom de i själva verket är möten med det 

som fi nns inom oss själva. Kaka söker maka. 

I dikten ”Korrespondenser” frammanar Baudelaire 

en tid då människa och natur inte var 

så åtskilda: 

Naturen är ett tempel där dunkla ord hörs 

strömma 

ibland ur en pelares levande stam. 

Genom skogar av symboler går människan 

fram 

och iakttas av ögon, förtroliga och ömma. 

Jag har bott ungefär sex kilometer från 

Atlanten dit lemmeltåg av människor dras 

varje sommar. Det är inte för att undgå 

hettan eftersom det är betydligt lättare att 

skaffa sig luftkonditionering än att kämpa 

sig fram genom trafi k och fl ugsvärmar. Nej, 

helt säkert dras de dit därför att något inom 

oss stämmer överens med havets väldighet. 

Dess vördnadsinbjudande, spårlösa djup 

väcker genklang inom oss därför att vi har 

samma djup inom oss. Jag bodde också nära 

Atlantic City och dess kasinon, som årligen 

besöks av fl est turister i västvärlden, fl er än 

Disneyland, och fl er än New York. Jag är viss 

om att också där, på dessa gröna fi ltklädda 

bord och dessa skramlande blinkande maskiner, 

projiceras längtan efter mening. Också 

där söker människor sin själ och vinner ett 

ögonblicks transcendens, en kortvarig kraftupplevelse, 

ett fl yktigt möte med den Andre. 

Det vi söker rinner ständigt till inombords men 

vi projicerar det lättvindigt på surfbrädor och 

sand eller på fantasier kring livet på Solsidan, 

Dagdrömmarnas Boulevard. 

Själen är alltid närvarande även om vi inte är 

medvetna om det och därför söker efter den 

i yttervärlden. Förlorad är poeten Hölderlins 

viktiga insikt: 

Nära oss, 

dock svår att fatta är guden. 

Men där fara råder, där växer 

det räddande jämväl. 

Då är det väl inte underligt att psyket halar oss 

tillbaka, drar oss ner och in för att återbörda 

oss till själen? 

Individuationens mål är inte narcissistisk 

”Individuationens mål är 

helhet, 

inte godhet, inte renhet, 

inte lycka. 

Och helhet inbegriper den 

nedstigning som psyket ofta 

tvingar det ovilliga jaget till.” 

självupptagenhet, vilket somliga tror, utan 

snarare förverkligandet av naturens vidare 

syften genom inkarnationen av individen. 

Varje människa är, hur ringa hon än är ur 

geopolitiskt perspektiv, bärare av en liten 

del av naturens telos, vars ursprung är 

höljt i dunkel men vars mål är beroende av 

medvetandets vidgning för att kunna omfattas. 

Om detta är sant, vilket jag tror, då är 

individuationens uppgift helhet, inte godhet, 

inte renhet, inte lycka. Och helhet inbegriper 

den nedstigning som psyket ofta tvingar det 

ovilliga jaget till. 

Mestadels beror individuationens dialektik 

mindre på de order det kungliga jaget utfärdar 

från sin hybristron, än på ens inre muttrande 

och pruttande bönder som för det mesta inte 

ger ett vitten för kungens dekret. Hur många 

likgiltiga monarker har inte blivit störtade av 

försummat småfolk? Och lika oförutsägbar 

är egentligen vår vardag. Men trots själens 

primat nonchalerar, förtrycker, förnekar och 

undflyr det ängsliga och förvirrade jaget 

själens träskmarker. Ändå utspelar sig stora 

delar av våra liv i dessa trakter; och i den mån 

neurosen är ett fängelse beror det på att den 

utgör en förnekelse av dem. 

Jung menade att han inte sökte neurosens 

orsaker i det förgångna utan i nuet: ”Jag ställer 

mig alltid frågan vad det är för en viktig 

uppgift som patienten inte tycks vilja gripa 

sig an.” 

Nästan alltid är det så att denna uppgift inne- 

bär en utmaning i form av ett djupare ansvarstagande, 

ett ärligt möte med ens skugga, en 

fördjupning av livsresan till områden vi helst 

vill undvika. Alla dessa psykiska tillstånd har 

emellertid ett själsligt syfte. Vår uppgift består 

i att leva oss igenom dem, inte tränga bort dem 

eller destruktivt projicera dem på andra. Det 

vi inte vågar möta inom oss fi nns kvar i form 

av vår egen djupt personliga patologi. För att 

själva läkas och för att bidra till läkeprocessen 

i världen är vi tvungna att vada i träsket då och 

då. Dit vi inte beger oss frivilligt, dit släpas vi 

förr eller senare. 

Under den tid jag utbildades till analytiker 

hade jag en vän som i varje obehaglig situation, 

vare sig det rörde sig om konfl ikter eller 

mardrömmar, alltid upprepade samma sak: 

”Men vad betyder detta?” Det irriterade mig, 

men hon hade rätt. Vad betyder detta? Genom 

att söka efter ett svar vidgar vi vår horisont och 

lever våra liv mer värdigt. 

Själsarbete är en nödvändig förutsättning 

inte bara för läkeprocessen utan också för 

mognadsprocessen. Jag vill än en gång citera 

Carotenuto som formulerar detta utmärkt: 

Det är inte i första hand det arkeologiska 

utforskandet av vår barndoms känslomässiga 

landskap som utgör psykoterapins 

yttersta mål utan snarare att patienten 

bit för bit och med mycken möda lär sig 

acceptera sina egna gränser och bära 

bördan av sitt lidande på sina egna axlar 

under resten av sitt liv. Psykologiskt 

arbete befriar oss inte från orsakerna till 

vår intensiva vantrivsel utan förvärrar 

den kanske snarare genom att patienten 

lär sig att bli vuxen och för första gången 

i sitt liv aktivt konfronterar känslan av att 

vara ensam med sin smärta och övergiven 

i och av världen. 

I ett brev till Olga Froebe-Kapteyn skriver 

Jung att själsarbetet, vårt opus, består av tre 

faser: ”insikt, tålamod och handling”. Han 

menade också att psykologin endast kan vara 

till hjälp under insiktsfasen. Därefter krävs 

moraliskt mod att genomföra det man måste 

och styrkan att bära konsekvenserna. 

Jag skulle vilja mana till mer medvetna besök i 

dessa träskmarker. Egentligen har vi inte något 

val, ty vare sig vi vill eller ej så kommer vi att 

tillbringa en stor del av våra liv där. Att brottas 

med dessa underjordiska makter liknar i viss 

mån Jacobs brottning med ängeln. Poeten 

Warren Kliewer skriver: 

Naturligtvis skulle vi upphöra 

att famla efter Gud 

om detta funnes som ett alternativ ... 

Så håll fast mig och låt oss bedja 

med samma ursinniga 

hopplösa skönhet 

som vore det en strid. 

James Hollis 

Övers Eva Björkander 

11

Först den mänskliga kommunikationen med 

de andra medfångarna. De ropade till varandra 

mellan cellväggarna och gav inte upp 

kontakten förrän döden tagit sitt slutgiltiga 

grepp kring någon av dem. De höll fast i livet 

tillsammans. När döden kommit följdes den 

döde av de andras högt uttalade böner. 

För det andra en oerhörd förmåga att skapa 

inre bilder och göra dem till verklighet. 

De ”lämnade” fängelset och ”reste” till Paris. 

Alldeles påtagligt, alldeles konkret besökte de 

restauranger i Paris, de åt och drack och de 

promenerade i kvarteren i skymningen. De 

lyssnade till musik och besökte teatrar. De 

skapade en egen inre verklighet och de levde 

den. De vägrade att låta sig stängas inne av 

sina bödlar. De vägrade att bli offer. 

För det tredje en tro, en tro på högre makt, 

som skapat denna värld och dem själva. 

En tro på själens okränkbarhet – i ett större 

perspektiv. 

Dessa tre ting – en nära relation till och kommunikation 

med medmänniskor, förmågan 

och kontakten med den egna inre kreativiteten 

och slutligen tilltron till något större än det 

egna jaget – var de tre hörnstenarna i denna 

människas överlevnad, som jag skildrade i 

min fi lm. 

Eftersom jag har en dubbel yrkesverksamhet, 

dels som fi lmregissör dels som jungiansk analytiker 

kunde jag under redigeringsarbetet inte 

undvika att gång på gång också se denna historia 

i en överförd bemärkelse. Det fi nns många 

likheter mellan att vara i en depression och att 

sitta instängd i en mörk fängelsecell. 

Vilken hjälp kan man då som utanförstående 

– som medmänniska, som terapeut – ge en 

människa innestängd i en depression? 

Jag menar att det är fyra ting som är basala 

i detta sammanhang, att man är närvarande, 

att man fi nns där på andra sidan cellväggen 

och lyssnar och svarar, och att man försöker 

öppna tilltron till denna människas egna inre 

resurser. 

12 

OM PROZAC, LYCKA OCH 

MÄNNISKANS SJÄL 

av Ingela Romare 

För några år sedan gjorde jag en fi lm med titeln ”Om den mänskliga själens värdighet”. Den handlar om en man 

som varit instängd i hemliga fängelser i arton år, elva av dessa i fullständigt mörker, utsatt för en obeskrivligt 

förmedrande behandling. Han kom ut därifrån, fysiskt vid liv, och inte mionst märkvärdigt, psykiskt obruten. Vad 

var det då som hjälpte honom att hålla fast vid livet, att genomleva detta? Tre ting framstår som avgörande. 

Ingela Romare, fi lmregissör, dokumentärfi 

lmare och jungiansk analytiker 

(IAAP), är seminarieledare 

inom områdena drömpsykologi och 

drömtolkning. 

Det behövs dessutom två ting som inte är så 

vanliga idag, nämligen lyssnande och ödmjukhet. 

I den terapeutiska situationen gäller detta 

naturligtvis både analysanden och analytikern, 

om något verkligt skall kunna hända. 

Prozak - ingående i den s k SSRI-gruppen av 

antidepressiva medel – i Sverige känt under 

namnet Fontex – är ett antidepressivt medel, 

som har åstadkommit en viss omvälvning 

inom medicin och terapi. Medlet har blivit 

en oerhörd försäljningssuccé. I Sverige 

räcker försäljningen för närvarande till att 

behandla 100.000-tals personer varje dag. 

Och försäljningen växer explosionsartat. Vad 

innebär detta? 

Det har länge förekommit forskning för att 

fi nna läkemedel, som skulle kunna hjälpa 

människor i djupa endogena depressioner att 

rimligt hantera sina liv (endogen = ini-från 

kommande; utan förklaring i människans 

omgivande livssituation). Forskningen har 

gått ut på att undvika de biverkningar som 

till en början var betydande och som innebar 

ett högt pris för den lindrade smärtan. 

”Vi är här på jorden för att 

utvecklas andligen. Ett sätt att 

beskriva lycka skulle då kunna 

vara andlig utvecklig, 

att kunna uppleva sin tillvaro 

som meningsfull.” 

Med Prozak har man uppenbarligen tagit ett 

stort steg framåt mot minskningen av oönskade 

biverkningar, åtminstone de kortsiktiga. 

När det gäller de långsiktiga biverkningarna 

vet man emellertid ännu alldeles för lite. 

I och med detta kom plötsligt ett läkemedel 

som till en början var avsett att lindra svårt 

sjuka människors lidande att få en annan karaktär 

och framtoning. Medlet beskrivs som 

ett ”lyckopiller” som kan förändra personlighets- 

och karaktärsdrag hos i övrigt friska 

människor och få dem att leva ett som man 

kallar mer framgångsrikt och lyckligt liv. 

Den amerikanske psykiatern Peter D. Kramer 

skriver sin bästsäljare Lyssna till Prozak och 

reser land och rike runt och samlar psykiatriker 

och psykologer kring sig. Han lanserar 

begreppet ”Psykofarmakologisk kosmetik” 

och framhåller de gynnsamma effekter som 

Prozak kan ha också på lindrigare tvångssymptom 

samt blyghet och tillbakadragenhet. 

På detta sätt menar han att vi alla kan bli 

lyckligare människor med hjälp av Prozak. 

Har vi nu kommit fram till ett medel som gör 

denna tidvis långsamma och dyra process som 

en terapi kan innebära överfl ödig? 

En lång rad frågor inställer sig. Vad är egentligen 

lycka? När uppnår vi den? När känner 

vi oss lyckliga? 

Jag ställer mig själv frågan och känner att jag 

inte har något givet svar. En sak som jag vet 

och som jag kan konstatera när jag ser mig 

omkring är att det inte fi nns något omedelbart 

samband mellan materiellt välstånd och lycka. 

Även om mycket av den reklam vi omges av 

vill få oss att tro att det är så. Jag har också i 

min praktik gång på gång stött på att det inte 

heller fi nns något omedelbart samband mellan 

det man kallar framgång och lycka. 

