Kostnader för serviceproduktionen - Kommunerna.net
Kostnader för serviceproduktionen - Kommunerna.net
Kostnader för serviceproduktionen - Kommunerna.net
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Kostnader</strong> <strong>för</strong> <strong>serviceproduktionen</strong><br />
OM/jb 1
Innehåll<br />
• Vad behövs kostnadsberäkning till ?<br />
• Utgifts- och kostnadsbegreppen<br />
• Utgifts- och inkomstbegreppen i<br />
kommunalekonomin<br />
• Rörliga och fasta kostnader<br />
• Direkta och indirekta kostnader<br />
• Sär- och samkostnader<br />
• Beräkning av <strong>för</strong>valtningstillägg<br />
• Kapitalkostnader<br />
• <strong>Kostnader</strong> och budgetering<br />
• Jäm<strong>för</strong>else av investeringarnas lönsamhet<br />
OM/jb 2
Vad behövs kostnadsberäkning till?<br />
Prissättning<br />
• Täckningsbidragsberäkningar<br />
• Prestationskalkyler<br />
Konkurrensutsättande<br />
• Uppgörande av offerter<br />
• Jäm<strong>för</strong>ande av offerter<br />
Lönsamhetsjäm<strong>för</strong>elser<br />
• Äga eller hyra (produktionsfaktorer)<br />
• Jäm<strong>för</strong>else av alternativa produktionssätt<br />
• Jäm<strong>för</strong>else av investeringsalternativ<br />
• Jäm<strong>för</strong>else av olika produktalternativ<br />
Bedömning av resultatrikhet<br />
• effektivitets-, produktivitets- och<br />
kostnadseffektivitetsnyckeltal<br />
Produkt- och effektivitetsbaserad kostnadsbudgetering<br />
• prioriteringar<br />
• kundbaserad budgetering<br />
• avgifts- och skattefinansieringens andel<br />
OM/jb 3
Utgifts- och inkomstbegrepp i kommunalekonomin<br />
Utgift<br />
-Allmänt begrepp<br />
- budgetbegrepp<br />
Utgifts- och inkomstbegrepp<br />
i kommunalekonomin<br />
Kostnad (bok<strong>för</strong>ing)<br />
= på räkenskapsperioden periodis.<br />
utgift i resultaträkningen<br />
Kostnad (kostnadsberäkning)<br />
= utgift <strong>för</strong> användning av prod.-<br />
faktor <strong>för</strong> den kostn.ber. posten<br />
Aktiverad utgift<br />
= utgift som ger intäkter eller som<br />
används under kommande räk.per<br />
Inkomst<br />
-Allmänt begrepp<br />
- budgetbegrepp<br />
Intäkt (bok<strong>för</strong>ing)<br />
= inkomst i resultaträkningen som<br />
realiseras under räkensk.perioden<br />
Intäkt (kostnadsberäkning)<br />
= inkomst som motsvarar<br />
<strong>för</strong>säljningen under räk.per.<br />
Kapitalinkomst<br />
-Låneupptagning<br />
- Ökning av grundkapital<br />
- Finansieringsandelar<br />
OM/jb 4
Budgetutgift vs. årskostnad<br />
Huvudregel<br />
I budget, bok<strong>för</strong>ing och kostnadsberäkning tillämpas prestationsprincipen, enligt<br />
vilken<br />
• verksamhetsutgift (BU) = verksamhetskostnad (BS) = driftskostnad (KB)<br />
realiseras då produktionsfaktor emottas<br />
Anskaffning av material och <strong>för</strong>nödenheter<br />
budgeteras, bok<strong>för</strong>s och tas med i kostnaderna dock enligt användning<br />
Användning = Inköp under beräkningsperioden + Ingående lager – Utgående lager - Svinn<br />
Värderingsprinciper <strong>för</strong> användning av material och <strong>för</strong>nödenheter:<br />
• Anskaffningsutgiftsbaserade (fifo, lifo och medelpris)<br />
• Dagspris baserat på återanskaffningsutgiften, motsvarar i stort lifo –metoden<br />
• Metoder baserade på standardpris Fast pris <strong>för</strong> en beräkningsperiod<br />
OM/jb 5
Budgetutgift vs. årskostnad<br />
Investeringar<br />
I budget och budgetuppföljning<br />
• investeringsutgift tas upp i budgeten på basis av prestation i den takt<br />
produktionsfaktorer emottas<br />
Uppdelning av investeringsutgift i bok<strong>för</strong>ingen<br />
• Aktivering bland bestående aktiva och avskrivning enligt plan<br />
• Aktivering enligt prestationsprincipen och avskrivning på basis av<br />
användning<br />
I kostnadsberäkningen<br />
• Kostnadsberäknad avskrivning = bok<strong>för</strong>ingsmässig planavskrivning +<br />
korrigering<br />
• Korrigering = (Avdrag från återanskaffningsutgiften på basis av ålder –<br />
Avskrivningar enligt plan från anskaffningsutgiften)<br />
OM/jb 6
Budgetutgift vs. årskostnad<br />
Kapitalersättningar<br />
I budget och budgetuppföljning<br />
• Externa och interna räntor (kapital som återbetalas)<br />
• Ersättning <strong>för</strong> grundkapital (eget kapital)<br />
I bok<strong>för</strong>ingen<br />
• Endast externa räntor i kommunens bokslut<br />
• I affärsverks och övrig balansenhets bokslut:<br />
• Externa och interna räntor samt<br />
• Ersättning <strong>för</strong> grundkapital<br />
I kostnadsberäkningen<br />
• Kalkylerad ränta på kapital som bundits i finansierings- omsättnings-<br />
och anläggningstillgångar<br />
• Avkastning på bundet kapital<br />
= (överskottsposter + kapitalersättningar)/(e. k + fr. k. + frivilliga<br />
reserveringar)<br />
OM/jb 7
Rörliga och fasta kostnader<br />
OM/jb 8
Rörliga och fasta kostnader<br />
Indelning i rörliga / fasta kostnader behövs i<br />
• Prissättningen<br />
• prestationskalkyler (minimi-, genomsnitts- och<br />
normalkalkyler)<br />
• Lönsamhetskalkyler<br />
• bidragskalkyler<br />
• Anpassning av verksamheten<br />
• Kapacitet, verksamhetsgrad eller optimering av<br />
kostnader vid expandering eller begränsning av<br />
verksamheten<br />
OM/jb 9
Rörliga och fasta kostnader<br />
• Indelningen i rörliga och fasta kostnader grundar sig på<br />
sambandet mellan kostnader och verksamhetsgraden, dvs.<br />
antal prestationer<br />
• Rörliga eller mängdkostnader är beroende av verksamhetsgraden<br />
eller antal prestationer<br />
• Rörliga kostnader = Kostnad per prestation x Prestationsmängd<br />
• Fasta eller tidsbundna kostnader är oberoende av<br />
verksamhetsgraden under en bestämd betraktelseperiod<br />
