I skuggan av välfärden

More documents

Recommendations

Info

I skuggan av välfärden Stora brister förvärrar problemen detta kapitel lyfter vi fram de problem och svå- I righeter, som vi sett att intervjupersonerna möter i välfärdssystemet. Det framgår att de intervjuade är mycket utsatta då de befinner sig i marginalen av befintliga myndighetssystem. I många fall har inte intervjupersonerna kunskap om hur myndigheterna har gjort sina bedömningar och vilka beslut de kan fatta. På motsvarande sätt framgår det att myndigheternas information och kommunikation inte är anpassad efter alla de har kontakt med. Beslut och bedömningar förklaras på ett otillräckligt sätt. Myndigheternas specialisering leder till att vissa människor inte passar in i någon myndighets målgrupp och därför inte får den hjälp de är i behov av. Bristande kontakt och flexibilitet leder till att man inte blir delaktiga i planering och beslut som rör ens liv. En utsatt grupp Samtliga intervjupersoner i vårt material befann sig redan innan de blev sjuka i ett utsatt läge på olika sätt. De hade alla en dålig anknytning till arbetslivet. Alla kommer från låginkomstyrken, utbildningsnivån är låg och i vissa fall finns bristande kunskaper i svenska. Samtliga är beroende av ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Åtta hade tidigare haft sjukpenning och/eller sjukersättning. För dem har det blivit en ytterligare pålaga att så att säga förflyttas utåt, neråt i välfärdssystemet, från utbetalning från sjukförsäkringen till ekonomiskt bistånd. Detta upplevs av de flesta som något mycket negativt. Att leva av socialbidrag innebär i sig en marginalisering, vilket intervjuerna i vårt material vittnar om. Det är inte alla som vill berätta ens för sina närmaste att de lever av socialbidrag. Skammen är för stor. Socialbidraget är sista maskan i samhällets skyddsnät och människor är medvetna om detta. Det kommer också fram i intervjuerna hur stressande detta är och hur utsatt man kan 40 känna sig. Någon säger till och med att det känns som om man går på förhör när man träffar sin socialsekreterare. Flertalet förstår inte hur de olika myndigheterna är organiserade och hur de fungerar. Det framkommer i flera av intervjuerna att det finns en bristande kunskap och förståelse för hur försäkringskassan gör sina bedömningar och vad som menas med arbetsförmåga. Under de senaste åren har det skett en förändring i synen på bedömningen av arbetsförmåga. Då det finns en oklarhet från individens sida kan det säkert också vara svårt att se hur en rehabilitering mot arbete skulle kunna se ut. Det finns inget likhetstecken mellan att vara sjuk och att sakna arbetsförmåga. I flera av intervjuerna framkommer att många är aktiva i sin rehabilitering mot en bättre hälsa. För att kunna arbeta beskriver de att de först måste bli helt friska och ser inte att de kan ha arbetsförmåga förrän de är helt återställda. Brister i information och kommunikation Myndigheternas information tycks i många fall bygga på att mottagaren av informationen har en kunskap om myndigheternas arbetssätt och beslutsgrunder. Något som utifrån vad man kan se i intervjuerna inte alltid finns. Detta skapar dels felaktiga förväntningar på vad myndigheterna kan hjälpa till med och dels riskerar det att leda till sådana missförstånd eller handlingar som i värsta fall äventyrar individens rätt till försörjning. I intervjuerna framkommer bland annat att en person uteblivit från möte med försäkringskassan då han inte insett betydelsen av att gå på detta möte, några har inte insett vikten av att ha aktuella medicinska underlag eller inte fått aktuella medicinska underlag från sin läkare och en person har inte beviljats ekonomiskt bistånd då hon inte ansågs vara aktivt
arbetssökande och inte heller deltog i den praktik hon erbjöds. I intervjuerna framkommer till exempel att intervjupersonerna inte vet varför socialtjänsten avslår en del ansökningar medan annat beviljas. För att besluten inte ska uppfattas som godtyckliga måste socialtjänsten på ett tydligare sätt förklara hur det ekonomiska biståndet är konstruerat och i de fall då en ansökan avslås tydligt motivera på vilka grunder detta har skett. Att avslå en ansökan med motiveringen att det sökta biståndet ”inte ingår i en skälig levnadsnivå”, är juridiskt hållbart men kan för den som mottar ett sådant beslut vara helt obegripligt. Liknande gäller även för de andra myndigheterna. Av intervjuerna framkommer att några av intervjupersonerna inte har förstått varför de inte kan erbjudas efterfrågad behandling från vården insatser från arbetsförmedlingen eller ersättning från försäkringskassan. Beslut och bedömningar som inte förklaras I intervjuerna har vi sett exempel på hur intervjupersonerna inte har förstått varför ett beslut blivit som det blivit, eller inte