I skuggan av välfärden
I skuggan av välfärden I skuggan av välfärden
arbetsmarknadsåtgärd vars syfte är att ge arbete åt människor med arbetshandikapp.) ”Ja just det. Jag vägrade ju faktiskt att sjukskriva mig de sista tre veckorna som jag var kvar. Men det var inte aktuellt att jag skulle vara kvar.” Människornas förståelse Försäkringskassan För många är det ett stort problem att förstå vilka handlingar och papper myndigheter frågar efter. Då försäkringskassan gör en utredning om en person är berättigad till sjukersättning bedöms hur hälsotillståndet påverkar arbetsförmågan. Detta ska styrkas med ett aktuellt läkarintyg. Det är inte tillräckligt att visa ett tio år gammalt intyg då mycket kan ha förändrats sedan intyget skevs, både till det bättre och/eller det sämre. Många är ändå i den tron att gamla intyg och utredningar duger och att utredningen ska gälla för all framtid. ”Då gjorde hon på försäkringskassan en riktig utredning. … Jag träffade psykiater, läkare och kurator, så hon fick en riktig bibba om mig. En riktig utredning som man ska göra. Men sen när det tog slut, så fick jag en annan handläggare. Och då godkände hon inte dessa papper sedan… De gamla pappren bryr de sig inte om. De ska vara nya papper sa de.” Även när personerna inlämnar aktuella läkarintyg finns risken att det blir avslag på ansökan. Försäkringskassan har då inte godtagit läkarintyget utan gjort bedömningen att personen ändå har arbetsförmåga. Beslut om detta kommer per brev och då också med en motivering. Personen kan ha visat läkarintyg från olika läkare men detta har inte ändrat försäkringskassans bedömning. Förvirrande har även varit att för varje nytt läkarintyg har en ny handläggare gjort bedömningen. För att få till stånd en prövning av försäkringskassans beslut kan man överklaga. Men inte heller ett överklagande hjälper alltid, utan rätten fastställer ofta försäkringskassans beslut. Detta kan bero på att arbetsförmågan inte är nedsatt. Det kan även vara så att det skulle behövas ytterligare undersökningar för att utreda om arbetsförmågan är nedsatt och i vilken grad. I praktiken är det är den enskildes eget ansvar att få fram ytterligare intyg och utredningar. En intervjuad hade önskat att försäkringskassan hade utrett hälsotillståndet ytterligare. ”Ja, att ut- I skuggan av välfärden 26 redningen fortsätter, tills jag får en riktig diagnos. Och att det finns en läkare som är villig att skriva en sådan.” För att vara berättigad till sjukpenning ställs vissa minimikrav som att personen kommer på inbokade möten med försäkringskassan, sköter kontakten med sjukvården och deltar i arbetsträning/rehabilitering. Om man uteblir utan giltigt skäl riskerar man att förlora rätten till sjukpenning. Det är viktigt att prioritera möten med myndigheter framför privata åtaganden ”Jag minns inte allt. Men de menade på att jag inte hade kommit på möten. Men det var faktiskt bara ett möte jag missade. Och då hade jag ringt och meddelat att jag kanske inte kan komma i morgon. Det var då en mycket kär väninna skulle flytta. Och jag ansåg då att det var viktigare att jag var med henne då, än det tjafset på försäkringskassan.” Det är ofta svårt att förstå vilka grunder ett beslut är fattat på och hur myndigheten resonerat för att komma fram till beslutet, alltså vilka bedömningar som ligger till grund för ett visst beslut. Ett exempel är en person som arbetat tidigare och där försäkringskassan bedömde att personen saknade SGI. Denna person fick till en början sjukpenning som efter en tid omprövades. Personen förstod inte försäkringskassans bedömning. För att vara SGIplacerad krävs att man ska ha arbetat i viss omfattning; alltså visat tillräckliga inkomster. ”Jag har mina papper från kommunen och från hemtjänsten också. Där står det hur mycket jag har tjänat varje månad. Men försäkringskassan säger bara att jag har noll inkomster. På kommunen fick jag varje månad nästan 2000 kronor...”