Nr 4, 2013 - Fastighetstidningen

Fastighetstidningen nr 4 maj 2013
arvid lindqvist ekonomi och marknad
Räkna med utdragen återhämtning
av den globala ekonomin
Trots att höstens optimism på fi nansmarknaderna
har börjat ge vika befi nner vi oss fortfarande i en
global ekonomisk återhämtning driven av USA och
Kina. Ett antal faktorer tyder dock på att återhämtningen
kan bli utdragen.
• Den amerikanska ekonomin står för en knapp fj ärdedel av
världsekonomin och har goda tillväxtförutsättningar med
nya olje­ och gastillgångar och en fastighetsmarknad som
återhämtar sig. Ekonomin får dock arbeta i fi nanspolitisk
uppförsbacke under
”Det kan det bli
problematiskt
på obligationsmarknaden.”
kommande år. Ett besparingsprogram
kallat ”the
sequester”, som så sent
som i vintras förväntades
bli ersatt av en mer
balanserad långsiktig
lösning, inleddes i mars.
Det strukturella budgetunderskottet
förväntas nu
minska från 6,5 procent av BNP per år 2012 ner mot 3 procent
2015 och dra ner farten i återhämtningen.
• Bric länderna har stått för 55 procent av den globala tillväxten
sedan slutet av 2009. Kina står för en dryg tiondel av
världsekonomin och trots att BNP växer med runt 8 procent
per år, nästan fyra gånger snabbare än i USA, har det skett en
tydlig inbromsning. Det kinesiska tillväxtmiraklet har byggt
på investeringar och export, där baksidan har varit hämmad
konsumtion, ineff ektivitet och korruption. Ekonomin
har dessutom varit mycket råvaruintensiv. Staten har under
senare år försökt rikta om ekonomin mot konsumtion och
tjänster, med en svag kinesisk aktiemarknad och sjunkande
råvarupriser som följd. Även i övriga Bric länder har det skett
en avmattning till stor del beroende på vikande råvarupriser,
ineff ektiv byråkrati och korruption – tillväxten i Brasilien,
Ryssland och Sydafrika var under slutet av 2012 inte mycket
över genomsnittet för västvärlden.
TRoTS Den LÅngSAmmA återhämtningen fortsätter processen
med skuldminskning och strukturomvandling i västvärlden.
USA har kommit långt, men även i euroområdet har
betydande framsteg gjorts. Dessutom har de globala bytesobalanserna
minskat markant, vilket är en förutsättning för
en hållbar återhämtning.
Den expansiva penningpolitik som världens stora cen­
tralbanker har bedrivit sedan 2008, med låg styrränta och
massiva tillgångsköp, har varit en förutsättning för återhämtningen.
Det tillsammans med minskande investeringar har
skapat ett ränteläge som i många länder är det lägsta på fl era
hundra år. Kärninfl ationen i västvärlden har trots det varit
stabil och låg.
Det är dock farligt att anta att låga räntor under så lång tid inte
ger några reala eff ekter på ekonomin. Problemet är att samtidigt
som centralbankerna har fl ödat fi nansmarknaderna med likviditet
har bankerna varit kärva i sin utlåning till mindre företag, medan
storföretagen har låtit sina kassor svälla. Åratal
av extremt låga räntor har gjort att investerare
har börjat röra sig ut på riskskalan och driva upp
olika typer av tillgångspriser. Flera amerikanska
och europeiska börsindex är över eller nära sina
toppnoteringar från innan fi nanskrisen. Vi har
också sett hur företagsobligationsräntorna har
sjunkit markant, både säkra ”investment grade”
och mer riskfyllda ”high yield” obligationer. På
den svenska fastighetsmarknaden har eff ekten
av de extremlåga räntorna hittills mestadels märkts på kontors­
och bostadsfastigheter i bästa läge, där avkastningskraven ligger
på historiskt låga nivåer. Men investerarna blir allt mer villiga att
ta risk och börjar nu även titta på mer högavkastande segment.
cenTRALBAnKeRnA kommer inte att dra tillbaka sina stimulanser
förrän de anser att återhämtningen är på fast mark.
Trots det kan det bli problematiskt för vissa investerare,
speciellt inom obligationsmarknaden, när räntan och tillväxttakten
stiger. Många investerare har tagit långa positioner till
höga priser, vilket kan skapa förluster och behov av kapitaltillskott
även om strategin varit långsiktig.
När myndigheterna rättar till dagens obalanser skapar
de samtidigt nya. Nyckeln till att fatta rätt beslut ligger i att
se i vilken riktning förändringarna
sker – att kunna kombinera makroekonomiska
samband med lokal fastighetskunskap.
Arvid Lindqvist är chefsekonom
på Newsec. Du når honom på
arvid.lindqvist@newsec.se
25