I skuggan av välfärden
I skuggan av välfärden I skuggan av välfärden
ekant alltmer om behovet av att evidensbasera den sociala yrkespraktiken. Jag har inget utrymme här att närmare granska vare sig evidensbasering som begrepp eller debatten om dess implementering. I ursprunglig bemärkelse innebär evidensbaseringen att enskilda professionella yrkesutövare, till exempel socialsekreterare, i sina möten med och bedömningar av klienters problem och behov ska utgå från forskning, egen professionell expertis samt brukarens resurser, erfarenheter och behov. Alla dessa tre element ska med andra ord inkluderas och matchas med varandra i varje enskilt fall. Även om debatten i Sverige i stor utsträckning kommit att handla om behovet av mer utvärderingsforskning om olika metoders effekter, så skulle jag vilja påstå att den föreliggande rapporten är en utmärkt påminnelse om betydelsen av att ta hänsyn till klienternas specifika situation. En evidensbasering värd namnet kan aldrig stanna vid enbart implementering av forskningsresultat. De röster från klienter som hörs i denna rapport illustrerar på ett utmärkt sätt betydelsen av att just lyssna på dessa röster. Det kanske mest remarkabla med denna rapport är att det är en grupp socialarbetare själva som mycket systematiskt och efter konstens alla regler med framgång har sökt medel (bland annat från EU), utvecklat och genomfört en studie för att, på ett vetenskapligt och annorlunda sätt jämfört I skuggan av välfärden 46 med det ordinarie arbetet, ta del sina klienters livsvärldar. Förhoppningsvis finns det fler exempel på motsvarande engagemang och ambitioner på andra ställen i Sverige. Min poäng är att detta kan ses som en kontrast till det som jag kom att uppehålla mig kring i den tidigare nämnda skrivuppgiften, nämligen frågan om det sociala arbetets professionalisering har bidragit till något som kan benämnas som en flykt från myndighetsutövning och en påtaglig risk för att socionomer och socialt arbete därigenom och delvis har fjärmat sig från fattigdomsfrågan. För den intresserade måste jag av utrymmesskäl hänvisa till den tidigare nämnda antologin. Frågan om professionaliseringens konsekvenser är komplex. Några entydiga svar vad denna de facto har inneburit för till exempel traditionella klientgrupper är svåra att finna. Icke desto mindre är föreliggande rapport i mina ögon ett utslag av professionalisering. Det är ett ypperligt exempel på hur mycket professionella, i meningen välutbildade, erfarna och kompetenta socialarbetare knappast har lämnat någon uppgift att stå de fattiga bi. Man uppträder snarast som deras advokat och sina egna kritiker. Rapporten visar, bland mycket annat, att professionaliseringen av det sociala arbetet också kan ha det ansikte som denna rapport visar.
I skuggan av välfärden Referenser och bilagor 47
- Page 1 and 2: I skuggan av välfärden 15 röster
- Page 3 and 4: Innehåll I skuggan av välfärden
- Page 5 and 6: I skuggan av välfärden Länsstyre
- Page 7 and 8: Sammanfattning Den här rapporten b
- Page 9 and 10: 2/2008). Med denna rapport vill vi
- Page 11 and 12: Om människorna detta kapitel prese
- Page 13 and 14: I skuggan av välfärden Om myndigh
- Page 15 and 16: I skuggan av välfärden Människor
- Page 17 and 18: Myndighetskontakter Bristen på per
- Page 19 and 20: att jag säger så här. Jag blir j
- Page 21 and 22: av hjälp med kontakt mellan myndig
- Page 23 and 24: I skuggan av välfärden Förståel
- Page 25 and 26: kassa och arbetsförmedling varit m
- Page 27 and 28: också tillkom.” En av de intervj
- Page 29 and 30: anser att jag ska söka vård här
- Page 31 and 32: I skuggan av välfärden Självbild
- Page 33 and 34: hur en människa anpassar sig efter
- Page 35 and 36: fyller man sina dagar med någontin
- Page 37 and 38: men tårarna rann ändå när jag s
