Kloning - Thorildsplans gymnasium

PLAGIERAD 

VETENSKAP 

Så 

Fu n g e r a r 

Kl o n i n g 

I d e t t a n u m m e r 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Gener - påverkar de ditt beteende? 

Kloning 

GMO 

GenEtik 

Bioteknik 

Sex? Behövs det? 

Genetiska sjuk- 

domar och mycket 

mer! 

MÖT FRAMTIDENS 

GenEtiska UNDER 

NR 1/2008 - (27/5) - PRIS 0 KR inkl moms för THG-Elever 

Grafisk f o r m G i v n i n G: nav i d so lta n i

Pl a g i e r a d Ve t e n s k a P 

SO WHAT’S UP!? 

KLONERNA ANFALLER! 

Läs elevernas arbeten om kloning! 

sid 33-34, 35-37, 38-39, 40-41och 42-43 

Läs elevernas arbeten om genteknik! 

sid 10-11, 14-15, 16-17, 20-22, 23-25, 56-57, 58-59 och 60-61 

Ansvariga utgivare: Lars Björklund och Karin Rosén

n r 1/2008 - (27/5) 

Innehåll 

4 Alzheimers Sjukdom 

6 Den Artificiella Livmodern 

8 Fosterdiagnostic 

10 Gener bakom intelligens? 

12 D.R.I.S - Djurens Rätt I samhället 

14 GenModifierade Organismer 

16 Genetiska Sjukdomar 

18 Den gravida mannen! 

20 Designer babies 

23 Genetik - Människornas räddning? 

26 Huntingtons Sjukdom 

28 Klonat kött! 

31 Från människa till klon! 

33 Kloning 

35 Kloning - inte bara konstgjort 

38 Kloning - framtidens hopp? 

40 Kloning - i människans tjänst? 

42 Kloningens mörka sida 

44 Syskon som botemedel 

46 Behövs sex för att få barn? 

48 Sjukdom eller ej? 

51 Rätt att välja bort skadade foster? 

53 Topsning 

56 Är moralen styrd av gener? 

58 Rädda liv med genterapi? 

60 Genbanker

4 


Alzheimers de anhörigas sjukdom 

Alzheimers som brukar kallas ”de 

anhörigas sjukdom” är en typ av 

demenssjukdom. Demens motsvarar för en 

fjärdedel av alla dödsfall i västvärlden där 

cancer, hjärt- och kärlsjukdomar är 

vanligast. Trots detta tror ungefär hälften 

utav alla svenskar att demens hör till det 

naturliga åldrandet vilket är felaktigt. 

Varför drabbas vi utav Alzheimers? 

Själva orsaken till sjukdomen är inte känd 

men man känner till flera riskfaktorer. Den 

största faktorn är åldern. Enligt Caroline 

Graff forskare och läkare på Karolinska 

universitetssjukhuset i Huddinge så är 

risken att drabbas 1,5 % om man är 65 till 

69 år 6 % om man är 75 till 79 och 25 % 

från 85 till 89. Är man över 90 så har ca 

hälften någon form av demenssjukdom 

men därefter så minskar risken att drabbas. 

Utöver detta så spelar även högt blodtryck 

och blodfettvärden in. Det finns även 

genetiska faktorer som spelar in. 

Vad är det som händer med den 

drabbade? 

Det som händer i hjärnan är att det bildas 

ett överskott utav äggviteämnet betaamyloid. 

Detta gör att det bildas 

mikroskopiska klumpar (plack) bland 

nervcellerna i hjärnan. Nervcellernas 

kopplingsställen (synapser) skrumpnar bort 

bit för bit. Kvar blir små trekantiga nystan 

som kallas neurofibrillförendringar 1 . 

1 

Neurofibrill Fina trådar I nervcellerna 

Cellerna som innehåller signalämnet 

acetylkolin är dem som förtvinar först. 

Sjukdomen utvecklas långsamt och det tar 

i regel mellan 5-20 år från insjuknandet 

tills det att man dör. De tidigaste 

symtomen är problem med korttidsminnet 

men efter hand så drabbas även logiken 

rumslig orientering och även praktiska 

färdigheter. 

Bilden visar hur amyloid klumpar ihop sig bland 

cellerna. Bilden visar även neurofibrillförendringar. 

Kan man ärva Alzheimers? 

Eftersom den största riskfaktorn är åldern 

så måste man även ta med det i 

beräkningarna när det gäller arvet. Enligt 

Caroline Graff så är risken ungefär 10 % 

under en normal livstid förutsatt att man 

inte har någon nära släktig med 

sjukdomen. Om man till exempel skulle ha 

ett syskon eller en förälder så ökar risken 

till 20 %. Det finns även ett fåtal 

mutationer som ger upphov till sjukdomen. 

Dessa mutationer sker i kromosom 

21(APP) kromosom 14 (presenilin 1) 

kromosom 1 (presenilin 2). APP 

mutationen är mycket mer sällsynt än 

presenilin 1 mutationen men ingen utav 

dessa mutationer är speciellt vanliga. 

Calle Eriksson NV1C Calle_eriksson90homtail.com

Om man skulle ha genvarianten APOEe4 2 

ger en ökad risk för individen att utveckla 

Alzheimers men det räcker dock inte för att 

diagnostisera Alzheimers eftersom det bara 

ökar risken. 

De anhörigas sjukdom 

Jag tror att i de flesta fall så lider inte 

personerna med Alzheimers utan det är de 

anhöriga. Att se sin mamma eller pappa, 

mormor eller farfar tyna bort under en lång 

tidsperiod. Jag har flera släktingar som har 

dött i Alzheimers bland annat min farmor. 

Jag tror aldrig hon riktigt förstod eller 

accepterade att hon var sjuk. Hon klarade 

sig ändå bra eftersom hon hela tiden hade 

farfar som hjälp men när han dog så gick 

det fort. 

2 Mutation som ger upphov till ett blodfettprotein. 

Det finns idag bromsmediciner men jag 

tror att man kan förebygga sjukdomen med 

hjälp utav sin livsstil eftersom högt 

blodtryck och kolesterolvärde ökar risken 

för Alzheimers. Sjukdomen blir allt 

vanligare och det är inte så konstigt med 

tanke på att vi lever i ett stressigt samhälle 

och även äter allt mer skräpmat. Vilket 

leder till ökat blodtryck och högre 

kolesterolvärden. 

Referenser: 

Ragnar Åstrand Överläkare 

Den lilla boken om demens 

tryckt av Bohlins Grafiska, Kristinestad 

2003 

26/6-08 

http://www.genteknik.se/pdf/aldrandets_ge 

netik_rapport.pdf 

26/6-08 

http://www.alzheimerforeningen.se/ 

26/6-08 

http://www.dagensmedicin.se/svar_direkt/ 

demens/tidig_diagnostik/index.xml 

Calle Eriksson NV1C Calle_eriksson90homtail.com 

n r 1/2008 - (27/5) 

5

6 


Den artificiella livmodern 

Har du inte tid att bli gravid? Tvingas du 

välja mellan att skaffa barn och din 

karriär? Eller är du en av dem som 

eftersträvar en familj men har stött på 

svårigheter? Svaret på dina problem ligger 

dolt i biotekniken. Forskare jobbar idag 

med att utveckla den artificiella livmodern 

och hoppas på att inom två decennier 

kunna erbjuda denna innovation som ett 

alternativ. 

Det är inget nytt 

Idén om en konstgjord livmoder har funnits 

under en längre tid. Redan år 1932 

producerades Aldous Huxleys litterära verk 

”Brave New World” i vilket människan lever i 

en värld där fortplantningen endast sker genom 

kloning. Även i science fiction filmer som t.ex. 

Star Wars lever idén om massproduktion av 

människor på ett ”onaturligt” sätt. Men det var 

inte förrän 1997, när japanska forskare lyckats 

hålla ett getfoster vid liv under en kortare 

period, frågan övergick från fantasi till 

verklighet. 

Framsteg har gjorts 

Hung-Ching Liu, idag en av USAs främsta 

livmoderforskare, började 2001 konstruera 

konstgjorda livmödrar, genom användning av 

celler från livmoderinsidan som donerats av 

impotenta kvinnor och en tillsats hormoner. 

Med dessa odlades lager av celler på en 

livmodermodell som till sist upplöstes och 

kvar blev den artificiella livmodern. När man 

2002 förmått ett embryo att fästa vid livmoder- 

väggen, klarade det sig i flera dagar. 

Experimentet avbröts dock efter tio dagar, men 

inte p.g.a. bristfällig teknik eller misslyckande. 

Att fortsätta längre än så skulle ha inneburit 

brott mot amerikansk lag som förbjuder tester 

som sträcker sig över två veckor. 

Omväg 

De juridiska och medicinska begränsningarna 

har inte stoppat forskarna från att fortsätta. 

Lagarna som förhindrat fullföljandet av 

utvecklingen berör endast experiment på 

människofoster. Så istället försöktes med 

samma teknik återskapa muslivmodern och 

man har delvis haft framgång. Musceller har 

förts in i en artificiell livmoder. Inblandade 

forskare har beskådat hur embryona fäster sig 

och sedan hur blodkärl, placenta och slutligen 

fostersäckarna utvecklas. Generellt har dessa 

försök avbrutits efter 10 dagar, men nu lät man 

det pågå under 17 dagar (av 21) som motsvarar 

31 veckor hos människor. Från vilket det är 

möjligt att överleva. Olyckligtvis så var 

fostren deformerade och hade redan avlidit när 

de togs ut ur fostersäckarna. Förklaringen 

ligger i blodkärlen som visat sig vara 

missbildade och hade därför inte kapaciteten 

att hålla nödvändiga näringsämnena i 

cirkulation. Dock förutspår forskare att dessa 

problem i framtiden ska vara möjliga att lösa. 

Kanske kommer vi få se foster utvecklas från dag ett. 

En värld utan kvinnor? 

Eftersom frågan blivit allt mer aktuell är det en 

självklarhet att starka känslor väckts. Positiva 

visioner om hur teknologin kan användas för 

att bl.a. hjälpa par som inte kan skaffa barn. En 

artificiell livmoder skulle även eventuellt leda 

till att foster som aborteras får fullända sin 

utveckling. I motsats till det positiva finns 

många skräckscenarion över

missbruksmöjligheter. Ett extremt exempel på 

sådant är en grupp feminister som anser att 

innovationen uppkomst skulle ha för avsikt att 

vara mannens oberoendeförklaring från 

kvinnan. Den framtida världen skulle då 

endast bestå av män som fortplantar sig 

syntetiskt. 

Människa eller maskin? 

Dagens motsvarighet på den artificiella 

livmodern är surrogatmamman. Där ett foster 

får utvecklas i en livmoder som inte tillhör 

dennes ”riktiga” mor. Eftersom en redan 

befruktad äggcell förs in i en annan kvinnas 

livmoder, kan det tyckas uppenbart att 

surrogatmodern inte är förälder till avkomman. 

Den individ som av egen anledning inte väljer 

eller har möjlighet till graviditet, kan tycka illa 

om tanken att ens skapelse skall växa till sig 

hos en annan person, en individ med alldeles 

egna och unika känslor, blod och hormoner. 

Detta kan leda till en känsla av avlägsenhet till 

barnet. Därför skulle en artificiell livmoder 

konstruerad av moderns egna celler kännas 

mer personlig och neutral. 

Vem är egentligen mor till barnet? 

Nödvändighet 

Ett starkt argument mot den annars 

häpnadsväckande innovationen är näst intill 

omöjlig att förbise. Det handlar varken om 

moral eller hot. För att bekanta sig med 

motsättningen krävs en annorlunda synvinkel. 

Samtliga positiva förslag fokuserar på en 

minoritet. Optimisterna missar det större 

perspektivet. Vilken inverkan har drömmen 

om en artificiell livmoder på världen? Är vi i 

behov av ytterligare metoder för reproduktion? 

När en tredjedel av vår planets befolkning 

använder sig av två tredjedelar av tillgångarna 

så existerar bara ett svar. Nej! Ingen kan 

rättfärdigat påstå att vi har råd med att använda 

så oerhört stora resurser till detta, eftersom vi 

inte ens klarar av en rättvis försörjning av den 

nuvarande populationen. 

Skriven av: Dennis Bozkurt, 

Thorildsplans gymnasium 

Källor: 

http://www.mindfully.org/Technology/2005/Faking-Babies- 

Reproduction19may05.htm 

Skriven av: Adams David 

Sidan senast uppdaterad: 2005-05-19 

Datum sidan besöktes: 2008-04-30 

http://www.timesonline.co.uk/tol/news/uk/article560384.ece 

Skriven av Newson Ainsley 



http://www.popsci.com/scitech/article/2005-08/artificialwombs?page=1 

Skriven av: Reynolds Gretchen 



http://vetenskapsnytt.blogspot.com/2005/09/artificielllivmoder.html 

Skriven av: Sandström Malin 



http://www.gnxp.com/MT2/archives/000867.html 

Skriven av: Zimmerman Sacha 



http://www.mhhe.com/biosci/genbio/olc_linkedcontent/bioethi 

cs_cases/g-bioe-17.htm 

Skriven av: Ingen information funnen 

Sidan senast uppdaterad: Ingen information funnen 


n r 1/2008 - (27/5) 

7

8 


Fosterdiagnostik – ratad redan i livmodern? 