Så vad är det då som konstituerar begreppet 

lycka? Kanske är det lättare att inringa det om 

vi vänder på begreppet och frågar oss när vi är 

riktigt olyckliga. Jag tror att det till en stor del 

har med brist på mening att göra. Naturligtvis 

fi nns det olycka som kan utlösas av personliga 

katastrofer, en anförvants död, en svår 

sjukdom, ett ekonomiskt sammanbrott. Men 

den tunga, den depressiva olyckan har med 

meningslöshet att göra. Att vi inte vet varför 

vi lever här på jorden. Omvänt skulle då lycka 

ha med meningsfullhet att göra. 

Den ryske regissören Andrej Tarkovskij, som 

i sina fi lmer var på ständig spaning efter människans 

själ, har i sin bok Den förseglade tiden 

påpekat att när ett samhälle har nått den gräns 

i sin utveckling där människor inte längre 

lider materiell nöd så är det viktigaste man 

har att göra att prioritera människans andliga 

utveckling. Det är vad människan närs av. Vi 

är här på jorden för att utvecklas andligen. 

Ett sätt att beskriva lycka skulle då kunna 

vara andlig utvecklig, att kunna uppleva sin 

tillvaro meningsfull. 

Detta tror jag inte att Prozak kan åstadkomma 

åt oss! 

I den jungianska psykologien ser man på 

krisen som en konstruktiv möjlighet. Den 

tvingar oss ner djupare inom oss själva, den 

forts sid 17

NY BOK FRÅN CJP 

DET INRE BARNET 

Erik Nisser har läst Kathrin Aspers senaste bok 

Den bok du nu håller i din hand hör till den där särskilt stimulerande genren av jungiansk litteratur som lyckas med 

konststycket att vidga läsarens förståelse av vad det är att vara människa. Den gör så genom att utgå från den grundläggande 

erfarenhet vi alla en gång gjort av livet - barnets erfarenhet. Men den stannar inte där, i något slags kausalt sökande efter 

svar på våra frågor eller en lösning på våra problem i barndomens upplevelser, utan den lyfter, på äkta jungianskt manér, 

hela den symbolik som barnmotivet genererar till en nivå som ligger bortom det snävt förfl utna och rent personliga. 

Kathrin Asper visar att barnet inte är ett passerat 

stadium i den vuxnes liv, utan att vi i 

det inre barnet har en ständig reskamrat, eller 

rättare, en oskattbart viktig vägvisare på den 

svårgripbara färden in i framtiden. Det inre 

barnet är en paradox: på en och samma gång 

ett hotat, svagt och bräckligt pyre i behov av 

vår ömmaste vård, och en mäktig, överpersonlig, 

”evig” gudagestalt och bärare av Självet 

- och som sådan långt större än vi själva. 

Med säker hand lotsas läsaren genom ett stort 

och mångfacetterat material av såväl individuell 

som kollektiv karaktär, som författaren 

också avlockar olika aspekter av mening som 

fascinerar genom sitt djup och sin rikedom. 

Det är av allt att döma en bok som fått växa 

fram i sin egen takt. Det märks på det lugna 

tempot, på den omsorgsfulla orkestreringen 

av teman och på den vighet med vilken Asper 

hanterar de olika aspekterna av bilden av det 

inre barnet. Man skulle kunna se det som att 

boken fått ta gestalt i författarens skapande 

fantasi ungefär som ett foster gradvis tar 

gestalt i sin moders kved. Som läsare står 

du inför en spännande och angelägen seglats 

på en del av det mänskliga psykets hav av 

bilder. 

Boken handlar alltså om den symboliska 

bilden av barnet i kollektiv symbolik - sagor, 

myter, konst och religion - och, framför allt, 

i enskilda människors drömmar. Som nämnts 

lyckas Asper lyfta fram många oerhört intressanta 

aspekter på detta. Men läsaren bör varnas 

för en fara som vidlåder alla försök att 

vaska fram mer allmängiltiga innebörder ur 

enskilda drömbilder. 

Det är nämligen så lätt hänt, när man läser en 

bok som denna, att dra slutsatsen att: ”Jaha, 

så detta är vad bilden av barnet betyder.” 

Den slutsatsen är fullkomligt missvisande. 

Varje dröm är unik. Varje motiv i en dröm är 

unikt. Och varje drömmare är unik. Visst kan 

många människor drömma likartade drömmar 

och visst fi nns det gemensamma teman med 

överlappande innebörd, men Aspers bok skall 

defi nitivt inte läsas som ett slags drömlexikon 

- vilket heller aldrig varit författarens avsikt. 

Det kan hända att en del av de innebörder av 

barnets motiv som Asper urskiljer också gäl- 

ler för läsarens drömmar på temat barn. Men 

det är inte säkert. Om man använder den här 

boken som ett uppslagsverk över vad barnet 

i våra drömmar betyder, då låser vi bilden 

till en fast symbol. Den symboliska bilden 

blir i samma stund ett tecken, något som vi 

utan vidare tankemöda kan etikettera, tolka 

och - inte mera bry oss om. Drömmen blir en 

ekvation med ett ”x” som inte är okänt. Men 

då går vi garanterat miste om drömmens allra 

främsta värde, nämligen dess funktion som 

möjlig vidgare av självkännedomen. 

Det kan förefalla överfl ödigt att påpeka detta. 

Men faran är alltid överhängande att man gör 

ett symboliskt uttryck - vars innebörd defi - 

nitionsmässigt är i grunden okänd - till ett 

simpelt tecken. Låt oss alltså vara överens 

om att bokens tolkningar, när det gäller våra 

egna försök att förstå våra drömmar, på sin 

höjd kan begagnas som ett bakgrundsmaterial 

för vårt dröm-umgänge. Det är som vanligt: vi 

ska läsa allt vi kan om drömmarna och livet 

- men när drömmarna och livet själva knackar 

på, ska vi glömma allt vi läst. På så vis får 

läsefrukterna sin rätta plats som ett slags fond 

DET INRE BARNET 

Kathrin Asper 

ISBN 91-7075-080-7 

Hft, 176 sid med biblgr noter och kortfattad 

jungiansk ordlista. Svensk översättning: 

Erik Nisser. 

eller bakgrund mot vilken drömmen eller livet 

spelas upp. 

En annan sak att hålla i minnet under läsningen 

av denna bok är vad som i jungianskt 

språkbruk avses med ordet ”Gud”. Det är inte 

ovanligt att jungianska författare svänger sig 

med ”Gud” lite hur som, utan att tydligt avgränsa 

vad de menar med det. Asper klargör 

ställvis sitt bruk av ordet, men inte desto 

mindre bör man som läsare redan från början 

vara införstådd med att ”Gud” i den här typen 

av psykologisk utläggning ingalunda syftar på 

religionernas metafysiska ”Gud”. 

Det rör sig i stället om vad Jung kallat för 

Självet, den förmodade centrala instansen 

eller entiteten i människans medvetna och 

omedvetna psyke. Självet överskrider vida 

det psykologiska, medvetna jagets horisont 

och gör, när eller om det manifesterar sig, 

till exempel i drömmar, visioner eller fantasier, 

ett mycket kraftfullt eller ”numinöst” 

intryck. Psykologiskt motsvarar detta enligt 

Jung intensiteten i en ”gudsupplevelse”. När 

en jungian talar om ”Gud” som en självklarhet 

eller rentav en realitet, betyder det alltså inte 

att han eller hon påstår att det fi nns en metafysisk 

Gud - även om man ibland kan undra. 

Jungianerna själva är inte alltid helt på det 

klara med vissa grundläggande distinktioner 

och bidrar ofta själva till en förvirring de med 

fog måste kritiseras för. Men det ligger å andra 

sidan i sakens natur att våra fumliga ord har 

svårt att ringa in upplevelser, om än aldrig så 

psykologiska, som har paradoxens karaktär. 

Framför allt ska man akta sig för att ge en 

ensidigt solig och rosig bild av Självet. I 

människans djupaste inre finns inte bara 

goda krafter som vill hennes väl. Det omedvetna 

är väsentligen odifferentierat, så att där 

ryms tendenser till såväl gott som ont. Jung 

forts sid 17 

13

forts fr sid 8: DEN SÅRADE MANLIGHETEN 

men också från andra fysiska processer 

som har en negativ prägel, t ex menstruationen 

(ofta sedd som frånvaro 

eller förlust av liv)... Den nyinvigde kan 

bli begraven, tvingad att ligga orörlig 

i samma ställning som ett lik. Han kan 

täckas med svart färg och tvingas att leva 

tillsammans med monstruöst maskerade 

män som representerar de döda eller, 

ändå värre, de icke-döda. Metaforer för 

sönderfall appliceras ofta på noviserna; 

de tillåts gå omkring smutsiga och trasiga 

och de identifi eras med jorden, den 

materia till vilken varje enskild individ 

återvänder... (Turner,V.: The Forest of 

Symbols, citerad av Jan O. Stein och 

Murray Stein i ”Psychoteraphy, Initiation 

and the Midlife Crisis,” i Betwixt 

and Between: Patterns of Masculine and 

Feminine Initiation, La Salle, Ill.: Open 

Court, 1987, sid 292). 

Denna tonvikt vid naturliga, biologiska processer 

förbundna med jorden och med den 

mänskliga metabolismen står i skarp kontrast 

till de initiationsritualer som Parsifal fi ck genomgå. 

Hans initiation handlade enbart om 

hans heroiska sida och den förbigick helt och 

hållet kroppens realitet och hans delaktighet i 

det stoff som världen består av. 

Vi vet att jägarnas initiation ägde rum i jordens 

innandöme. Mytologen Joseph Campbell 

menade att målningar och ristningar i 

förhistoriska grottor som de i Lascaux och 

14 

JULBOKEN 

FRÅNVARANDE 

FÄDER 

förlorade söner 

(Guy Corneau) 

CJP:s julpris 

50 kr/st 

(porto tillkommer) 

Gäller endast t.o.m. 31/1, 2007 

förutsatt att lagret räcker så länge 

*** 

Frånvarande fäder, förlorade söner 

Hft, 200 sid, med bibliografi och kortfattad 

jungiansk ordlista. Sv övers Anna Pia Åhslund 

ISBN 91-7075-067-X. Ord pris 136:- 

GOD JULLÄSNING 

önskar vi på CJP! 

För beställning 

08 - 830 700 

Pech-Merle hade ett pedagogiskt syfte. Scenerna 

som målades upp på grottväggarna kom 

till för att lära nyinvigda hur man skulle jaga 

och döda djuren, jordens herrar, med vördnad 

och respekt. 

I stamlivets initiationer är smuts en viktig 

del av ritualen. Jämfört med riddarens initiation 

med torra, blanka svärd och rustningar 

är staminitiationerna våta. Här fi nner vi en 

förklaring till den blödande lansen i Graal-legenden: 

det som är torrt, skarpt och maskulint 

måste doppas ned i blodets och sönderfallets 

fuktighet för att kunna återfödas. Eftersom 

män varken kan menstruera eller föda barn, 

har de ett än större behov att få kontakt med 

de naturliga biologiska processerna kring död 

och återfödelse. 

Eftersom män varken kan 

menstruera eller föda barn, 

har de ett än större behov att 

få kontakt med de naturliga 

biologiska processerna kring 

död och återfödelse. 

Vår moderna kultur visar tydligt hur nödvändiga 

dessa övergångsriter är - och vilken andlig 

katastrof som inträffar då de går förlorade. 

Utan att veta om det upprepar dagens ungdomar 

av båda könen samma initiationsmönster: 

den androgyna framtoningen, de monstruösa 

frisyrerna och de skräckinjagande accessoarerna, 

de noggrannt slitna eller sönderriva 

kläderna och det medvetna undertryckandet av 

renlighet och hygien. Detta beteende speglar 

ett omedvetet behov av att bli initierade, men 

olyckligtvis tycks ungdomarnas fäder inte förstå 

deras behov. Unga människor i vår kultur 

måste, liksom de i stamkulturerna, genomgå 

en omvandling, en ”tröskeltillvaro”; de måste 

undersöka hur gränserna ser ut för deras framtida 

identitet. 

I ett samhälle som vårt, som är baserat på 

utseende, skådespel och förställning, består 

initiationen för unga människor bara av att de 

passivt imiterar olika superstjärnor. Våra förfäders 

initiation har tömts på sitt innehåll och 

sambandet med ett helgat universum har gått 

förlorat. Den traditionella initiationens strapatser 

syftade till att ingjuta denna känsla av 

delaktighet och sammanhang hos novisen. 

Det faktum att vissa staminitiationer innefattar 

kroppsstympning är en störande realitet. Det 

förefaller som om dessa stympningar utfördes 

på ett sätt som var både ömsint och grymt, 

men det till synes barbariska är stötande 

för vår moderna känslighet. Men fungerade 

stympningen enbart som bekräftelse på fädernas 

auktoritet över sönerna? Vad innebar 

stympningen psykologiskt? 