• Däremot är de vanligtvis beroende av tidsåtgången såsom<br />
avskrivning, ränta, <strong>för</strong>säkringsavgift<br />
• Uppges ofta som €/tidsenhet: exempelvis månadshyra,<br />
årsavskrivning, årsränta<br />
OM/jb 10
Rörliga eller mängdkostnader<br />
Rörliga<br />
kostnader, €<br />
300<br />
150<br />
Rörliga<br />
kostnader, €<br />
300<br />
150<br />
50<br />
50<br />
100<br />
Optimal prestationsmängd<br />
100<br />
Prestationsmängd st<br />
Prestationsmängd st<br />
Rörliga kostnader är<br />
bl.a.:<br />
- Prestationsbundna löner<br />
och deras soc.sk.avg.<br />
- Köp av kundtjänster<br />
- Köp av tjänster (delvis)<br />
- Konsumtionsbundna<br />
<strong>för</strong>nödenheter och material<br />
OM/jb 11
Fasta eller tidsbundna kostnader<br />
Fasta kostnader<br />
• Fasta kostnader påverkas inte<br />
av ändrad prestationsmängd<br />
• Är ofta fasta bara inom vissa<br />
gränser, kan stiga i trappsteg,<br />
t.ex. lärarlöner<br />
Fasta kostnader är bl.a.<br />
• Styrande/ledande<br />
arbetsprestationer<br />
• Avskrivningar, räntor,<br />
<strong>för</strong>säkringar<br />
• Anslutningsavgifter<br />
• En del av ut<strong>för</strong>da<br />
arbetsprestationer<br />
• Köp av fastighetstjänster<br />
(värme, städning)<br />
• De flesta<br />
<strong>för</strong>valtningskostnader<br />
Fasta<br />
kostnader, €<br />
300<br />
150<br />
<strong>Kostnader</strong>, €<br />
300<br />
150<br />
50<br />
50<br />
Prestationsmängd st<br />
OM/jb 12<br />
100<br />
Prestationsmängd st<br />
100
Totalkostnader = Fasta kostnader + Rörliga kostnader<br />
Totalkostnader (K)<br />
K = K f + K r= Totalkostnader<br />
K f = fasta kostnader<br />
K r = rörliga kostnader<br />
Kustannukset €<br />
450000<br />
400000<br />
350000<br />
300000<br />
250000<br />
200000<br />
150000<br />
100000<br />
Exempel: Om de fasta kostnaderna <strong>för</strong> ett vattenverks bruksvatten är 140 000 € och de<br />
rörliga 0,20 €/producerad kubikmeter vatten erhålls totalkostnaderna <strong>för</strong> bruksvatt<strong>net</strong> ur formeln:<br />
K = 140 000 + 0,20 € x 1 250 000 m 3 = 140 000 + 250 000 = 390 000 €<br />
50000<br />
0<br />
250000 500000 750000 1000000 1250000<br />
Kuutiomäärä<br />
Fasta =<br />
140 000<br />
Rörliga =<br />
250 000<br />
OM/jb 13
Täckningsbidrag och vinst<br />
Täckningsbidrag (Kt) =<br />
Skillnaden mellan <strong>för</strong>säljningsintäkter<br />
och rörliga kostnader<br />
Täckningsbidrag % =<br />
Täckningsbidrag/Försäljningsintäkt. x<br />
100<br />
Den kritiska punkten (Kr):<br />
Prestationsmängd, där<br />
Försäljningsintäkter = Totala<br />
kostnader<br />
Lönsamhetsoptimum (Ko):<br />
Prestationsmängd, där skillnaden<br />
mellan <strong>för</strong>säljningsintäkter och<br />
totalkostnader är störst<br />
Vinst/Förlust = Försäljningsintäkter<br />
– Totalkostnader<br />
Försäljningsintäkter<br />
Kustannukset<br />
2000000<br />
1800000<br />
1600000<br />
1400000<br />
1200000<br />
1000000<br />
800000<br />
600000<br />
400000<br />
200000<br />
0<br />
250000 500000 750000 1000000 1250000 1500000<br />
Suoritemäärä<br />
Myyntituotto Muutuvat kustannukset Kokonaiskustannukset<br />
Kr<br />
Kt<br />
OM/jb 14<br />
Ko<br />
Vinst<br />
Kk
Täckningsbidrag och vinst i tabellräkning<br />
Prestationsmål: 1250 000 st.<br />
Täckningsbidragskalkyl:<br />
Försäljningsintäkter 1 562 500<br />
Rörliga kostnader -875 000<br />
Täckningsbidrag 687 500<br />
Fasta kostnader - 500 000<br />
Resultat (vinst) 187 500<br />
Variabler<br />
I figuren<br />
{<br />
<strong>Kostnader</strong><br />
2000000<br />
1800000<br />
1600000<br />
1400000<br />
1200000<br />
1000000<br />
800000<br />
600000<br />
400000<br />
200000<br />
0<br />
250000 500000 750000 1000000 1250000 1500000<br />
Prestationsmängd<br />
Försäljningsintäkter Rörliga kostnader Totalkostnader<br />
Prestationsmängd 250000 500000 750000 1000000 1250000 1500000<br />
Försäljningsintäkter 312500 625000 937500 1250000 1562500 1875000<br />
Rörliga kostnader 175000 350000 525000 700000 875000 1350000<br />
Totalkostnader 675000 850000 1025000 1200000 1375000 1850000<br />
Fasta kostnader 500000 500000 500000 500000 500000 500000<br />
Enhetskostnad 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,9<br />
Pris 1,25 1,25 1,25 1,25 1,25 1,25<br />
Täckningsbidrag 137500 275000 412500 550000 687500 525000<br />
Vinst -362500 -225000 -87500 50000 187500 25000<br />
Täckningsbidrags-% 44 44 44 44 44 28<br />
Vinst % -116 -36 -9 4 12 1<br />
OM/jb 15
Enhetsprisdefinitioner<br />
Genomsnittliga enhetspriser = Totalkostnader/Prestationsmängd<br />
Rörliga enhetspriser =<br />
Rörliga kostnader/Prestationsmängd<br />
Gränskostnad =<br />
Den tilläggskostnad som uppstår av en produktionsökning med en<br />
enhet / <strong>Kostnader</strong>na <strong>för</strong> den produkt som producerats sist<br />
Merkostnad =<br />
Den tilläggskostnad som uppstår om man ökar prestationsmängden<br />
med ett visst antal enheter<br />
OM/jb 16
€ / enhet<br />
3<br />
2,5<br />
2<br />
1,5<br />
1<br />
0,5<br />
0<br />
Enhetskostnader<br />
250000 500000 750000 1000000 1250000 1500000<br />
Prestationsmängd<br />
Rörlig enhetskostnad Genomsnittliga enhetskostnader<br />
Var<strong>för</strong> sjunker de genomsnittliga enhetskostnaderna vid ökad prestationsmängd?<br />
- P.g.a. att de fasta kostnaderna <strong>för</strong>delas på en större mängd prestationer<br />
Var<strong>för</strong> ändrar inte de rörliga enhetskostnaderna vid ökad prestationsmängd?<br />
- P.g.a. att prestationsmängd och rörliga kostnader stiger i samma takt<br />
OM/jb 17
Genomsnittliga och rörliga enhetskostnader<br />
Genomsnittliga enhetskostnader =<br />
Totalkostnader / Prestationsmängd<br />
De genomsnittliga enhetskostnaderna<br />
