I skuggan av välfärden

More documents

Recommendations

Info

Bilaga 2 I skuggan av välfärden Om Utredningsgruppen och bakgrund till rapporten Vid en omorganisation av socialkontoret i Biskopsgården 1999 bildades Utredningsgruppen som en av flera arbetsgrupper inom försörjningsstödet. Avsikten var att på ett mera sammanhållet sätt arbeta med personer vilka bedömdes ha ett konstaterat utrednings - och rehabiliteringsbehov och som av det skälet fick ekonomiskt bistånd. Dessa personer har vanligtvis ett långvarigt socialbidragsberoende bakom sig och ett syfte var att bryta detta. Målgruppen definierades som ”Personer som på grund av fysiska, psykiska och/eller sociala hinder ej kan ta ett arbete, och därför är i behov av fördjupad utredning”. Med utredning avsågs tiden från det man blev aktuell i Utredningsgruppen och till dess man blev självförsörjande Dessa personer/klienters hälsa och arbetsförmåga är oftast svårbedömd och socialsekreterarna behöver ha en stor kunskap om vilka utrednings- och rehabiliteringsresurser som finns att tillgå. De behöver också ha ett stort mått av flexibilitet liksom en vid förståelse för individens situation samt en medvetenhet om att för att nå ett lyckat resultat krävs det samarbete med flera aktörer. Redan när Utredningsgruppen startade 1999 påbörjades ett målarbete, där målen diskuterades och kvantifierades för att därefter gemensamt följas upp och diskuteras. Målen skulle vara tydliga, realistiska och mätbara. Det första målet kom att bli det så kallade läkarintygsmålet. Det innebar att det skulle finnas ett aktuellt läkarintyg i minst 75 procent av de fall där klienten fick ekonomiskt bistånd på grund av sjukdom.. Innan kravet på aktuellt läkarintyg tillkom kunde det finnas intyg som var mer än ett år gamla, eller inget läkarintyg alls. Sådana gamla intyg gav ingen som helst vägledning i hur personens aktuella hälsotillstånd var. För att kunna sätta in rätt insatser i form av rehabilitering måste först hälsotillstånd och arbetsförmågan utredas. 52 Det andra målet var utredningstidens längd. Målet fastställdes till att utredningstiden skulle löpa under högst 4 månader. Målet reviderades vid flera tillfällen, eftersom det visade sig vara svårt att styra utredningstidens längd. Målet slopades därför i sin helhet år 2002. Utredningsgruppens arbete präglas av att socialsekreterarna ska kunna ägna mer tid än vad som är normalt åt varje enskild klient, vilket innebär mindre ärendemängd per handläggare. Syftet är att socialsekreterarna ska kunna utveckla samverkan med aktörer inom utrednings- och rehabiliteringsområdet. För att legitimera arbetet med fördjupade utredningar av socialbidragstagare med hälsoproblem var man tvungen att utveckla och förfina sina statistiska mätverktyg. Det blev då tydligt att arbetsgruppen uppnått oväntat goda resultat. Vi hade inom Utredningsgruppen ett utmärkt tillfälle att presentera oss själva och testa våra idéer och visa våra resultat vid ett erfarenhetsutbyte över ämnet ”Socialt arbete med ekonomi, organisation, metoder och roller” i Kalmar i april 2001. Arrangör var FOKUS (Forskning och Kunskapsutveckling socialtjänst Regionförbundet i Kalmar län) Här fanns ett forum där vi kunde dela med oss av våra resultat med fördjupade utredningar. Tre medlemmar ur arbetsgruppen beskrev arbetssättet under rubriken Fördjupad utredning – en väg tillbaka till socialt arbete. Resultaten talade sitt tydliga språk med att bryta ett mångårigt socialbidragsberoende genom samverkan, okonventionella lösningar och ett gediget socialt arbete där färre ärenden, tid och engagemang var några viktiga faktorer. Resultaten uppmärksammades bland annat av Socialstyrelsen som väckte frågan om det fanns möjlighet att dokumentera arbetssättet så att detta kunde spridas. I samarbete med FoU i Väst/GR inleddes en studiecirkel för att dokumentera kunskaperna