Målet med initiationen var att ge stöd åt det 

maskulina jaget. Den rituella stympningen 

var ett uttryck för underkastelse inför den 

maskulina principen. Att initianden, d v s 

den som initieras, underkastar sig ett lidande 

som orsakas av ”fadern” kan ses som en akt 

av maskulin kärlek som skär av banden mellan 

pojken och hans mor, ett uttryck för att 

mammas pojke är död. Smärtan i stympningen 

uttrycker den smärta som detta förorsakar. 

Stympningen etablerar kontakt mellan den 

initierade och de jordiska, vilda, maskulina 

elementen som kommer från jordens djupa 

innandöme. Som fi losofen Gustave Thibon 

uttrycker det: 

Sambandet är obevekligt: vi minskar vårt 

eget lidande bara i samma grad som vi 

försvagar vår inre, direkta upplevelse 

av verkligheten. (Thibon, G.; citerad av 

Stephen Shapiro i Manhood, sid 66.) 

Stephen Shapiro tillägger att: 

Män som inte förmår lida förblir puerila, 

utestängda från mänskliga kontakter och 

från engagemang i den värld de har ärvt. 

(Shapiro: Manhood, sid 66.) 

Detta säger en hel del om vårt ständiga sökande 

efter tröst! 

Jag har berättat i annat sammanhang (Frånvarande 

fäder - förlorade söner, CJP 1995) 

om ”hjälten” Bob som plågades av en-samhet 

trots att han lyckats väl med sin internationella 

skådespelarkarriär. Han led av att ha förlorat 

kontakten med verkligheten. Han var avskuren 

från alla kärleksrelationer och upplevde att 

det inte längre fanns någon mening med hans 

liv. Min slutsats var att han helt hade avskurit 

sig från sina känslor och tagit sin tillfl ykt till 

huvudet. Därför uppmuntrade jag honom att 

göra en imagination och låta känslorna fl öda 

fritt. Han visualiserade då en bild av en manlig 

hermafrodit som hade fl åtts levande, fängslats 

med kedjor och hängts upp på en stålvajer över 

ett gapande tomt hål. 

Efter att ha beskrivit denna bild föll han i gråt: 

han hade äntligen fått kontakt med sitt eget 

lidande. Bob upptäckte senare att han, genom 

att acceptera sitt eget lidande, kunde få tillbaka 

den känsla av gemenskap med andra som 

han hade förlorat. Denna upptäckt förbättrade 

hans allmänna stämningsläge och var också 

till fördel för hans skådespeleri. Hans värld 

återfi ck sin mening. 

Vare sig lidandet påtvingas oss eller vi går 

in i det frivilligt, är det ett grundläggande 

existentiellt faktum. Vi ifrågasätter aldrig de 

njutningar som kommer i vår väg, men vi har 

alltid svårt att acceptera sådant som bereder 

oss sorg och smärta. Den stympning som utförs 

av stamfäderna kan ses som ett försök att 

ge mening åt denna oundvikliga dimension av 

det mänskliga livet. Stamfäderna är medvetna 

om att lidandet inte kan undvikas utan ingår 

som en naturlig del i vår tillvaro. 

Trots sin synbara brutalitet uttrycker den 

rituella stympningen en mycket enkel sanning: 

för att bli genuint mänskliga varelser 

måste vi öppna oss för en värld av oförutsedda 

forts nästa sid

forts fr föreg sid 

händelser, som inte kommer att bespara oss 

någonting. Det är nästan som om den mänskliga 

substansen måste förstöras och brytas 

ned så att dess essens kan framträda. Men 

även om sonens omedvetna, odifferentierade 

barndomsvärld sprängs sönder i initiationen, 

är syftet med initiationen inte bara att han ska 

vinna inträde i en värld som är absurd; målet 

är att bereda honom tillträde till ett större 

sammanhang, ett större universum. Han blir 

en värdig deltagare och en ansvarig medlem 

i samhällsgemenskapen. Med sina handlingar 

bidrar han nu till att upprätthålla den kosmiska 

ordningen. 

Den största skillnaden mellan stympningen av 

Fiskarkungen och stympningen av stammens 

initiander ligger i att den förre är passiv medan 

de senare deltar aktivt. Fiskarkungen lider av 

en skada som förrädiskt drabbade honom; 

initiationens stympning utförs i enlighet med 

ritualen och förmedlar en mening som går 

bortom både den som stympar och den stympade. 

Dessa uråldriga övergångsriter speglar 

psykets grundläggande lagar som kräver att 

jaget offrar sin blinda självtillräcklighet och 

öppnar sig för universum. 

När en ung man kastar av sig sin passiva och 

beroende attityd, måste han möta en annan 

aspekt av verkligheten. Att lära sig stå ut 

med lidandet och att själv åstadkomma det 

när det är nödvändigt, är ett sätt att slå hål 

på den bekväma bubblan av beroende som vi 

alla försöker åstadkomma omkring oss själva. 

Stympningen innebär en våldsam kontakt med 

den universella verkligheten - en kontakt som 

inte kan etableras så länge männen lever under 

sina mödrars vaksamma blickar. 

De initierande fädernas roll är att leda pojkarna 

genom övergången från pubertet till 

vuxenliv, att förklara och överföra kunskap, 

att ge dem erfarenhet av vad det innebär att 

vara man. De australiska aboriginerna, till exempel, 

återskapar en upplevelse för den som 

ska initieras av hans ursprungliga födelse. De 

bygger en tunnel av grenar och buskar, sex till 

tio meter lång, och kräver att pojken tar sig 

igenom den. Efter en massa skrik och oväsen 

kommer den nyinvigde ut i andra änden av 

tunneln, och där välkomnas han med öppna 

armar och blir högtidligen förklarad som 

man. Han har fötts på nytt genom en mans 

kropp och han äger nu ett nytt sinne och en 

ny kropp. 

Efter en mans första födelse får han näring 

genom sin mors mjölk, men i den andra födelsen 

får han näring av sin fars blod. De äldste 

i Kikuyu-stammen i Afrika antar rollen som 

manliga ammor: pojkarna får sitta i en cirkel 

tillsammans med stamfäderna, och var och 

en av ”fäderna” gör med samma kniv ett litet 

snitt i armen och låter sedan blodet droppa 

ned i en skål. Genom att dricka detta blod, 

blir ynglingarna män. Vilket imponerande sätt 

att bli välkomnad i den manliga samhällsgemenskapen! 

Föreställningen om en ammande far som ger 

liv med sin kropp framhäver en av de största 

bristerna i vår egen kultur: nuförtiden blir vi 

återfödda bara genom våra fäders förnuft. Vi 

initieras bara in i faderns andliga dimension: 

hans principer, lagar, regler och bestämmelser. 

Eftersom våra fäder är frånvarande blir 

vi själva frånvarande i förhållande till våra 

kroppar; vi blir okroppsliga, kringvandrande 

huvuden, avskurna från fysiska sinnesupplevelser. 

Vi blir avskurna från våra kroppars 

vitalitet, från vårt blod, och vi är livrädda 

för kroppsliga kvinnor. Men närvaron i våra 

kroppar är ju den verkliga grunden för att vara 

närvarande i världen. 

För att anamma en term som psykoanalytikern 

Jean-Charles Crombez använder, så är kroppen 

”transpersonell”; den har samma makt 

och möjlighet som förnuftet att förena oss 

med universum. Behovet att överleva i en 

svårbemästrad omgivning lärde våra förfäder 

att en man måste stå i kontakt med världen 

genom sina fötter, inte bara genom huvudet. 

Denna läxa gäller också i dagens samhälle: vår 

himmelsblå andlighet behöver berikas av den 

”röda” andlighet som kommer från djupet av 

jordens innandöme. 

Efter en av mina föreläsningar reste sig en man 

i publiken och berättade för oss alla att han 

och 2-3 andra fäder till pojkar i åldrarna 12 till 

16 år planerade att samlas kring en lägereld 

i skogen för att tala med sina söner om livet, 

om sex, om de hinder som de själva hade mött 

och om den glädje de upplevt. 

Att skapa speciella symboliska ögonblick som 

detta, kan hjälpa unga män att etablera sin 

identitet. Det gör dem medvetna om förbindelsen 

mellan dem själva och deras fäder. Och 

fäderna bryter sin egen vanemässiga tystnad 

för att dela med sig av sina tankar och känslor 

till sina söner. Genom att visa pojkarna att de 

är värda denna sorts uppmärksamhet, bekräftar 

fäderna sina söners status som män. 

Ord som gör det möjligt för oss att dela, att 

stödja, att avslöja och bekräfta är - hur kortvarigt 

och tillfälligt det än må vara - en central 

del av denna typ av initiationsupplevelser. 

Kom ihåg Kristi ord till den förste av hans 

apostlar: ”Ditt namn är Petrus, och på denna 

klippa ska jag bygga min kyrka.” Att bryta 

igenom tystnaden, att bryta igenom faderns 

behärskning är en handling av ovärderlig vikt 

för sonen. Hur välformulerade orden är, och 

vilken ålder deltagarna har, spelar ingen roll så 

länge orden är sanna och inte bara formulerade 

efter någon viss princip. Olyckligtvis inträffar 

detta bara under extrema omständigheter för 

många män - vid en fars dödsbädd, till exempel. 

Uppgiften för en far som ska initiera sin 

son är inte att låsa sig i någon artifi ciell roll 

som den perfekte föräldern eller den stränge 

uppfostraren. Tvärtom, det är bara genom att 

visa sin ofullkomlighet som människa, och 

därmed lösa sonen ur tvånget att bli en gud 

eller en djävul, som fadern kan underlätta 

sonens inträde i livet. 

Guy Corneau 

forts fr sid 9: DEN SÅRADE HELAREN 

ten sado-masochistisk lek vilket naturligtvis 

inte är konstruktivt för drömmaren. Bakom 

drömcoachens kompensatoriska maktbehov 

kan man förmoda att det ligger känslor av 

maktlöshet och kanske övergivenhet, sår som 

behöver omsorg för att läka, vilket dock inte 

får ske på drömmarens bekostnad. 

Den sårade helaren 

I IDP:s grundsyn ingår tron på att människan 

har en inneboende kraft till läkning och vidareutveckling. 

Och detta gäller även för vår 

motivationsprofi l. Med hjälp av ökade insikter 

om oss själva ger vi oss val att utvecklas, och 

den motivationsprofi l jag har idag är därför 

inte given för all framtid. ”Ett ljus leder till 

ett annat” och vill man ta till sig sina svagheter 

blir man också en rikare människa. Som 

drömcoach må man ha svagheterna i sin hand, 

accepterade och hållna, så att coachingen kan 

präglas av generositet och värme. 

Helaren är alltid sårad, men måste känna sina 

sår för att inte såra andra. 

Shantena Augusto Sabbadini 

är fysiker, PhD och sinolog 

och har arbetat tillsammans 

med dr Rudolf Ritsema vid 

Eranos Foundation, Schweiz, 

med forskning kring och översättning 

av den kinesiska 

visdomstexten I Ching. 

Förhandsinformation 

Ett exklusivt tillfälle att möta 

Shantena Augusto Sabbadini 

i seminariet 

DREAMS AND THE I CHING 

7 - 9 november, 2008 

KS217-08 Dreams and the I Ching (öppet seminarium 

på lättförståelig engelska, 16-18 

tim). Sem.ledare: Shantena Sabbadini. Tid: 

7-9/11 (fre kl 13.00-19.00, lör kl 11.00-18.00, 

sön kl 10.15-17.00). Avgift: 4000:-/3400:- 

Detta är ett unikt tillfälle att arbeta tillsammans 

med dr Sabbadini. Seminariet ger en 

första inblick i hur man konstruktivt kan 

använda I Chings texter för att fördjupa den 

medvetna insikten om vad som försiggår i den 

yttre och den inre verkligheten. 

Genom att låta I Ching fungera som en katalysator 

för de tankar, känslor och spontana 

associationer som är förknippade med ett 

specifi kt problem man brottas med, genomgår 

man en process som i mångt och mycket 

är en parallell till ett kreativt drömumgänge, 

och i seminariet ges även tillfälle att undersöka 

de drömmar som deltagaren upplever 

som relevanta i samband med det aktuella 

problemet. 

15

16 

KONFLIKT OCH TRANSFORMATION 

av Daryl Sharp 

Alla konfl iktsituationer konstellerar problemet med motpoler. Ytterst går alla konfl ikter mellan motsatser tillbaka på 

motsättningen mellan jaget och det omedvetna. Det är så, vare sig konfl ikten erkänns som en inre konfl ikt eller inte, 

eftersom ens konfl ikter med andra människor nästan alltid rör sig om externaliseringar av omedvetna konfl ikter inom en 

själv. Eftersom de inte är medvetna ageras de ut mot andra. Detta psykiska fenomen kallas projektion, och det kommer 

jag att ta upp i en kommande artikel. Här vill jag mer ingående diskutera konfl iktens psykologi. 