sjunker vid ökad prestationsmängd.<br />
Var<strong>för</strong>?<br />
För att de fasta kostnaderna <strong>för</strong>delas på<br />
ett större antal prestationer<br />
Kapacitetsgrad = prestationsmängden<br />
under en viss tidsperiod<br />
Kapacitet = Största möjliga prestationsmängd<br />
under en viss tidsperiod<br />
Utnyttjandegrad (%) = Kapacitetsgrad /<br />
Kapacitet<br />
Totalanpassning = <strong>för</strong>ändring i kapacitet<br />
Delanpassning = <strong>för</strong>ändring i<br />
utnyttjandegrad<br />
Rörliga enhetskostnader <strong>för</strong>ändras inte<br />
inom vissa prestationsmängdsintervaller<br />
Enhetskostnader<br />
3<br />
1<br />
20<br />
Genomsnittliga enhetskostnader<br />
Rörliga enhetskostnader<br />
Verksamhetsgrad, antal<br />
40<br />
60<br />
OM/jb 18
Genomsnittliga och rörliga<br />
enhetskostnader<br />
Prestationskalkyler: Definiering av de prestationsbundna<br />
enhetskostnaderna<br />
Förverkligad prestationsmängd 750 000 st<br />
Normal prestationsmängd 1 250 000 st<br />
Prestationsmängd 250000 500000 750000 1000000 1250000 1500000<br />
Rörlig enhetskostnad 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,9<br />
Genomsnittliga enhetskostnader 2,70 1,70 1,37 1,20 1,10 1,23<br />
Minimikalkyl = Rörliga kostnader / Förverkligad<br />
prestationsmängd = 0,70 €<br />
Divisionskalkyl (genomsnittsmetoden) =<br />
Totalkostnader/Förverkligad<br />
prestationsmängd = 1,37 €<br />
Normalkalkyl = Rörliga kostnader / Förverkligad<br />
prestationsmängd + Fasta kostnader/Normal prestationsmängd<br />
= 0,70 € + 500 000€/1 250 000 st. =0,70+ 0,40=1,10 €<br />
OM/jb 19
Genomsnittliga och rörliga<br />
enhetskostnader<br />
Prestationskalkyler: Definiering av de prestationsbundna<br />
enhetskostnaderna<br />
Förverkligad prestationsmängd 750 000 st<br />
Normal prestationsmängd 1 250 000 st<br />
Prestationsmängd 250000 500000 750000 1000000 1250000 1500000<br />
Rörlig enhetskostnad 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,9<br />
Genomsnittliga enhetskostnader 2,70 1,70 1,37 1,20 1,10 1,23<br />
Slutsatser:<br />
• Verksamheten lönsam om prestationspriset är 1,37 €<br />
• Om prestationspriset understiger 0,70 € är produktionen olönsam (= minimipris)<br />
• Om prestationspriset är mellan 0,70 – 1,10 lönar det sig att tillsvidare fortsätta<br />
med produktionen om kostnaderna inom en snar framtid fås ner (eller mängden<br />
ökad)<br />
• Om prestationsmängden varierar mellan olika räkenskapsperioder kan<br />
produktionen fortsätta med ett pris på minst 1,10 (självkostnadspris)<br />
• Om normal prestationsmängd faller till 500 000 st. bör priset höjas till 1,70 <strong>för</strong> att<br />
få produktionen lönsam på sikt<br />
OM/jb 20
Kapacitets- och<br />
anpassningsbegrepp<br />
Kapacitetsgrad = prestationsmängden under en viss<br />
tidsperiod<br />
Kapacitet = största möjliga prestationsmängd under en<br />
viss tidsperiod<br />
Utnyttjandegrad (%) = Kapacitetsgrad / Kapacitet<br />
Totalanpassning = Förändring i kapacitet<br />
Delanpassning = Förändring i kapacitetsgrad<br />
OM/jb 21
Faktorer som hindrar/<strong>för</strong>svårar att kostnader kan<br />
behandlas som rörliga i kommunernas<br />
serviceproduktion<br />
Verksamheten lagstadgad<br />
Administrativa lösningar<br />
Personalpolitik och arbetsavtal<br />
Samarbets- och samgångsavtal kan hindra att<br />
kostnader kan behandlas som rörliga även om de<br />
produktionsmässigt är beroende av<br />
prestationsmängden<br />
OM/jb 22
Faktorer, som ökar behandlingen av kostnader<br />
som rörliga i kommunens serviceproduktion<br />
Konkurrensutsättning av egen produktion<br />
Tillämpning av ut<strong>för</strong>ar – beställar –modellen<br />
Jäm<strong>för</strong>else av alternativa produktionssätt<br />
Ökat antal tidsbestämda arbetsavtal<br />
Uppdelning av arbetet i projekt<br />
Ökad användning av underleverantörer i<br />
<strong>serviceproduktionen</strong><br />
Ökning av köp av kundtjänster<br />
servicesedlar, avtal om köptjänster<br />
OM/jb 23
Rörliga eller fasta?<br />
A. Daghemsbiträdes lön<br />
B. Lön åt kommunal<br />
elinstallatör<br />
C. Transporttjänst <strong>för</strong><br />
handikappade<br />
D. Understöd <strong>för</strong><br />
vattenandelslags<br />
investering i rörnät<br />
E. Utbildningsenhets<br />
vattenavgift<br />
F. Köptjänster som avser<br />
städning av skola<br />
G. Månadsavgift <strong>för</strong><br />
bredband i kommunens<br />
byggnad<br />
H. Förtroendevalds<br />
sammanträdesarvode<br />
I. Servicesedel<br />
A. Fast anställd: fast,<br />
Tidsbunden: rörlig<br />
B. Investeringar: rörliga.<br />
Övriga: fasta<br />
C. Rörliga<br />
D. Finansieringsandel, vars<br />
avskrivning fast kostnad<br />
E. Fasta<br />
F. Fasta<br />
G. Fasta<br />
H. Fasta<br />
I. Rörliga<br />
OM/jb 24
Direkta och indirekta kostnader<br />
OM/jb 25
Direkta och indirekta kostnader:<br />
Begreppsdefinitioner<br />
Indelningen i direkt vs. indirekt kostnad<br />
Grundar sig på den beräkningsteknik, med vilken kostnaden<br />
enligt upphovsprincipen på<strong>för</strong>s<br />
• Ett kostnadsställe, som kan vara<br />
• En uppgift,<br />
• Ett ansvarsområde<br />
• En funktion<br />
eller<br />
• En prestation, som kan vara<br />
• En produkt<br />
• En mellanprodukt<br />
• En prestation<br />
eller<br />
• En kund, som kan vara<br />
• En kundgrupp<br />
• En beställare<br />
OM/jb 26
Direkta och indirekta kostnader:<br />
Begreppsdefinitioner<br />
• Direkt kostnad<br />
1) En kostnad, som kan på<strong>för</strong>as den kostnadsberäknade enheten<br />
direkt på basis produktionsfaktorns användning (löner,<br />
köptjänster, material och <strong>för</strong>nödenheter)<br />
• kostnad = produktionsfaktorns mängd * enhetspris<br />