Ca nittioåtta procent av alla barn som föds 

i Sverige idag är friska. Men med hjälp av 

fosterdiagnostik går det att ta reda på om 

fostret är ett av de två procent som har en 

allvarlig avvikelse. Är det upp till oss att 

avgöra de två procentens öde? 

Fosterdiagnostik innebär att man under 

graviditeten gör undersökningar som visar 

om fostret riskerar att födas med allvarliga 

skador såsom kraftigare missbildningar, 

svårare sjukdomar eller andra avvikelser 

som kan göra så att fostret inte utvecklas 

som det ska. Men fosterdiagnostik får inte 

användas hur som helst utan bara för att 

svara på frågor angående fostrets hälsa om 

det finns misstankar om allvarligare 

skador. Alla gravida kvinnor erbjuds 

ultraljudsundersökning som visar hur lång 

graviditeten kommer att vara och hur 

många foster kvinnan bär. Det går även att 

se gravare missbildningar som 

ryggmärgsbråck, bråck i bukväggen eller 

skelettavvikelser. Dock går det inte att se 

allt med hjälp av ultraljud och om 

föräldrarna tror att fostret kan ha skador 

som inte utlraljudstestet visar kan de välja 

att gå igenom ytterligare undersökningar 

som t.ex. Nupp och Kub som står för: 

nackuppklarning och kombinerat ultraljud 

med biokemisk screening, fostervattenprov 

eller moderkakprov. 1,2 

Med Nupp- och Kubtesten går det till på 

så sätt att en vätskespalt i fostrets nacke 

först mäts med hjälp av ultraljud. Med 

vätskans och fostrets storlek samt 

mammans ålder beräknas sedan risken för 

kromosomavvikelse hos fostret. Om det 

visar sig att fostret ligger i riskzonen för 

kromosomavvikelse används resultatet från 

Nupptestet och ett blodprov för 

noggrannare resultat. Om risken för 

kromosomavvikelse fortfarande är hög kan 

föräldrarna göra ytterligare tester som 

fostervattenprov och moderkaksprov vilka 

både ger konkretare resultat. 3,4 

Hade van Gogh målat sin berömda Stjärnenatt om 

forskarna på hans tid vetat hur man tog bort gener för 

depression? 

Fostervattenprover görs på så sätt att 

fostervatten tas ut med hjälp av spruta och 

därefter analyseras fosterhinnor som finns i 

fostervattnet och även celler från fostret. 

Det går även att räkna fostrets kromosomer 

och se om kromosomerna har några större 

skador, samt se ärftliga anlag för 

sjukdomar. 5,6 

Vid moderkaksprov tas celler från 

moderkakan för att analyseras. Då 

moderkakan har vuxit från samma cell som 

fostret har de samma genetiska 

uppsättning, vilket gör det möjligt att 

studera fostrets kromosomer med hjälp av 

moderkakan. Det finns två olika sätt som 

används vid moderkaksprov. Det ena är 

snabbanalys då de vanligaste 

kromosomavvikelserna som t.ex. Downs 

Syndrom analyseras. Snabbanalys ger ett 

snabbt svar men ger ej information om 

mycket ovanliga kromosomavvikelser som 

fostret kan ha. Känner den havande till 

ärftliga sjukdomar i släkten kan de istället 

göra en fullständig kromosomanalys. Dock 

går det med hjälp av denna metod även att 

se kromosomavvikelser, vilket forskarna 

idag inte kan avgöra, om det har vägande 

betydelse för fostret eller ej. 

Det går även att undersöka eventuella 

medfödda sjukdomar hos fostret med hjälp 

av DNA-teknik. 7

Fosterdiagnostik och 

steriliseringspolitik 

År 1922 var första året då 

steriliseringsfrågan togs upp i den svenska 

riksdagen. Innan dess hade rasbiologerna 

forskat om hur man skulle kunna rensa 

samhället från folk med ”ohygieniskt” 

arvsanlag och se till att dessa inte 

reproducerade sig. De kom fram till att 

sterilisering var det bästa sättet och år 1929 

kom det upp som förslag om en lag 

angående sterilisering av folk som ansågs 

ha ”ohygieniskt” arvsanlag. Men det var 

först år 1941 som lagen kom att bli 

gällande. År 1975 avskaffades lagen. 8 

Idag diskuteras det om fosterdiagnostiken 

går att jämföras med steriliseringspolitiken. 

Båda användes och används för att 

förhindra att somliga barn föds. Om vissa 

barn sållas bort är vi då åter på väg till ett 

samhälle där rashygienen är en viktig 

fråga? 

Hela världen håller på att globaliseras och 

det talas mycket om att t.ex. Sverige är ett 

mångkulturellt land där alla ska bli lika 

behandlade oavsett hudfärg, ögonfärg eller 

liknande. Då kan det diskuteras huruvida 

det är rätt, att bestämma vilka barn som ska 

få födas, eller ej. Om bara barn med bruna 

ögon eller fräknar ska få växa upp. 

Om vi nu när möjligheten finns väljer att 

handplocka vilka barn som ska födas och 

inte skulle vi på så sätt kunna gå mot att 

skapa vad som kan kallas ett perfekt 

samhälle. Om forskningen sedan fortsätter 

att utvecklas i den takt den gör idag finns 

säkerligen snart möjligheterna att 

skräddarsy jordens befolkning. Redan idag 

går det att med embryodiagnostik odla 

fram flera foster för att sedan välja ett som 

planteras in i modern för att utvecklas. 

Mänskligheten närmar sig allt mer ett 

samhälle där endast eliten platsar, en elit 

utan defekter och en elit som vi 

handplockar där vi själva troligen inte 

skulle passa in om något decennium. 

Är det rimligt att blivande föräldrar ska 

behöva fatta beslut om liv och död? Vilka 

blir konsekvenserna av att föda ett 

funktionshindrat barn? Kan man räkna med 

samhällets stöd eller får man skylla sig 

själv? Har man egentligen något val? 

Är det fel av oss att utnyttja läget att leka 

gudar, eller är vi dumma om vi inte tar 

chansen? 

Källor: 

Författare: Susanna Carlén Datum: 18/05-08 Senaste uppdatering: 2008-03-25 

7. http://www.vardguiden.se/Article.asp?Articleid=6269 

Författare: Christian Munthe Datum: 18/05-08 Senaste uppdatering: Okänt 

8. http://www.phil.gu.se/munthe/Lakarstamman98.html 

Informationsansvarig: Kerstin Einarsson Datum: 18/05-08 Senaste uppdatering: 2008-01-08 

5. http://www.vard.vgregion.se/sv/Teman1/Tema-Gravid/5-Fosterdiagnostik/Olika-typer-av-fosterdiagnostik/ 

Informationsansvarig: Klinisk genetik Datum: 18/05-08 Senaste uppdatering: 2006-02-21 09.58 

1. http://www.karolinska.se/templates/Page.aspx?id=36310&epslanguage=SV 

Informationsansvarig: Kvinnokliniken Datum: 18/05-08 Senaste uppdatering: 2006-05-23 16.34 

2. http://www.karolinska.se/templates/Page.aspx?id=53743&epslanguage=SV 

Författare: Okänd Datum: 18/05-08 Senaste uppdatering: 2007-05-15 

6. http://www.barntotal.se/faktabank_foer_dig_som_aer_gravid/fosterdiagnostik/fosterdiagnostik_introduktion/ 

Författare: Okänd Datum: 18/05-08 Senaste uppdatering: Okänt 

3. http://www.genteknik.nu/index.asp?id=502 

Författare: Okänd Datum: 18/05-08 Senaste uppdatering: Okänt 

4. http://www.praktikertjanst.se/templates/PageExternal____5412.aspx 

Anna Kim Hansson NV1C 

n r 1/2008 - (27/5) 

9


10 

Står Dina Gener Bakom Din 

Intelligens? 

Albert Einstein är ett namn som av många 

direkt associeras med utomordentlig 

begåvning, genialitet, och intelligens. Men, hur 

var det egentligen, var Albert Einsteins 

föräldrar också lika utomordentligt begåvade, 

fanns hemligheten till Einsteins enorma geni i 

hans gener? Forskare tror sig nämligen ha 

hittat ett samband mellan vår intelligens och 

våra gener. 

Intelligens är ett ofta luddigt definierat begrepp 

som används frekvent i vår vardag, vi ackrediterar 

gärna till kvantfysiker och schackspelare höga 

nivåer av det. Ett test som ofta associeras med, 

och ibland också definierar, intelligens är 

IQ-testet. Det beryktade testet finns i otaliga 

varianter och består generellt av en 

logisk/matematisk del, en språklig del, en minnes 

del och en visuell del. De olika delarna testar bl.a. 

hur väl en individ kan visualisera sekvenser och 

fortsätta talföljder. Testets resultat uttrycktes i 

begynnelsen som en kvot mellan resultat och 

ålder, därav intelligenskvot (IQ). Idag har dock 

kvoten övergetts till fördel för 

normaliseringstabeller. 

Howard Gardner, amerikansk psykolog, 

definierade intelligens 1989 i sin Multiple 

Intelligences teorigenom att dela upp intelligens i 

sju intelligenstyper: lingvistisk, musikalisk, 

spatial, kroppslig, logisk/matematisk, social, och 

intrapersonlig (självkännedom). Gardner menar på 

att i kontrast till den traditionellt vedertagna 

definitionen av intelligens, som fyller 

skolsystemet och IQ-tester (framförallt 

logisk/matematisk och språklig), bör vi främja alla 

typer av intelligenser. Det finns många olika 

förklaringar som beskriver intelligens från alla 

håll och kanter. Även ordförande i Mensa, 

föreningen där endast de två procenten av 

befolkningen med högst IQ får vara med, 

benämner intelligens som: “det svår definierade 

begreppet”. 

Den Genetisk skräddarsydda och 

intelligenta Musen 

Joe Tsien neurobiolog på Princetons universitet 

och ledare för ett forskarteam som har lyckats med 

att i ett omtalat experiment skapa `ìntelligenta'' 

möss. Mössen, vars föräldrar blev genetiskt 

manipulerade, uppvisade avsevärt bättre resultat i 

tester än deras naturliga motsvarigheter. 

Experimentet gick ut på att forskarna lade till en 

gen, NR2B. Genen kontrollerar hjärnans förmåga 

att associera två händelser. Förmågan att associera 

är en viktig del vid inlärning. Mössen utsattes för 

fyra tester som visade på att de var gynnade att 

klara situationer var det är fördelaktigt med bl.a. 

bättre minneskapacitet. NR2B genen är en ritning 

hjärnan, för proteinet NMDA. Proteinet, som 

verkar i är en sorts receptor som skapar ett minne 

när den aktiveras av kemiska signaler. Receptorn 

skapar ett minne genom att associera två olika 

händelser som sker ungefär samtidigt. Två 

signaler skickas - bilden av en hund som biter dig 

och smärtan av bettet - proteinet mottar signalerna 

och en association, eller ett minne, bildas.

Kan vi bli smartare? 

Genetik är något som diskuteras livligt nuförtiden, 

inte minst då genetiken öppnar tidigare stängda 

dörrar. I Experimentet med mössen visades att 

genom genterapi så kunde mössen göras smartare, 

och sin rapport konkluderade forskarna att: `Òur 

results suggest that genetic enhancement of mental 

and cognitive attributes such as intelligence and 

memory in mammals is feasible" (våra resultat 

föreslår att genetisk förbättring av psykiska och 

kognitiva attribut som intelligens och minne i 

däggdjur är möjlig). Även om påståendet är 

kontroversiellt är det ingen omöjlighet. Det finns 

en explosionsartad utveckling inom den vetenskap 

som omfattar genetiken och det gör det svårt att 

sia om vad som kommer att vara möjligt i 

framtiden. Genen som modifierades hos de 

“smarta” mössen har en motsvarighet hos 

människan, men genens effekt är okänd. 

Kritikerna som hävdar att intelligens inte är 

genetiskt menar på att uppväxt miljön spelar 

oerhört stor roll - intellektuellt understimulerande 

miljöer leder till underpresterande intellekt. 