Daryl Sharp, förläggare, 

författare och jungiansk analytiker 

med privat praktik i 

Toronto, Kanada. På svenska 

har publicerats Konsten att 

överleva, Såsom i en spegel, 

Jungiansk ordbok och Jungiansk 

typologi. 

Varje medveten inställning har sin motpol i 

det omedvetna. Vi har ingen möjlighet att dra 

fram den i ljuset med våld. Om vi försöker det 

kommer den att göra motstånd. Det är därför 

den analytiska processen aldrig kommer igång 

på allvar om inte analysanden befi nner sig i 

en akut konfl iktsituation. Så länge vårt yttre 

liv fungerar relativt smärtfritt fi nns inte den 

adekvata energin för att ta itu med det omedvetna. 

Men när konfl ikten konstellerats, kan 

vi inte längre undvika det. 

Den klassiska konfl ikten är den där vi står 

inför, eller frestas av, fl era valmöjligheter. 

Teoretiskt sett kan det fi nnas många alternativ, 

men i praktiken rör det sig vanligtvis om 

en konfl ikt mellan två alternativ, vilka båda 

har sina respektive konsekvenser. När det 

förhåller sig så kan de två alternativen sägas 

representera två olika delpersonligheter i vår 

inre verklighet, eller de kan defi nieras som 

olika aspekter av en själv, eller som en personfi 

ering av ens komplex. 

De kanske mest plågsamma konfl ikterna av 

alla är de som rör vår pliktkänsla, eller valet 

mellan trygghet och frihet. Sådana konfl ikter 

genererar en stark inre spänning. Så länge 

konfl ikten inte är medveten tar den sig ofta 

uttryck i fysiska symtom, särskilt i magen, 

ryggen och halsen. Den medvetna konfl ikten 

upplevs däremot som en moralisk eller etisk 

spänning. 

Jag har arbetat analytiskt med gifta män och 

kvinnor som till exempel vänsterprasslat och 

samtidigt ständigt klagat över olika krämpor. 

Mestadels har de kommit till mig därför att 

de haft problem på jobbet, eller lidit av en 

kronisk känsla av meningslöshet, men inte 

därför att de levt i en konfl iktsituation. Deras 

fysiska symtom försvann när deras högerhand 

(jaget) öppet erkände vad deras vänsterhand 

(skuggan) sysslade med. Först då upplevde 

de medvetet den moraliska konfl ikten, och 

försökte hitta en lösning på den. 

Konfl ikten är ett typiskt tecken på neuros, 

men alla konfl ikter är inte neurotiska. Livet 

självt medför kollisioner mellan oförenliga 

förpliktelser och behov. Ett visst mått av 

konfl ikt är till och med önskvärt, eftersom 

livet annars skulle fl yta fram alltför långsamt 

eller rent av avstanna. Konfl ikter blir bara 

neurotiska om de permanentas och hindrar 

en att leva sitt liv. 

Förr i världen brukade jag fantisera om att 

någonstans i världen finna den optimala 

visdomsboken, en slags När Var Hur - bok i 

levnadskonst. Den skulle innehålla lösningar 

på alla livets problem. När helst man befann 

sig i en konfl iktsituation skulle man kunna 

Detalj ur teckning av Franz Kafka 

(Letters to Milena) 

slå upp just den i boken, och få veta hur man 

skulle handla. Den fantasin kommer antagligen 

från mitt faderskomplex. Om det hade 

funnits en sådan bok behövde jag ju inte tänka 

själv - jag behövde bara göra vad den samlade 

traditionen bjöd mig att göra. 

Men dessvärre fi nns det bara individuella 

lösningar på allvarliga problem. 

*** 

Det existerar två möjligheter att lösa en konfl 

ikt. Man kan rada upp för- och emotargument 

i varsin kolumn, väga dem mot varandra och 

därefter fatta ett logiskt tilfredsställande 

beslut, eller man kan välja det man ”innerst 

inne vill” och så skrida till verket för att förverkliga 

det. 

Många smärre konfl ikter är mottagliga för 

förnuftsskäl, och kan de avgöras med rationella 

argument utan att det får några skadliga 

effekter, kan man också tryggt överlåta dem på 

förnuftet. Men allvarliga konfl ikter upplöses 

inte lika lätt; de uppstår i själva verket ofta just 

på grund av en ensidigt rationell inställning, 

och kan därför snarare förvärras om de enbart 

hanteras rationellt. 

När så är fallet bör man antingen fråga sig: 

”Vad vill jag ?” eller: ”Vad vill jag?” Naturligtvis 

skulle man aldrig ha hamnat i en konfl ikt 

om man hade vetat vad man ville. Men ur ett 

psykiskt perspektiv är det ändå viktigt att 

ställa sig dessa frågor; den första frågan, med 

betoningen på ”jag”, hjälper en att klargöra 

jagets position (i motsats till vad andra vill 

och förväntar sig) och den andra, som betonar 

”vill”, aktiverar ens känslofunktion. 

En allvarlig konfl ikt innebär alltid att det råder 

en splittring mellan tanke och känsla. Om 

känslofunktionen inte är en medveten aktör i 

konfl ikten måste den bli det, och detsamma 

gäller psykets tankefunktion. 

Det händer att jagets position sammanfaller 

med, eller åtminstone accepterar, den känslomässiga 

inställningen. Men om de inte är 

förenliga, och jaget vägrar ge efter, då hamnar 

konfl ikten i ett dödläge. Det är den kliniska 

defi nitionen på en neurotisk konfl ikt, som 

bara kan förlösas om det skapas en dialog 

med andra aspekter av en själv (mer om det 

senare). Vi kan visserligen lära oss mycket 

om oss själva genom att iaktta våra relationer 

till andra människor, men det omedvetna ger 

oss en mer sann spegling av vem vi är, t.ex. 

i drömmarna. 

När Jung talade om konfl iktens psykologi 

hänvisade han med förkärlek till den bibliska 

parabeln om Buridans åsna, den som svalt till 

döds mellan två hötappar, därför att den inte 

kunde välja vilken av dem den skulle äta av. 

Det viktiga är inte om den till höger är godare 

än den till vänster, eller om man skall äta den 

ena eller den andre först, menade Jung, utan 

det viktiga är vad man vill i djupet av sig själv 

- vilken av dem (hötapparna) som utövar starkast 

dragningskraft. 

forts nästa sid

forts fr föreg sid: KONFLIKT OCH ... 

Jung menade också att den inneboende 

lösningen på en konfl ikt upenbarade sig om 

man lyckades härbärgera spänningen mellan 

motpolerna i medvetandet. När varje handlingsalternativ 

har en lika stark motvikt, det 

vill säga, när konfl ikten ställs på sin spets, då 

blockeras den energi som skulle stått till jagets 

förfogande. Om jaget uthärdar den spänning 

konfl ikten alstrar, händer så småningom det 

oväntade, det irrationella ”okända tredje” 

framträder och förlöser konfl iktsituationen 

på ett genuint sätt. 

Det är detta Jung kallar den transcendenta 

funktionen, som vanligtvis initialt genererar 

en bild som i mötet med jaget blir en symbol. 

Han beskriver processen på följande sätt: 

(En konfl ikt) förutsätter en genuin lösning 

och kräver något tredje som i sig 

kan inrymma motpolerna. Härvidlag 

står sig det rationella intellektet slätt, 

eftersom detta tredje saknas i logikens 

värld. ”Lösningsmedlet” kan endast vara 

av irrationell natur. I naturen utlöser 

överbryggandet av en motsättning alltid 

en energetisk process: naturen handlar 

symboliskt i ordets sanna mening, det vill 

säga den gör något som uttrycker båda 

sidorna, på samma sätt som ett vattenfall 

synbarligen fungerar som en förmedlare 

mellan ovan och nedan. 

Utifrån kan det se ut som om ingenting hänt, 

men inom individen har en förändring ägt 

rum. Denna förändring kan framträda som 

en ny inställning, både gentemot en själv och 

gentemot andra människor; den energi, som 

varit bunden i ett tillstånd av obeslutsamhet, 

frigörs och det blir återigen möjligt att röra 

sig framåt. 

Då kan det kännas som att stå på en bergstopp 

och se en storm rasa nedanför - stormen 

kan fortsätta rasa, men jag som befi nner mig 

utanför stormcentrum är i viss bemärkelse en 

objektiv iakttagare, inte längre emotionellt indragen. 

Här råder ett slags frid. Ett tillstånd 

som inte egentligen skiljer sig mycket från 

den kristna traditionens nåd – ”den frid som 

övergår allt förstånd” – utom i det att den inte 

blir oss beskärd av en avlägsen Gud, utan väller 

upp inifrån, en inre källa. 

Denna process kräver tålamod och ett starkt 

jag, annars fattar vi ofta ett beslut i ren desperation 

bara för att slippa spänningen. Men när 

vi fattar ett förhastat beslut – när spänningen 

inte härbärgerats tillräckligt länge – då aktiveras 

motpolen, det alternativ vi inte valde, 

ännu kraftfullare och vi hamnar återigen i 

konfl iktens skärseld. 

En vanlig invändning mot denna beskrivning 

av processen är att många konfl ikter 

till själva sin natur är olösliga. Enligt Jung 

berodde denna typ av invändning på att vi 

gärna tänker i termer av yttre lösningar, vilka 

i själva verket lika ofta kan vara rena undanfl 

ykter eller förenklande rationaliseringar av 

det underliggande problemet. 

Om en man inte kommer överens med 

sin hustru tror han av naturliga skäl att 

konfl ikten skulle lösas om han gifte om 

sig med en annan kvinna. Men när man 

synar sådana äktenskap i sömmarna 

visar det sig att de inte alls utgjorde 

någon lösning på problemet. Den gamle 

Adam gifter in sig också i det nya äktenskapet, 

och krånglar till det lika mycket 

som det förra. Den verkliga lösningen 

kommer inifrån, och då endast genom 

att patienten tillägnat sig en annorlunda 

inställning. 

I de alkemistiska skrifterna fi nns en berömd 

tes, som kallas Marias Axiom. Det lyder 

som följer: ”Ett blir två, två blir tre och ur 

det tredje återkommer ett som det fjärde.” 

Jung såg denna regel som en passande metafor 

för individuationsprocessen, en bild av 

medvetandets utveckling, i vilken konfl ikten, 

motsättningen spelar en fundamental och 

betydelsefull roll. 

Individuationsprocessen är således en cyklisk 

odyssé, en spiralisk färd, vars mål är att återvända 

till utgångspunkten, men nu i vetskap 

om varifrån man kommer man kommer och 

vart man är på väg. 

Spänningen som är förknippad med en stark 

konfl ikt upplevs ofta som en korsfästelse. Det 

kan inte vara en slump att bilden av en människa 

fastspikad på ett kors varit en central 

symbol i den västerländska civilisationen 

under två tusen år. Korsfästelsen kan betraktas 

som en bild för mänskligt växande och 

den svåra och smärtsamma uppgiften att lära 

sig differentiera motpolerna och sedan kunna 

härbärgera spänningen. Franz Kafka tecknade 

en bild av denna existentiella situation: en man 

fjättrad vid olika poler, vilka bokstavligen 

tycks slita honom i stycken (se sid 16). 

Konflikten förebådar medvetandets födelse. 

Det saliga tillstånd som är inneslutet i 

en omedveten helhet, det oskuldens paradis 

som vi i olika varianter återfi nner i all världens 

mytologier, splittras oåterkalleligen av motpolerna 

medvetet – omedvetet. ”Ett blir två...” 

På samma sätt som korsfästelsen utgjorde 

kulmen på Jesu jordeliv, är den till synes 

olösliga konfl ikten för oss människor individuationens 

begynnelse. Uppståndelsen kan i 

psykiska termer uppfattas som en återfödelse, 

en transformation av personligheten har skett, 

mitt tidigare jag är dött – länge leve det nya 

jaget, förutsatt att jag kunnat härbärgera 

spänningen. 

Daryl Sharp 

Vill du ha information om kurser, 

litteratur och föreningsverksamhet per 

e-post? 

Anmäl dig på 

kursinfo@cjp.se 

forts fr sid 13: DET INRE ... 

själv kunde inte nog betona vad den kristna 

traditionens vårdslösa, oansvariga syn på det 

ondas väsen ställt till med. Detta är inte rätta 

sammanhanget att fördjupa oss i de ödesdigra 

konsekvenserna av privatio boni-doktrinen. 

