I skuggan av välfärden

More documents

Recommendations

Info

från soc, hur jag ska komma in på något nytt och när? Jag ser bara mörker”. Som vi tidigare skrivit i kapitlet om myndigheterna anser många av de intervjuade att de har fått felaktiga beslut från försäkringskassan. Intervjupersonerna anser själva att deras hälsotillstånd är sämre än vad som framkommit och att arbetsförmågan är helt nedsatt. Det finns även exempel på att de inte förstår hur myndigheterna fungerar. En kvinna säger till exempel: ”Nu går jag på sjukgymnastik, då är man ju för fan sjuk, då ska man vara sjukskriven. Är inte bara det uppenbart?”. Att det finns en bristande kunskap och förståelse för innebörden av begreppet arbetsförmåga och hur detta tillämpas av myndigheterna gör det säkerligen svårt för många att se hur en rehabilitering mot arbete skulle kunna se ut. Det finns exempel när intervjupersoner berättar hur deras syn på tillfriskande har förändrats. En man med tidigare missbruksproblem berättar: ”Det var nog när jag fattade att jag hade barn. Då måste man ta ansvar även för det som ligger utanför en själv. Och då förstår man att man gör sig själv illa med missbruket”. En kvinna har bestämt sig för att det får vara nog med sjukdomen. ”Och nu är jag friskskriven, för nu har jag bestämt mig själv för att det får vara nog”. Hon hade en strategi under sjukskrivningsperioden att göra något för att få utlopp för sin kreativitet. ”[…] Så jag började göra [ett hantverk] Så det har jag gjort på nätterna. […] Och det kände jag också att det blev rena terapin, för man får utlopp för sin kreativitet”. Kanske har också hennes syn på samhället varit avgörande för hennes beslut att ”friskskriva” sig. Hon berättar att hon tidigare tagit hand om en närstående som varit mycket sjuk ”Därför har jag lite vana, även om jag inte har något verifierat om det. Och då tänkte jag att jag nog kan göra någon nytta. Samtidigt känner jag att det är viktigt att ge tillbaka till samhället vad man har fått”. För en annan kvinna har det varit av avgörande betydelse att gå till en psykolog för förståelsen av sin problematik. ”Jag tror inte att jag har förstått det själv till alldeles nyligen och att jag kunde uttrycka det på det viset när jag var hos psykologen”. Hinder för tillfrisknande När det gäller hinder för tillfrisknande spelar myndigheternas handlande en stor roll för intervju- I skuggan av välfärden 36 personerna. I många av intervjuerna framkommer att personerna uppfattar att myndigheterna arbetar mot dem och inte med eller för dem. En kvinna berättar: ”Dessutom kan man ju vara envis och stå på sig, överklaga och förklara för myndigheterna och inte ge sig. För annars får de lätt övertaget och då har man plötsligt inget mer medicinskt fel”. En man vars sjukersättning drogs in vid vistelse i hemlandet säger: ”Sjukdomen har blivit värre och värre hela tiden, jag har skrikit efter hjälp, men de sa att sjukdomen går inte att behandla i Sverige. […] Jag har många gånger bett om rehabilitering och då fick jag som svar att jag skulle leta själv och de skulle stå för kostnaderna. Jag hittade tre utbildningar och då var de för dyra […] Jag har hittat rehabilitering i hemlandet men har inte hittat någon som betalar behandlingen”. Att ekonomin kan vara ett hinder för intervjupersonernas försök att närma sig arbetsmarknaden framkommer i fler intervjuer. En intervjuperson säger: ”Det bästa man kan göra är att börja träna, för det stärker musklerna. Med träning kan sjukdomen bli mindre, men just nu så har jag inte fått pengar från socialen för att kunna köpa ett träningskort och det är inte lätt att leva på socialbidrag eftersom jag