Press Judicata nr 4 2009 - Juridiska Föreningen i Uppsala

iärsval, ett sätt att sticka ut. Mårten värjer sig för ordvalet.
- Jag tänker inte ”karriär” med bloggen. Eftersom min lön
delvis finansieras av skattebetalarna tycker jag att jag har en
plikt att verka med det omgivande samhället. Det hör till min
syn på hur en god jurist bör vara.
Under samtalet blir det tydligt att Mårten har ett brinnande
intresse för sitt yrke. Redan när det var dags att välja universitetsutbildning
var juridik det självklara valet.
- Juridik symboliserar för mig det perfekta samspelet mellan
samhällsfrågor och kreativitet.
Juridiska institutionens Stockholm Centre for Commercial
Law, där Mårten arbetar, har som uppgift att främja forskning
och forskarutbildning inom affärsjuridiken i vid bemärkelse.
Mårtens intresseområden inom juridik är, med egna ord: ”Förmögenhetsrättsliga
ämnen i allmänhet och skadeståndsrätt och
obehörig vinst i synnerhet”. Som forskare inom civilrätt har
han dessutom möjlighet att ta olika sidouppdrag som har ”ena
foten utanför den akademiska världen”.
- Som forskare blir jag bättre av att ibland skriva stämningsansökningar.
Enligt Mårten är en förutsättning för att trivas med att arbeta
med juridisk forskning inom universitetsvärlden att man
| BESÖK I VERKLIGHETEN: MÅRTEN SCHULTZ
tycker om att skriva.
- Det är ett måste, slår han fast.
Det är en väldigt fri och kreativ skrivandeprocess, som passar
den som tycker om att uttrycka sig.
- Men man ska helst också gilla att undervisa, tillägger han.
Jag frågar Mårten hur han ser på sin roll som lärare i juridik.
Han tror att antingen stimuleras man av den rent pedagogiska
biten, eller så uppskattar man den sociala biten i mötet med
studenterna.
- Sen finns det sådana som jag själv som tycker att undervisningen
i sig är stimulerande och dessutom tycker det är kul att
träffa studenter.
Undervisning och lärande intresserar Mårten på flera sätt.
Han tror att många som undervisar i juridik tenderar att underskatta
studenternas intresse av att vilja ifrågasätta. Därför
försöker han att använda sig av en resonerande och ifrågasättande
form av pedagogik.
- En del tror nog att studenterna bara vill lära sig en god
teknik för att arbeta juridiskt. Jag tror att många studenter även
är intresserade av att få ett kritiskt perspektiv på lagstiftningen.
- Man måste komma ifrån idén att juridiska problem ska lösas.
Så är det inte - juridiska problem har inga rätt eller fel. De
ska problematiseras och resoneras kring, fastslår
Mårten.
Det låter, tänker jag, med andra ord ganska
likt idén bakom den problembaserade inlärningen
som tillämpas på juristutbildningen
i Uppsala.
Som kanske framgått är Mårten är en man
med många olika projekt på gång. Jag undrar
om han har några planer för framtiden, en
målsättning med vart han vill komma med sitt
juridiska arbete.
Återigen är svaret rakt.
- Nej. Jag har inget uttalat mål.
Fast han säger sig gärna stanna inom den
akademiska världen. Enligt Mårten är den en
perfekt plats för den som önskar en fri tillvaro
samtidigt som man arbetar med traditionell juridik.
- Jag har faktiskt sökt en tjänst vid juridiska
fakulteten i Uppsala, tillägger han.
Avslutningsvis frågar jag Mårten vad som
driver honom att fortsätta med juridiken.
- Utan att låta för pretentiös så har jag en
grundläggande tro på juridikens kraft i en demokrati.
Det handlar ju om hur vi får och hur
vi bör bete oss mot varandra.
Innan vi lägger på tillägger han:
- Det här regelverket man uppfunnit, juridiken,
är egentligen en fantastisk uppfinning.
Helt i klass med hjulet och tryckpressen.
15