Må det räcka att erinra om att vi alla, när vi 

hör den inre rösten, har all anledning att fråga 

oss vem den rösten i det inre tillhör - vän eller 

fi ende? Någon som vill vår växt eller tvärtom 

vår undergång? Båda stämmorna ljuder ur det 

omedvetna! 

Kathrin Asper själv har föga till övers för 

den populära uppmaningen att man ska ”lyda 

sina impulser”. Det inre barnet kan vara en 

bärare av Självet, men barnet behöver vår 

medvetna vård. Det innebär att psyket som 

sådant, i all sin förkrossande kraft, behöver 

den medvetna människans omdömesgilla 

vård och urskillning. Liksom den medvetna 

människan behöver det omedvetnas skapande 

förnyelse. Om detta har Kathrin Asper mycket 

viktigt att säga. 

Erik Nisser 

forts fr sid 12: OM PROZAC ... 

får oss att antingen vi vill det eller inte – och 

oftast vill vi det inte alls – komma i kontakt 

med okända skikt inom oss. Jag har sällan 

mött någon, som efter en genomlevd sorg 

eller krissituation, inte har sagt att hit, där jag 

är idag, hade jag inte kommit utan detta. Ali 

Bourequat, mannen som satt elva år i mörker 

och som idag ser på världen och livet med 

helt andra ögon än innan – ”livet är rikare och 

framför allt verkligare – önskar ingen av oss 

denna fasansfulla upplevelse som instängdheten 

i mörker innebar. Däremot önskar han 

oss alla att få lite mer kontakt med de oanade 

resurser som vi har inom oss och att kunna se 

och uppskatta livet med allt vad det innebär 

både av smärta och av glädje. Detta får vi inte 

låta ta ifrån oss! 

Så med risk att vara helt otidsenlig, och kanske 

för många idag också obegriplig, skulle jag 

vilja återinföra begreppet människans själ i 

diskussionen. 

Jag tror nämligen att vi måste vara mycket 

mer varsamma om och respektfulla inför det 

som ryms inom en människa – av kreativitet, 

av förmåga att skilja mellan ont och gott, av 

empati för medmänniskor, djur och natur – det 

jag skulle vilja kalla hennes själ. 

Vi varken får eller ska reducera varandra 

till enbart biologiska varelser som styrs av 

kemi. 

Att hysa – och återupprätta – respekten för den 

mänskliga själens värdighet tror jag är det allra 

viktigaste just nu för att vi skall kunna leva 

vidare i en anständig värld och ha något att 

lämna över till en kommande generation. 

Ingela Romare 

17

18 

Mind and Body 

l 

GE KROPPEN 

VAD DEN BEHÖVER! 

OCH SJÄLEN LIKASÅ! 

Unna dig massage 

Eller drömcoaching 

Varför inte både och? 

Välj bland 

- avslappningsmassage 

- hel- eller halvkroppsmassage 

- kroppsterapeutisk behandling 

(även TENS) 

- drömcoaching 

För information och tidsbeställning: 

BJÖRN NILSTAM 

Dipl. Massageterapeut (AGI) 

Certifi erad massör 

Drömcoach under utb (IDP) 

Praktik 

Torsgatan 63, Stockholm 

T-stn: S:t Eriksplan 

08 - 653 68 47 eller 070 - 243 0325 

Medlem i 

Intresserad att arbeta 

professionellt med 

DRÖMMAR? 

Ny utbildningsomgång till 

DIPLOMERAD DRÖMCOACH 

2007-2009 

Förlängd ansökningstid. 

Sista ansökningsdag 22 januari, 

2007 

Ring 08-823 812 för info 

IDP Institutet för Drömpsykologi 

Vintervägen 29, SE-169 54 Solna 

Annonsera i 

CJP NYHETSBREV 

(ISSN 1652-2125, upplaga 5.000 ex) 

Kontakta oss för information, 

kostnadsuppgifter och bokning 

08-830 700 

eller annons@cjp.se 

Nyhetsbrevets annonssida 

ÄR DU 

INTRESSERAD 

AV 

DINA 

DRÖMMAR? 

DRÖMCOACHING I FINLAND 

Under vårterminen 2007 fi nns det möjlighet att delta i en drömgrupp i vilken 

drömarbetet sker med drömcoaching. Drömcoaching är en icketolkande metod, 

som syftar till att stimulera drömmaren till egna refl ektioner och eventuella 

tolkningar av drömmarna. 

Gruppen träffas vid fem tillfällen för endagsseminarier; en drömgrupp i Vasa 

och en i Helsingfors. Begränsat deltagarantal. Pris: 250 euro per person för 

hela terminen. 

Intresseanmälningar till 

Hillevi Furtenback, dipl. drömcoach IDP 

Telefon +46 (0)142 52060 mobil +46 (0)70 533 62 16 

E-post: hillevi.furtenback@telia.com 

UNIVALMENNUSTA SUOMESSA. 

Kevätkaudella 2007 on mahdollista osallistua univalmennukseen Helsingissä 

tai Vaasassa. Univalmennus on menetelmä, joka ei pyri tulkitsemaan, vaan auttamaan 

unen näkijää pääsemään käsiksi päivätajunnan ja unitajunnan käymään 

vuoropuheluun. 

Viiden kokopäiväseminaarin hinta on 250 euroa per henkilö. 

För information och tidsbeställning: 

Erik Nisser 

Dipl drömcoach IDP 

tel. 08-6431881 

DC-mottagningen 

Vintervägen 29 Solna 

Hillevi Furtenback, dipl. univalmentaja IDP 

Yhteystiedot: 

hillevi.furtenback@telia.com 

Puh. +46 (0)142 52060, +46 (0)70 533 62 16 

Jungiansk litteratur 

till nytta och nöje 

Kom gärna 

och hälsa på 

i vår egen 

internetbokhandel 

www.cjp.se 

CJP Netshop 

S:ta Ursulas väg 27 

722 18 Västerås

Lördag 27 januari, kl. 15-18 

Föreläsning 

Sambandet mellan världshändelser och inre 

tilldragelser i människans psyke 

Föreläsare: Gérard Lartaud, verksamhetschef för 

Saltå By i Järna. Plats: Sofi elunds Folkets Hus 

på Rolfsg. 16 i Malmö. Värd: Agnieszka Tarwid 

Löfström, tel 0417-25218. Gratis inträde. 

Fredag 9 februari, kl 18.00-21.30 

lördag 10 februari, kl 10.00-17.30 

Filmseminarium: Spegeln 

Filmseminarium med utgångspunkt från A Tarkovskijs 

film ”Spegeln”. Seminarieledare: Ingela Romare, 

fi lmare och jungiansk analytiker IAAP. Plats: Hemma 

hos Ingela på Ö. Rönneholmsv. 4, Malmö. Max 15 

deltagare. Avgift: 600 kr (medl), 700 kr (övr). Bindande 

anmälan på tel 040-233448. 

Lördag 10 mars, kl. 15-18 

Föreläsning 

Anställd av ett stort minne - om synen på 

minnet i Tomas Tranströmers diktning 

Föreläsare: Torsten Rönnerstrand, docent i litteraturvetenskap. 

Plats: Rest. Magnolian, S:t Larsparken, 

byggn. 37, Lund. Värd: Otto von Friesen, tel 042- 

261620. Avgift 100 kr medl, 150 kr ickemedl. 

Lördag 24 och söndag 25 mars, kl. 10-17 

Kurs i teater och inre bildskapande 

En scen för drömmar 

Föreläsare: Lena Ekhem, regissör och teaterpedagog. 

Plats meddelas senare. Intresserade 

anmäler sig till Lena på tel. 0709-492 703 eller 

lena.ekhem@telia.com. Avgift: 1200:- 

Lördag 14 april, kl 15-18 

Årsmöte med efterföljande föreläsning 

Carl Gustav Jung och den Analytiska 

Psykologin 

Föreläsare: Gunilla Midböe, socionom, leg. psykoterapeut 

samt utbildningskandidat till jungiansk 

analytiker. Plats: Sofielunds Folkets Hus på 

Rolfsg. 16 i Malmö. Värd: Violetta Milutinovic 

tel 040-436933. Gratis inträde. 

3-5 Augusti 

Sommarseminarium med temat ”Kultur” 

Vi i Skåneföreningen fi rar 10-årsjubileum. Who can 

stop us from celebrating... 

C G Jung Föreningen 

i Skåne 

Kontaktperson: Violetta Milutinovic 

tel 040-436933 eller 070-4784933; 

e-post violetta.m@telia.com 

www.jungstiftelsen.se 

Svenska C G Jung Stiftelsens Vänner 

Göteborg 

Kontaktperson: Kalju Plank, 

Toredalsgatan 130, 417 28 Göteborg. 

Tel 031-22 45 46. 

E-post kalju@plank.se 

www.jungstiftelsen.se 

SVENSKA 

C G JUNG STIFTELSENS VÄNNER 

GÖTEBORG 

Tisdagen 16 januari kl 18 

After work – Medlemskväll 

Vi bjuder in till samkväm och samtal kring vårens tema 

”Den inre resan”. Jungföreningens ordf Kalju Plank 

refl ekterar kring sina erfarenheter om ledarskapets 

yttre och inre utmaningar. Ingen avgift. Endast för 

medlemmar. Tilltugg till självkostnadspris. Plats: Haga 

Församlingshem, Haga Östergata 30. 

Lördagen 27 januari kl 10.30-17.00 

Den inre resan 

Dansterapiseminarium med Marit Mörk, dans- och 

rörelse-terapeut. Det krävs inga särskilda danserfarenheter. 

Bekväm klädsel. Medtag fi lt samt matsäck för dagen. 

Begränsat antal deltagare. Bindande anmälan senast den 

10 januari till Christer Wennberg, tel 0304-66 38 17 eller 

mail c.wennberg@hem.utfors.se. Avgift: Medlemmar 

600:- övriga 800:- (betalas till plusgirokonto 830 95 60- 

4) Plats: Haga Församlingshem, Haga Östergata 30. 

Måndagar 5/2, 19/2, 5/3 och 19/3, kl 18.30- 

20.30 

MITT LIV –minnen, drömmar, tankar 

Bok- och samtalscirkel med Berit Rexmo kring C.G. 

Jungs självbiografi ska bok. Begränsat antal deltagare. 

Anmälan: Senast 15/1 till Berit Rexmo, 031-525 525. 

Avgift: 300:- som betalas till plusgirokonto 830 95 

60-4. Plats: Majtorpsgatan 19, Hisings Backa, hos 

Berit Rexmo. 

Tisdagar 6/2, 20/2, 6/3 och 20 mars, kl 18.30-21.30 

Helen M Luke 

Samtalskvällar med utgångspunkt i Helen M Lukes 

texter. Samtalsledare: Berit Rexmo. Begränsat antal 

deltagare. Anmälan senast den 16 januari till Berit 

Rexmo, 031-525 525. Avgift 400:- som betalas till 

plusgirokonto 830 95 60-4. Plats: Majtorpsgatan 19, 

Hisings Backa, hos Berit Rexmo. 

Tisdagen 27 februari kl 18-ca 21 

Årsmöte med efterföljande föreläsning 

En inre resa – om kaos, ordning och fästpunkter 

Föreläsning av Björn Wiedel, religionspsykolog och 

religions-pedagog, tidigare verksam vid Teologiska 

Högskolan i Stockholm. Endast för medlemmar. 

Ingen avgift. Vi bjuder på lättare förtäring. Plats: 

Haga Församlingshem, Haga Östergata 30. 

Lördagen 17 mars kl 14-17 

Resan i vårt hjärta 

Seminarium med Siri Ness, översättare och jungiansk 

analytiker IAAP med praktik i Oslo. Avgift: Medlemmar 

100:- övr 150:-. Plats: Haga Församlingshem, Haga 

Östergata 30. 

Lördagen 14 april kl 14-17 

Den inre resan i alkemins bilder. 

Seminarium med Suzanne Gieser, forskare, fi l. dr. 

i idé- och lärdomshistoria. Avgift: Medlemmar 100: 

- övriga 150:-. Plats: Haga Församlingshem, Haga 

Östergata 30. 

Söndagen den 29 april, kl 10-16 

Labyrintvandring och meditation vid havet 

Heldagsutflykt till Vässingsö med Gunilla Zingmark. 

Ta med picknick-korg, anteckningsbok, penna 

och några kritor. Vädret bestämmer klädedräkten. 

Arrangemanget är gratis för medlemmar och deras 

vänner. Info: Ulla Östling tel 031-933220. 

25-27 maj 

Skrivarretreat på Kuggaviksgården Åsa 

med Ann Westermark (skrivande) och Gunilla Zingmark 

(meditation). Vi träffas på skrivarretreat fredag kväll 

till söndag eftermiddag, med god vegetarisk mat på 

vandrarhemmet Kuggaviks-gården vid havet i vackra 

Åsa. Inga förkunskaper krävs, men kursen är bara 

öppen för medlemmar. Begränsat antal platser. Avgift 

1.850 kr inkl helpension i dubbelrum. Lakan medtages. 