2) <strong>Kostnader</strong> <strong>för</strong> prestationer som i sig direkt utgör slutprodukter,<br />
t.ex. Köp av kundtjänster<br />
• antal slutprodukter som överlåtits åt kunden * enhetspris<br />
3) Annan kostnad, som kan på<strong>för</strong>as den kostnadsberäknade enheten<br />
på basis av upphovsprincipen eller annan grund (t.ex. av<br />
verksamhetsorgan beviljat bidrag)<br />
OBS! Som direkt kostnad anses inom kommunsektorn sådan kostnad<br />
som på nämnda grunder kan på<strong>för</strong>as direkt på uppgift, produkt<br />
eller prestation. Inom <strong>för</strong>etag är <strong>för</strong>utsättningen <strong>för</strong> en direkt<br />
kostnad vanligtvis att den kan på<strong>för</strong>as direkt på prestationen.<br />
OM/jb 27
Direkta och indirekta kostnader:<br />
Begreppsdefinitioner<br />
• Indirekt kostnad<br />
• Kostnad, som inte direkt på basis av användning, antal<br />
prestationer eller på annan motsvarande grund kan på<strong>för</strong>as<br />
den kostnadsberäknade enheten<br />
• Kostnaden måste på<strong>för</strong>as den kostnadsberäknade enheten på<br />
basis av någon annan <strong>för</strong>delningsgrund som motsvarar<br />
upphovsprincipen.<br />
Andra <strong>för</strong>delningsgrunder är bl.a.:<br />
• Direkta kostnader (tekniska tjänster)<br />
• Personalantal (löneräkning)<br />
• Antal kunder (bok<strong>för</strong>ing)<br />
• Antal apparater (datakommunikation)<br />
OM/jb 28
Metoder <strong>för</strong> kostnadsberäkning på<br />
basis av prestation<br />
Kostnadsposterna kan på<strong>för</strong>as prestationen antingen<br />
• Direkt<br />
• Genom kontering, där inköpsverifikaten (externa och interna) kodas på<br />
prestationen<br />
• genom kostnads<strong>för</strong>delning, då man exakt vet resursbehovet (t.ex.<br />
<strong>för</strong>nödenheter eller arbetstid) <strong>för</strong> produktion av prestationen<br />
• Exempelvis personalkostnaderna <strong>för</strong> undervisning kan <strong>för</strong>delas direkt<br />
en examen (prestation) på basis av antalet undervisningstimmar<br />
• Indirekt<br />
• genom kostnads<strong>för</strong>delning, då man endast i största allmänhet vet, att<br />
resurser (t.ex. <strong>för</strong>valtning) används i produktionen av prestationen.<br />
• Fördelningsprinciper som då kan användas är<br />
• Direkt <strong>för</strong>delningskalkyl<br />
• Ekvivalenskalkyler<br />
• Påslagskalkyler<br />
OM/jb 29
Sär- och samkostnader<br />
OM/jb 30
Särkostnader<br />
Sär- och samkostnader<br />
Förorsakas kostnaden av en eller flere uppgifter, projekt,<br />
produkter eller prestationer<br />
• Kan direkt på<strong>för</strong>as en enskild uppgift, projekt,<br />
produkt eller prestation<br />
• T.ex. En serviceprodukts särkostnader uteblir<br />
om produkten slopas, om en produkt tas med<br />
i produktionen <strong>för</strong>orsakar den en<br />
tilläggskostnad<br />
• Särkostnaderna är vanligtvis rörliga<br />
kostnader.<br />
• Genom att produktifiera verksamheten kan<br />
man ändra samkostnader till särkostnader<br />
• Särkostnaden grundar sig vanligtvis på<br />
fakturering enligt prestation (extern eller<br />
intern)<br />
Samkostnader<br />
• Bör <strong>för</strong>delas på två eller flere<br />
uppgifter, projekt, produkter eller<br />
prestationer<br />
• Samkostnaderna är vanligtvis fasta<br />
kostnader<br />
• Fördelningsgrunder <strong>för</strong><br />
samkostnaderna är bl.a.<br />
särkostnadernas (<strong>för</strong>valtning), antal<br />
löner (löneräkning), antal<br />
arbetsstationer (adb) osv.<br />
• Samkostnaderna på<strong>för</strong>s enheterna i<br />
form av över<strong>för</strong>ingsposter<br />
OM/jb 31
Upphovsprincipen<br />
•Central princip i<br />
• budgetering<br />
• bok<strong>för</strong>ing<br />
• kostnadsberäkning<br />
• Utgift och inkomst budgeteras och bok<strong>för</strong>s på den uppgift,<br />
produkt eller det projekt, som gett upphov till den<br />
• Upphovsprincipen tillämpas också<br />
• <strong>för</strong> <strong>för</strong>mögenhets- och kapitalposternas del i<br />
balansräkningen<br />
• vid beräkning av kapitalkostnader och avkastning på<br />
kapitalet<br />
OM/jb 32
Kostnadsslag<br />
Klassificering av kostnader<br />
Enhet<br />
Hyra <strong>för</strong> utrymme Planläggning<br />
Köp av specialsjukvårdstjänster<br />
Räddningstjänster<br />
betalningsandel<br />
Centraliserade ADBtjänster<br />
(<strong>för</strong>delningsgrund antal<br />
terminaler)<br />
Grundtrygghetsnämndens<br />
kostnader<br />
Råvarukostnader <strong>för</strong><br />
skolmåltider<br />
Rörlig eller<br />
fast<br />
Beroende av<br />
utnyttjandegra<br />
d?<br />
Stegvis<br />
Fast<br />
Hälsovård Rörlig, ifall<br />
produktifierad<br />
Räddningsväsende<br />
Fast, om<br />
baserar sig på<br />
invånarantal<br />
Bibliotek Stegvis<br />
Åldringsvård<br />
Fast<br />
Direkt eller<br />
indirekt<br />
Vilken<br />
beräkningsteknik<br />
används vid<br />
<strong>för</strong>delningen?<br />
Sär- eller<br />
samkostnad<br />
Ger en eller flere<br />
enheter upphov till<br />
kostnaden?<br />
Påverkningsbar<br />
eller inte<br />
Kan enheten<br />
påverka<br />
kostnaderna?<br />
Direkt Särkostnad Påverkningsbar<br />
Direkt Särkostnad Bara delvis<br />
påverkningsbar<br />
Direkt Särkostnad Icke<br />
påverkningsbar?<br />
Indirekt<br />
(över<strong>för</strong>ingspost)<br />
Samkostnad Påverkningsbar<br />
(bara delvis)<br />
Fast Indirekt Samkostnad Icke<br />
påverkningsbar<br />
Grundskola Rörlig Direkt Särkostnad Påverkningsbar<br />
OM/jb 33
Beräkning av <strong>för</strong>valtningskostnadstillägg<br />
(AK-tillägg)<br />
OM/jb 34
Beräkning av <strong>för</strong>valtningskostnader<br />