. ”Ja, men försäkringskassan har kanske gjort fel och sedan skickade de information om att jag inte hade inkomster. Och de sa att jag inte skulle skicka mer papper. Det är ett problem med försäkringskassan.” En person hade redan under skoltiden fått information om att han behövde inlägg för att inte belasta ryggen på ett felaktigt sätt och när han råkade ut för en olycka för sex år sedan kom han ihåg denna tidiga information. ”Och när ortopeden sa det så mindes jag plötsligt att det faktiskt var skolsystern i grundskolan som redan då hade talat om för mig att jag skulle behöva lägga någonting under för att inte få problem med ryggen. Men du vet då var jag 12–13 år, då tänkte jag inte mer på det. Men hon hade ju rätt, och nu när olyckan
också tillkom.” En av de intervjuade har smärtor i ett knä. Han har fått besked att han inte kan opereras i knäet förrän han blivit runt 65 år. Operationen skulle innebära att en knäprotes opererades in. Detta är inte meningsfullt förrän han blivit äldre, då en knäprotes har en hållbarhet på 10–15 år. Om man får protes i för unga år är det därmed stor risk att operationen måste göras om. Ett dåligt knä påverkar arbetsförmågan och intervjupersonen har, efter att ha träffat flera ortopeder, varit beviljad sjukersättning under ett år. Sjukersättningen har nu upphört och läkaren på vårdcentralen har skrivit ett nytt utlåtande till försäkringskassan. Intervjupersonen har fått papper från försäkringskassan som han inte förstår. Han får inte heller någon ersättning. I pappren från försäkringskassan står att ”intygen inte styrker någon nedsättning av arbetsförmågan till minst en fjärdedel jämfört med normalt arbete. Arbetsförmågan bedöms inte vara nedsatt till minst en fjärdedel.” Intervjupersonen klargör att han inte förstår vad försäkringskassan behöver. Han berättar att han skickar de handlingar som efterfrågas men att det inte är tillräckligt. Han berättar att han skulle vilja ha möjlighet att fråga hur han ska gå till väga. Alltså prata med försäkringskassan i stället för att enbart få ett skriftligt beslut. Han förstår inte heller varför han får avslag på ansökan om sjukersättning. ”De skickar mig ingen tid eller telefonnummer. De skickar bara dessa papper.” Vården En förutsättning för att beslut och bedömningar ska förstås är att en tillräckligt tydlig information lämnas av myndigheten. En intervjuperson har uppfattat att han eventuellt är i behov av en operation, när det visar sig att detta inte är aktuellt upplever han att läkaren inte har tagit sig tid att förklara detta för honom. ”Du vet många gånger så var jag hos honom, och kompisar säger ibland att jag inte förstår. Och kanske är det så. Och då behöver jag tolk med mig. Tolken kommer, vi sitter och väntar, läkaren kommer, säger snabbt någonting och säger hejdå igen.” Inom sjukvården används ibland uttryck och begrepp som kan vara svåra för en lekman att förstå. Om det dessutom finns bristande kunska- I skuggan av välfärden 27 per i svenska begränsas förståelsen ytterligare. En intervjuperson har en klar bild av sina svårigheter och tar därför hjälp av en bekant av svenskt ursprung då han ska beställa tid på till exempel vårdcentralen.”Om jag får hjälp från en 60-år gammal svensk, så ringer han och kan berätta om vilka problem man har, så får man tid. Jag tror att det är två orsaker. Först och främst att jag inte kan tala svenska och för det andra att sjukvården över huvudet taget inte har tillräckligt med pengar.” Att göra sig förstådd och att bli förstådd försvåras ytterligare för den intervjuade då det helt saknas kontinuitet i läkarkontakterna. ”Det är nästan komiskt, eftersom jag på ett år har träffat fyra olika läkare. De jobbar kanske tre eller fyra månader, slutar och så kommer nya.” Myndigheternas specialisering kan skapa problem för dem som är i behov av myndigheternas tjänster. Om kunskap om hur myndigheterna är organiserade saknas kan detta leda till att man vänder sig till fel ställe. En intervjuperson berättar att hon blev nekad efterfrågad hjälp då hon