Information och bindande anmälan Ann Westermark 

0705-13 24 56. 

FÖRENINGEN FÖR 

DRÖMPSYKOLOGI 

Sommarvecka på Vintervägen 

10-14 augusti, 2007 

Med drömmen som ledstjärna 

SV05-07 Med drömmen som ledstjärna (öppen sommarvecka, 

29 tim). Seminarieledare: Marie-Claire Lundeberg, Erik 

Nisser, Håkan Raihle och Erel Shalit. Tid: fre kl 11.00-20.00, 

lör kl 09.00-20.00, sön kl 11.00-17.00, mån kl 09.00-20.00 och 

tis kl 09.00-16.00 (ca). Plats: Vintervägen 29, Solna. Avgift: 

3900 kr (ej medl), 3100 kr (medl). Starkt begr deltagarantal. 

Information och bindande anmälan senast 15/7 per tfn 08-823 

812 eller tel/fax 08-830 700. 

Vårterminens drömcoaching-grupp 

DCG09-07 Drömcoachinggrupp (8 ggr á 3 tim). Drömgruppsledare: 

Erik Nisser. Tid: onsdag 14/2, 28/2, 14/3, 28/3, 

11/4, 25/4, 9/5 och 23/5, kl 18.00-21.00. Plats: Vintervägen 29, 

Solna. Avgift: 2800:- (ej medl)/2400:- (medl). Deltagarantal: 

5-7 personer. Bindande anmälan senast den 1/2 per tfn 08-823 

812 eller tel/fax 08-830 700. 

Onsdagsklubben 

Onsdagsklubben är öppen för alla intresserade och 

träffas den första onsdagen i varje månad, kl 19. 

Vårterminens träffar äger rum den 7/2, 7/3, 4/4 och 

terminens Stora Final den 2/5. Ring 08-823 812 för 

information om kvällens tema. 

Medlemskap 

Att bli medlem i FDP Föreningen för Drömpsykologi 

kostar 250:-/kalenderår. Med lems av gif ten för 2007 

insättes på postgiro 421204-9. Ange ”Medlem 2007” 

på talongen. Ange även e-postadress om du önskar 

information per e-post. 

Föreningsstämma 2007 

Nästa årsstämma med Föreningen för Drömpsykologi 

hålls den 1 maj, 2007, kl 16.00, på Vintervägen 29, Solna. 

Förhandsanmälan om deltagande görs till FDP senast 15/4. 

tel, 08-823 812. 

*** 

Individuell drömcoaching 

Vintervägens DC-mottagning 

(ring för tidbokning) 

Isaksson, Helena (dipl DC) 070-922 35 46 

Nisser, Erik (dipl DC) 08-643 18 81 

Furtenback, Hillevi (dipl DC) 070-533 62 16 

Stenberg, Maria (dipl DC) 070-954 70 78 

Övriga dipl drömcoacher 


Hoffmann, Ragnhild (Oslo) 0047 4088 0041 

Kowalska, Zofi a (Uppsala) 0739-77 92 57 

Lundqvist, Majken (Uppsala) 018-51 50 10 

Norgren, Birgitta (Stockholm) 

Sternudd-Groth, Mia-Marie 

070-458 22 08 

(Molkom) 070-220 12 48 

Sutter, Eva (Täby) 070-946 13 01 

Åmberg, Monica (Färjestaden) 0485-303 73 

Öfjäll, LenaMari (Härnösand) 070-25 88 511 

DC-kandidater under handledning 


Bergerham, Gunilla (Solna) 070-642 37 30 

Kylmänen, Ari (Solna) 070-515 15 73 

Lundell, Svante (Göteborg) 070-529 16 99 

Lundström, Mona (Östersund) 063-18 09 40 

Nilstam, Björn (Stockholm) 08-653 68 47 

Ohlson, Carl-Johan (Solna) 070-373 05 48 

Rhedin, Ulla (Göteborg) 070-367 91 04 

FDP Föreningen för Drömpsykologi 

Ordförande: Håkan Raihle, 

Tel 08-82 86 75, e-post raihle@cjp.se 

Klubbmästare: Helena Isaksson 

Tel 08-35 39 64, e-post onsdagsklubben@cjp.se 

19

20 

I de fall två avgifter anges, gäller den 

lägsta medlemmar i FDP Föreningen för 

Drömpsykologi. 

Alla kurser, seminarier och föreläsningar 

äger rum på Vintervägen 29 i Solna (om inte 

annat anges). Anmälan är alltid bindande 

och görs till FDP tel 08-823 812 eller till 

CJP, tel/fax 08-830 700. Inbetalning av 

kurs av gif ten skall vara FDP tillhanda 

senast en vecka före se mi na ri estart. 

Betalning görs till FDP:s postgiro 421204- 

9 eller bankgiro 5440-0833. 

Kaffe/te serveras en halvtimme före seminarie 

start. Ev. måltider med ta ges. 

DRÖMCOACHINGGRUPP 

Vårterminen 2007 

DCG09-07 Öppen drömcoachinggrupp (8 ggr 

á 3 tim). Gruppledare: Erik Nisser. Tider: onsdagar 

14/2, 28/2, 14/3, 28/3, 11/4, 25/4, 9/5 

och 23/5, kl 18.00-21.00. Avgift: 2800:-/2400: 

- Bindande anmälan senast 1/2 till 08-830700 

eller dcg09-07@cjp.se 

Drömcoachinggruppen syftar till att ge erfarenhet 

av drömcoaching som metod och 

hur denna kan berika umgänget med egna 

och andras drömmar. Under åtta gruppträffar 

utforskas deltagarnas drömmar. Metoden 

är icke-tolkande och syftar till att stimulera 

drömmaren till egna associationer och refl ektioner 

beträffande drömmens bilder och situationer, 

för att utifrån detta material närma sig 

en adekvat tolkning av drömmens innebörd. 

VART TOG ETIKEN VÄGEN? 

Kortseminarium 10 mars 

KS227-07 Vart tog etiken vägen? Om praktisk 

etik i vardagen (kortseminarium 3 tim). Seminarieledare: 

Marie-Claire Lundeberg. Tid: 

lördag 10/3, kl 10.15-13.00. Avgift: 600:-/750: 


eller ks227-07@cjp.se 

Begreppen ETIK och MORAL används i 

många sammanhang och uppfattningen om 

vad som är god moral/etik förändras, ibland 

nästan omärkligt. Vi utsätts för påverkan i vårt 

multimediala samhälle på ett sådant sätt att 

våra fi ltrerande nät för att fånga upp signaler 

på bristerna när det gäller etik/moral lätt blir så 

grova, att det hinner slinka iväg rena vansinnigheter 

innan vi vaknar upp. Förändringstakten 

inom de fl esta områden är så hög att man 

psykologiskt inte orkar med att i tillräcklig 

utsträckning även läsa av den etiska nivån i 

Öppna seminarier 

på Vintervägen 29 

VÅRTERMINEN 2007 

alla led. Då är det viktigare än någonsin att vi 

verkligen ger oss tid till ett djupgående samtal 

om våra medvetna ställningstaganden, så att 

vi kan upptäcka de bortträngda, omedvetna. 

Eftersom det fi nns lika många aspekter på etik 

som det fi nns människor, är det nödvändigt att 

lyfta upp och sträva mot förhållningssätt där 

vi så gott vi kan försöker tillämpa det goda vi 

vill andra ska göra mot oss, ty det ska vi också 

göra mot dem. 

NATTLIGA BUDSKAP ELLER MENTAL 

RENHÅLLNING? 

Seminarium 10-11 mars 

KS229-07 Nattliga budskap eller mental renhållning 

– om drömmar och drömtolkning 

(seminarium 9 tim). Seminarieledare: Håkan 

Raihle. Tid: lördag 10/3 kl 18.00-21.00, söndag 

11/3 kl 10.15-17.00. Avgift: 1500:-/1800: 



Drömmandet och drömmarna har i många 

kulturer tillmätts en mycket stor betydelse 

och i många fall kan man hävda att de varit 

kulturbärande. Under seminariet kommer vi 

att diskutera drömmarnas roll i vår kultur 

med utgångspunkt från vad vi vet, vad vi tror 

oss veta och vad vi än så länge bara tror om 

drömmandets fysiologiska och psykologiska 

funktion. Vi kommer också att diskutera hur 

man med utgångspunkt från jungiansk drömpsykologi 

kan umgås med drömmarna på ett 

konstruktivt sätt så att det främjar vår självkännedom 

och vår personliga utveckling. 

DEN HELANDE SYMBOLEN 

Kortseminarium 14 april 

KS167-07 Den helande symbolen (kortseminarium 

3 tim). Seminarieledare: Erik Nisser. 

Tid: lördagen 14/4 kl 10.15-13.00. Avgift: 600: 

-/750:- Bindande anmälan senast 1/4 till 08- 

830700 eller ks167-07@cjp.se 

Seminariet behandlar C.G. Jungs tankar om 

symbolens funktion som både medel och uttryck 

för större psykologisk balans och helhet. 

Vidare diskuteras drömmarnas betydelse 

för symbolbildningen och jagets roll i vad 

Jung kallar den transcendenta funktionen, ett 

nyckelbegrepp i hans tankar om individuationsprocessen. 

Andra ämnen som kommer 

att beröras under seminariet är drömspråkets 

konkreta respektive symboliska nivå, 

progression, regression samt projektion och 

individuation. Även den väsentliga skillnaden 

mellan symbol och symbolisk bild kommer att 

diskuteras. Seminariet utgör en fristående del i 

seminarieserien ”Det symboliska språket”. 

KOMPLEXET - VÄN ELLER FIENDE? 

Seminarieserie 14 april, 13 maj och 9 juni 

KS168-07 Komplexet – vän eller fi ende? (seminarieserie 

3 ggr á 3 tim). Seminarieledare: 

Erik Nisser. Tider: lördagen 14/4 kl 14.00- 

17.00, söndagen 13/5 kl 10.15-13.00 och 

lördagen 9/6 kl 10.15-13.00. Avgift: 1800: 

-/2150:- Bindande anmälan senast 1/4 till 

08-830700 eller ks168-07@cjp.se 

En seminarieserie med ambitionen att synlig 

gö ra och behandla sambanden mellan jag 

och komplex, mellan komplex och arketyp 

samt mellan det personligt och det kollektivt 

omed vet na. Det kommer också att ges till fäl le 

att pröva på det av Jung utvecklade associationstestet. 

Vid det tredje se mi narie till fäl let 

kommer vi att titta närmare på dröm mens 

gestaltning av komplexen och kom plex ets 

transformativa funktion i individuationsprocessen. 

DRÖMMAR PÅ FILM 

Filmseminarium 14-15 april 

KS222-07 Drömmar på fi lm (seminarium 9 

tim). Seminarieledare: Ingela Romare. Tid: 

lördagen 14/4 kl 18.00-21.00, söndagen 

15/4 kl 10.15-17.00. Avgift: 1800:-/2150:- 

Bindande anmälan senast 1/4 till 08-830700 


Ingela Romare utgår från Ingmar Bergmans 

fi lm Smultronstället och med hjälp av de drömmar 

som återges i fi lmen belyses vissa centrala 

drag i den jungianska synen på dröm mar och 

drömmande: drömmen som ”gåva från det 

omedvetna”, drömmandets kom pen sa tori ska 

funktion och även dröm men som vägledare i 

individuationsprocessen, så som det av speg las 

i Isac Borgs drömmar. 

KORSET, BÄGAREN OCH TRÄDET 

Kortseminarium 12 maj 

KS169-07 Korset, bägaren och trädet – den 

religiösa symboliken (kortseminarium 3 tim). 

Seminarieledare: Erik Nisser. Tid: lördagen 

11/5 kl 10.15-13.00. Avgift: 600:-/750:- Bindande 

anmälan senast 1/5 till 08-830700 eller 

ks169-07@cjp.se 

Den religiösa människan lever i hög grad ett 

liv i enlighet med olika symboliska uttryck. 

Under seminariet diskuterar vi närmare 

innebörden av detta och exemplifi erar med 

religiösa symboler som korset, bägaren och 

trädet. Seminariet utgör en fristående del i 

seminarieserien ”Det symboliska språket”.

DRÖMMAR I EXIL 


KS170-07 Drömmar i exil (kortseminarium 4 

tim). Seminarieledare: Nicole Liljefors. Tid: 


anmälan senast 1/5 till 08-830700 eller 

ks170-07@cjp.se 

Vad innebär det för psyket om man lever i 

exil? Under seminariet diskuteras hur förlusten 

av modersmålet påverkar det omedvetnas 

manifestationer i natt dröm mar na och vilka 

konsekvenser den själsliga exilen kan få för 

den personliga integriteten och för integrationssträvandena 

i ett mångkulturellt samhälle. 