Kommunens och samkommunens <strong>för</strong>valtning har många<br />
nivåer.<br />
• Allmän <strong>för</strong>valtning<br />
• fullmäktige<br />
• styrelsen<br />
• revision<br />
• central<strong>för</strong>valtningens stödtjänster<br />
• Verksamhetens <strong>för</strong>valtning<br />
• nämnd<br />
• verksamhetsenhetens ledning<br />
• verksamhetsenhetens stödtjänster<br />
Problemområden vid <strong>för</strong>delning av <strong>för</strong>valtningskostnader<br />
• demokratiaspekten i kostnaderna<br />
• beaktande av investeringar vid <strong>för</strong>delning av<br />
<strong>för</strong>valtningskostnader<br />
• Användning av koefficienter<br />
• planeringskostnader = 0,085<br />
investeringens anskaffningsutgift<br />
OM/jb 35
Kostnadskälla<br />
Behandlingen av <strong>för</strong>valtningskostnader i olika<br />
beräkningssituationer<br />
Egen produktion<br />
vs.<br />
köptjänst<br />
Kostnadsmotsvarighe<br />
t vid<br />
prissättning<br />
Jäm<strong>för</strong>else av<br />
kostnadsutvecklingen<br />
Budgetering<br />
(beställare)<br />
Fullmäktige Nej Nej Nej Nej Nej<br />
Kommunstyrelse<br />
n<br />
Nej Nej Nej Nej Nej<br />
Revision Nej Ja? Ja Nej<br />
(överf.post)<br />
Central<strong>för</strong>valtnin<br />
gens<br />
stödtjänster<br />
Verksamhetsenhetens<br />
nämnd<br />
Nej/Ja Ja Ja fakturering<br />
(ja)<br />
överf.post<br />
(nej)<br />
Nej Ja Ja nej<br />
(överf.post)<br />
Verks.ledningen Nej Ja Ja nej<br />
(överf.post)<br />
Verksamhetens<br />
stödtjänster<br />
Ja ? Ja Ja fakturering<br />
(ja) överf.post<br />
(nej)<br />
Bedömning av<br />
resultatrikhet<br />
Nej?<br />
Ja<br />
Nej<br />
Ja<br />
Ja<br />
OM/jb 36
Kommunen<br />
Beräkning av allmänna <strong>för</strong>valtningskostnader i total-<br />
och prestationskostnaderna <strong>för</strong> servicen<br />
Budgetutgifter Beräkning av ak-tilläggs-% Beräkning av ak-tillägg Total- Presta- Enhets-<br />
verksamhetsutgifter kostnad tioner pris<br />
1 000 € 1 000 € €<br />
Allmän <strong>för</strong>valtning 35000 35000 / 965000*100 = 3,6 %<br />
Övriga servicesektorer 965000 Invånare<br />
Kommunens utgifter 1000000 1000000 250000 4000<br />
Socialväsendet<br />
Allmänna <strong>för</strong>valtningens ak-tillägg = 192000*3,6% 6964<br />
Nämnd och verksamhetsledning 8000 8000 / 192000*100 = 4,2 %<br />
Övriga verksamhetskostnader 192000 Invånare<br />
Socialväsendets utgifter 200000 206964 250000 828<br />
Åldringsvård<br />
Allmänna <strong>för</strong>valtningens ak-tillägg<br />
Nämnd och verksamhetsledning = 77580*3,6% 2814<br />
Åldringsvårdschef 3000 3000 / 77580*100 = 3,9 % = 77580*4,2% 3233 6046<br />
Övriga verksamhetsutgifter 77580 Antal > 65 åringar<br />
Åldringsvårdens kostnader 80580 86626 37500 2310<br />
Vårddygn<br />
Allmänna <strong>för</strong>valtningens ak-tillägg = 40000*3,6% 1451<br />
Nämnd och verksamhetsledning = 40000*4,2% 1667<br />
Ak-tillägg <strong>för</strong> åldringsvårdschefen = 40000*3,9% 1547 4664<br />
Direkta kostnader 40000 Vårddygn<br />
Vårddygnskostnader 44664 97000 460<br />
Förvaltningens ak-tilläggens andel av vårddyg<strong>net</strong>s pris (4664 / 97000): 48<br />
OM/jb 37
Kapitalkostnader<br />
Kapitalhyra<br />
OM/jb 38
Kapitalkostnader är<br />
•Avskrivningar<br />
•Räntor<br />
•Försäkringar<br />
•Kapitalkostnader uppstår vid anskaffning och<br />
<strong>för</strong>säkring av produktionsfaktorer med lång<br />
verkningstid<br />
OM/jb 39
Beräkningsalternativ <strong>för</strong> avskrivning och kapitalersättning<br />
I bok<strong>för</strong>ing<br />
• Avskrivning<br />
• Planmässig avskrivning på basis av anskaffningsutgiften<br />
• Kapitalersättning<br />
• Avkastning på grundkapital<br />
• Extern och intern låneränta<br />
• Ränta på kontokurantkontoskulder<br />
I kostnadsberäkning<br />
• Avskrivning<br />
• Kalkylerad avskrivning på basis av återanskaffningsvärde,<br />
listvärde, överlåtelsevärde eller avkastningsvärde<br />
• Kapitalavkastningskrav vid resultatenhetsgranskning<br />
• Avkastningskrav på placerat kapital (inkluderar värdejustering på<br />
anläggningstillgångar)<br />
• Kapitalavkastningskrav vid pris- och bidragskalkyler<br />
• Avkastningskrav på anläggningstillgångars nuvärde (bruksvärde)<br />
• Avkastningskrav på omsättnings- och finansieringstillgångars<br />
nominella värde<br />
OM/jb 40
Uppställande av avkastnings- och räntekrav<br />
i kommunal affärsverksamhet (1)<br />
Kommun<strong>för</strong>bundets utlåtande 265/90/97<br />
Avkastning på av kommunen placerat kapital (%)<br />
= 100 * Över-/underskott <strong>för</strong>e e.o. poster + Ersättning på grundkapital + Lånekostnader åt kommunen<br />
Eget kapital + Lån av kommunen + Avskrivningsdiff. och frivilliga avsättningar<br />
Eget kapital = Grundkapital + Uppskrivningsfond + Över- och underskottsposter<br />
Nyckeltalets balansposter enligt medeltalet av räkenskapsperiodens IB och UB.<br />
I kostnadsberäkning behövs dessutom korrigering av avskrivningar och balansvärden.<br />
OBS Kommunens avkastning på placerat kapital = Ersättning <strong>för</strong> grundkapital = Intern låneränta !<br />
I kommunens kapitalavkastnings (%) -schema ingår flere faktorer än i beräkningsschemat <strong>för</strong> grundkapital eller låneränta<br />
OM/jb 41
Uppställande av avkastnings- och räntekrav<br />
i kommunal affärsverksamhet (2)<br />
Avkastning på placerat kapital (%)<br />
= 100 * Över-/underskott <strong>för</strong>e e.o. poster + Ersättning på grundkapital +Lånens räntekostnader<br />
Eget kapital + Lånekapital + Avskrivningsdiff. och frivilliga avsättningar<br />
Eget kapital = Grundkapital + Uppskrivningsfond + Över- och underskottsposter<br />
Nyckeltalets balansposter enligt medeltalet av räkenskapsperiodens IB och UB.<br />