vänt sig till fel mottagning inom samma myndighet. Hon blev avvisad från en akutmottagning då hon behövde ett recept på smärtlindrande medicin. Hon hänvisades istället till vårdcentralen. ”Då hade jag väldigt ont och behövde smärtstillning. Och då lärde jag mig att jag fick skaffa mig egen läkare, privat.” Socialtjänsten För att vara berättigad till ekonomiskt bistånd ska man göra vad man kan för att bli självförsörjande. Socialtjänsten kan bedöma att en person behöver delta i praktik eller genomgå en utredning för att på sikt kunna bli självförsörjande. En del har svårt att förstå att de måste följa socialtjänstens planering och att de ibland behöver prioritera på ett annorlunda sätt för att kunna komma i arbete, praktik eller delta i en utredning. ”Det måste ju vara viktigare att få lyckan uppfylld denna sommar och det gör så mycket skillnad. Det är ju grejen, jag lever ju på festivaler, det är ju det enda jag har förutom min hund. Och ta ifrån mig det enda som är roligt i mitt liv, det är som att slå mig i huvudet med en klubba.” Ekonomiskt bistånd utgår till kostnader för sjukvård inom ramen för högkostnadsskyddet. Det samma gäller för medicin som ingår i apotekets
- Page 1 and 2: I skuggan av välfärden 15 röster
- Page 3 and 4: Innehåll I skuggan av välfärden
- Page 5 and 6: I skuggan av välfärden Länsstyre
- Page 7 and 8: Sammanfattning Den här rapporten b
- Page 9 and 10: 2/2008). Med denna rapport vill vi
- Page 11 and 12: Om människorna detta kapitel prese
- Page 13 and 14: I skuggan av välfärden Om myndigh
- Page 15 and 16: I skuggan av välfärden Människor
- Page 17 and 18: Myndighetskontakter Bristen på per
- Page 19 and 20: att jag säger så här. Jag blir j
- Page 21 and 22: av hjälp med kontakt mellan myndig
- Page 23 and 24: I skuggan av välfärden Förståel
- Page 25: kassa och arbetsförmedling varit m
- Page 29 and 30: anser att jag ska söka vård här
- Page 31 and 32: I skuggan av välfärden Självbild
- Page 33 and 34: hur en människa anpassar sig efter
- Page 35 and 36: fyller man sina dagar med någontin
- Page 37 and 38: men tårarna rann ändå när jag s
- Page 39 and 40: Är det något som har gjort att de
- Page 41 and 42: arbetssökande och inte heller delt
- Page 43 and 44: I skuggan av välfärden Från fär
- Page 45 and 46: I skuggan av välfärden Tillbaka t
- Page 47 and 48: I skuggan av välfärden Referenser
- Page 49 and 50: Referenser I skuggan av välfärden
- Page 51 and 52: Diagram 2. Andel med ekonomiskt bis
- Page 53 and 54: unt Framgångsfaktorer i Biskopsgå
- Page 55 and 56: erna utfördes med hjälp av tolk,
- Page 57 and 58: I skuggan av välfärden 57
- Page 59 and 60: I skuggan av välfärden 59
också tillkom.”<br />
En <strong>av</strong> de intervjuade har smärtor i ett knä. Han<br />
har fått besked att han inte kan opereras i knäet<br />
förrän han blivit runt 65 år. Operationen skulle<br />
innebära att en knäprotes opererades in. Detta<br />
är inte meningsfullt förrän han blivit äldre, då en<br />
knäprotes har en hållbarhet på 10–15 år. Om man<br />
får protes i för unga år är det därmed stor risk att<br />
operationen måste göras om.<br />
Ett dåligt knä påverkar arbetsförmågan och<br />
intervjupersonen har, efter att ha träffat flera<br />
ortopeder, varit beviljad sjukersättning under ett<br />
år. Sjukersättningen har nu upphört och läkaren<br />
på vårdcentralen har skrivit ett nytt utlåtande till<br />
försäkringskassan.<br />
Intervjupersonen har fått papper från försäkringskassan<br />
som han inte förstår. Han får inte heller<br />
någon ersättning. I pappren från försäkringskassan<br />
står att ”intygen inte styrker någon nedsättning <strong>av</strong><br />
arbetsförmågan till minst en fjärdedel jämfört med<br />
normalt arbete. Arbetsförmågan bedöms inte vara<br />
nedsatt till minst en fjärdedel.”<br />
Intervjupersonen klargör att han inte förstår<br />
vad försäkringskassan behöver. Han berättar att<br />
han skickar de handlingar som efterfrågas men att<br />