har två barn”. En man med invandrarbakgrund hade velat fortsätta studera svenska. På grund av att studiemedelsreglerna ändrades kunde han inte längre få studiemedel. Han fick inte heller ekonomiskt bistånd från socialtjänsten om han studerade. En kvinna beskriver problemen med att få någon läkare som håller i utredningen. ”Jag får hela tiden åka akut och sedan får någon annan ta över och bedriva utredningen långsiktigt. Det är väldigt svårt att få någon som är villig att läsa alla papper och journaler, läkarna tycker det är jobbigt”. Just svårigheten att få läkartider och en fast läkarkontakt är något som skapar problem för många av de personer som intervjuats. I vissa fall har insatser inletts som kanske i sig varit bra men som inte varit anpassade till personens hälsa. En man beskriver hur han forcerade rehabiliteringen, på initiativ av myndigheterna, och hur det slutade i katastrof ”[…] jag blev lovad att i största möjligaste mån få sittande stationer. Men det var ju bara skitsnack utan det blev stående. Så det var för tidigt helt enkelt och slutade i en katastrof. Du vet jag hade ju så ont, jag grät inte,
men tårarna rann ändå när jag satt i omklädningsrummet och hade tagit värktabletter och väntade tills de skulle börja verka, så att jag kulle kunna ta mig de femtio metrarna till bussen”. En kvinna beskriver hur den dagliga verksamhet hon nu deltar i medfört att hon varit tvungen att förändra hela sin tillvaro. ”Och nu när jag har hittat ett bra sätt att fungera, så kommer dom och rör runt. Så i huvudet så känner jag mig som tillbaka på ruta ett igen”. Kvinnan är positiv till att komma igång i verksamheten men på grund av den långa frånvaron från arbetsmarknaden blev det i början för mycket för henne. Hon klarade, på grund av att verksamheten var i ett för högt tempo, inte längre av att sköta sitt hem, sina läkartider och att komma ihåg att betala sina räkningar. Krafterna räckte inte efter en hel arbetsdag. Hon fortsätter dock med att säga: ”[…] jag fick ändrade tider och så fick jag börja vid 11-tiden i stället, eftersom jag kommer igång senare”. Socialtjänsten har efter påpekande från kvinnan alltså tagit hänsyn till hennes svårigheter och hon ser nu möjligheter att komma i arbete så småningom. Vid arbetslöshet ska man redan vid första arbetslöshetsdagen anmäla sig på arbetsförmedlingen för att inte riskera att förlora sin sjukpenningsgrundande inkomst. En man som arbetade som mekaniker, men som på grund av värk ofta var sjukskriven, berättar att han när företaget gick i konkurs inte var sjukskriven. Mannen förklarar vad som hände när han slutade på företaget och hur han förlorade sin sjukpenningsplacering. ”Det var det att jag inte sökte jobb aktivt när jag började bli sjuk. Allt strulade bara till sig, med pengar och sådant, så jag gav upp alltihop”. Mannen berättar om ett möte han senare hade med sin arbetsförmedlare: ”Jag sa till honom att jag gärna vill ha omskolning, [eller] jobb gällande något jag verkligen är intresserad av, annars är det helt meningslöst. […] Men han har inte kunnat hjälpa mig med någonting som jag ville”. Råd och hjälp kring rehabilitering efterfrågas av två intervjupersoner. En av dem säger ”Jag har fattat att om jag inte säger någonting, så händer ingenting. Jag får ingen hjälp utan att veta själv och måste själv ta reda på hur de ska hjälpa mig. Vill jag be om hjälp så ställer de frågan vad jag vill ha hjälp med och hur de ska hjälpa mig. Jag vet ju inte. Det är dom som sitter inne med sju I skuggan av välfärden 37 års utbildning och jag har ingenting, men jag ska tala om för dig ... Jag vet ju inte, det är därför jag ber om hjälp”. Den