I kostnadsberäkning behövs dessutom korrigering av avskrivningar och balansvärden.<br />
OM/jb 42
Bedömning av skälig kapitalhyra:<br />
Fastighetsverkets resultaträkning och finansieringskalkyl<br />
RESULTATRÄKNING<br />
Omsättning<br />
Hyresintäkter<br />
Kapitalhyra 5500<br />
Underhållshyror 15000<br />
Material och tjänster<br />
Materialinköp -1000<br />
Ökning av lager 10<br />
Köp av externa tjänster -3000<br />
Personalkostnader<br />
Löner -11000<br />
Avskrivningar -3500<br />
Rörelseöverskott 2010<br />
Finansiella intäkter och kostnader<br />
Ränta på lån av kommunen -200<br />
Ersättning på grundkapital -210<br />
Över-/underskott <strong>för</strong>e reserveringar 1600<br />
Ökning av reserver -1550<br />
Över-/underskott 50<br />
FINANSIERINGSKALKYL<br />
INKOMSTFINANSIERING<br />
Omsättning<br />
Rörelseöverskott 2010<br />
Avskrivningar och nedskrivningar 3500<br />
Finansieringsintäkter och -kostnader -410 5100<br />
INVESTERINGAR<br />
Investeringar i anläggningstillgångar a) -5600<br />
Finansieringsandelar b) 470 -5130<br />
FINANSIERING<br />
Förändring av lånestocken f) -40<br />
Förändring av eget kapital<br />
Ökning av grundkapital c) 70<br />
Övriga <strong>för</strong>ändringar av likviditeten<br />
Ökning av finansieringstillgångar g) -10 20<br />
FÖRÄNDRING AV KASSA -10<br />
Poster som skall täckas med kapitalhyran = Avskrivningar + reserver + finansiella kostnader<br />
Poster som skall täckas med underhållshyran = Material och tjänster + personalkostnader<br />
OM/jb 43
Bedömning av skälig kapitalhyra<br />
FÖRVERKLIGAD AVKASTNING SKÄLIG AVKASTNING<br />
Förverkligad avkastning enligt bok<strong>för</strong>ingen Riskfri ränta<br />
Över-/underskott <strong>för</strong>e reserveringar 1600 Statens obligationslån på 5 år 4,1 %<br />
Finansiella kostnader 410 Risktillägg (= a x b) 0,8 %<br />
Korrigering i avskrivningar *) a: branchens beta-koefficient 0,22 %<br />
Kalkylerade avskrivningar -4950 *) b: Hyresmarknadens riskpremie 4,0 %<br />
Avskrivningar enligt plan 3500 Skäligt avkastningskrav 4,9 %<br />
Korrigerad <strong>för</strong>verkligad avkastning 560<br />
*) Värdena är inte verkliga<br />
PLACERAT KAPITAL<br />
Kapitalposter i balansen<br />
Grundkapital 7000<br />
Över-/underskott från tidigare år -150<br />
Räkenskapsperiodens överskott 50<br />
Avskrivningsdifferens och reserver 1550<br />
Kommunens lån 5000<br />
Korrigering av anläggningstillgångarnas värde<br />
Anläggningstillgångarnas nuvärde 13000<br />
Anläggningstillgångarnas balansvärde -8000<br />
Korrigerat placerat kapital 18450<br />
Avkastnings-% enligt bok<strong>för</strong>ingen<br />
Ersättning på grundkapitalet 3,0 %<br />
Ränta på kommunens lån 4,0 %<br />
Korrigerad avkastning på placerat kapital 3,0 %<br />
= 560 / 18 450 x 100<br />
Okorrigerad avkastnings-% på placerat kapital =<br />
100*(1600+410)/(7000-150+50+1550+5000) = 14,9 %<br />
OM/jb 44
Skälig kapitalhyra, sammandrag<br />
• Det är möjligt att på beskrivet sätt bedöma den rätta nivån<br />
på kapitalhyran <strong>för</strong> en hel lokalitets<strong>för</strong>valtningsenhet<br />
• Jäm<strong>för</strong>elsen görs så att korrigerad verklig avkastning (3 %)<br />
jäm<strong>för</strong>s med skälig avkastningsnivå (4,9%).<br />
• Utgångspunkt <strong>för</strong> kalkylerna är bok<strong>för</strong>ingens resultaträkning<br />
samt vissa balansposter i vilka följande korrigeringar görs:<br />
• Anläggningstillgångarnas värde justeras till nuvärde<br />
• Avskrivningarna beräknas på återanskaffningsvärdet<br />
• Skälig avkastningsnivå fastställs utgående från nivån på<br />
riskfri avkastning och risktillägg <strong>för</strong> berörda bransch<br />
OM/jb 45
<strong>Kostnader</strong> i budgetering<br />
OM/jb 46
<strong>Kostnader</strong> och budgetering:<br />
KOSTNADSBUDGETENS VARIABLER<br />
<strong>Kostnader</strong><br />
(K)<br />
Input<br />
Produktionsfaktorer<br />
(I)<br />
Produktivitet (O/I)<br />
Ekonomi (K/O)<br />
Output<br />
Produkter<br />
(O)<br />
Kostnadseffektivitet (K/V)<br />
Lönsamhet (R - K)<br />
Effektivitet (V/O)<br />
Effekt<br />
Effekter hos kunden<br />
(V)<br />
Intäkter<br />
(R)<br />
OM/jb 47
VARIABLER I BUDGETEN OCH DERAS SAMBAND<br />
Variabler Samband Värden<br />
Mängden produktionsfaktorer A 1 400<br />
Produktionsfaktorns pris B 200 €<br />
Verksamhetsutgifter C = A*B 280 000 €<br />
Produktionsfaktorernas<br />
kapitalkostnader D 32 000 €<br />
Prestationsmängd E 400<br />
Prestationens enhetskostnad G = (C+D)/E 780 €<br />
Prestationskostnader H = E*G 312 000 €<br />
Produktionsmängd I 200<br />
Allmänna <strong>för</strong>valtningskostnader K 6 000<br />
Produktens enhetskostnad L = (H+K)/I 1 590 €<br />
Produktkostnader M = I*L 318 000 €<br />
Produktens pris N 600 €<br />
Verksamhetsinkomster O = I*N 120 000 €<br />
Verksamhetsbidrag P = C-O 160 000 €<br />
Budgetfinansiering av produktens pris Q = L-N 990 €<br />
Budgetfinansiering R = I*Q 198 000 €<br />
Effektmängd S 40<br />
Effektens enhetspris<br />
dvs kostnadseffekt V = M/S 7 950 €<br />
Finansieringsbudget<br />
Kostnadsbudget<br />
OM/jb 48
Från finansieringsbudget till kostnadsbudget<br />
Finansieringsbudget = Verksamhetsutgifter – Verksamhetsinkomster<br />
= 280 000 – 120 000 = 160 000<br />
Kostnadsbudget = Finansieringsbudget + Kapitalkostnader +<br />
Allm.<strong>för</strong>v.kostnader<br />
Effektivitet<br />
= 160 000 + 32 000 + 6000 = 198 000<br />
= Effektmängd/Produktmängd = 40/200 = 0,2<br />
Ekonomi<br />
= Produktkostnader/Produktmängd = 312 000/200 = 1 560 €/produkt<br />
Kostnadseffektivitet<br />
= Produktkostnader/Effektmängd = 312 000/40 = 7950 €/effekt<br />
OM/jb 49
Uppgörande av kostnadsbudget (1)<br />
Ett daghems dispositionsplan<br />
1 000 €<br />
Verksamhetsinkomster<br />
Dagvårdsavgifter 3300 3300<br />