det inte är tillräckligt. Han berättar att han skulle<br />
vilja ha möjlighet att fråga hur han ska gå till väga.<br />
Alltså prata med försäkringskassan i stället för att<br />
enbart få ett skriftligt beslut. Han förstår inte heller<br />
varför han får <strong>av</strong>slag på ansökan om sjukersättning.<br />
”De skickar mig ingen tid eller telefonnummer.<br />
De skickar bara dessa papper.”<br />
Vården<br />
En förutsättning för att beslut och bedömningar<br />
ska förstås är att en tillräckligt tydlig information<br />
lämnas <strong>av</strong> myndigheten. En intervjuperson har<br />
uppfattat att han eventuellt är i behov <strong>av</strong> en operation,<br />
när det visar sig att detta inte är aktuellt<br />
upplever han att läkaren inte har tagit sig tid att<br />
förklara detta för honom. ”Du vet många gånger<br />
så var jag hos honom, och kompisar säger ibland<br />
att jag inte förstår. Och kanske är det så. Och<br />
då behöver jag tolk med mig. Tolken kommer, vi<br />
sitter och väntar, läkaren kommer, säger snabbt<br />
någonting och säger hejdå igen.”<br />
Inom sjukvården används ibland uttryck och<br />
begrepp som kan vara svåra för en lekman att<br />
förstå. Om det dessutom finns bristande kunska-<br />
I <strong>skuggan</strong> <strong>av</strong> <strong>välfärden</strong><br />
27<br />
per i svenska begränsas förståelsen ytterligare. En<br />
intervjuperson har en klar bild <strong>av</strong> sina svårigheter<br />
och tar därför hjälp <strong>av</strong> en bekant <strong>av</strong> svenskt<br />
ursprung då han ska beställa tid på till exempel<br />
vårdcentralen.”Om jag får hjälp från en 60-år<br />
gammal svensk, så ringer han och kan berätta om<br />
vilka problem man har, så får man tid. Jag tror att<br />
det är två orsaker. Först och främst att jag inte kan<br />
tala svenska och för det andra att sjukvården över<br />
huvudet taget inte har tillräckligt med pengar.”<br />
Att göra sig förstådd och att bli förstådd försvåras<br />
ytterligare för den intervjuade då det helt<br />
saknas kontinuitet i läkarkontakterna. ”Det är<br />
nästan komiskt, eftersom jag på ett år har träffat<br />
fyra olika läkare. De jobbar kanske tre eller fyra<br />
månader, slutar och så kommer nya.”<br />
Myndigheternas specialisering kan skapa problem<br />
för dem som är i behov <strong>av</strong> myndigheternas<br />
tjänster. Om kunskap om hur myndigheterna är<br />
organiserade saknas kan detta leda till att man<br />
vänder sig till fel ställe. En intervjuperson berättar<br />
att hon blev nekad efterfrågad hjälp då hon vänt<br />
sig till fel mottagning inom samma myndighet.<br />
Hon blev <strong>av</strong>visad från en akutmottagning då hon<br />
behövde ett recept på smärtlindrande medicin.<br />
Hon hänvisades istället till vårdcentralen. ”Då<br />
hade jag väldigt ont och behövde smärtstillning.<br />
Och då lärde jag mig att jag fick skaffa mig egen<br />
läkare, privat.”<br />
Socialtjänsten<br />
För att vara berättigad till ekonomiskt bistånd ska<br />
man göra vad man kan för att bli självförsörjande.<br />
Socialtjänsten kan bedöma att en person behöver<br />
delta i praktik eller genomgå en utredning för<br />
att på sikt kunna bli självförsörjande. En del har<br />
svårt att förstå att de måste följa socialtjänstens<br />
planering och att de ibland behöver prioritera på<br />
ett annorlunda sätt för att kunna komma i arbete,<br />
praktik eller delta i en utredning. ”Det måste ju<br />
vara viktigare att få lyckan uppfylld denna sommar<br />
och det gör så mycket skillnad. Det är ju grejen,<br />
jag lever ju på festivaler, det är ju det enda jag har<br />
förutom min hund. Och ta ifrån mig det enda som<br />
är roligt i mitt liv, det är som att slå mig i huvudet<br />
med en klubba.”<br />
Ekonomiskt bistånd utgår till kostnader för<br />
sjukvård inom ramen för högkostnadsskyddet. Det<br />
samma gäller för medicin som ingår i apotekets
Change language