Frå ge ställ ning ar na kommer att belysas genom 

diskussion av prak tis ka drömexempel. 

SUGGESTIONENS MAKT 


KS172-07 Suggestionens makt (kortseminarium 

3 tim). Seminarieledare: Håkan Raihle. 

Tid söndagen 13/5 kl 14.00-17.00. Avgift: 600: 



Seminariet kommer att behandla hur suggestionen 

har använts i andra kulturer och andra 

tider i helande och läkande syfte, och hur detta 

mer eller mindre dolt återkommer i en del av 

vår tids behandlingsmetoder. Vi kommer 

bland annat att diskutera vilka konsevenser 

detta har för synen på behandlare, behandlad 

och behandlingssituation. 

SJÄLENS BILDER 

Kortseminarium 9 juni 

KS173-07 Själens bilder – om psykets gestaltande 

förmåga (kortseminarium 3 tim). 

Seminarieledare: Marie-Claire Lundeberg. 

Tid: lördagen 9/6 kl 14.00-17.00. Avgift: 

600:-/750:- Bindande anmälan senast 1/6 

till 08-830700 eller ks173-07@cjp.se 

Arbete och lek med att transponera en inre bild 

till en yttre är inte förbehållet konstnären. De 

fl esta av oss kan inspireras av färgers magi och 

bildens oförutsedda effekter. Under det här 

seminariet arbetar vi utan pretentioner med 

att just låta handen göra jobbet. Sedan ser vi 

tillsammans på bilderna följer processen bakåt 

och framåt. Låter ögat göra jobbet. Låter ögat 

spåra känslan. 

Öppna seminarier 

på Vintervägen 29 

VÅRTERMINEN 2007 

DEN GODA SÖMNEN 


KS174-07 Den goda sömnen (kortseminarium 

3 tim). Seminarieledare: Mehdi Javadi. Tid: 

lördagen 9/6 kl 18.00-21.00. Avgift: 600: 



Varför måste vi sova och vad händer när 

vi inte tillgodoser sömnbehovet i tillräcklig 

ut sträck ning? Ett seminarium om sömnens 

be ty del se för såväl kropp som själ. 

PÅ ÅLDERNS HÖST 


KS175-07 På ålderns höst – nya tankar 

kring åldrandet (kortseminarium 3 tim). 

Seminarieledare: Barbro Wadensten. Tid: 

söndagen 10/6 kl 10.15-13.00. Avgift: 600: 



Under seminariet diskuteras bland annat 

hur det lyckliga åldrandet ut enligt de nya 

forskningsresultat som presenterats av Lars 

Tornstam, professor i sociologi vid Uppsala 

universitet (gerotranscendensteorin), och hur 

vi bäst kan sörja för att så många som möjligt 

får ett lyckligt åldrande. Barbro Wadensten 

diskuterar också under seminariet de olika 

teorier som styrt, och fortfarande styr, samhällets 

syn på åldrandet och utformningen av 

äld re om sor gen. 

GEROTRANSCENDENS I PRAKTIKEN 


KS176-07 Gerotranscendens i praktiken 

– individuationstankar i äldreomsorgen 

(kortseminarium 3 tim). Seminarieledare: 

Barbro Wadensten. Tid: söndagen 10/6 kl 

14.00-17.00. Bindande anmälan senast 1/6 

till 08-830700 eller ks176-07@cjp.se 

Något i skymundan sker det re vo lu tio ne ran de 

saker inom vård och omsorg när den nya gero 

trans cen dens teo rin skall in tro du ce ras i det 

praktiska vardagsarbetet inom äld re om sor gen. 

Behovet att ägna sig åt ”sina inre trädgårdar” 

är ingen nyhet för dem som har bekantat sig 

med C.G. Jung och hans individuationsteori. 

Men mot bakgrund av teoretiska ut gångs - 

punk ter som under lång tid format såväl 

at ti ty der som det praktiska arbetet inom bl.a. 

äld re vår den, innebär til lämp ning en av gerotrans 

cen dens teo rin stora förändringar. Under 

seminariet redovisas erfarenheter från detta 

förändringsarbete, såväl ur personalsynpunkt 

som nyttjarsynpunkt. 

SOMMARVECKAN PÅ 

VINTERVÄGEN 

DEN MENINGSSÖKANDE 

MÄNNISKAN 

Sommarvecka 10-14 augusti 

SV05-07 Sommarveckan på Vintervägen: Den 

meningssökande människan – med drömmen 

som ledstjärna (sommarvecka, ca 29 tim. 

Seminarieledare: Marie-Claire Lundeberg, 

Erik Nisser, Håkan Raihle och Erel Shalit. 

Tid: 10-14 augusti (med början fredagen 

10/8 kl 11 och beräknad avslutning tisdagen 

14/8 kl 16.00). Avgift: 3900:-/3100:- Bindande 

anmälan senast 15/7 till 08-830700 eller sv05- 

07@cjp.se 

Under veckan arbetar vi med utgångspunkt från 

vårt eget aktuella drömmaterial och våra bilder, 

stimulerade av sommarveckans kortseminarier. 

Kortseminarier 

Den meningssökande människan (H Raihle) 

Känsla och mening (E Nisser) 

Mening och mystik (M-C Lundeberg) 

Min egen mening (M-C Lundeberg 

Etik, värde och mening (M-C Lundeberg) 

Dröm, symbol, bild (E Shalit) 

Drömmen i mitt liv (gästföreläsning) 

Dialogen med sig själv (M-C Lundeberg) 

Drömmens drama (E Shalit) 

Från Gilgamesh till Jung (E Shalit 

Söndagen 12 augusti, alltså mitt i sommarveckan 

blir det förutom den dagliga ”Drömtimmen” 

och en gästföreläsning med rubriken ”Drömmen 

i mitt liv” en trädgårdsfest med början kl 14.00. 

Vi äter pizza, ost och dricker vin därtill, medan 

vi minglar av hjärtans lust. 

Drink och mingel under trädgårdsparty på 

Vintervägen 

Du kan få fortlöpande 

kurs- och föreningsinformation 

om du skickar ett e-post meddelande till 

kursinfo@cjp.se 

21

22 

Gunilla Blomqvist, leg psykoterapeut 

och kroppspsykoterapeut 

med handledarkompetens samt 

jungiansk analytiker (IAAP). 

Seminarieledare inom området 

drömpsykologi och drömtolkning. 

Brittmari Fellke, som är utbildad 

Montessori-lärare och handledare i 

grundskolan, var en av grundarna av 

Drömgruppsforum och undervisar i 

Ullmans drömgruppsmetod. 

Jan Forslin, professor i Industriell 

arbetsvetenskap vid institutionen för 

Industriell Ekonomi & Organisation, 

KTH. Seminarieledare inom området 

ledarskap, organisationspsykologi 

och omvärldsanalys. 

Ann Fridner är leg psykolog 

och leg psykoterapeut med handledarkompetens. 

Seminarieledare 

inom ämnesområdena drömpsykologi 

och drömtolkning. 

Lotta Geisler, är folkhögskollärare 

vid Lidingö folkhögskola och 

uttryckande konstterapeut. Hon 

utbildar sig f.n inom Bibliodrama 

i Tyskland. I sitt arbete som folkhögskollärare 

utbildar hon bl a 

fritidsledare och diakoner. 

Bo Heffler, FD, leg psykolog, 

universitetslektor vid Psykologiska 

institutionen, Stockholms universitet 

med utvecklingspsykologi som 

specialitet. Seminarieledare inom 

ämnesområdet utvecklings- och 

personlighetspsykologi. 

Birgitta Härkönen, är f.d. professionell 

dansare, numera verksam 

som dans- och samtalsterapeut 

och lektor/utbildningsledare 

för dansterapeututbildningen på 

Danshögskolan. 

Mehdi Javadi, överläkare, specialist 

i allmänpsykiatri och kognitiv 

psykoterapeut. Österländsk fi losofi sk 

skolning från barnsben. Instruktör 

med svart bälte i judo. Intresserad 

av almmänna medicinska och etiska 

frågor. 

Nicole Liljefors, leg psykolog och 

leg psykoterapeut, leder seminarier 



Seminarieledare på 

Vintervägen 29 

DC-programmet 2004-2006 

Marie-Claire Lundeberg, leg psykoterapeut 

med handledarkompetens 

samt bildkonstnär, är DC-handledare 

och undervisar inom ämnesområdet 

drömcoaching, som hon också är 

ämnesansvarig för. 

Åke Lundeberg, leg läkare och 

psykoterapeut, är seminareledare 

inom områdena kommunikation 

och relationsdynamik samt ämnesansvarig 

för psykiatri och 

psykopatologi. 

Erik Nisser, fi l kand, översättare och 

dipl drömcoach IDP. Seminarieledare 

inom områdena drömpsykologi 

samt symbolik och symbollära. 

Ämnesansvarig för området symbolik 

och symbollära. 

Kerstin Oddsdotter är socionom, 

dipl uttryckande konstterapeut 

och har ett mångårigt förfl utet som 

musikpedagog och animatör. Seminarieledare 

inom ämnesområdet 

drömcoaching. 

Håkan Raihle, civ ek DHS, psykolog 

och jungiansk terapeut, är 

DC-handledare och ämnesansvarig 

för områdena drömtolkning samt utvecklings- 

och personlighetspsykologi. 

Ingela Romare, fi lmregissör, dokumentärfi 

lmare och jungiansk analytiker 

(IAAP), är seminarieledare 



Shantena Sabbadini, PhD, atomfysiker 

och sinolog, verksam vid 

Eranos Foundation, Schweiz, är 

seminarieledare inom området 

symbolik och symbollära. 

Erel Shalit, fil dr, författare och 

jungiansk analytiker (IAAP). 

Ämnesansvarig för området 

drömpsykologi och seminarieledare 

inom områdena drömtolkning och 

drömpsykologi. 

Barbro Wadensten, fil dr, M.Sc., 

R.N., lektor vid Örebro universitet. 

och Dept of Public Health and 

Caring Services, Uppsala universitet. 

Seminarieledare i ämnena 

utvecklingspsykologi och vård/ 

omsorg. 

Lage Wedin, fil dr, universitetslektor, 

leg psykolog och dipl S:t 

Lukas-terapeut. Seminarieledare 

inom ämnesområdet utvecklings- 

och personlighetspsykologi. 

CJP KONTAKTINFORMATION 

Namn: CJP Centrum för Jungiansk 

Psykologi 

Org.nr: 556294-2838 

Adress: Vintervägen 29, 169 54 Solna 

Telefon: +46 (0)8 830 700 

Fax: +46 (0)8 830 700 

E-post: cjp@cjp.se 

Web: www.cjp.se 

Plusgiro: 456 5826-7 

Bankgiro: 5619-9896 

IDP KONTAKTINFORMATION 

Namn: IDP Institutet för 

Dröm psyko lo gi 

Org.nr.: 802410-8493 


Telefon: +46(0) 8 823 812 

Tfn/fax: +46 (0)8 830 700 

E-post: idp@cjp.se 


Plusgiro: 153733-1 


FDP KONTAKTINFORMATION 

Namn: FDP Föreningen för 

Dröm psyko lo gi 

Org.nr.: 802428-0607 


Telefon: +46(0) 8 823 812 

Tfn/fax: +46 (0)8 830 700 

E-post: fdp@cjp.se 


Plusgiro: 421204-9 


Besök vår nya 

internetbokhandel 

www.cjp.se 

STÖD IDP:s VERKSAMHET 

genom att bli medlem i vår stödförening 

Föreningen för Drömpsykologi 

Medlemsavgiften, 250:- per kalenderår 

insättes på pg 153733-1. 

Skriv ”Medlemsavgift” på talongen.

DIPLOMERADE 

DRÖMCOACHER IDP 

Hillevi Furtenback 

Praktik i Solna och Boxholm 

tel 0142-520 60 eller 070-533 6216 

Hillevi Furtenback arbetar som organisationskonsult 

i Sverige och Finland med fokus på kommunikation 

och fl erkulturella arbetsplatser. 

Ragnhild Hoffmann 

Praktik i Oslo, tel +47 4088 0041 

Ragnhild Hoffmann är cand philol, litteraturvetare 

och författare till boken Gjennom ild og luft, om 

kvinner, eventyr og drager.. 

Helena Isaksson 

Praktik i Solna, tel 08-353 964 

Helena Isaksson arbetar på revisions- och 

konsultbyrå och är klubbmästare för 

Vintervägen 29:s Onsdagsklubb. 

Zofi a Kowalska 

Praktik i Uppsala, tel 073-977 9257 

Zofi a Kowalska är projektledare inom det 

veterinärmedicinska området och utvecklar 

bl.a. tester för snabbdiagnostik. 