Verksamhetsutgifter<br />
Personalutgifter 19500<br />
Köp av tjänster 4600<br />
Matreial <strong>för</strong>nödenheter och varor 300<br />
Hyra <strong>för</strong> byggnader 400 24800<br />
Verksamhetsbidrag (bindande <strong>net</strong>toanslag) 21500<br />
Avsrivningar enligt plan på utrustning 25 % = (1000+100)*25% 275<br />
Kalkylerad ränta på bundet kapital 3 % = (1000+(1000+100-275))*3%/2 27<br />
Förvaltningstillägg<br />
Allmän <strong>för</strong>valtning 3,6 % = 24800*3,6% 893<br />
Verksamhetsledning 4,2 % = 24800*4,2% 1042<br />
Utrustningens balansvärde 1.1. 1000<br />
Investeringar i utrustning under budgetåret 100<br />
Antal vårddagar per år 400000<br />
Andel <strong>för</strong>äldrar som är nöjda med vården 96 %<br />
OM/jb 50
Uppgörande av kostnadsbudget (2)<br />
<strong>Kostnader</strong> 1000 € €/vårddag<br />
Beräkning av självkostnadspriset<br />
Produktionskostnader<br />
Verksamhetsutgifter 24800<br />
Avskrivningar enligt plan 275<br />
Produktionsvärde 25075 62,69 €<br />
Kalkylerad ränta på bundet kapital 3 % 27<br />
Förvaltningstillägg 1934<br />
Självkostnadspris 27036 67,59 €<br />
Kostnadsmotsvarighet<br />
= Dagvårdsavgifter / själkostnadspris % 12 %<br />
Jäm<strong>för</strong>elsepris vid konkurrensutsättning<br />
= (Produktionsvärde + kapitalränta) 25102 62,76 €<br />
M.a.o. inte <strong>för</strong>valtningstillägg i jäm<strong>för</strong>elsepriset!<br />
OM/jb 51
Jäm<strong>för</strong>else av investeringsprojekts<br />
lönsamhet<br />
OM/jb 52
Jäm<strong>för</strong>else av investeringars lönsamhet:<br />
Definition av lönsamhet<br />
Absolut lönsamhet (€) = Intäkter – <strong>Kostnader</strong><br />
Relativ lönsamhet (%) = Intäkter – <strong>Kostnader</strong><br />
Bundet kapital<br />
Exempel: Lönsamheten <strong>för</strong> en kommuns gästhamn<br />
Bryggavgifter / år 32 000 €<br />
Årliga underhållskostnader 9 450 €<br />
Årsavskrivning 15 500 €<br />
Kalkylerad ränta 4,55 % 7 050 €<br />
Bryggans byggnadskostnader 155 000 €<br />
Bryggans avskrivningstid 10 år<br />
Absolut lönsamhet<br />
=32000-9450-15000-7050 0 €<br />
Relativ lönsamhet<br />
= 100 x (32000 - 9450 - 15500€) / 155000 4,55 %<br />
En investerings lönsamhet kan inte till<strong>för</strong>litligt definieras på årsnivå, utan bör definieras <strong>för</strong><br />
investeringens hela ekonomiska livslängd.<br />
OM/jb 53
Jäm<strong>för</strong>else av investeringars lönsamhet<br />
Återbetalningsmetoden<br />
Antagande: alternativet med kortaste återbetalningstid är mest lönsamt.<br />
Återbetalningstid = Investeringskostnader<br />
Nettointäkter<br />
Bryggavgifter / år 32 000 €<br />
Årliga underhållskostnader 9 450 €<br />
Årsavskrivning 15 500 €<br />
Kalkylerad ränta 4,55 % 7 050 €<br />
Bryggans byggnadskostnader 155 000 €<br />
Återbetalningstid (år)<br />
=155000/(32000-9450) 7<br />
OBS! Avskrivning och kalkylerad ränta<br />
Ingår inte i kalkylens <strong>net</strong>tointäkter,<br />
eftersom infallsvinkeln är finansiell<br />
Nettointäkterna kan också diskonteras till nuvärdet, varvid<br />
• återbetalningstiden blir längre (i exemplet till 8,7 år)<br />
• metoden ger en rättare bild av investeringens lönsamhet<br />
• inte heller då inkluderas avskrivning och kalkylerad ränta i <strong>net</strong>tointäkten<br />
• räntekostnaden ingår i diskonteringskoefficienten<br />
Återbetalningstid, diskonterade <strong>net</strong>tointäkter (år)<br />
=155000/(178008/10) 8,7<br />
Diskonterade <strong>net</strong>tointäkter (4,55%) 178 008 €<br />
= 17 800 < 22550 (=nominella)<br />
OM/jb 54
Slutsatser om återbetalningsmetoden<br />
Återbetalningsmetoden beskriver hur snabbt<br />
det placerade kapitalet återbetalas, men inte<br />
nödvändigtvis investeringens lönsamhet<br />
En investering kan vara lönsam just av<br />
den anledningen att den ger <strong>net</strong>tointäkter på<br />
lång sikt.<br />
Metoden lämpar sig bl.a. väl <strong>för</strong><br />
jäm<strong>för</strong>else av projekt med hög risk där<br />
intäkterna på lång sikt är svåra att<br />
uppskatta.<br />
OM/jb 55
Jäm<strong>för</strong>else av investeringsprojekts lönsamhet:<br />
Ett problem: anskaffningsutgiften infaller inte tidsmässigt<br />
samtidigt som intäkter och övriga kostnadsposter<br />
160000<br />
130000<br />
100000<br />
70000<br />
40000<br />
10000<br />
-20000<br />
-50000<br />
-80000<br />
-110000<br />
-140000<br />
-170000<br />
År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10<br />
Anskaffningsutgift Bryggavgifter / år Årliga underhållskostnader<br />
OM/jb 56
Jäm<strong>för</strong>else av investeringsprojekts lönsamhet:<br />
Lösning: Prestationer som infaller olika tider görs<br />
jäm<strong>för</strong>bara genom diskontering<br />
• Anskaffningsutgiften, årskostnaderna samt de årliga intäkterna<br />
görs jäm<strong>för</strong>bara genom att diskontera deras nominella värden till<br />
nuvärde<br />
1<br />
• En prestation på 1000 € är i dag värd 991,72 € om den<br />
erhålles <strong>för</strong>st efter två månader om den årliga räntan är 5 %<br />
A B<br />
2 Nominellt värde 1000<br />
3 Beräkningsperiod (mån) 2<br />
4 Ränta 5 %/12 0,42 %<br />
5 Prestationens nuvärde 991,72 €<br />
Excel -formel<br />
= B2/ Potens((1+B4);B3)<br />
OM/jb 57
Jäm<strong>för</strong>else av investeringsprojekts lönsamhet:<br />
Basmetoder <strong>för</strong> att jäm<strong>för</strong>a olika<br />
investeringars lönsamhet där<br />
tidsskillnader i prestationerna beaktas<br />
• Nuvärdesmetoden<br />
• Annuitetsmetoden<br />
• Internräntemetoden<br />
OM/jb 58
Jäm<strong>för</strong>else av investeringsprojekts lönsamhet:<br />
Nuvärdesmetoden: Då såväl årliga intäkter som årliga<br />
årskostnader är konstanta<br />
A B C D E F G H I J K L<br />