Ärftlighet och miljö 

Forskare har genomfört en studie som omfattade 

sammanlagt ungefär 3000 barn i både 

Storbritannien och Nya Zeeland. Studien 

undersökte huruvida amning och IQ är 

korrelaterade, mer specifikt undersöktes generna 

som är sammanlänkade till fenomenet. Resultaten 

visade att om man har C varianten av genen 

FADS2 och blir ammad så förhöjs IQ:n med 

genomsnittligen 7 poäng. Om man istället har G 

varianten av genen så influerar amningen inte 

IQ:n. I studien hade ungefär 90% av barnen C 

varianten av genen, den variant då amning var 

gynnsam, och resterande 10% G varianten. 

Intresserat i resultatet är att intelligensen, i just 

detta fall, styrs av både uppfostrings miljön, dvs. 

tillgången till amning, och arvsanlagen i barnets 

DNA, G eller C varianten av genen. Att 

intelligensen påverkas av uppfostringsmiljön 

likväl som generna är däremot ingen nyhet, utan 

ett allmänt accepterat koncept. 

n r 1/2008 - (27/5) 

Gen-etiken 

Samtidigt som genetiken öppnar nya dörrar så 

måste vi även vara försiktiga och kontemplera de 

etiska och moraliska delarna av möjligheterna. 

John Stuart Mill, 1800-tals filosof och utvecklare 

av utilitarismen, menade i sin moralfilosofi att 

välbehag och lycka är det enda som är 

eftersträvnadsvärt. Om man försöker ta hjälp av 

John Stuart Mill för att besvara de gen-etiska 

problemen vid intelligensförhöjande 

genmanipulering är därför det man först och 

främst måste svara på om högre intelligens är 

ekvivalent med högre lycka. Något som säkert av 

många skulle disputeras, mår man verkligen bättre 

av att veta att varje gång man kör bil bidrar man 

också till en ökande växthuseffekt etc. Frågan om 

vilka nya problem som kommer att avtäckas för 

oss ifall vi blir smartare är en fråga som vi kanske 

inte vill få svar på. 

Antti Siika 

Källor: 

1. “Intelligence”, The Columbian Encyclopedia, Sixth Edition, 

New York: Columbia University Press, 2001.07 

2. ScienceDaily, Breatsfeeding Boosts IQ In Infants With ‘Helpful’ 

Genetic Variant, URL 

http://www.sciencedaily.com/releases/2007/11/071105171949.htm, 

2008.05.06 

3. Princeton University, Scientists Create Smart Mouse, URL 

http://www.princeton.edu/pr/news/99/q3/0902-smart.htm, 

2008.05.02 

4. Veikko Launis, Hyvän elämän lähtökohdat, URL: 

http://yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=4&ag=27&t=336&a=2223, 

(Radioprogram), 2002.05.30 

11


12 

D.R.I.S.- Djurens Rätt I Samhället? 

Vad har gjort oss, människosläktet, mer lämpliga än andra djursläkter att ta kontroll och 

bestämma över resten av jordklotets levande djur? Kan det vara förmågan att tänka, tala 

och kommunicera som gör oss dominanta på vårt klot? Eller är det faktumet att vi har 

högst IQ, som sätter oss i ledningen? Är vi mest lämpliga att ta hand om en sådan stor 

värld helt själva? Utan att några andra släkter får tycka till? Dessa frågor är svåra att svara 

på, men något vi alla kan vara överens om är att vi gör det. Vi bestämmer helt enkelt, på 

gott och ont. 

Man har uppskattat att det finns ca 10 

miljoner djurarter i världen. Ändå så 

bestämmer vi helt själva, nästan utan 

hänsyn till alla dessa andra djurarter. 

Visserligen kan jag hålla med om att små 

skalbaggar inte är ”lämpliga” nog att sköta 

världspolitiken, men djuren får inte 

glömmas bort bara för att de inte kan föra 

fram sin åsikt. Eftersom de så snällt 

håller sig på sin kant och låter oss göra 

som vi vill, så är att lämna dem ifred det 

minsta vi kan göra för dem. Med det 

menar jag inte att alla dessa sällskapsdjur 

som vi har avlat fram, ska släppas ut i det 

vilda, eftersom de faktiskt är nöjda som de 

har det. Däremot ska vi låta bli att utöva 

vår makt gränslöst, dvs. genom att mixtra 

med djurens arvsanlag och gener. 

Ett utsökt exempel på när människan bara 

utför experiment för att vi ”kan”, är 

korsningen mellan en tiger och ett lejon. 

Liger heter arten och är människans 

senaste upptäckt. En liger kan inte överleva 

ute i det vilda, utan är bara framavlad för 

att vi ska kunna titta på den stackaren. Ute 

i det vilda skulle arten dö ut bara efter en 

generation eftersom liger hanen blir steril. 

Vi har sen urminnes tider experimenterat 

med våra små djurvänner. Bland vargarna 

t.ex. valdes de bästa exemplaren ut, dvs., 

de som hade ett bra lynne och en god 

hälsa. Dessa korsades sedan med andra 

vargar med de rätta egenskaperna och på 

den vägen kom våra snälla och underbara 

sällskapshundar till. All avel är alltså inte 

bara negativ, många bra egenskaper har 

man lyckats avla fram genom åren. 

Detta är en Liger. Den blir upp till fyra meter hög och 

väger ett halvt ton. Detta enorma kattdjur är en blandning 

mellan en tiger och ett lejon. 

Däremot har det först nu börjat bli möjligt 

att på andra sätt än urvalsprocessen mixtra 

med djurens gener. 

I och med det klonade fåret Dolly så 

startade en livlig debatt hur vida det var 

etiskt och moraliskt riktigt att klona ett 

djur. Dolly visade i alla fall att det är 

möjligt att skapa en exakt likadan kopia av 

en annan levande varelse. Forskarna 

lyckades efter 400 ägg och 13 surrogat 

mammor få fram det klonade fåret dolly. 

De tog ut ett ägg från ett får och tog bort 

den genetiska arvsmassan från ägget. 

Sedan fyllde de det tomma ägget med 

arvsanlag från Dollys ”tvilling”. Ägget 

med de förändrade generna sattes sedan in 

i en surrogat mamma som ca 5 månader 

senare födde världens mest berömda får

Det här är det klonade fåret Dolly, som bevisade för både 

allmänheten och forskarvärlden att kloning av djur är 

möjligt. 

genom tiderna. Varken Dolly, 

surrogatmamman eller Dollys ”tvilling” for 

illa under forskarnas försök. Det finns 

många som håller med mig när jag säger 

att kloning av djur inte bör få förekomma, 

bland annat Alexandra Leijonhufvud, 

ordförande i föreningen djurens rätt. Så här 

svarade hon när jag ställde frågan om 

kloning till henne:” För mig är det ganska 

enkelt att svara nej, för jag kan knappast se 

att det skulle ligga i de enskilda 

individernas intresse att bli klonade. Om 

det skulle vara i de enskilda individernas 

intresse så, ja. Idag sker kloning i 

forskningssyfte och jag anser inte att det 

ligger i de enskilda djurindividernas 

intresse att vara försöksdjur” 

En annan väldigt omdiskuterad historia för 

hästintresserade blev Malin Bayards häst 

Butterfly flipp. Eftersom Malin är en 

välkänd och duktig hoppryttare ville hon 

fortsätta att tävla med Flippan trots att hon 

så gärna ville att hon skulle få ett föl. Hon 

lät Flippans ägg bli befruktat i ett provrör. 

Sedan sattes häst- embryonet in i ett annat 

sto, som kom att bära fölet till födseln. 

Många, bland annat jag, anser att det inte 

var rätt att göra så mot flippan, hon är en 

ganska gammal häst och kunde väl få njuta 

av ett föl. Idag mår både sto och föl bra. 

Förmodligen överdriver vi allt, djuren bryr 

sig nog inte, så länge de inte far illa. 

Kanske kan vi lära efter djuren, att inte 

analysera ner allt till minsta detalj. Att ta 

det som det kommer. Att ta tekniken som 

den kommer. Att ta människans nya påhitt 

som de kommer. 

Källor: 

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2 

66116.ab : Christoffer Bjäreborn, 

publicerad 2005-02-17. 

http://www.liger.org/ senast uppdaterat: 5 

mars 2008. dagen då jag besökte hemsidan 

:080526 

http://student.jmg.gu.se/veta/busenkelt/doll 

y.html 080518- dagen då jag besökte 

hemsidan. 

Av Erika Lundberg, Nv1c 

n r 1/2008 - (27/5) 

13


14 

GenModifierade Organismer – vetenskap eller politik? 

Tomater som aldrig mjuknar, läkemedel framtagna från cancertumörer, snövita getingar och 

rosa blåsippor kan låta någorlunda galet, likväl fantastiskt. Men med gentekniken har dörrarna 

till dessa framsteg och förbättringar, eller galenskaper, öppnats. 

edan hundratals år tillbaka har jordbrukare 

tillämpat avel och växtförädling 

på sina bondgårdar för att få bättre djur 

och större avkastning. Avel är ett system 

för att para ihop utmärkta djur för att få avkomma 

med eftertraktade egenskaper, så som färg, storlek 

och längd. Växtförädling är växtvärldens motsvarighet 

till avel. Att påverka naturen och det naturliga 

urvalet är alltså inte något nytt för människan. 

Nötkreatur, kossor och tjurar, har till exempel avlats 

fram från uroxen, som i sin tur nu är helt utdöd. 

Att förändra det oföränderliga 

GMO är en förkortning som står för genetiskt modifierad 

organismer. Det kan till exempel vara en 

gröda eller en mikroorganism som, via biotekniska 

metoder, fått sin arvsmassa förändrad. Arvsmassan 

innehåller gener. De kan beskrivas som ”ritningarna” 

för de ämnen som i sin tur kallas för livets 

viktigaste byggstenar, nämligen proteinerna. Det är 

proteinerna som är själva maskineriet bakom allt 

liv. Om gener motsvarar husritningarna, är proteinerna 

det färdiga huset. Genom att ändra, eller ersätta 

generna, kan man modifiera proteinernas 

struktur och sålunda ändra på deras funktioner. 

Naturens gränser 

Med traditionell avel och växtförädling har man 

aldrig kunnat avgöra vilka egenskaper som blivande 

generationer kommer att ärva. Detta beror på att 

en organisms genuppsättning bestäms av slumpen, 

vid naturlig befruktning. Det har alltså inte gått att 

isolera en specifik gen och garantera att just den 

ska överföras. Det finns t.ex. en risk för två stora 

och friska kossor att föda en svag och sjuk kalv. 

Det kan därför ske flera misslyckade försök av traditionell 

avel innan man får ett lyckat utfall, där de 

egenskaper som man vill kombinera, har överförts. 

Genmodifiering för med sig en avgörande ny funktion 

som traditionell avel och växtförädling saknar, 

nämligen att kunna välja särskilda gener och garantera 

att de överförs vid befruktning. Med genmodifiering 

menas att enskilda gener som innehåller 

kända egenskaper, kan isoleras och föras över 

till en annan organisms arvsmassa. Till exempel går 

det att ta en cell från en stor vit blomma och stoppa 

in en gen från en liten röd gröda som innehåller 

information om hur cellen kan tillverka röd färg. 

När denna modifierade cell sedan delar på sig till 

ett större antal celler, kommer genen finnas inom 

varenda cell i den nya växten. Orsaken är att alla 

celler i växten har samma genetiska uppsättning 

som den första modifierade cellen. De är alltså kopior 

av modercellen. När den modifierade cellen 

utvecklas, kommer alla framtida celler bära på 

samma nya egenskaper. Just i den stora blommans 

fall innebär det att alla celler i den nya blomman 

kommer att kunna producera det röda färgämnet. 

Detta är alltså grundtanken bakom GMO: Att kunna 

isolera och föra in gener med önskade egenskaper där 

det annars är mycket svårt eller omöjligt. 

Användningsområden 

1978 gjorde ett företag vid namn Genentech stora 

framgångar inom genmodifiering. De hade lyckats 

modifiera en bakterie för medicinska syften. Man 

överförde en gen som fick bakterien att producera 

det mänskliga proteinet insulin i stor kvantitet. 

Bakterien placerades i en miljö med mycket näring 

och syre. Då kunde den fortsätta föröka sig samtidigt 

som den producerade hormonet. Insulin blev i 

sin tur det första godkända läkemedel någonsin, 

som producerats från en genetiskt modifierad organism. 

För dåtidens diabetiker runt om i världen 

innebar det betydande ekonomiska besparingar och 

att fler människor fick tillgång till den livsviktiga 

medicinen. I dagsläget fyller genmodifierade organismer 

en stor andel av världens läkemedelsproduktion. 

De biotekniska framgångarna har dessutom haft ett 

starkt inflytande över matproduktionen i världen. 

Jordbruksindustrin har fått grödor med större näringsinnehåll, 

minskad mottaglighet för sjukdomar, 

samt större resistans mot kyla och bekämpningsmedel. 

Enbart i USA uppskattas det att över 75 % 

av all färdigmat innehåller minst en genmodifierad 

ingrediens. (FDA 2003) 

Möjligheter för med sig risker 

Utvecklingen av GMO har varit mycket livligt. 

