I skuggan av välfärden

More documents

Recommendations

Info

sjukdomen mindre” och den andre för att lära sig ”leva med sjukdomen i vardagen”. En av männen har inte beviljats ekonomiskt bistånd till träningskort från socialtjänsten. Fyra perspektiv på intervjupersonernas handlande Vi har identifierat fyra aspekter av individens handlande: 1. Hur har de intervjuade handlat? 2. Hur ser de intervjuade på sina möjligheter? 3. Är det något som har gjort att de intervjuade handlat på ett visst sätt? 4. I vilken grad uppfattar de intervjuade att något ändrat deras handlande? Hur har de intervjuade handlat? En vanlig arbetsmarknadsåtgärd är praktikplats. Syftet med praktikplatsen måste vara klart och anpassat efter varje individs förutsättningar och behov. En av de intervjuade kvinnorna känner sig utnyttjad efter flera praktikplatser, då hon inte erbjudits anställning trots att hon vill arbeta. En annan kvinna uttrycker att hon försöker men att hon måste bestämma själv vad hon klarar och inte klarar. En ung kvinna uttrycker att hon hade behövt mycket mer vägledning och stöttning samt en sysselsättning eller praktik som verkligen intresserade och som är anpassad efter att hon har problem med sociala relationer. I bedömningen av möjligheterna till arbete beskriver tre kvinnor att de har begränsningar. Endast hos en av kvinnorna kan man uppfatta en förhoppning om att kunna bryta utanförskapet från arbetsmarknaden. För en annan kvinna är förhoppningarna hos socialsekreteraren större än förhoppningen eller önskan hos kvinnan själv. Två män med helt olika bakgrund bedömer av olika skäl att de inte har någon framtid på arbetsmarknaden. Den ene är för sjuk, den andre har helt tappat ”önskelistan inför framtiden.” Intervjupersonerna förefaller generellt sett vara mycket aktiva i sin rehabilitering. Fem kvinnor är aktiva i att söka behandling för sina hälsoproblem. En kvinna har bestämt sig, hon säger att hon är friskskriven, ”för nu har jag bestämt mig själv för I skuggan av välfärden 38 att det får vara nog”. Fyra av männen är aktiva. En man med svensk bakgrund har tillfälligt sökt sig till alternativa behandlingsmetoder som han upplevt hjälpt honom. Han kunde under en period upphöra med medicinering. Kostnaderna löstes genom fondmedel eftersom behandlingen inte var godkänd som utgift hos socialtjänsten. Två män har haft egna förslag på rehabiliterande insatser som de inte har fått gehör för. I det ena fallet ansågs kostnaderna för höga och behandling krävdes i ett annat land vilket ingen myndighet varit beredd att bekosta, i det andra fallet gick det inte att lösa eftersom myndigheterna inte kunde erbjuda rätt hjälp. En man anser sig inte aktiv men har, enligt oss, tagit ett stort steg genom att leva drogfritt. En annan har på uppmaning av arbetsförmedlingen eller försäkringskassan påbörjat rehabiliteringsinsatser för intensivt eller för tidigt. Hur ser de intervjuade på sina möjligheter? Bilden är splittrad när det gäller synen på de egna möjligheterna att kunna arbeta. Tre av de intervjuade kvinnorna bedömer sina hälsoproblem som för svåra och en kvinna tror att arbetsgivarna inte skulle våga anställa någon som varit sjuk länge. Fyra kvinnor ser att det kan finnas en möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Den gemensamma nämnaren är att mycket stor flexibilitet krävs av samtliga myndigheter samt på praktik- och arbetsplatserna för att kvinnorna ska kunna komma i arbete. Sex av männen har varit sjuka en längre tid och fem av dem uttalar tveksamhet om att komma i arbete. Bland de som uttalar tveksamheter har två tidigare haft sjukersättning, medan två aldrig arbetat i Sverige, en man har haft långvarig beroendeproblematik. En man som varit sjuk under en längre tid anser att han kommer att vara fullt arbetsför inom en mycket snar framtid. Endast en kvinna uttalar sig om sitt framtida tillfrisknande och det handlar om en önskan att kunna träna på tider när hon är ensam. Två män säger att de vill träna som en del av sin rehabilitering.
Är det något som har gjort att de intervjuade handlat på ett visst sätt? Det går att identifiera olika förhållningssätt bland de intervjuade kvinnorna som har utvecklat strategier till arbetslösheten. En kvinna förlägger problemet utanför sig själv, hon säger att hon är diskriminerad på grund av att hon är invandrare. Hon har erfarenhet från flera praktikplatser vilka inte lett till arbete och hon ser praktik som arbetsgivarnas sätt att få gratis arbetskraft. Tre kvinnor ser olika personliga egenskaper som skäl till varför de inte kan arbeta som avsaknad av utbildning, ålder, dålig hälsa och att vara annorlunda. Hos en kvinna finns en drivkraft att komma tillbaka och hon känner att hon vill ge tillbaka till samhället. Bland de intervjuade männen hade två en önskan eller en idé som de hade behövt hjälp med att genomföra i ett tidigare skede av livet. De fick aldrig den