1 Nuvärde År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10<br />
2 Anskaffningsutgift -155 000 €<br />
3 Bryggavgifter 252 586 € 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000<br />
4 Underhållskostnader -74 592 € -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450<br />
5 Investeringens nuvärde 22 994 €<br />
6 Nettointäkt, € 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550<br />
7 Kalkylränta 4,55 %<br />
8 Avskrivningstid (år) 10<br />
Beräkning av bryggavgifternas nuvärde i Excel:<br />
Lägg till/Funktion/Finansiering: - NA(C7,C8,C3)<br />
Ifall de årliga raterna är olika stora diskonteras värdet <strong>för</strong> varje rat skilt <strong>för</strong> sig<br />
till nuvärdet med formeln: Nuvärde = H/(1+i) n , där H = ratens nominella värde,<br />
i = kalkylräntan och n = ratens ordningstal<br />
Investeringens nuvärde i ekvationen = B2+B3+B4 = 22 994 €<br />
Investeringen är lönsam om nuvärdet > 0.<br />
Av flere alternativ är det som har högsta nuvärde lönsammast.<br />
OM/jb 59
Jäm<strong>för</strong>else av investeringsprojekts lönsamhet:<br />
Nuvärdesmetoden: inkl. restvärde vid periodens slut (skrotvärde)<br />
A B C D E F G H I J K L<br />
1 Nuvärde År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10<br />
2 Anskaffningsutgift -155 000 €<br />
3 Bryggavgifter 252 586 € 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000<br />
4 Underhållskostnader -74 592 € -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450<br />
5 Restvärde 25 638 € 40000<br />
6 Investeringens nuvärde 48 632 €<br />
7 Nettointäkt, € 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550<br />
8 Kalkylränta 4,55 %<br />
9 Avskrivningstid (år) 10<br />
Överlåtelsevärdets nuvärde = 40 000/(1+0,0455) 10 = 25 638 €<br />
Investeringens nuvärde = B2+B3+B4+B5 = 48 632 € (OBS! Värdet motsvarar inte<br />
den penningmängd som erhålls som i det här fallet är mycket större. Beskriver<br />
nuvärdet på ett belopp som erhålles i framtiden.<br />
Investeringen är lönsam om dess nuvärde > 0.<br />
OM/jb 60
Jäm<strong>för</strong>else av investeringsprojekts lönsamhet:<br />
Annuitetsmetoden<br />
A B C D E F G H I J K L<br />
1 Nuvärde År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10<br />
2 Anskaffningsutgift -155 000 €<br />
3 Bryggavgifter 252 586 € 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000<br />
4 Underhållskostnader -74 592 € -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450<br />
5 Restvärde 25 638 € 40000<br />
6 Investeringens nuvärde 48 632 €<br />
7 Nettointäkt, € 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550<br />
8 Kalkylränta 4,55 %<br />
9 Avskrivningstid (år) 10<br />
10 Excel-scheman<br />
11 Anskaffningsutgiftens annuitet -18 781 € =PPMT (C8;C9;B2)<br />
12 Bryggavgifternas annuitet 32 000 € =C3<br />
13 Underh.kostnadernas annuitet -9 450 € =C4<br />
14 Överlåtelsevärdets annuitet 3 107 € = PPMT (C8;C9;B5)<br />
15 Investeringens annuitet 6 876 € = B11+B12+B13+B14<br />
Investeringen är lönsam om dess annuitet > 0<br />
Av olika alternativ är det alternativ lönsammast, vars annuitet är störst<br />
OM/jb 61
Jäm<strong>för</strong>else av investeringsprojekts lönsamhet:<br />
Internräntemetoden<br />
Pröva dig fram<br />
1. Utred investeringens nuvärde med nuvärdesmetoden t.ex. med räntesatsen 4,55 %.<br />
2. Ändra räntesatsen i den riktning att investeringens nuvärde närmar sig noll.<br />
3. Investeringens interna ränta är den räntesats, med vilken investeringens nuvärde är noll.<br />
Investeringen är lönsam, om internräntan (9,86%) är högre än kalkylerad ränta (4,55%)<br />
Av olika investeringsalternativ är det alternativ lönsammast, vars internränta är högst.<br />
A B C D E F G H I J K L<br />
Anskaffningsutgift -155 000 €<br />
Nuvärde År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10<br />
Bryggavgifter 197 795 € 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000<br />
Underhållskostnader -58 411 € -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450<br />
Restvärde 15 616 € 40000<br />
Investeringens nuvärde 0 €<br />
Nettointäkt, € 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550<br />
Kalkylränta 9,86 %<br />
Avskrivningstid (år) 10<br />
OM/jb 62
Jäm<strong>för</strong>else av investeringsprojekts lönsamhet:<br />
Beräkning av internränta med excel -formel<br />
Med excel -formel<br />
A B C D E F G H I J K L<br />
1 Nuvärde År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10<br />
2 Anskaffningsutgift -155000<br />
3 Bryggavgifter 252 586 € 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000 32000<br />
4 Underhållskostnader -74 592 € -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450 -9450<br />
5 Restvärde 25 634 € 40000<br />
6 Investeringens nuvärde 48 628 €<br />
7 Nettointäkt, € -132450 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550 22550<br />
8 Kalkylränta 4,55 %<br />
9 Avskrivningstid (år) 10<br />
Excel-formel<br />
=MSISÄINEN (C7:L7;0,0;C8) 8,41 %<br />
OM/jb 63
Jäm<strong>för</strong>else av investeringsprojekts lönsamhet:<br />
Sammandrag över jäm<strong>för</strong>elsemetoderna<br />
• ”Bas” -metoderna ger vanligtvis samma rangordning<br />
beträffande investeringsprojektens lönsamhet<br />
• Olika metoder kan dock ge olika rangordning <strong>för</strong> projekt med<br />
stora skillnader i deras omfång<br />
• Nuvärdes- och annuitetsmetoden beskriver lönsamheten i<br />
absoluta tal<br />
• Internräntemetoden beskriver relativ lönsamhet, dvs.<br />
<strong>för</strong>hållandet mellan <strong>net</strong>tointäkt och anskaffningsutgift<br />
• Årliga <strong>net</strong>tointäkter kan variera tidsmässigt i<br />
nuvärdesmetoden eller internräntemetoden, men inte i<br />
fråga om annuitetsmetoden<br />
OM/jb 64
Change language