Majken Lundqvist 

Praktik i Uppsala, tel 018-515 010 

Majken Lundqvist är agronom och har arbetat vid 

Sveriges Lantbruksuniversitet. Numera är hon 

privatpraktiserande drömcoach. 

Erik Nisser 


Erik Nisser är översättare och undervisar i 

ämnena drömpsykologi och symbolik vid 

IDP Institutet för Drömpsykologi. 

Birgitta Norgren 

Praktik i Stockholm, tel 070-458 2208 

Birgitta Norgren är dipl. samtalsterapeut, och 

hand-ledare i psykosyntes med egen praktik i 

Stockholm. Arbetar som rektor vid HumaNova. 

Maria Stenberg 


Maria Stenberg är utbildad statsvetare med psykologi 

och litteratur som tillägg. Arbetar som 

internationell affärsutvecklare. 

Mia-Mari Sternudd-Groth 

Praktik i Molkom, 

tel 070-220 1248 

Eva Sutter 

Praktik i Täby och Stockholm, 

tel 070-946 1301 

Eva Sutter är kroppsterapeut och dipl cert massör 

med egen praktik i Täby och Stockholm. 

Monica Åmberg 

Praktik i Färjestaden, tel 0485-30 373 

Monica Åmberg har arbetat som träbildhuggare 

men på grund av ledgångsreumatism 

omskolat sig till drömcoach. Ägnar sig på 

fritiden åt ikonmåleri. 

LenaMari Öfjäll 

Praktik i Härnösand, 

tel 070-748 5272 

LenaMari Öfjäll är socionom och diakon och 

arbetar som stiftsdiakon i Härnösands stift. 

Institutet för Dröm psy ko lo gi 

DC-PROGRAMMEN 

DC-PROGRAMMET 

Praktiserande utbildningskandidater 

under handledning 

Gunilla Bergerham 


Gunilla Bergerham är skådespelerska och 

dramatiker och har sedan 15 år en egen teatergrupp 

som även arbetar med personal- och ledarskapsutveckling. 

Ari Kylmänen 

Praktik i Solna, 

tel 070-515 1573 

Ari Kylmänen är IT- och telecomkonsult med 

fokus på förändringsprocesser. 

Svante Lundell 

Praktik i Göteborg, Helsingborg och Malmö, 

tel 070-529 1699 

Svante Lundell är sedan 25 år verksam inom internationell 

business och management. 

Mona Lundström 

Praktik i Östersund, 

tel 070-629 0941 

Mona Lundström är bibliotekarie och handledande 

samtalspedagog. 

Björn Nilstam 

Praktik i Stockholm, tel 08-653 68 47 

Björn Nilstam är utbildad massage-terapeut, och 

med drömcoaching kombinerar han arbetet med 

hälsa för både kropp och själ. 

Carl-Johan Ohlson 


Carl-Johan Ohlson är manusskribent och 

producent för TV och fi lm men arbetar även 

som skrivande journalist. 

Ulla Rhedin 

Praktik i Göteborg, tel 070-367 9104 

Ulla Rhedin är fi l.dr. i litteraturvetenskap och har 

under många år undervisat i bl.a. barnlitteratur 

och fi lm. 

DC-PROGRAMMET 

2007-2009 

Vårterminen -07 

Kurshelg 9-11 februari 

DCG10-07/1 Introduktion till drömcoaching i grupp (E 

Nisser). Tid: 9/2 kl 18.00-22.00. Avgift: 400:- 

DC01-07 Personlig motivation (M-C Lundeberg/H 

Raihle). Tid: 10/2 kl 10.15-21.00, 11/2 kl 10.15-15.00. 

Avgift: 2600:- 

Kurshelg 9-11 mars 

DCG10-07/2 Introduktion till drömcoaching i grupp 

(Erik Nisser). Tid: 9/3 kl 18.00-22.00. Avgift: 400:- 

KS227-07 Praktisk etik: Vart tog etiken vägen? (M-C 

Lundeberg). Tid: 10/3 kl 10.15-13.00. Avgift: 600:- 

KS228-07/1 Drömpsykologi: Den jungianska grunden 

(E Nisser). Tid: 10/3 kl 14.00-17.00. Avgift: 600:- 

KS229-07 Drömtolkning: Nattliga budskap eller 

mental renhållning? (H Raihle). Tid: 10/3 kl 18.00- 

21.00, 11/3 kl 10.15-17.00. Avgift: 1500:- 

Kurshelg 13-15 april 



KS167-07 Det symboliska språket I: Den helande 

symbolen (E Nisser). Tid: 14/4 kl 10.15-13.00. 

Avgift: 600:- 

KS168-07/1 Komplexteori I: Komplexet - vän eller 

fi ende? (E Nisser). Tid: 14/4 kl 14.00-17.00. Avgift: 

600:- 

KS222-07 Drömpsykologi: Drömmar på fi lm (I 

Romare). Tid: 14/4 kl 18.00-21.00, 15/4 kl 10.15- 

17.00. Avgift: 1800:- 

Kurshelg 11-13 maj 



KS169-07 Det symboliska språket II: Korset, Bägaren 

och Trädet - den religiösa symboliken (E Nisser). Tid 

12/5 kl 10.15-13.00. Avgift: 600:- 

KS170-07 Drömmar i exil (N Liljefors). Tid: 12/5 kl 

14.00-18.00. Avgift: 800:- 

KS202-07 Frågor och svar (H Raihle). Tid: 12/5 kl 

19.00-21.00. Avgift: 400:- 

KS169-07/2 Komplexpeori II: Komplexet - vän eller 

fi ende (E Nisser). Tid: 13/5 kl 10.15-13.00. Avgift: 

600:- 

KS172-07 Suggestionens makt (H Raihle). Tid: 13/5 

kl 14.00-17.00. Avgift: 600:- 

Kurshelg 8-10 juni 

DCG10-07/5 Introduktion till drömcoaching i grupp (Erik 

Nisser). Tid: 8/6 kl 18.00-22.00. Avgift: 400:- 

KS168-07/3 Komplexteori III: Komplexet - vän eller fi ende? 

(E Nisser). Tid: 9/6 kl 10.15-13.00. Avgift: 600:- 

KS173-07 Själens bilder - om psykets gestaltande förmåga 

(M-C Lundeberg). Tid: 9/6 kl 14.00-17.00. Avgift: 600:- 

KS174-07 Den goda sömnen (M Javadi). Tid: 9/6 kl 

18.00-21.00. Avgift: 600:- 

KS175-07 På ålderns höst - nya tankar kring åldrandet (B 

Wadensten). Tid: 10/6 kl 10.15-13.00. Avgift: 600:- 

KS176-07 Gerotranscendens i praktiken (B Wadensten). Tid: 

10/6 kl 14.00-17.00. Avgift: 600:- 

23

7 februari 

Onsdagsklubben (diskussionskväll, ämne medd senare). 

Klubbmästare: Helena Isaksson. Tid: onsdagen 7/2 kl 

19.00. (kaffe/te från 18.30). Avgift: Medl i FDP gratis, övr 

50:- Förhandsanmälan senast dagen innan är önskvärd. 

14 februari 

DCG09-07/1 Öppen drömcoachinggrupp (8 ggr á 3 tim). 

Gruppledare: Erik Nisser. Tider: onsdagar 14/2, 28/2, 14/3, 

28/3, 11/4, 25/4, 9/5 och 23/5, kl 18.00-21.00. Avgift: 2800: 

-/2400:- Bindande anmälan senast 1/2 till 08-830700. 

28 februari 



28/3, 11/4, 25/4, 9/5 och 23/5, kl 18.00-21.00. Avgift: 2800: 


7 mars 





10 mars 

KS227-07 Var tog etiken vägen? Om praktisk etik i vardagen 

(kortseminarium 3 tim). Seminarieledare: Marie-Claire 

Lundeberg. Tid: lördag 10/3, kl 10.15-13.00. Avgift: 600: 


10-11 mars 

KS229-07 Nattliga budskap eller mental renhållning? Om 

drömmar och drömtolkning (seminarium 9 tim). Seminarieledare: 

Håkan Raihle. Tid: lördag 10/3 kl 18.00-21.00, 

söndag 11/3 kl 10.15-17.00. Avgift: 1500:-/1800:- Bindande 

anmälan senast 1/3 till 08-830700. 

14 mars 



28/3, 11/4, 25/4, 9/5 och 23/5, kl 18.00-21.00. Avgift: 2800: 


28 mars 



28/3, 11/4, 25/4, 9/5 och 23/5, kl 18.00-21.00. Avgift: 2800: 


4 april 





11 april 



28/3, 11/4, 25/4, 9/5 och 23/5, kl 18.00-21.00. Avgift: 2800: 


14 april 

KS167-07 Den helande symbolen (kortseminarium 3 

tim). Seminarieledare: Erik Nisser. Tid: lördagen 14/4 kl 

10.15-13.00. Avgift: 600:-/750:- Bindande anmälan senast 

1/4 till 08-830700. 

14 april 

KS168-07/1 Komplexet – vän eller fi ende? (seminarieserie 

3 ggr á 3 tim). Seminarieledare: Erik Nisser. Tider: lördagen 

14/4 kl 14.00-17.00, söndagen 13/5 kl 10.15-13.00 och lördagen 



24 

Kalendarium Vintervägen 29 

Öppna programmet 

14-15 april 

KS222-07 Drömmar på fi lm (seminarium 9 tim). Seminarieledare: 

Ingela Romare. Tid: lördagen 14/4 kl 18.00- 

21.00, söndagen 15/4 kl 10.15-17.00. Avgift: 1800:-/2150: 

- Bindande anmälan senast 1/4 till 08-830700. 

25 april 



28/3, 11/4, 25/4, 9/5 och 23/5, kl 18.00-21.00. Avgift: 2800: 


2 maj 





9 maj 



28/3, 11/4, 25/4, 9/5 och 23/5, kl 18.00-21.00. Avgift: 2800: 


12 maj 

KS169-07 Korset, bägaren och trädet – den religiösa symboliken 

(kortseminarium 3 tim). Seminarieledare: Erik Nisser. 

Tid: lördagen 12/5 kl 10.15-13.00. Avgift: 600:-/750: 

- Bindande anmälan senast 1/5 till 08-830700. 

12 maj 

KS170-07 Drömmar i exil (kortseminarium 4 tim). Seminarieledare: 

Nicole Liljefors. Tid: 12/5 kl 14.00-18.00. Avgift: 

800:-/960:- Bindande anmälan senast 1/5 till 08-830700. 

13 maj 






13 maj 

KS172-07 Suggestionens makt (kortseminarium 3 tim). 

Seminarieledare: Håkan Raihle. Tid söndagen 13/5 kl 


1/5 till 08-830700. 

23 maj 



28/3, 11/4, 25/4, 9/5 och 23/5, kl 18.00-21.00. Avgift: 2800: 


9 juni 






9 juni 

KS173-07 Själens bilder – om psykets gestaltande förmåga 

(kortseminarium 3 tim). Seminarieledare: Marie-Claire 

Lundeberg. Tid: lördagen 9/6 kl 14.00-17.00. Avgift: 600: 


9 juni 

KS174-07 Den goda sömnen (kortseminarium 3 tim). Seminarieledare: 

Mehdi Javadi. Tid: lördagen 9/6 kl 18.00- 

21.00. Avgift: 600:-/750:- Bindande anmälan senast 1/6 

till 08-830700. 

10 juni 

KS175-07 På ålderns höst – nya tankar kring åldrandet 

(kortseminarium 3 tim). Seminarieledare: Barbro Wadensten. 

Tid: söndagen 10/6 kl 10.15-13.00. Avgift: 600: 


10 juni 

KS176-07 Gerotranscendens i praktiken – individuationstankar 

i äldreomsorgen (kortseminarium 3 tim). Seminarieledare: 

Barbro Wadensten. Tid: söndagen 10/6 kl 


1/6 till 08-830700. 

10-14 augusti 

SV05-07 Sommarvecka på Vintervägen: Den meningssökande 

människan (sommarvecka, 29 tim). Seminarieledare: 

Marie-Claire Lundeberg, Erik Nisser, Håkan Raihle och 

Erel Shalit. Tid: 10-14 augusti (med början fredagen 10/8 

kl 11 och beräknad avslutning tisdagen 14/8 kl 16.00). 

Avgift: 3900:-/3100:- Bindande anmälan senast 15/7 till 

08-830700. 

SOMMARVECKA PÅ 

VINTERVÄGEN 

10-14 augusti, 2007 

Den meningssökande 

människan 

VÄLKOMMEN 

till en sommarvecka i 

meningssökandets tecken 

med drömmen som 

ledstjärna. 

För allmän information 

och detaljprogram, 

ring 08-830 700 

eller skicka ett e-postmeddelande till 

sommar@cjp.se

NYHETSBREV - Centrum för Jungiansk Psykologi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?