unt Framgångsfaktorer i Biskopsgårdens arbete med personer som har varit långvarigt beroende av socialbidrag. Under arbetet kom det att framstå allt mer tydligt att många personer med hälsoproblem hade svårigheter att hävda sina rättigheter mot olika myndigheter. Det framkom att det trots att dessa människor var sjuka, skrevs det från sjukvårdens sida många gånger inte läkarutlåtanden för ansökan om sjukersättning. Detta motiverades med att han/hon har ju ändå socialbidrag och då behövs inget intyg. Detta är påståenden som vi i studiecirkeln inte på något sätt ansåg gynna personerna. De fick inte heller rehabilitering genom försäkringskassan. De kommer inte ut i arbete på grund av nedsatt arbetsförmåga som är relaterad till sjukdom och de har rätt att söka sjukersättning. Dessa personer blev under studiecirkelns gång synliggjorda för oss. Resultatet av arbetet i studiecirkeln utmynnade i en FoU rapport, Det möjligas konst. Om ekonomiskt bistånd, utredning och rehabilitering. Vårt arbetssätt blev uppmärksammat vilket fick till följd att representanter från gruppen vid ett flertal tillfällen och i olika sammanhang föreläst om arbetsmetoderna. Socialsekreterare i Utredningsgruppen har träffat socialsekreterare från andra stadsdelar i ett informellt nätverk. Syftet med dessa träffar är att utbyta erfarenheter och kunskaper om arbetet med personer som uppbär ekonomiskt bistånd på grund av sjukdom. Dessa nätverksträffar har utgjort en inspirationskälla och ett sätt att skapa kunskap kring nyheter inom rehabiliteringsområdet. En ytterligare källa till inspiration utgjordes av Socialstyrelsens kartläggning av målgruppen hösten 2003 där man tittade på ”i vilken omfattning ekonomiskt bistånd/socialbidrag ges på grund av att personer är sjuka, saknar arbete och inte I skuggan av välfärden 53 har rätt till vare sig arbetslöshetsersättning eller ersättning från sjukförsäkringen.” Kartläggningen presenteras i Rehabilitering eller utanförskap? Om sjuka, nollplacerade med ekonomiskt bistånd; Ingrid Jonasson, 2004. Man pekar på ”en sannolik orsak till långvarigt bidragsmottagande. Syftet med rapporten är att uppmärksamma regeringen och ansvariga myndigheter på problemet och få till stånd en diskussion om hur samhällets stöd till denna grupp kan förbättras.” Av rapporten, framgår att 35 000 hushåll mottar försörjningsstöd på grund av att minst en person i hushållet är sjuk. Men det saknas mätmetoder att kartlägga denna grupp i många kommuner varför man kan spekulera om hur stor gruppen egentligen är. Med de rön socialsekreterarna i Utredningsgruppen gjort i sitt eget arbete, diskussioner med nätverk från andra stadsdelar samt den ovan citerade rapporten ”Rehabilitering eller utanförskap?” väcktes en vilja att lyfta upp och ge röst åt människor som kommer till socialtjänsten på grund av ett som vi ser det, systemfel i välfärdssystemet då de inte omfattas av de befintliga satsningarna inom arbets- och rehabiliteringsområdet. Vi har tidigare i Utredningsgruppen arbetat med att dokumentera vår verksamhet i rapportform, därför låg det nära till hands att ansöka om medel till en ny rapport, denna gång om målgruppen personer med sjukdomsproblematik men utan sjukpenninggrundande inkomst. Samtliga i arbetsgruppen hade möjlighet att delta och efter en viss betänketid anmälde fyra personer sitt intresse. Av olika skäl kom vi att bli tre personer som arbetat med rapporten. Vi ansökte om medel som beviljades och rapporten påbörjades under handledning av professor Peter Dellgran, Institutionen för Socialt arbete, Göteborgs universitet.
Page 1 and 2: I skuggan av välfärden 15 röster
Page 3 and 4: Innehåll I skuggan av välfärden
Page 5 and 6: I skuggan av välfärden Länsstyre
Page 7 and 8: Sammanfattning Den här rapporten b
Page 9 and 10: 2/2008). Med denna rapport vill vi
Page 11 and 12: Om människorna detta kapitel prese
Page 13 and 14: I skuggan av välfärden Om myndigh
Page 15 and 16: I skuggan av välfärden Människor
Page 17 and 18: Myndighetskontakter Bristen på per
Page 19 and 20: att jag säger så här. Jag blir j
Page 21 and 22: av hjälp med kontakt mellan myndig
Page 23 and 24: I skuggan av välfärden Förståel
Page 25 and 26: kassa och arbetsförmedling varit m
Page 27 and 28: också tillkom.” En av de intervj
Page 29 and 30: anser att jag ska söka vård här
Page 31 and 32: I skuggan av välfärden Självbild
Page 33 and 34: hur en människa anpassar sig efter
Page 35 and 36: fyller man sina dagar med någontin
Page 37 and 38: men tårarna rann ändå när jag s
Page 39 and 40: Är det något som har gjort att de
Page 41 and 42: arbetssökande och inte heller delt
Page 43 and 44: I skuggan av välfärden Från fär
Page 45 and 46: I skuggan av välfärden Tillbaka t
Page 47 and 48: I skuggan av välfärden Referenser
Page 49 and 50: Referenser I skuggan av välfärden
Page 51: Diagram 2. Andel med ekonomiskt bis
Page 55 and 56: erna utfördes med hjälp av tolk,
Page 57 and 58: I skuggan av välfärden 57
Page 59 and 60: I skuggan av välfärden 59

I skuggan av välfärden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?