andre säger att han önskar att försäkringskassan hade diskuterat rehabilitering med honom ”[…] jag vet ingenting om sådant. De bjuder mig inte på ett möte”. För vissa finns hinder som följt med under en stor del av livet. En av de intervjuade kvinnorna ser det som naturligt att ha de begränsningar hon har haft i nästan hela sitt liv. ”När jag var liten så var jag mobbad och jag tror att det beror mycket på det att jag tycker det är jobbigt med folksamlingar”. Möjligheter till tillfrisknande Många av intervjupersonerna är aktiva i sitt tillfrisknande. Som exempel kan nämnas en kvinna som sökt vård för en skadad hand. För den andra handen, som också är skadad, har remiss skrivits. Kvinnan har dessutom samtalskontakt med en kurator. En annan kvinna har genomgått utredning, arbetsrehabilitering, arbetsprövning, prövat Qigong och massage med mera. Även en man har sökt sig till nya behandlingsmetoder – massage, som han inte trodde på tidigare. Sjukvårdens kurator har genom fondmedel kunnat ge honom tillfällig hjälp. ”Jag har alltid sagt att det är löjligt innan. Men där har jag alltså blivit masserad och då släppte ju värken. … Och jag har ju inte ätit värktabletter på fyra veckor”. Insikt i vad man behöver för hjälp kan utgöra en väg till tillfrisknande. En man med invandrarbakgrund och starka traumatiska erfarenheter bakom sig säger att han önskar rehabilitering. ”Även om det är för sent, så kan jag lära mig hur jag kan leva med min sjukdom i vardagen. Att kriget är slut, att jag kan stänga boken, att jag inte får bråka med folk, inte med myndigheter, inte med polisen”. Fram till dess att han får denna hjälp säger han ”Jag lever från dag till dag och väntar på att min sjukdom ska bli värre”. I en av intervjuerna beskriver en kvinna som har besvär att vistas tillsammans med många människor att hon har hittat en strategi för att kunna rehabiliteras. ”[…] det är ju bara det att jag har svårt när det är en massa folk omkring mig. Men sjukgymnasten sa till mig att jag skulle be om ett träningskort för då kan jag gå klockan sju på morgonen och då tränar inte en människa”. Två män säger att de vill träna, den ene för att ”göra
Page 1 and 2: I skuggan av välfärden 15 röster
Page 3 and 4: Innehåll I skuggan av välfärden
Page 5 and 6: I skuggan av välfärden Länsstyre
Page 7 and 8: Sammanfattning Den här rapporten b
Page 9 and 10: 2/2008). Med denna rapport vill vi
Page 11 and 12: Om människorna detta kapitel prese
Page 13 and 14: I skuggan av välfärden Om myndigh
Page 15 and 16: I skuggan av välfärden Människor
Page 17 and 18: Myndighetskontakter Bristen på per
Page 19 and 20: att jag säger så här. Jag blir j
Page 21 and 22: av hjälp med kontakt mellan myndig
Page 23 and 24: I skuggan av välfärden Förståel
Page 25 and 26: kassa och arbetsförmedling varit m
Page 27 and 28: också tillkom.” En av de intervj
Page 29 and 30: anser att jag ska söka vård här
Page 31 and 32: I skuggan av välfärden Självbild
Page 33 and 34: hur en människa anpassar sig efter
Page 35: fyller man sina dagar med någontin
Page 39 and 40: Är det något som har gjort att de
Page 41 and 42: arbetssökande och inte heller delt
Page 43 and 44: I skuggan av välfärden Från fär
Page 45 and 46: I skuggan av välfärden Tillbaka t
Page 47 and 48: I skuggan av välfärden Referenser
Page 49 and 50: Referenser I skuggan av välfärden
Page 51 and 52: Diagram 2. Andel med ekonomiskt bis
Page 53 and 54: unt Framgångsfaktorer i Biskopsgå
Page 55 and 56: erna utfördes med hjälp av tolk,
Page 57 and 58: I skuggan av välfärden 57
Page 59 and 60: I skuggan av välfärden 59

I skuggan av välfärden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?