- Page 39 and 40: Är det något som har gjort att de
- Page 41 and 42: arbetssökande och inte heller delt
- Page 43 and 44: I skuggan av välfärden Från fär
- Page 45: I skuggan av välfärden Tillbaka t
- Page 49 and 50: Referenser I skuggan av välfärden
- Page 51 and 52: Diagram 2. Andel med ekonomiskt bis
- Page 53 and 54: unt Framgångsfaktorer i Biskopsgå
- Page 55 and 56: erna utfördes med hjälp av tolk,
- Page 57 and 58: I skuggan av välfärden 57
- Page 59 and 60: I skuggan av välfärden 59
ekant alltmer om behovet <strong>av</strong> att evidensbasera den<br />
sociala yrkespraktiken. Jag har inget utrymme här<br />
att närmare granska vare sig evidensbasering som<br />
begrepp eller debatten om dess implementering. I<br />
ursprunglig bemärkelse innebär evidensbaseringen<br />
att enskilda professionella yrkesutövare, till exempel<br />
socialsekreterare, i sina möten med och bedömningar<br />
<strong>av</strong> klienters problem och behov ska utgå från<br />
forskning, egen professionell expertis samt brukarens<br />
resurser, erfarenheter och behov. Alla dessa tre<br />
element ska med andra ord inkluderas och matchas<br />
med varandra i varje enskilt fall. Även om debatten<br />
i Sverige i stor utsträckning kommit att handla om<br />
behovet <strong>av</strong> mer utvärderingsforskning om olika<br />
metoders effekter, så skulle jag vilja påstå att den<br />
föreliggande rapporten är en utmärkt påminnelse<br />
om betydelsen <strong>av</strong> att ta hänsyn till klienternas<br />
specifika situation. En evidensbasering värd namnet<br />
kan aldrig stanna vid enbart implementering<br />
<strong>av</strong> forskningsresultat. De röster från klienter som<br />
hörs i denna rapport illustrerar på ett utmärkt sätt<br />
betydelsen <strong>av</strong> att just lyssna på dessa röster.<br />
Det kanske mest remarkabla med denna rapport<br />
är att det är en grupp socialarbetare själva som<br />
mycket systematiskt och efter konstens alla regler<br />
med framgång har sökt medel (bland annat från<br />
EU), utvecklat och genomfört en studie för att,<br />
på ett vetenskapligt och annorlunda sätt jämfört<br />
I <strong>skuggan</strong> <strong>av</strong> <strong>välfärden</strong><br />
46<br />
med det ordinarie arbetet, ta del sina klienters<br />
livsvärldar. Förhoppningsvis finns det fler exempel<br />
på motsvarande engagemang och ambitioner på<br />
andra ställen i Sverige.<br />
Min poäng är att detta kan ses som en kontrast<br />
till det som jag kom att uppehålla mig kring i den tidigare<br />
nämnda skrivuppgiften, nämligen frågan om<br />
det sociala arbetets professionalisering har bidragit<br />
till något som kan benämnas som en flykt från<br />
myndighetsutövning och en påtaglig risk för att<br />
socionomer och socialt arbete därigenom och delvis<br />
har fjärmat sig från fattigdomsfrågan. För den<br />
intresserade måste jag <strong>av</strong> utrymmesskäl hänvisa till<br />
den tidigare nämnda antologin. Frågan om professionaliseringens<br />
konsekvenser är komplex. Några<br />
entydiga svar vad denna de facto har inneburit för<br />
till exempel traditionella klientgrupper är svåra att<br />
finna. Icke desto mindre är föreliggande rapport i<br />
mina ögon ett utslag <strong>av</strong> professionalisering. Det är<br />
ett ypperligt exempel på hur mycket professionella,<br />
i meningen välutbildade, erfarna och kompetenta<br />
socialarbetare knappast har lämnat någon uppgift<br />
att stå de fattiga bi. Man uppträder snarast som<br />
deras advokat och sina egna kritiker. Rapporten<br />
visar, bland mycket annat, att professionaliseringen<br />
<strong>av</strong> det sociala arbetet också kan ha det ansikte som<br />
denna rapport visar.
Change language