förstått vad som förväntas av dem. Detta gäller främst försäkringskassans och socialtjänstens beslut. Om ett system upplevs som obegripligt och orättfärdigt kan det skapa situationer som är svårbemästrade, både för individen och för myndigheterna. Myndighetspersonen känner till systemet, kan reglerna och mekanismerna bäst vilket försätter individen i ett underläge, ett underläge som kan skapa frustration hos individen och som myndigheterna sedan måste möta. Generellt kan man säga att intervjupersonerna i hög grad anser att myndigheterna inte förstår dem och deras problematik. Flertalet av de intervjuade efterfrågar en mer handfast hjälp från en eller flera av myndigheterna, en hjälp de inte anser sig få. Bland annat anser flera att arbetsförmedlingen borde vara mer aktiv i hjälpen till den arbetssökande, några personer talar om att arbetsförmedlingen borde hitta arbete åt dem. Ett annat exempel är att flera av de personer som tidigare haft sjukersättning förväntade sig att försäkringskassan skulle anordna och följa upp både den medicinska och den arbetslivs- I skuggan av välfärden 41 inriktade rehabiliteringen. När detta inte har skett har personerna känt sig övergivna, vilket riskerat att ytterligare marginalisera dem. Myndighetssystemens brister Flera av intervjupersonerna har kontakt med mer än en myndighet. För att individen ska få bästa hjälp krävs ofta att insatserna samordnas. Om myndigheterna har olika bild av personens behov riskerar detta att leda till att personen får motstridiga besked eller att ingen vill ta sig an personen. Om myndigheterna gör olika bedömningar av personens hälsa riskerar detta att skapa stora svårigheter. Också samarbetet mellan myndigheterna påverkas av skillnader i bedömningen. I intervjuerna kan vi se att personernas handlande förändras ytterst lite av att de får avslag på ansökan om sjukpenning eller sjukersättning. De håller fast vid att de är för sjuka för att kunna arbeta och stöder sig på den bedömning som deras läkare har gjort. De flesta av intervjupersonerna beskriver olika former av värk. De har svårt att se hur de skulle kunna delta i rehabilitering då de upplever att värken begränsar dem i sådan omfattning att en rehabilitering omöjliggörs. För att rehabilitering mot arbete ska vara möjlig måste personen få hjälp med att få reda på vad han/hon rent faktiskt klarar av. I intervjuerna framkommer väldigt lite som tyder på att intervjupersonerna har fått hjälp att utforska detta. I fall där det medicinska underlaget inte bedömts styrka nedsatt arbetsförmåga väljer de flesta att anklaga försäkringskassan för att ha gjort en felaktig bedömning. Endast i ett fåtal fall kritiserar intervjupersonerna läkaren för att ha skrivit ett bristande medicinskt underlag eller för att inte ha gjort en tillräckligt grundlig undersökning. I ett av dessa fall har läkaren enligt intervjupersonen, glömt att kryssa för att personen saknade arbetsförmåga. Kanske är det lättare att kritisera en mer anonym försäkringskassa än den läkare man haft en personlig kontakt med. Flera av intervjupersonerna har svårt att acceptera att bedömningen från en försäkringsläkare som enbart tar del av det medicinska underlaget väger tyngre än den ordinarie läkarens bedömning, när det till och med kan vara så att den ordinarie läkaren kan ha specialistkompetens.
Page 1 and 2: I skuggan av välfärden 15 röster
Page 3 and 4: Innehåll I skuggan av välfärden
Page 5 and 6: I skuggan av välfärden Länsstyre
Page 7 and 8: Sammanfattning Den här rapporten b
Page 9 and 10: 2/2008). Med denna rapport vill vi
Page 11 and 12: Om människorna detta kapitel prese
Page 13 and 14: I skuggan av välfärden Om myndigh
Page 15 and 16: I skuggan av välfärden Människor
Page 17 and 18: Myndighetskontakter Bristen på per
Page 19 and 20: att jag säger så här. Jag blir j
Page 21 and 22: av hjälp med kontakt mellan myndig
Page 23 and 24: I skuggan av välfärden Förståel
Page 25 and 26: kassa och arbetsförmedling varit m
Page 27 and 28: också tillkom.” En av de intervj
Page 29 and 30: anser att jag ska söka vård här
Page 31 and 32: I skuggan av välfärden Självbild
Page 33 and 34: hur en människa anpassar sig efter
Page 35 and 36: fyller man sina dagar med någontin
Page 37 and 38: men tårarna rann ändå när jag s
Page 39: Är det något som har gjort att de
Page 43 and 44: I skuggan av välfärden Från fär
Page 45 and 46: I skuggan av välfärden Tillbaka t
Page 47 and 48: I skuggan av välfärden Referenser
Page 49 and 50: Referenser I skuggan av välfärden
Page 51 and 52: Diagram 2. Andel med ekonomiskt bis
Page 53 and 54: unt Framgångsfaktorer i Biskopsgå
Page 55 and 56: erna utfördes med hjälp av tolk,
Page 57 and 58: I skuggan av välfärden 57
Page 59 and 60: I skuggan av välfärden 59

I skuggan av välfärden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?