Intensiva debatter, protester och ord som bojkott 

förekommer ofta när genmodifiering diskuteras. 

Gentekniken må kunna skapa oerhört många nya

GenModifierade Organismer – vetenskap eller politik? 

möjligheter, men med dessa möjligheter följer också 

lika många risker. Just hos jordbruken skapar de 

genmodifierade växterna en risk för s.k. ”superogräs”. 

Det är ogräs som tagit åt sig gener från genmodifierade 

växter och i sin tur blivit resistenta mot 

pesticider, vilket leder till att de blir mycket svåra 

att bekämpa. Att GM-odlingar har blivit populärt 

bland jordbrukare innebär också ett stort hot mot 

den biologiska mångfalden. Detta påstående bygger 

på risken att alla de många olika variationerna av 

grödor, så småningom kommer att ersättas med en 

enda eftertraktad genmodifierad version. Denna 

utveckling kan i framtiden bli förödande för jordbrukare 

och människor, eftersom kombinerade gener 

från olika organismer, öppnar dörrar för nya 

okända sorters sjukdomar och kan få dem att löpa 

amok. Om alla skulle odla samma genmodifierade 

växt, skapas det en risk för en enda sjukdom att kontaminera 

och förstöra alla odlingar i hela världen av en viss 

gröda. 

Är det rätt att patentera levande organismer? 

Illustration: Clay Bennett 

Äger någon våra gener? 

Den hastiga tillväxten inom bioteknik har också fått 

många företag och forskare att ansöka om patent på 

gener, just för kommersiella syften. Celler från en 

mänsklig mjälte och gener som ökar risken för 

cancer är två exempel av många som obegripligt 

nog patenterats under kategorin ”mänskliga uppfinningar”. 

Livet har fått en prislapp. Syftet med patentering 

har alltid varit att försäkra en uppfinnares 

rätt till del av vinsterna från sin uppfinning. Men 

nuförtiden ges patent till företag istället för individer. 

Det innebär att företag kan kräva höga priser 

för sina produkter eftersom konkurrensen tvingas 

till att vara låg. Frågan är om det verkligen är rätt 

att kalla levande varelser så som genetiskt modifierade 

möss för en mänsklig uppfinning. Många 

patent för vanliga grödor så som majs och soja har 

dessvärre redan godkänts. Det förekommer också 

att forskare åker till u-länder, s.k. ’genetiska guld- 

n r 1/2008 - (27/5) 

gruvor’, för att patentera gener på inhemska växter, 

vilket kan leda till att invånarna i ett land plötsligt 

måste betala avgifter för användning av produkter 

som tillverkats ifrån växter och kunskap som de 

känt till sedan urminnes tid. 

Framtiden 

På den politiska fronten är bioteknikens framtid är 

minst sagt osäker. Motståndet mot GMO är fortfarande 

oerhörd, framförallt inom Europa. En opinionsundersökning 

utfört av den Europeiska kommissionen 

år 2001 visade att 70.9% av européerna 

helt enkelt inte vill ha något som helst att göra med 

genmodifierad mat. Under de senaste nio åren har 

endast en enda genmodifierad gröda godkänts för 

användning inom EU. En potatis som endast får 

användas för tillverkning av stärkelse. 

Men från ett annat perspektiv kan genmodifierade 

organismer faktiskt vara nödvändiga för framtiden. 

I dagsläget finns det ca sju miljarder människor i 

världen. Denna siffra växer ständigt med ca 70 – 90 

miljoner människor per år, men å andra sidan ökar 

inte mängden landmassa. För vanliga jordbrukare 

finns det fortfarande lika mycket, eller till och med 

mindre mark än förut. Genmodifierade grödor går 

att odla där det annars är omöjligt i vanliga fall. 

Därför kommer genmodifierade organismer vara 

viktiga för framtidens livsmedelstillförsel. 

Genmodifierade organismer kan mycket väl vara 

den eftertraktade lösningen på svält och undernäring 

runtom i världen, dock återstår det fortfarande 

att hitta lösningar på många etik- och säkerhetsrelaterade 

frågor. Men att ca 16 000 barn dör varje 

dag på grund av svält leder till slutsatsen att 

GMO är både en politisk och vetenskaplig fråga 

som vi inte har råd att ignorera. Genmodifierade 

organismer kommer sannolikt spela en ytterst 

stor roll i framtiden. 

Navid Soltani 

navid@navids.com 

Källförteckning 

BBC News. den 20 04 1999. http://news.bbc.co.uk/1/hi/sci/tech/323383.stm (använd den 29 

04 2008). 

Bren, Linda. U.S Food and Drug Administration (FDA). den 19 11 2003. 

http://www.fda.gov/fdac/features/2003/603_food.html (använd den 04 05 2008). 

Brändén Henrik, Nyberg Robert och Röhl Annika. Genteknik, kloning och stamceller. 

Stockholm: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 2002, 2002. 

EuropaBio. den 07 01 2008. http://www.europabio.org/bi_index.htm (använd den 27 04 

2008). 

Whitman, Deborah B. 04 2000. http://www.csa.com/discoveryguides/gmfood/overview.php 

(använd den 25 04 2008). 

15


16 

Sjukdomar orsakade av 

arvsmassan 

Av: Michael Ahlberg, NV1C, THG 

Bland alla kända sjukdomar i världen, så 

finns det en del sjukdomar som inte smittar 

utan orsakas av felaktigheter i arvsmassan, 

t.ex. Parkinsons sjukdom som angriper 

nervsystemet och som är hos vissa familjer en 

genetisk sjukdom. Eller Downs syndrom som 

är en sjukdom som uppkommer ifall patientens 

celler i kroppen har tre kopior kromosomgrupper 

istället för två. 

Parkinsons sjukdom 

En genetisk funktionsbrist eller avvikelse i 

arvsmassan i kromosomerna i cellerna, medför 

olika egenskaper när det handlar om genetiska 

sjukdomar, bland annat Parkinson som 

angriper nervsystemet och ger patienten 

rörelse och funktionshinder. Vid Parkinsons 

sjukdom (efter James Parkinson som 1817 

beskrev denna neurologiska sjukdom) förstörs 

en del av hjärnan som kallas för substantia 

nigra som kontrollerar rörelse och balanssinnet 

i kroppen. Första symptomen på att en patient 

har fått sjukdomen Parkinson är ofta att en lem 

börjar skaka eller darra okontrollerat och det 

sker när kroppen vilar. Vanligtvis så börjar 

darrandet i en del av kroppen och för det mesta 

i en av händerna. Skakningarna kan också 

förekomma i armarna, benen, fötterna och 

ansiktet. Symptomen vid Parkinsons sjukdom 

utvecklas när nervceller i substantia nigra dör 

eller försvagas. Normalt producerar cellerna 

en kemisk substans som kallas för Dopamin, 

och Dopamin är en s.k. signalsubstans mellan 

nerver i hjärnan, speciellt i de delar som 

skickar signaler för att kunna producera mjuka 

rörelser i kroppen. Ifall cellerna i substantia 

nigra dör eller försvagas så försämras 

kommunikationen i dessa delar av hjärnan så 

att vissa typer av rörelser s.k. bakgrundsmotorik, 

d.v.s. en typ av rörelse som vi gör 

utan att tänka, fungerar sämre. Över 4 miljoner 

människor i hela världen har Parkinsons 

sjukdom och ca 100 000 insjuknar per år. 

Symptomen kan orsakas av en genetisk 

rubbning via arvsmassan i generna 

LRRK2,PARK2, PARK7, PINK1 och SNCA. 

Det skall tilläggas att långt ifrån alla drabbade 

är bärare av dessa gener. De flesta av dem som 

insjuknar i lite högre ålder klassificeras som 

sporadiska, vilket betyder att symptomen kan 

inträffa utan att någon i familjen har haft 

sjukdomen eller anlagen förut. Dagens läkare 

har svårt att avgöra ifall en enskild patient med 

Parkinson har en ärftlig variant av sjukdomen 

eftersom genetiska tester av dessa patienter 

sällan utförs. Sjukdomen kallas sporadisk när 

den inträffar utan att någon i familjen har haft 

den vilket är det vanliga. 

Bilden är en data animerad bild som kommer 

från hemsidan 

http://nanopedia.case.edu/NWPage.php?page 

=dna 

Downs syndrom 

Downs syndrom är en sjukdom orsakad av 

felaktighet i arvsmassan s.k. kromosomrubbning 

och uppkommer vid en mutation i 

cellerna som medför att det blir 3 kopior 

kromosompar i varje cell istället för 2 (trisomi 

i kromosom 21). Det förändrade kromosom- 

materialet orsakar en störning i utvecklingen, 

vilket gör att man får ett annan slags 

karaktärisk gestalt annars känd som Downs 

syndrom. Felaktigheten i arvsmassan 

framkommer oftare om modern har relativt 

hög ålder vid graviditeten. Downs syndrom är 

inte ärftligt men kromosom förändringen kan 

ske slumpvis under samlaget som ex. ifall en 

ägg cell eller spermiecell då de förenas bildar

ett foster med felaktighet i arvsmassan. Ifall 

samlaget ger upphov till att ett barn föds så 

kommer barnet ha en extra kromosom par och 

kommer därmed att leva med Downs 

syndrom. Människor som har Downs syndrom 

har en större risk att få hjärtfel, matsmältnings 

problem som t.ex. glutenintolerans, hörsel 

problem, och cancer i blodet (leukemi). Även 

några människor med Downs syndrom får 

förminskad verksamhet i sköldkörteln. 

Sköldkörteln är ett fjärilsformat organ som 

sitter i nedre delen av halsens framsida och 

som producerar tillväxthormon. 

Downs syndrom ger även en ökad risk att få 

Alzheimer sjukdom, en degenerativ sjukdom i 

hjärnan som orsakar minnesförlust, stör ens 

omdöme och efter hand förstör ytterligare 

hjärnfunktioner. Alzheimers sjukdom bryter 

inte ut så tidigt i ens liv. Man brukar drabbas 

av första symptomen när man är runt om 30 år. 

Man kan drabbas av Alzheimers sjukdom utan 

att ha Downs syndrom fast det är vanligare då 

i högre åldrar. Downs syndrom är inte en 

sjukdom som man ser dagligen. Av tusen barn 

så föds bara ett av dem med sjukdomen. 

E-mail: Michael.ahlberg@hotmail.com 

Faktaruta: 

Generna som t.ex. PARK7 är inte en 

förkortning eller ett märke utan det är så 

generna har namngivits. 

Syndrom: är en sammanslagning av olika 

symptom. 

Symptom: Är en sjukdomsyttring 

Källor: 

http://ghr.nlm.nih.gov/condition=downsyndr 

ome 

(Senast uppdaterad Den 25 maj år 2008) 

http://ghr.nlm.nih.gov/condition=parkinsondi 

sease 

(Senast uppdaterad Den 25 maj år 2008) 

http://nanopedia.case.edu/NWPage.php?page 

=dna 

n r 1/2008 - (27/5) 

17


18 

Graviditet - nästa steg för 

männen? 

Framtidens familjer kommer kanske att 

se lite annorlunda ut än vad de gör idag. 

Familjeuppsättningen mamma, pappa, 

barn är inte självklar. 

Forskarna har nämligen kommit på ett sätt 

som kan göra en man gravid. Men det är en 

ganska farlig procedur. 

I det första stadiet injiceras ett antal 

kvinnliga hormoner som gör den manliga 

kroppen tillgänglig för havandeskapet. 

Vid steg två så inplanterar man in ett 

embryo och en moderkaka in i buken, 

precis under eller in i bukhinnan. 

När inplanteringen är klar slutar mannen 

äta hormonerna därför att fostret tar över 

själv. Embryot avsöndrar tillräckligt med 

hormoner för att klara den egna tillväxten 

och utvecklingen. 

Sedan ligger fosteret i magen och växer 

som den skulle ha gjort i en ”kvinnlig 

mage”. 

I det sista stadiet föds barnet via 

kejsarsnitt. Man tar även bort moderkakan, 

och det är den stora faran. Det kan vara 

riskfyllt för att den bildat nära anslutningar 

med omgivande organ och det kan orsaka 

rikliga blödningar. 

Inplanteringen gör att vissa organ ändrar 

sig för att få plats, till exempel tarmarna. 

Det finns en man i USA som håller på att 

gå igenom den här proceduren och han 

heter Mr. Lee Mingwei. 

Den här tekniken skulle kunna göra att 

homosexuella par får möjlighet att skaffa 

egna barn. Det skulle också kunna vara ett 

alternativ för kvinnor som inte vill bli 

gravida men ändå vill ha barn och för 

ensamstående killar som vill ha barn. 

Ensamstående kvinnor kan ju få barn med 

donerad sperma, så varför inte killarna 

också? 