hjälpen. En man har ett långvarigt drogproblem bakom sig, som han inte tagit itu med tidigare. Han har dragit på sig stora skulder och nu känner han sig inte motiverad att arbeta. Man kan även bland männen se exempel där åldern lyfts fram som ett hinder för att komma i arbete. En man hade en önskan att studera svenska, men det gick inte på grund av studiemedelsreglerna. Två män berättar om hur de behöver vägledning för att veta hur de ska gå till väga i sin rehabilitering och det finns en önskan om mer aktivitet och vägledning. I vilken grad uppfattar de intervjuade att något ändrat deras handlande? Trots att flera av intervjupersonerna har fått avslag på ansökan om sjukpenning eller sjukersättning verkar detta i ytterst liten utsträckning ha påverkat hur de själva ser på sin hälsa och arbetsförmåga. I de fall deras handlande har förändrats är det snarare andra orsaker som ligger bakom detta. För en kvinna har psykologkontakt varit viktig för att hon skulle kunna förstå sin problematik. För en annan har myndigheternas handlande varit en viktig orsak till ändrat handlande, genom att kvinnan kom i aktivitet. Kvinnan själv har accepterat detta och försöker anpassa sig. Ett långvarigt utanförskap har gjort att en kvinna inte ser någon ljusning i mörkret och hon vet inte hur hon ska komma loss från socialtjänsten. En annan kvinna I skuggan av välfärden 39 har helt enkelt bestämt sig för att det får vara nog och hon har nu ”friskskrivit” sig. För två män var det avgörande händelser som gjorde att de kunde ändra sitt handlande, den ene fick kontakt med en ortopedtekniker som kunde hjälpa honom med bra skor, den andre insåg att han hade barn som han måste ta ansvar för. För en av männen har situationen med långvarig passivitet och arbetslöshet blivit så svår att han helt har gett upp hoppet. Sammanfattande kommentar Vi har analyserat de intervjuades syn på sig själva i förhållande till arbete och tillfrisknande. Vi har även tittat på handlingsmönster och förklaringsmodeller som intervjupersonerna använt sig av för att legitimera varför de inte kommit i arbete. För det stora flertalet av de intervjuade upplevs arbete som något mycket viktigt. Vi kan även konstatera att intervjupersonerna generellt sett är mycket aktiva i sin rehabilitering. Det största hindret för att ta ett arbete är ohälsa. Flera av de intervjuade ser sig själva som för sjuka för att kunna arbeta. Andra hinder som de intervjuade beskriver är ålder, lång bortovaro från arbetslivet, bristande utbildning, diskriminering och bristande kontaktnät. Detta är faktorer som påverkat intervjupersonerna på ett sådant sätt att motivationen att arbeta minskat. De flesta ser ingen möjlighet att komma i arbete. Trots svårigheter att hitta relevant arbete bedömer ändå några av intervjupersonerna det som möjligt att hitta ett arbete. För att få arbete behöver de stöd i att få relevant rehabilitering. Det krävs att rehabiliteringen är utformad utifrån individens behov och inte tvärtom. Av dem som har eller har haft praktikplats är det ingen som uttrycker positiva åsikter eller erfarenheter kring sin praktik. En av kvinnorna som varit på flera praktikplatser hade istället velat ha mer råd och stöd. När det gäller hinder för tillfrisknande spelar myndigheternas handlande en stor roll. I flera intervjuer framkommer att intervjupersonerna uppfattar att myndigheterna arbetar mot dem och inte med eller för dem.
Page 1 and 2: I skuggan av välfärden 15 röster
Page 3 and 4: Innehåll I skuggan av välfärden
Page 5 and 6: I skuggan av välfärden Länsstyre
Page 7 and 8: Sammanfattning Den här rapporten b
Page 9 and 10: 2/2008). Med denna rapport vill vi
Page 11 and 12: Om människorna detta kapitel prese
Page 13 and 14: I skuggan av välfärden Om myndigh
Page 15 and 16: I skuggan av välfärden Människor
Page 17 and 18: Myndighetskontakter Bristen på per
Page 19 and 20: att jag säger så här. Jag blir j
Page 21 and 22: av hjälp med kontakt mellan myndig
Page 23 and 24: I skuggan av välfärden Förståel
Page 25 and 26: kassa och arbetsförmedling varit m
Page 27 and 28: också tillkom.” En av de intervj
Page 29 and 30: anser att jag ska söka vård här
Page 31 and 32: I skuggan av välfärden Självbild
Page 33 and 34: hur en människa anpassar sig efter
Page 35 and 36: fyller man sina dagar med någontin
Page 37: men tårarna rann ändå när jag s
Page 41 and 42: arbetssökande och inte heller delt
Page 43 and 44: I skuggan av välfärden Från fär
Page 45 and 46: I skuggan av välfärden Tillbaka t
Page 47 and 48: I skuggan av välfärden Referenser
Page 49 and 50: Referenser I skuggan av välfärden
Page 51 and 52: Diagram 2. Andel med ekonomiskt bis
Page 53 and 54: unt Framgångsfaktorer i Biskopsgå
Page 55 and 56: erna utfördes med hjälp av tolk,
Page 57 and 58: I skuggan av välfärden 57
Page 59 and 60: I skuggan av välfärden 59

I skuggan av välfärden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?