I skuggan av välfärden
I skuggan av välfärden I skuggan av välfärden
går man länge på socialbidrag, även om man inte är sjuk, så behöver man ju hjälp för att komma igen. Och hamnar man då utanför systemet då, så är det jobbigt.” Myndigheternas bedömningskriterier är inte alltid lätta att förstå och kan då upplevas som ”en maffiaaktig strategi…”de kan vara snälla eller inte, kan hjälpa till eller inte”. Särskilt stor är risken att det ska uppfattas på detta sätt om myndigheterna inte ger tydlig information eller motiverar sina beslut så att de förstås och accepteras. Sammanfattande kommentar Efter att ha tagit del av intervjuerna framgår det tydligt att de flesta intervjupersonerna upplever brister i den information som lämnas av de olika myndigheterna, att de inte förstår det byråkratiska språket och att informationen inte är tillräckligt tydlig. Myndigheternas beslutsgrunder och bedömningar upplevs vara svårförståeliga. Personliga möten med handläggare efterfrågas bland annat för att få möjlighet att ställa frågor och få förklaringar på oklarheter eller sådant som inte framgår av skriftliga formuleringar. En del av intervjupersonerna beskriver en I skuggan av välfärden 30 otillräcklig kunskap om de olika myndigheternas skilda arbetsuppgifter. En del av intervjupersonerna upplever en oklarhet om vilken myndighet man ska vända sig till och saknar en grundläggande kunskap om hur välfärdssystemet är uppbyggt. Att myndigheter, eller kanske hellre tjänstemän inom olika myndigheter har ett visst mått av makt är ofrånkomligt liksom att myndigheternas verksamhet regleras av lagar och förordningar. Avsaknad av förståelse och kunskap om hur samhället är uppbyggt och fungerar kan innebära att beslut och insatser uppfattas som godtyckliga. Myndigheternas information måste vara anpassad för de personer som söker myndigheternas tjänster. Man kan här fundera om myndigheterna bemödar sig att förklara reglerna, sammanhangen och bedömningarna på ett begripligt sätt och i vilken utsträckning hänsyn tas till att personer med utländsk bakgrund kan ha en annan förförståelse. Sammantaget går det att påvisa att intervjupersonerna upplever massiva brister i myndigheternas sätt att bemöta och kommunicera med dem. Detta skapar ett utanförskap där individerna inte kan tillvarata sina rättigheter på ett tillfredsställande sätt.
I skuggan av välfärden Självbild och handlande i förhållande till arbete och tillfrisknande detta kapitel tittar vi närmare på de intervjuades I syn på sig själva i förhållande till arbete och tillfrisknande. Vi tittar också på vilka handlingsmönster eller förklaringsmodeller de medvetet eller omedvetet, använt sig av för att legitimera för sin omgivning men framförallt för sig själva varför de inte kommit i arbete. Ibland har de anpassat sig till ett liv utanför gängse trygghetssystem. Exempel på olika förklaringsmodeller är ohälsa, ålder, låg utbildning, lång bortovaro från arbetslivet. Kapitlet är uppdelat i fyra delar; En intervjupersons berättelse – om synen på arbete, Individens förhållningssätt till arbete, Individens förhållningssätt till tillfrisknande och Fyra perspektiv på de intervjuades handlande. Del två och tre är strukturerade på samma sätt med tre underrubriker; Syn på Arbete/Tillfrisknande, Hinder för arbete/tillfrisknande och Möjligheter till arbete/ tillfrisknande. Vi har gjort en systematisering gällande kön och bakgrund. Systematiseringen visade inte på några egentliga skillnader mellan grupperna inte heller några gemensamma drag inom grupperna. Vi har ändå valt att oftast nämna intervjupersonernas kön och i de fall då det ansetts befogat svensk eller utländsk bakgrund. I övrigt har vi i detta kapitel, på samma sätt som i övriga kapitel, av integritetsskäl varit restriktiva med personlig information. En intervjupersons berättelse – om synen på arbete När Ali kom till Sverige 1988, hade han ingen tanke på hur det skulle bli här. För honom gällde det att komma bort från kriget. ”[…] när jag väl hade kommit hit, så var jag ju 31 inte medborgare, jag hade inget uppehållstillstånd och det är ett minus. Man väntar och väntar och väntar …. Tills man kommer till noll, tills man vet att de räknar en som människa, tills de vet att man finns. Och sen börjar man med språket och det tar tid. Och man tappar ”önskelistan” inför framtiden. Man tappar den efter ett par år när man inte gör någonting.” År 1994 flyttade Ali tillsammans med sin fru och barn till Göteborg. Väl i Göteborg fick han en praktikplats som musiklärare och ersättning i form av utbildningsbidrag. Han hade förstahandskontrakt på en lägenhet. Familjen fick sitt andra barn 1996. Makarna skildes 1998. Ali önskade i samband med separationen byta till en mindre lägenhet men hyresvärden godkände inte detta då Ali inte hade fast anställning. Ali beskriver flera tillfällen då han inte fått efterfrågad hjälp, till exempel då han blev erbjuden en svetskurs kombinerad med undervisning i svenska av arbetsförmedlingen. ”Då, när jag var 24–25 år, då ville jag bli busschaufför men de skickade mig till en svetsarkurs. Jag kunde inte förstå vad svetsarkursen hade att göra med chaufförsutbildningen. Om jag då hade fått bli busschaufför…” Han fortsätter med att säga: ”Jag älskar verkligen köra buss eller lastbil, kanske hade jag nu ett jobb, jag hade kanske jobbat hela mitt liv och kört lastbil. Men jag fick ju aldrig göra det.” Han berättar också om hur han upplever hur myndigheters beslut många gånger är godtyckliga ”De kan bestämma. De kan vara snälla eller inte, kan hjälpa till eller inte. Så är det i Sverige. Och om man till exempel söker bostad eller lägenhetsbyte så är det den enskilde handläggaren som