Det finns säkert människor som tycker att 

de här är fel. Att man skulle gå mot den 

mänskliga naturen, eftersom det alltid har 

varit kvinnorna som fött barnen och inte 

männen. 

Men varför skulle inte männen få uppleva 

glädjen och helvetet som kvinnorna får 

under graviditeten om det nu är möjligt 

och några vill? 

Den gravida Thomas Beatie. 

Världens första gravida ”man” 

Thomas Beatie, 34, kan bli den första 

mannen att föda ett barn. Han föddes som 

en kvinna men har gjort ett könsbyte och är 

numera en man. Thomas Beatie opererade 

bort sina bröst och började ta 

testosteron så klitoris växte till en liten 

penis. Han valde att behålla sina kvinnliga 

inre organ som livmoder och äggstockar. 

Thomas är juridiskt sett en man och lever 

med sin hustru i USA. Hustrun kan inte 

få barn så de bestämde att Thomas skulle 

bli gravid med hjälp av donerad sperma. 

I en artikel i tidningen ” The Advocate” 

svarade han på frågan hur de känns att vara 

en gravid man så här : ” Otroligt. Trots att 

ett nytt liv växer inom mig, är jag stabil 

och säker i min roll som man. Jag ser det 

som om jag är min egen surrogatmamma, 

även om min könsidentitet som man är 

oförändrad.” 

Barnet är beräknat att komma till världen 

den 3 juli, 2008.

Källor: 

http://advocate.com/issue_story.asp?id=52 

664 

http://www.malepregnancy.com/science/ 

http://frkf.wordpress.com/2008/03/26/trans 

gender-thomas-beatie-pregnant-mangravid/ 

Av: Veronica Söderström NV1C 

n r 1/2008 - (27/5) 

19


20 

”DESIGNER BABIES” 

Inom en snar framtid kommer vi 

människor påbörja ett nytt kapitel 

i mänsklighetens historia. Med 

den snabba utvecklingen inom 

genteknik kan forskare idag hitta 

genetiska sjukdomar genom att 

undersöka embryot noggrant och 

förhindra att de ärvs till nästa 

generation. 

Om tekniken har utvecklats så 

mycket inom de senaste åren, 

vad väntar i framtiden? Kommer 

det vara möjligt att bokstavligen 

designa sitt framtida barn och 

vilka konsekvenser får det? 

Under årens lopp har kunskapen om den 

mänskliga kroppen utvecklats men idag är 

det första gången vi faktiskt kan bestämma 

över vår fortplantning. ”Designer Babies” 

är väldigt omdiskuterat i media idag. Ordet 

“designer baby” är ett uttryck som oftast 

används av media men inte av vetenskaps- 

smännen. Det är väldigt troligt att man, i 

framtiden, kommer att kunna välja attrak- 

tiva gener för att skapa ett snyggt barn. 

Däremot utförs inte detta idag. Med hjälp 

av flera nya tekniker kan man hitta genetis- 

ka sjukdomar och förhindra att de ärvs vi- 

dare till fostret. 

Den nya revolutionerande 

tekniken 

Enligt docenten Charles Hanson på 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i 

Göteborg, finns det en ny teknik som 

kallas för PGD (Preimplantatorisk genetisk 

diagnostik). Med denna teknik kan 

man undersöka embryon, analysera sva- 

ren och sedan plantera in det friska em- 

bryot i livmodern. Bär två människor på 

en genetisk sjukdom löper de stor risk att 

sjukdomen överförs till barnet, ibland 

räcker det med att en av parterna har den 

genen. Enligt Charles Hanson kan man 

med denna nya teknik hjälpa föräldrar att 

välja ut friska embryon. 

Hela processen går till så att man utför 

en provrörsbefruktning (IVF), alltså ett ägg 

befruktas med en spermie i ett laborato- 

rium. PGD görs under befruktningen. Det 

finns dock bara två lagliga tillvägagångs- 

sätt som idag får utföras på en människa. 

Det ena sättet är att man väljer ut det spe- 

rmier som ska befrukta ägget för att kunna 

bestämma könet på barnet och ha koll på 

fostrets egenskaper. Det andra sättet som 

utförs idag är att man analyserar embryot 

för att se om det finns genetiska sjukdo- 

mar. De embryon som är friska planteras in 

mammans livmoder. 

Med ny teknik kan man skapa barn som är friska trots att 

man bär på en genetisk sjukdom. 

Har science fiction blivit en del 

av vardagen? 

Ämnet är väldigt omdiskuterat trots att det 

praktiskt inte går att utföra idag. Idag kan 

man bara se om fostret bär på en genetisk 

sjukdom för att välja om man ska göra 

abort eller inte. Detta har ännu inte blivit 

ett stort problem men det kan komma till 

att bli en svårighet att lösa i framtiden. 

Studier visar att inom några år kommer det 

finnas möjligheter att ”leka” med sina 

gener. Forskning visar nämligen att 

föräldrar ska kunna önska sig ett embryo 

med speciella egenskaper och man kom- 

mer även att kunna ta bort gener som 

orsakar cancer, Alzheimers sjukdom och 

andra genetiska sjukdomar och istället föra

in nya gener. På så sätt kan föräldrarna 

önska sig något de själv inte kan bidra 

med. 

Detta har väckt stor debatt från många håll 

i samhället. Människor har börjat ifrågasät- 

ta om det verkligen är rätt att bestämma e- 

genskaperna på sitt barn och vad konsek- 

venserna kan komma att bli. 

Tas ett barns oskyldighet iväg om föräldrarna bestämmer 

sig för att i förväg bestämma vilka gener barnet ska ha? 

Mellan liv och död 

Som sagt, så anser väldigt många att det är 

mot människans etiska regler att skapa det 

barnet man vill ha. Det är väldigt enkelt att 

döma andra människor när man själv inte 

har varit i en sån situation, där man har ett 

svårt sjukt barn som har en stor chans att 

bli frisk med hjälp av en frisk bror/syster. 

Det som idag har utförts flera gånger är att 

man väljer ett friskt embryo genom PGD 

så att man får ett friskt barn. Många famil- 

jer önskar oftast det, för att hjälpa sitt and- 

ra barn, genom att det friska barnet donerar 

friskt blod och benmärg till sin syster/bror. 

Många människor är idag emot tanken att 

skapa ett förutbestämt barn för att kunna 

rädda sitt andra barn. Men om sanningen 

ska komma fram, hur hade du gjort? Man 

pratar mycket om barnets välbefinnande 

men om man gör detta för att barnet ska 

må bra och inte för att tillfredställa sina 

egna behov, är det fortfarande fel? Gen- 

tekniken har utvecklats så mycket att den 

kan förebygga sjukdomar så föräldrar och 

barn inte behöver gå igenom ett onödigt 

lidande. 

”… så länge jag får ett friskt 

barn så är jag lycklig..” 

Den största rädslan i samhället idag, är 

förmodligen att barnets människovärde 

kommer att avta. Den grundläggande 

nackdelen med utvecklad genteknik är att 

vi kommer sträva efter en s.k. perfektion. 

Vi människor har en tendens att gå för 

långt när vi väl har börjat upptäcka nya 

metoder. Dagens lagliga teknik borde vi 

acceptera och låta förbättra vårt samhälle. 

Men vi borde definitivt inte förändra oss 

själva. PGD metoden har många fördelar. 

Den minskar många föräldrars lidande och 

fler par som bär på genetiska sjukdomar 

kan skaffa friska barn. Men detta är en my- 

cket dyr metod och hur mycket av statens 

resurser ska man använda? Vi människor 

måste nog ta reda på vad lycka egentligen 

innebär. Är lycka om man har ett intelli- 

gent barn eller bara ett friskt barn? 

Vad hände med den gamla sanningen: ”så 

länge jag får ett friskt barn så är jag 

lycklig”? 

Människan har idag utvecklat många 

gamla teorier och upptäckt många nya 

metoder för att förebygga sjukdomar. Allt 

detta för att skapa gynnsammare förutsät- 

tningar för vår vardag. Men trots att vår 

kunskap växer inom vetenskapen får vi 

aldrig glömma att alla människor är lika 

mycket värda. Människovärdet minskar- 

eller ökar inte, vare sig vi byter ut våra 

gener eller inte. Alla människor är lika 

mycket värda oavsett kön, etnisk bakgrund, 

ålder eller hälsa! En människa kommer 

alltid förbli en människa med hjärta, blod 

och organ, hur långt tekniken än utvecklas! 

Av: Naden Nuraden 

Thorhildsplans gymnasium 

Källor: 

http://www.actionbioscience.org/biotech/agar.html 

Skriven av: Agar, Nicholas 


Sidan uppdaterades sist: Ingen information funnen 

n r 1/2008 - (27/5) 

21


22 

http://www.genteknik.nu/filer/pdf/Del_3_Skaffa_frisk 

a_barn.pdf 

Skriven av: Brändén, Henrik 



http://sahlgrenska.se/vgrtemplates/Page____27046.asp 

x 

Skriven av: Docent Hanson, Charles 

Sidan uppdateras sist: 2007-02-07 


http://www.bionetonline.org/svenska/Contnt/db_intro.htm 

Skriven av: åtta europeiska vetenskapscentrum, 

” At-Bristol”, ” La Cite des Sciences et de L'Industrie”, ” 

Experimentarium”, ” Heureka”, ” ECSITE”, ” Museu de 

Ciencia da Universidade de Lisboa”, ” The Science 

Museum”, ” Progetto Science Center” 



Bildkällor : 

Bild 1: 

http://wwwimage.cbsnews.com/images/2004/11/17/imag 

e656329x.jpg 

Bild 2: http://www.annathurfjell.se/images/hi-techcar/bebis1.jpg

Är genetiken 

människornas 

räddning? 

Kommer vi människor klara av att 

överleva i en värld utsatt för en global 

uppvärmning, eller kommer våra 

framtida forskare hitta lösningen som 

räddar människans liv genom att göra 

det möjligt för oss att anpassa oss i de 

kommande klimaten? Är tiden ute för 

människorna än eller kan vi fortfarande 

ha hopp för de kommande 

generationerna? Forskare tror att 

genetiken kan vara ett steg framåt mot 

lösningen. 

Människans undergång? 

Forskare varnar redan för en katastrofal 

klimatförändring, som tros få dödsbringande 

konsekvenser om vi inte börjar 

minska utsläppen av de fossila bränslena. 

Vi har redan utsatts för några av 

växthuseffektens många följder då vi fått 

bevittna enorma översvämningar, ett ökat 

antal orkaner, och otroliga värmeböljor i 

Europa som har släckt mängder av 

människoliv. Inte nog med det, så har det 

också lett till torka av jordbruksmarker och 

vattenkällor, vilket hotar välståndet för 

miljontals människor. Som sagt, så är det 

här endast början på följderna av 

klimatförändringarna, vilka bara kommer 

att bli värre och värre om vi inte gör 

någonting för att försöka stoppa en trolig 

undergång för människorna i framtiden. 

FN:s klimatpanel IPCC hävdar att det är 

för sent att undvika “katastrofal 

klimatförändring”. Men ändå så fortsätter 

de industrialiserade länderna med sina 

utsläpp och får forskare att bli allt oroligare 

för jordens och människornas framtid. 

Idag har forskare många olika idéer om 

lösningar som troligen ska kunna rädda 

människan från att utrotningshotas. En av 

dem är Genmanipulation (en mer 

avancerad metod av GMO), som 

experterna tror kommer att bli nästa stora 

tekniska genombrott, vilket kommer att 

ändra människans villkor på jorden. Man 

tror att det ska hjälpa människan med att 

bl.a. få slut på världssvälten, bota alla 

sjukdomar genom att lätt spruta in 

genmanipulerat DNA och också bli en 

möjlighet till en förbättrad miljö eftersom 

man kommer att kunna erbjuda bättre 

metoder för hantering av miljögifter. 

Redan idag kan olika grödor som t.ex. 

majs genmanipuleras så att de klarar sig i 

torra klimat och även innehålla viktiga 

mediciner, vaccin och tillskott. Man har 

också kunnat genmanipulera in en giftgen 

från en skorpion i majsen, så att insekter 

ska hålla sig borta och låta dem växa i fred. 

Det här är en stor fördel för människorna 

både när det gäller utveckling inom 

skörden och vården, vilket resulterar i att 

vi långsiktigt får en mycket bättre hälsa, 

och alltså har en mycket större möjlighet 

till att klara svåra omständigheter. 

Huvuddelen av genmanipulation sker 

just nu inom jordbruksområdet men med 

tiden kommer det också utvecklas så pass 

mycket att det kan utnyttjas för 

manipulering av både människor och djur. 

Hur fungerar det? 

