Press Judicata nr 4 2009 - Juridiska Föreningen i Uppsala
Press Judicata nr 4 2009 - Juridiska Föreningen i Uppsala
Press Judicata nr 4 2009 - Juridiska Föreningen i Uppsala
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sjukvården till svars<br />
I dessa tider när mediahysterin kring den så kallade<br />
svininfluensan har nått sin kulmen har vi åter fått<br />
upp ögonen för sjukvården. Idag ställs allt högre krav<br />
på att patienten ska få information och behandling<br />
inom skälig tid. Men vad händer om något går fel?<br />
Vilka möjligheter har en patient att få ersättning för<br />
en skada? Kort sagt; hur ställer man sjukvården till<br />
svars?<br />
Detta rättsområde går i USA under benämningen medical<br />
malpractice och har blivit vad man närmast kan kalla<br />
en industri. Amerikanska patienter drar sig inte för att<br />
stämma sina läkare inför domstol, om de anser att de vållat<br />
skadat eller felbehandlat dem. I Sverige har endast ett<br />
fåtal rättsfall i allmän domstol aktualiserats. Vägen att få<br />
ersättning direkt grundat på skadeståndslagen (SkL) har<br />
visat sig vara föga framgångsrik.<br />
Patienten måste nämligen, enligt sedvanliga skadeståndsrättsliga<br />
principer, visa såväl orsakssamband mellan<br />
skada och felbehandling som oaktsamhet hos vårdgiva-<br />
“Vilka möjligheter<br />
har en patient att<br />
få ersättning för en<br />
skada? Kort sagt;<br />
hur ställer man<br />
sjukvården till svars?<br />
ren. Inte sällan rör<br />
det komplicerade<br />
förhållanden och<br />
processen inför<br />
domstol kan därför<br />
bli både långdragen<br />
och kostsam.<br />
Patienten är<br />
dessutom i ett uppenbart<br />
underläge<br />
- motparten har ju knappast några problem att få fram<br />
sakkunniga och expertvittnen. Domstolen fäster vidare i<br />
regel också betydande vikt vid deras utlåtanden. En förlust<br />
innebär också att patienten måste stå för såväl sina egna<br />
som motpartens rättegångskostnader. Så vilka möjligheter<br />
finns det i praktiken?<br />
Den första tanken som sannolikt slår en patient, som anser<br />
sig ha blivit felbehandlad, är att anmäla detta till Hälso-<br />
och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). En anmälan<br />
leder dock på intet sätt till att patienten blir ekonomiskt<br />
kompenserad. HSAN prövar endast om vårdgivare gjort<br />
sig skyldiga till fel i sin yrkesutövning, vilket om så är<br />
fallet, kan föranleda en disciplinär påföljd, varav den mest<br />
ingripande påföljden är ett återkallande av legitimation.<br />
Att en yrkesutövare blir fälld av HSAN ger dock sällan<br />
några faktiska konsekvenser. Det är nämligen upp till arbetsgivaren<br />
att vidta åtgärder till följd av anmälan - något<br />
som sällan sker i praktiken.<br />
| SJUKVÅRDEN TILL SVARS<br />
Då återstår möjligheten att få ersättning i enlighet med patientskadelagen<br />
(PSL), som ålägger alla vårdgivare att ha<br />
en patientförsäkring. I lagen regleras vilka fall som berättigar<br />
till ersättning. De vanligast förekommande fallen är att<br />
en skada, vid en bedömning i efterhand, med övervägande<br />
sannolikhet kunnat undvikas eller att patienten i samband<br />
med vården fått en infektion som han inte skäligen måste<br />
tåla. Lagen är uttömmande såtillvida att inga fall utöver<br />
de som anges i lagen ger rätt till ersättning, hur ömmande<br />
omständigheterna än är.<br />
Till skillnad från skadeståndsvägen enligt SkL har PSL<br />
inget krav på oaktsamhet eller culpa. Vidare har PSL<br />
ett lägre beviskrav på orsakssamband; patienten måste<br />
endast visa att orsakssambandet är ”övervägande sannolikt”<br />
och inte ”klart mer sannolikt” som SkL stadgar.<br />
Vilka skäl finns det då att i alla fall välja den omständliga<br />
skadeståndsvägen framför patientskadeersättning? Ett skäl<br />
är att ersättningen enligt PsKL är begränsat till ett maxbelopp,<br />
något som vid stora skador kan få patienter att istället<br />
överväga att processa genom allmän domstol istället<br />
för att sätta sitt hopp till patientskadenämnden välvilja.<br />
Det är uppenbarligen inte helt enkelt att ställa sjukvården<br />
till svars för de fel som begås. Alternativen är flera och<br />
lagstiftningen snårig. Det ligger även i sakens natur att<br />
det kan bli svårt att reda ut vem som ska bära ansvaret<br />
när mediciniska bedömningar blir föremål för juridisk<br />
överprövning. Men frågan vi kanske bör ställa oss är om vi<br />
egentligen vill ha ett system likt det i USA där läkare inte<br />
vågar ta några risker i rädslan att deras försäkringsbolag<br />
ska dra tillbaka deras ansvarsförsäkringar eller att patienten<br />
tänker stämma dem. Vill vi ha en sjukvård där vi kan<br />
ställa läkaren mot väggen? Svaret är onekligen avhängigt<br />
om man själv utsatts för felbehandling eller ej. Således;<br />
ibland, men knappast alltid.<br />
21