- Page 1 and 2: I skuggan av välfärden 15 röster
- Page 3 and 4: Innehåll I skuggan av välfärden
- Page 5 and 6: I skuggan av välfärden Länsstyre
- Page 7 and 8: Sammanfattning Den här rapporten b
- Page 9 and 10: 2/2008). Med denna rapport vill vi
- Page 11 and 12: Om människorna detta kapitel prese
- Page 13 and 14: I skuggan av välfärden Om myndigh
- Page 15 and 16: I skuggan av välfärden Människor
- Page 17 and 18: Myndighetskontakter Bristen på per
- Page 19 and 20: att jag säger så här. Jag blir j
- Page 21 and 22: av hjälp med kontakt mellan myndig
- Page 23 and 24: I skuggan av välfärden Förståel
- Page 25 and 26: kassa och arbetsförmedling varit m
- Page 27 and 28: också tillkom.” En av de intervj
- Page 29: anser att jag ska söka vård här
- Page 33 and 34: hur en människa anpassar sig efter
- Page 35 and 36: fyller man sina dagar med någontin
- Page 37 and 38: men tårarna rann ändå när jag s
- Page 39 and 40: Är det något som har gjort att de
- Page 41 and 42: arbetssökande och inte heller delt
- Page 43 and 44: I skuggan av välfärden Från fär
- Page 45 and 46: I skuggan av välfärden Tillbaka t
- Page 47 and 48: I skuggan av välfärden Referenser
- Page 49 and 50: Referenser I skuggan av välfärden
- Page 51 and 52: Diagram 2. Andel med ekonomiskt bis
- Page 53 and 54: unt Framgångsfaktorer i Biskopsgå
- Page 55 and 56: erna utfördes med hjälp av tolk,
- Page 57 and 58: I skuggan av välfärden 57
- Page 59 and 60: I skuggan av välfärden 59
går man länge på socialbidrag, även om man inte<br />
är sjuk, så behöver man ju hjälp för att komma<br />
igen. Och hamnar man då utanför systemet då, så<br />
är det jobbigt.”<br />
Myndigheternas bedömningskriterier är inte<br />
alltid lätta att förstå och kan då upplevas som ”en<br />
maffiaaktig strategi…”de kan vara snälla eller inte,<br />
kan hjälpa till eller inte”. Särskilt stor är risken att<br />
det ska uppfattas på detta sätt om myndigheterna<br />
inte ger tydlig information eller motiverar sina<br />
beslut så att de förstås och accepteras.<br />
Sammanfattande kommentar<br />
Efter att ha tagit del <strong>av</strong> intervjuerna framgår det<br />
tydligt att de flesta intervjupersonerna upplever<br />
brister i den information som lämnas <strong>av</strong> de olika<br />
myndigheterna, att de inte förstår det byråkratiska<br />
språket och att informationen inte är tillräckligt<br />
tydlig. Myndigheternas beslutsgrunder och bedömningar<br />
upplevs vara svårförståeliga. Personliga<br />
möten med handläggare efterfrågas bland annat för<br />
att få möjlighet att ställa frågor och få förklaringar<br />
på oklarheter eller sådant som inte framgår <strong>av</strong><br />
skriftliga formuleringar.<br />
En del <strong>av</strong> intervjupersonerna beskriver en<br />
I <strong>skuggan</strong> <strong>av</strong> <strong>välfärden</strong><br />
30<br />
otillräcklig kunskap om de olika myndigheternas<br />
skilda arbetsuppgifter. En del <strong>av</strong> intervjupersonerna<br />
upplever en oklarhet om vilken myndighet man ska<br />
vända sig till och saknar en grundläggande kunskap<br />
om hur välfärdssystemet är uppbyggt.<br />
Att myndigheter, eller kanske hellre tjänstemän<br />
inom olika myndigheter har ett visst mått <strong>av</strong> makt<br />
är ofrånkomligt liksom att myndigheternas verksamhet<br />
regleras <strong>av</strong> lagar och förordningar. Avsaknad<br />
<strong>av</strong> förståelse och kunskap om hur samhället<br />
är uppbyggt och fungerar kan innebära att beslut<br />
och insatser uppfattas som godtyckliga. Myndigheternas<br />
information måste vara anpassad för de<br />
personer som söker myndigheternas tjänster. Man<br />
kan här fundera om myndigheterna bemödar sig att<br />
förklara reglerna, sammanhangen och bedömningarna<br />
på ett begripligt sätt och i vilken utsträckning<br />
hänsyn tas till att personer med utländsk bakgrund<br />
kan ha en annan förförståelse.<br />
Sammantaget går det att påvisa att intervjupersonerna<br />
upplever massiva brister i myndigheternas<br />
sätt att bemöta och kommunicera med dem. Detta<br />
skapar ett utanförskap där individerna inte kan<br />
tillvarata sina rättigheter på ett tillfredsställande<br />
sätt.
Change language