Alla levande organismer har celler, vars 

kärnor innehåller kromosomer som i sin tur 

består av gener. I våra gener har vi vårt 

DNA som bestämmer hur vi ser ut och 

vilka egenskaper vi besitter, alltså det som 

gör oss till vad vi är. DNA i våra gener har 

ett språk gemensamt för alla jordens olika 

varelser, bestående av de fyra bokstäverna 

A, T, G, C vilka bestämmer om vi t.ex. ska 

n r 1/2008 - (27/5) 

23


24 

bli ett djur, en växt eller människa samt 

instruerar vår kropp till att tillverka 

nödvändiga proteiner, så att vi ska kunna 

överleva. Men genom att ändra på våra 

gener så kan man förändra våra egenskaper 

till det vi önskar. Alltså genomförs ett 

ingrepp i arvsmassan hos en organism där 

man överför genetiskt material från en art 

till en annan, tills en ny tidigare omöjlig 

egenskap uppstår. Med hjälp av denna nya 

teknik ska man kunna överskrida gränsen 

för naturens lagar. Det du idag ser i science 

fiction filmer ska i framtiden bli en del av 

vår vardag. Forskare menar att det inte är 

omöjligt att manipulera människan så att 

hon t.ex. överlever i ett varmare eller 

kallare klimat. Alltså är det inte helt 

omöjligt för människorna att överleva en 

s.k. klimatförändring. Med framtidens 

genetik så ska växthuseffekten inte vara 

vårt största problem när det gäller att 

överleva. 

Inga växter, inget syre… 

Utan växter och djur skulle människan 

aldrig klara av att överleva, eftersom de är 

en stor del av våra livsviktiga beroenden. 

Och var inte orolig, forskarna har inte 

glömt bort dem när det gäller framtiden! 

Djur och växter kommer alltid att behövas 

på jorden, men när det gäller 

genmanipulation är det mycket lättare att 

manipulera nya egenskaper åt växter än till 

djur och människor. Som tidigare nämnt så 

är genmanipulationen just nu störst inom 

jordbruksområdet, alltså så är frågan när 

det gäller brist på mat ett steg närmare sin 

lösning. 

När traditionell korsningsteknik inte 

längre är tillräckligt för att växten ska få en 

ny egenskap, då tar man till 

genmanipulation, vilket är att överskrida 

våra naturliga gränser. 

När det gäller genmanipulation av bara 

växter så är det en lång process man måste 

gå igenom. Enskilda gener ur arvsmassan 

från en organism isoleras, och överförs 

sedan till en mottagarcell. Den införda 

genen kommer därefter att finnas i alla 

växtens gener eftersom alla cellerna är 

genetiska kopior av den första mot- 

tagarcellen. Denna cell kommer nu 

utvecklas till en hel växt, och om allt blev 

lyckat så kommer det också att innebära att 

överföringen gav den ursprungliga växten 

en helt ny egenskap, t.ex. så är det inte 

omöjligt att korsa fiskgener med växter så 

att de ska klara av ett kallare klimat bättre. 

Ett kyligt klimat kommer också att bli ett 

av framtidens problem eftersom 

polarisarna har börjat smälta pga. den 

ökande värmen på jorden. Alltså, så kan vi 

redan se att genmanipulation har mycket 

att ge oss inför framtiden om vi använder 

det på rätt sätt. Men är det etiskt rätt att 

ändra på naturens gener? 

Greenpeace märker ett majsfält med skyltar i protest mot 

genmanipulerad majs. 

Dagens människor är rädda för de GMO- 

produkter som säljs i affärerna. De tror att 

det är skadligt att äta mat som är 

genmanipulerad. Ett exempel på det är när 

regeringens experter ansåg att nermalda 

djurkadaver som djurfoder åt kor var helt 

säkert. Men de hade tyvärr fel och istället 

ledde det till att världen drabbades av en 

katastrof: galna kosjukan. 

Nu har vetenskapen utvecklats och 

forskare är fortfarande fast beslutna att det 

är helt ofarligt med GMOprodukter. Men 

självklart finns det alltid några negativa 

sidor. 

Eftersom den här tekniken fortfarande är 

ny så har forskarna ännu inte kommit så 

långt i dess utveckling. Man är inte helt

säker på alla bieffekter som kan orsakas av 

genmanipulation. Det man är säker på nu, 

är att genmanipulerade växter och grödor 

kan påverka det ekologiska systemet 

negativt t.ex. genom att konkurrera ut 

andra sädesslag. Som sagt är det pga. att 

man inte exakt kan räkna ut den 

genmanipulerade grödans konsekvenser än. 

Det finns även en stor risk till att det 

skapas nya sjukdomar och epidemier pga. 

genmanipulation. Ett bra exempel på det 

kan vara orsaken till början av AIDS, då 

man tror att sjukdomen spreds sig under en 

militär forskning, då ett vaccin mot Hepatit 

provades på homosexuella män i USA blev 

infekterat av det genmanipulerade viruset 

HIV. 

Men forskningen går framåt i snabb takt, 

en dag ska man kunna utföra 

genmanipulation och vara helt säker på att 

man inte tar alltför stora risker. När det 

gäller frågan om att det någon dag kommer 

att vara möjligt att genmanipulera 

människor på ett säkert sätt, så tror 

forskare att det kommer att bli fullt möjligt 

med framtidens vetenskap. Alltså är det 

några år kvar innan man är kapabel till och 

vågar utföra något sådant experiment på en 

människa. Och självklart är inte 

genmanipulation det första valet man tar 

till när det gäller lösningen på 

klimatförändringen, men om inget annat 

hjälper så kanske det blir vår sista utväg. 

Av: Sara Hassan Nv1c 

KÄLLOR: 

The ESPERE Association, Aktuellt om 

klimat: The day after tomorrow Senast 

uppdaterad 14.06.2004 

http://www.atmosphere.mpg.de/enid/Bakgr 

und/Foervaentningar_infoer_framtiden_2r 

k.html 

Zetterstrand, Mattias Bioteknikcentrum – 

frågor och svar om GMO 

http://abe.dynamicweb.dk/Default.asp?ID= 

246 

Wosk, Bertil (1997) Genmanipulation. 

Debattartikel i 2000-talets Vetenskap Nr. 3 

http://www.2000taletsvetenskap.nu/tidning 

/97nr3/97-3art9.htm 

n r 1/2008 - (27/5) 

25


26 

”Vad är Huntingtons 

sjukdom egentligen?” 

Det flesta vet inte riktigt 

vad ”Huntingtons sjukdom” 

betyder? Huntingtons 

sjukdom är en ärftlig 

neurologisk sjukdom. En 

gen i kroppen har genom 

gått en särskild mutation, 

styrt till att en sekvens i 

den upprepats för många 

gånger. Det finns mycket 

forskning om varför en gen 

gör som den gör, och hur 

man kan blockera den. 

I Västeuropa beräknas att frekvensen till 

cirka 5-10 personer per 100,000 invånare 

som tillhör riskgruppen. Denna sjukdom 

åstadkoms av en förändring av ett 

arvsanlag (gen) som är placerat utsträckt 

på den korta armen av kromosom 4. Visa 

känner inte till denna sjukdom hur den 

orsakas och hur farlig den är. 

Kännetecknen inträder först vid 40-50 års 

ålder och genen skadas under de 

nästkommande 10-20 åren. 

Många genetiska avvikelser förorsakas av 

mutationer i en gen. Forskarna studerar 

Huntingtons sjukdom som yttrar sig genom 

förändringarna i hjärnan. Man anser att 

Huntingtons sjukdom är dominant nedärvd 

och att kusingifte påverkar frekvensen av 

sjukdomen i befolkningen. I de flesta 

samhällen ser man att kusingiften påverkar 

den ärftliga sjukdomen när kusiner gifter 

sig med varandra. Då kan det orsaka av 

Huntingtons sjukdom. Av Huntingtons 

sjukdom blir man inte smittad. Om pappan 

eller mamman har det så finns det stor risk 

att 50 % av deras foster får det när de blir 

stor. Mycket forskningar görs faktiskt för 

att kunna göra att alla människor som bär 

Huntingtons sjukdom blir helt friska. 

Det finns en likhet mellan Huntington 

sjukdom och Korea. Båda är en ärftliga 

motoriska nervsjukdom. Oftast orsakade av 

en mutation i Huntingtons gen (HD) som 

gör att nervceller i hjärnan dör. 

Idag säger man att det inte finns någon 

effektiv behandling av sjukdomen. 

Huntingtons sjukdom är en oroväckande 

sjukdom. De som bär sjukdomen tänker 

mycket för sina foster om de skall ärva 

sjukdomen eller inte? Jag tror att man 

hellre vill dö än att bära sjukdomen, och 

behöva tänka hela tiden efter denna dag 

kanske jag kommer att dö? Därför ser livet 

annorlunda för dem som bär på 

Huntingtons sjukdom. 

Forskarna anser att alla patienter som har 

sjukdomen därtill flera av dem som bär 

HD-genen får ryckiga armrörelser. 

Forskarna drar idag därför slutsatsen att 

ryckigheten beror 

på felaktig feedback från armmuskler till 

hjärnan. 

Ett exempel på Huntingtons sjukdom är en 

tvåbarns mamma som levde med 

sjukdomen i 17 år och sedan dog. Om man 

bär på Huntingtons sjukdom då orkar 

kroppen inte längre. Barnen som oroar sig 

mycket vill ofta testa om de bär på den 

ärftliga Huntingtons sjukdom eller inte? 

Det är att de som vill försöka hitta 

lösningen för att få bort sjukdomen. 

Forskare vid Lunds universitet får 350 000 

euro av High Q Foundation i USA. För att 

i två år de har studerat de yttringar vid 

Huntingtons sjukdom, som inte är 

motoriska. Det är om man har någon i 

familjen som bär på Huntingtons sjukdom, 

sen man blir oroad. Det finns mycket 

privat forskning om varför en gen gör som 

den gör, och att hur man kan blockera den. 

Folket naturligtvis vill ha svar på alla sina 

frågor och de ställs till forskarna.

När och hur kan vi få slut för denna så 

kallade ”mardröm” Huntingtons sjukdom? 

Många önskar att de ska kunna komma på 

en medicin för att få bort Huntingtons 

sjukdom. 

Det är att om ena föräldern har 

sjukdomen så finns det stor risk att 

söner som döttrar att dem ärver 50 

procent. Men om de barn som inte har 

ärvt det skadad genen som orsakar 

sjukdomen får inte sjukdomen och 100 

% att de inte före den vidare. 

Huntingtons sjukdom kan den förälder 

för den så kallad skadad genen vidare 

till barnet. Vid könsceller har områden 

med CAG-repetitioner böjelse att det 

kan ändra storlek så att 

upprepningarna då blir fler när den 

skadade genen finns hos fadern. 

(bilden) visar hur en sjuk anlagsbärare 

ser ut och hur frisk, ej anlagsbärare 

kan se ut. Det är att barnen som har tjockt 

svart linje bär på sjukdomen, de som är 

med ljus gråt linje är frisk. 

Källor: 

Källa: Finlands Parkinson-förbund, BV 

(2004) 

www.parkinson.fi/huntingtonsjuk.html 

www.popularhistoria.se 

www.ltz.se 

uppdaterad: 21 april 2008 

www.socialstyrelsen.se 

Ett arbete av: 

Laheeb Rashid 

NV1C 

26-maj-08 

n r 1/2008 - (27/5) 

27


28 

Klonat kött, snart i din mataffär. 

Genom kloning kan vi framställa fler av de friskaste, saftigaste och 

mumsigaste djuren. Dessutom massproducera dem så att alla får ta del 

av det bästa köttet någonsin! USA har redan sagt ”ja” till försäljning av 

klonat kött och EU följer efter. Men allt är långt ifrån frid och fröjd. Etiken, 

den bristande forskningen och hälsoriskerna oroar. 

Vi kan få mer mjölk, bättre kött och 

friska kossor som på kortast tid omvandlar 

djurfoder till kött och mjölk. Listan på 

fördelarna med kloning av slaktdjur kan 

göras lång. De amerikanska och europeiska 

livsmedelsmyndigheterna har ur 

folkhälsoperspektiv inte funnit några 

anledningar att förbjuda ”klonat” 

livsmedel. Inom några år har vi ”klonat 

kött” på köttavdelningen i mataffären. Det 

är inte kött direkt från det klonade djuret, 

utan kött från dess avkommor, det vill säga 

djurets barn. Klonerna i sig är väldigt 

dyrbara och kommer därför användas som 

avelsdjur. 

Kloningen är en komplicerad och dyr 

process. Kloning innebär att kopiera en 

individ där själva klonen blir en tvilling till 

originalet fast född senare. Kloningen sker 

genom att: Celler med arvsanlag(1), DNA, 

tas från originalkon. Samtidigt som (2) Ett 

ägg plockas ut från surrogatmamman och 

befruktas. (3) Ägget töms på 

surrogatmammans arvsanlag och ersätts 

med arvsanlag från originalkon. Därefter 

(4) sätts det befruktade ägget med 

originalkons arvsmassa in i 

surrogatmamman, som sedan (5) föder 

kalven som kommer att bli en exakt kopia 

av originalkon. 

Men kritikerna protesterar med 

argument på etiska samt biologiska 

grunder. De påpekar att det vetenskapliga 

underlaget för att klonat livsmedel ska vara 

ofarligt för människan är otillräckligt. En 

vetenskaplig studie avslöjar ett omfattande 

problem. Av 3 374 klonade embryon blev 

317 levande kalvar. Bara 217 överlever 

efter fem månader. Av de överlevande 

hade 37 procent en missbildning som 

resulterade i plötslig död, 19 procent hade 

fel på lungorna och 21 procent hade för 

korta hälsenor. Livsmedelsverket i USA 

har även gått ut med att djur med 

missbildningar som är ofarliga för 

människan att konsumera ska vara en del 

av livsmedelsutbudet. 

Grafiskkälla: SvD

Då gäller det bara missbildningar som man 

känner till, det vill säga inte de dolda 

missbildningarna som kan ge förändrade 

proteiner. Dessa proteiner kan bidra till 

ändrad fett- och näringsbalans i 

livsmedlen, och effekten av det vet vi 

väldigt lite om. 

Biologiska aspekter oroar kritikerna då 

naturens säkerhetssystem ”mångfald” kan 

rubbas. Har man flera individer av samma 

art är chansen större att arten överlever 

epidemier om individerna har gener med 

olika typer av immunsystem. Så om vi i 

framtiden har klonat fram större delen av 

jordens kossor, kommer kossorna vara nära 

besläktade och om ett virus just livsfarligt 

för denna släkt kossor slår till, kan 

följderna bli katastrofala. 

Men de hårdaste motargumenten är de 

etiska. Ska man verkligen lägga sig i 

naturens livscykel, bara för att man kan 

det? Trots all forskning, är det någon som 

har forskat om djurets psyke och 

välmående? Med vetskap att 

missbildningar är vanligare bland kloner, 

var går gränsen till djurplågeri då? 

Anledningen till att införa kloning enligt 

media är att de ”bästa” djuren ska klonas 

för avelns skull, som sedan ska ge de bästa 

avkommorna som resulterar i bästa möjliga 

livsmedel. Verkligheten är allt annat än så. 

Det hela handlar om makten över maten, 

att enbart några få bolag ska få patent på 

sina kloners gener. Därefter är det omöjligt 

för uppfödare att para sina djur med djur 

som har den patenterade genen. Om dem 

nu paras med varandra, blir uppfödaren 

tvungen att betala en avgift för avkomman, 

i värsta fall lämna ifrån sig djuret, därför 

att företaget har patent på genen som 

avkomman fick av sina föräldrar. 

Ett företag i USA vid namn Monsanto har 

patenterat ett frö som innehåller en viss 

gen. Flera bönder har drabbats av att deras 

grödor råkat korsbefruktas med det 

patenterade fröet, med hjälp av 

okontrollerbart pollen. Korsbefruktningen 

anses som patentintrång och bönderna är 

tvungna att betala avgift eller lämna ifrån 

sig grödorna. Samma sak kan och kommer 

förmodligen att hända med klonat 

livsmedel, det vill säga om vi nu kommer 

acceptera klonat livsmedel. 

Till Sverige kommer handel med klonmat 

att dröja. Det anser Sveriges 

jordbruksminister Eskil Erlandsson. Han 

menar att med den lilla forskningen kring 

klonmat, är det säkrare att mata folk med 

naturligt framställt mat. 

”Med den kunskap vi har i dag och den etik 

som svenska folket har säger vi nej”, säger 

Eskil Erlandsson till Rapport 

Men kan ett ”nej” från Sverige hindra 

klonmaten att hamna i svenska butiker? 

Det anser inte Miljöpartiets EUparlamentariker 

Carl Schlüter. 

”Inte om andra länder säger ja. Men man 

kan hävda att ett införande strider mot 

allmän ordning och moral och pröva 

frågan i domstol”, säger Schlüter. 

Carlos Junior Lopez Vydrin 

calop002@hotmail.com 

”Kul att veta att man äter klonat kött från ett 

missbildat djur?” 

n r 1/2008 - (27/5) 

29


30 

Källor 

Webbkälla: ”Klonat kött snart i butiker” 

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=743408 

Utgivare: Bojs, Karin 

Tillgänglig: 19 Maj, 2008 

Webbkälla: ”Den klonade maten ligger snart på tallriken” 

http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_227377.svd 

Utgivare: Ennart, Henrik 


Webbkälla: ”Fritt fram för klonat kött” 

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_780493.svd 



Webbkälla: ”080119: Klonad mat inte farlig” 

http://www.expressen.se/ledare/1.1010878/080119-klonad-mat-intefarlig 

Utgivare: Expressen.se 


Webbkälla/bildkälla: ”EU:s etikkommission kritisk till rapport” 

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_783687.svd 



Filmkälla: ”The Future of Food” 

http://www.imdb.com/title/tt0427276/ 

Utgivare: Koons, Deborah 

Tillgänglig: Hyra I videobutiken 

Publicerad: 2008- 

02-15 


05-13 


01-16 


01-19 


01-17 

Release 

datum: 

2004

Från människa till klonad 

figur 

Kloning är en ny teknik som skickligt utvecklas. 

Under de senaste årtiondena har 

människan lärt sig göra olika saker med 

befruktade ägg och tidiga embryon. Idag 

kan man klona vuxna djur men inte människor. 

Kommer det i framtiden gå att klona 

vuxna människor också? Forskare försöker 

utveckla tekniken så att den blir bättre och 

hjälper oss i framtiden. 

Varför vill vi klona människor och djur? 

Behövs det verkligen? Det kan finnas flera 

skäl att vilja klona människor. För barnlösa 

par kan det vara ett sätt att skaffa egna 

barn. Barnen får inte bära både föräldrarnas 

anlag men i alla fall den enes 1 . 

Vissa klonar också djur för att t.ex. hindra 

att utrotningshotade djur försvinner. 

Kloning, genetisk teknik 

Kloning är att skapa flera individer med 

samma arvsanlag. Det är alltså att skapa 

genetiska kopior. Hos växter är kloning 

enkelt och vanligt men hos däggdjur är 

kloning däremot ovanligt. Kloning sker 

naturligt när enäggstvillingar föds. Forskare 

har under årtionden lärt sig mycket om 

hur man hanterar tidiga embryon och ägg. 

Det har gjort att de har kunnat utveckla 

två olika metoder för att kunna skapa 

klonade djur på konstgjord väg: klyva 

embryon och Dolly-kloning. 

http://www.to-life.se/dollykloning.jpg 

Dolly-kloning, metoden som används för att klona vuxna 

djur 

Den första metoden har använts i mer än 

20 år och det går ut på att man gör provrörsbefruktning, 

sedan klyver man det 

tidiga embryot i två delar. När det har 

gjorts förs delarna in i varsin fostermoder, 

och när barnen föds är de genetiskt identiska. 

Då har man alltså skapat ”konstgjorda” 

enäggstvillingar. Med hjälp av den 

andra metoden är det möjligt att skapa genetiska 

kopior av uppvuxna djur. Fåret 

Dolly var det första djuret som föddes efter 

en sådan kloning, år 1997 2 . En liten cell 

tas från ett djur som ska kopieras och slås 

ihop med en äggcell som har förlorat sin 

cellkärna. Då får man något som liknar ett 

litet befruktat ägg men med samma gener 

som det djuret som skulle kopieras 3 . 

http://images.google.se/imgres?imgurl=http://www.smedj 

an.com/img/diverse/nyteknik.jpg&imgrefurl= 

Så här går det till när man klonar djur 

Varför vill man klona vuxna 

djur? 

Forskare hoppas på att kloning ska få mest 

betydelse i kreatursaveln eftersom då kan 

man masskopiera t.ex. de djur som ger bäst 

kött och de kor som ger mest mjölk osv. 

Men det är osäkert om den här kloningstekniken 

kommer att bli billig. Om den inte 

blir billig så blir det inte lönsamt att klona 

djuren. Kloning gör också det mycket lättare 

för forskare att genmodifiera djur, t.ex. 

att minska mängden onyttig fett som finns i 

djurens kött. Det finns också några dåliga 

konsekvenser för genmodifiering. Forskarna 

har inte vetat var i arvsmassan den 

nya genen har hamnat, därför har de varit 

osäkra på om genen fungerar eller inte. 

Detta har inte heller gått att undersöka 

förrän det genmodifierade djuret fötts. 

Tack vare kloning kan forskarna nu 

undvika det här problemet 4 . 

n r 1/2008 - (27/5) 

31


32 

Varför klonar man inte 

människor? 

Under år 2002 kunde man läsa i 

tidningarna om professorer och läkare. De 

påstod att de skulle sätta upp kliniker för 

att hjälpa vuxna människor att klona sig, 

dvs. att framställa genetiska kopior av sig 

själva 5 . Alla seriösa forskare är ense om att 

det är vansinne att försöka klona 

människor redan idag, eftersom kloning 

ofta leder till missfall och missbildningar. 

Det är däremot möjligt att problemen som 

finns med kloningstekniken idag, kan 

övervinnas en dag 6 . 

Hur blir det i framtiden? 

Idag kan vi göra genetiska kopior av vuxna 

djur, men hur blir det i framtiden? 

Kommer vi att kunna klona vuxna djur? 

Kommer forskare kunna komma på nya 

tekniker som gör att vi kan klona oss själva 

i vuxen ålder, eller är det omöjligt? Är det 

verkligen nödvändigt att klona människor? 

Det finns många orsaker till att vi vill 

klona vuxna människor. Många människor 

har t.o.m. redan nu börjar frysa in delar av 

sig själva efter sin död, i USA, för att göra 

det möjligt att klona dem i framtiden. 

Barnlösa par vill skaffa barn, föräldrar som 

föder döende barn vill föda ett till barn 

som kan donera organ, men kan man 

verkligen skaffa ett barn i ”andra hand” för 

att det sjuka barnet ska klara sig? Hur 

kommer ”andra hands” barnet känna sig i 

framtiden? Den här frågan ställs i boken 

”Allt för min syster”, av Jodi Picoult 7 . 

Ännu har man inte kunnat klona 

människor, men drömmen för många 

ivriga forskare kan bli sann. Jag ställer mig 

därför tre viktiga frågor, som jag även 

tycker alla forskare borde ställa sig, innan 

de fattar något beslut om mänsklig kloning. 

Hur långt ska man gå för att nå den 

perfekta människan? Kommer det att sluta 

med att man, i framtiden kommer att gå 

hand i hand med sin dubbelgångare? Vad 

blir konsekvenserna? 

Referenser 26/4-08, 14/5-08: 

1. Bok: Brändén, Henrik. Genteknik, kloning och 

stamceller s. 108. Utgivare: Kungl. 

Ingenjörsvetenskapsakademien, 2002 

2. http://www.kloning.se/ (jag var inne 26/4-08) 


© Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 

2002 (jag var inne 26/4-08) 

4.http://forskning.se/temaninteraktivt/teman/klonin 

g/tiofragorsvar/tiofragorochsvar/varforvillmanklona 

vuxnadjur.5.303f5325112d7337692800014890.htm 

l Ägs av: energimyndigheten, fas, formas, kkstiftelsen, 

mistra, naturvärdsverket, riksbankens 

jubileumsfond, vetenskapsrådet, vinnova, 

vårdalstiftelsen i samarbete med sveriges universitet 

och högskolor. (jag var inne 26/4-08) 


stamceller. S. 106. Utgivare: Kungl. 

Ingenjörsvetenskapsakademien, 2002 (jag använde 

boken 14/5-08) 


stamceller s. 108. Utgivare: Kungl. 

Ingenjörsvetenskapsakademien, 2002 (jag använde 

boken 14/5-08) 


© Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 

2002 (jag var inne 26/4-08) 

Bildreferenser 26/4-08: 

http://www.to-life.se/dollykloning.jpg 

http://images.google.se/imgres?imgurl=http://www. 

smedjan.com/img/diverse/nyteknik.jpg&imgrefurl= 

Av: Shilan Gül, NV1C

År 2002 kunde man läsa i tidningar 

om en läkare som påstod att han i 

framtiden kan hjälpa vuxna 

människor att klona sig dvs. att 

framställa genetisk identiska 

kopior av sig själva. 

Att klona vuxna djur är inte en gammal 

teknik. Första gång man lyckades med att 

klona ett vuxet djur var 1997. Och det var 

lammet Dolly som var en genetisk kopia av 

sin mamma, dvs. fåret som donerade sina 

gener till Dolly. 

Kärnöverföring 

Forskarna i Skottland använde en metod 

som ledde till att Dolly föddes. Denna 

metod kallades kärnöverföring dvs. de tog 

en juvercell från det får som skulle få en 

genetisk kopia, Juvercellen slogs sedan ihop 

en äggcell, vars cellkärna hade tagits bort. 

Därmed var äggcellens arvsanlag också 

borta. 

Forskarna märkte att hopslagna celler beter 

sig som en ospecialiserat cell, ”ny befruktat 

ägg” fast juvercellen som slogs ihop med 

äggcellen, var en specialiserat cell. 

Det nya befruktat ägget delar sig och 

utvecklas till ett embryo som sen ska 

planterades in i surrogat och sen utvecklas 

till ett klonat djur. 

Forskarna analyserades Dollys DNA och de 

kom fram till att Dolly är en genetisk kopia 

av sin mamma (fåret som donerat 

juvercellen). 

Men frågan som forskare vill komma fram 

till det med sina undersökningar om kloning 

är att hur det hopslagna ägget beter sig som 

en helt ospecialiserat cell? Dessutom undrar 

man varför juvercellen inte påverkar den 

hopslagna cellens beteende på något sätt? 

Efter flera undersökningar kom man fram 

till att anledningen till detta kan vara att 

äggcellen var väldigt mycket större än 

juvercellen, så att den ämne i juvercellen 

sprids ut i den stora äggcellen på något sätt 

att den sprids ut så mycket att de inte längre 

kan ha något inflyttande över cellens 

beteende. 

Kloning 

Metoden ”kärnöverföring” används också klona 

andra däggdjur, bland annat möss, grisar. 

Kloning av ett vuxet djur 

Juvercell 

från fåret 

Cellerna 

slås ihop 

Äggcellen med 

kärna från 

modern 

Embryot sätts in i en surrogat mamma 

Cellkärnan med arvsmassan 

tas bort 

n r 1/2008 - (27/5) 

Dolly födds som en exakt 

genetisk kopia av hennes 

mamma 

Missfall och missbildningar 

Forskarna är fortfarande inte helt säkra på att de 

kan eller har lyckats till 100 % att klona djur. 

Det skrevs i ett tidningsreportage att för varje 

lyckat försök, finns det tolv stycken djur som föds 

med allvarliga missbildningar och skador. 

Det har också visats att många djur till exempel 

katter, har man ännu inte lyckats klona alls trots att 

forskarna har försökt med det väldigt många 

gånger men de har inte kommit fram till någonting, 

Man har inte heller kommit fram till den riktiga 

anledningen för de många missbildningarna och 

missfallen. 

En annan fråga som forskare inte än hunnit komma 

fram till är att hur länge de klonade djuren kommer 

att leva. 

33


34 

Men vad är det som gäller kloning 

av människor? 

Som tidigare sagt leder kloning ofta till 

missfall, missbildningar och att forskare vet 

inte än hur länge ska de klonade djur leva, 

så man tyckte att det skulle vara dumt att 

försöka klona människor så länge man inte 

har kommit på något svar till de frågorna 

eller till någon lösning till alla missfall. 

Kanske det finns möjligheten i framtiden till 

att de problem som idag finns med kloning 

undersökningar ska någon gång lösas så 

man ska kunna börja tänka eller ställa en 

sådan allvarlig fråga. Ska man någon gång 

klona människor eller inte? 

Vissa människor påstår att det finns flera 

anledningar som uppmuntrar forskarna med 

att fortsätta med sina undersökningar om 

kloning. 

Exempelvis att de barnlösa paren har i 

framtiden möjligheten att skaffa barn från 

sina egna gener. 

Eller många tror att kloning är ett sätt att nå 

evigt liv. Jag har läst i ett reportage att det 

finns människor i USA som fryser in delar 

av deras kroppar efter de dör för att det ska 

möjligen kunna klona dem i framtiden. De 

tror att med detta kan de nå evigheten, om 

det inte för själen så för kroppen. 

Medan andra människor tyckte att kloning 

är ett sätt som hjälper oss att nå jämlikhet så 

att med kloning folk ska vara lika och har 

samma värde. 

En del tycker att kloning är helt orättvis 

eftersom för personen som klona sig så det 

är frivilligt men barnet som är ett resultat av 

kloning har aldrig tillfrågats om hon vill 

klona sig eller inte dvs. att vara en exakt 

kopia av någon annan. 

Men kloning egentligen har alltid funnits i våra liv 

exempelvis kloning av enäggstvillingar så att äggen 

delar sig och resultatet bli två identiska kopior. 

Man kan säga att det är naturlig kloning eller 

kloning som sker utan inblandning av människor. 

Kloning kommer av ordet klon, som 

betyder framställning av genetiskt 

identiskt individer. 

Källor 

http://www.bionetonline.org/svenska/Content/sc_cont5.htm 

http://www.bionetonline.org/svenska/content/sc_cont4.htm 

http://www.forskning.se/temaninteraktivt 

http://www.kloning.se/ 

http://www.karelma.com/kroppoman/kloning.html 

Souzan Mezher

Kloning- inte bara konstgjort 

av Sylvia Jablonska, elev på Thorildsplans 

gymnasium, klass Nv1c 

Kloning har alltid funnits på jordklotet. 

Det förekommer naturligt men kan också 

framställas på teknisk väg och innebär 

att man skapar två individer med 

likadan arvsmassa. Med hjälp av tekniken 

man har idag kan man bota ett flertal 

olika sjukdomar, men det pågår en 

stor debatt kring detta ämne pga. de 

olika åsikterna när det gäller etik och 

moral. 

En klon är en exakt genetisk kopia av en 

individ och kloning pågår helt naturligt i 

naturen. Enäggstvillingar är naturliga kloner, 

liksom många organismer som förökar 

sig könlöst. T.ex. är den mat vi äter oftast 

klonad. Äpplen och andra frukter som växer 

på träd förökas normalt genom ympning 

av grenar på stammar och blir därmed kloner. 

Potatisens förökning fungerar som så 

att man låter deras knölar sättas ner i jorden 

i stället för deras frön. Men eftersom 

det är en naturlig process så kallar man inte 

detta för kloning. Det är bara individer som 

är skapade på teknisk väg som man kan 

kalla för kloner. Men dessa kloner är fortfarande 

egna individer och klonerna är 

inget mer än en genetisk kopia. Kopian har 

likadan arvsmassa som originalet, men 

klonen delar inte samma erfarenheter och 

minnen med originalet. Detta har man 

märkt bland annat i den naturliga processen, 

att enäggstvillingar ser lika ut till utseendet, 

men om man studerar dem så märker 

man att dem uppför sig lite annorlunda. 

Miljön kan alltså påverka vårt beteende 

och till en viss del även utseendet. (Hansen) 

Vitsippor är ett annat exempel på naturlig 

kloning. De flesta vitsippor kommer från 

samma rot och blir på så sätt en kopia av 

originalet. Naturlig kloning har alltså alltid 

existerat på vårt jordklot, men hur går det 

till när människan har försökt skapa kloner 

på konstgjord väg? (Jahnmatz) 

Vitsippor- en naturlig kloning 

Bild hämtad från: http://www.skola.umea.se/images 

Skapandet av en klon 

Det finns två typer av kloning. Antingen 

kan man klyva embryon för att få två likadana 

individer, eller så kan man klona en 

vuxen individ. Klyvning av embryon fungerar 

i princip på samma sätt då enäggstvillingar 

blir till. Man tar ett embryo som 

befinner sig i fyra till åttacellstadiet, då 

utvecklingen inte har påbörjat än, och klyver 

det i två eller fyra delar. De nya embryona 

förs in i fostermödrar, s.k surogatmödrar, 

och sedan föds det på naturligt 

sätt. Idag kan man även se om embryona 

bär på sjukdomar genom att titta på embryots 

celler. Om man upptäcker en sjukdom 

i embryot kan man välja bort det och 

placera in ett annat som inte har sjukdomsgenen. 

Vid kloning av vuxna individer 

använder man sig av en teknik som kallas 

kärnöverföring. Man tar då cellkärnan från 

ett obefruktat ägg och slår ihop det med en 

cell från individen man vill klona. Det 

finns två metoder för att en sådan klon ska 

bli till. Den ena metoden är att man fäster 

de två olika cellerna vid varandra med 

hjälp av en kemikalie som heter polyetylenglykol. 

Den andra metoden är att man 

opererar ut cellkärnan ifrån ”kloncellen” 

och injicerar den i cellkärnan. Sedan placerar 

man den nya cellen i en livmoder där 

det nya embryots utveckling kan börja. 

Men på grund av de stora riskerna har man 

aldrig försökt klona människor, utan enbart 

använt metoden för att klona djur. (Rand) 

n r 1/2008 - (27/5) 

35


36 

Risker 

Pga. den bristande kunskapen man har om 

denna teknik idag, kan kloning inte ske på 

ett säkert sätt. Med denna metod så har 

många försök lett till dåliga konsekvenser, 

bl.a grova missbildningar och antal försök 

där man har lyckats skapa friska individer 

har varit en av 13, varav ett dussin missfall. 

Man vet inte säkert hur länge den nya 

individen kommer att leva. Det finns en 

risk att det nya embryots tideräkning inte 

börjar från noll. Kloncellen som man har 

injicerat i cellkärnan tar nämligen med sig 

den vuxna individens levnadsår och detta 

medför en förkortad livslängd och leder till 

att den nya individen dör i förtid. Men i 

och med att utvecklingen går framåt så är 

sannolikheten stor för att vi ska kunna klona 

en vuxen människa i framtiden, även 

om vi inte kan göra det idag. (Rand) 

Användningsområden 

Kloning används inte bara för att klona en 

individ, utan även för att bota sjukdomar 

genom en teknik med stamceller. Denna 

metod kallas för terapeutisk kloning och 

med den skulle man kunna bota folksjukdomar 

så som diabetes, Alzheimers sjukdom, 

slaganfall och hjärtinfarkt. Stamceller 

lever för evigt i kroppen och är ersättare 

för de celler som dör. Stamceller finns 

bland annat i benmärg, i muskler, i huden 

och i hjärnan och de kan tas ut ur kroppen 

och odlas på flaska. En ny upptäckt har 

visat att stamceller inte bara kan bilda nya 

celler av den egna sorten, utan även helt 

nya. Man tror att dessa ersättningsceller 

kan laga hela organ i kroppen, som ett alternativ 

till sjukvårdshjälp. Stamcellerna 

kan tas från individen som har en sjukdom, 

och föras ihop med en äggcell så att ett 

embryo bildas. I och med att stamcellerna 

kommer ifrån den egna kroppen så stöts de 

inte bort. Embryot framställer man i provrör 

och plockas sedan isär efter några dagar, 

istället för att man implanterar embryot 

i livmodern. 

Humant embryo i åttacellsstadiet 

Bild hämtad från: 

www.advanceusa.org/blog/content/binary/Embryo.jpg 

Problemet är att stamcellerna tas ut från 

embryon, befruktade ägg som kan utvecklas 

till färdiga barn om de får växa i en 

kvinnas mage. Hittills har man bara använt 

embryon som har blivit över vid provrörsbefruktning, 

då de ändå bara var rester som 

man ändå inte hade någon användning för. 

Frågan är om man i framtiden ska kunna få 

lov att ta ägg från kvinnor, vilket är en 

ganska komplicerad rättighetsfråga. De 

delade åsikterna bidrar till en etisk konflikt. 

(Rand) 

Etik och moral 

Det sägs att om kloning skulle tillåtas, 

skulle många föräldrar välja sitt barn från 

eliter som har blivit klonade, och genetisk 

mångfald och mänsklig variation skulle 

försvinna. De som säger emot sådana argument 

kommenterar med att orsaken till 

att människor väljer att klona sig, är för att 

de hellre förökar sig på detta sätt än sexuellt. 

Med tekniken man har idag, är föräldrars 

långtgående vilja att få barn ”av sitt 

eget kött och blod” och man satsar hellre 

stor energi och mycket pengar på provrörsbefruktning, 

preimplantorisk diagnostik 

och kloning än att adoptera, trots att 

majoriteten av människor tar avstånd från 

kloning. Man använder samma argument 

som mot homosexuella adoptioner, att det 

finns en risk att barnet kommer att bli 

mobbat. Det tyngst vägande argumentet är 

faktiskt att kloning idag är väldigt riskfyllt. 

Många celler utvecklas aldrig till embryon 

och det är många fosterskador som sker i 

samband med kloning. (Sandberg)

Risken för sjukdomar hos den nya individen 

finns alltid där, sjukdomar som inte 

kan förutspås under graviditeten. Vid skapandet 

av en ny individ är det inte bara 

klonen som kommer till skada. Man måste 

också tänka på hur många liv som blir offer 

under alla dessa försök eftersom det 

första försöket sällan lyckas. För att skapa 

lammet Dolly krävdes 277 försök innan 

man lyckades skapa det första klonade 

däggdjur, och då kan man ju ställa sig frågan 

om ett liv är värt allt det lidandet? 

Skulle någon kunna riskera människoliv 

med de oddsen? (Rand) 

Enligt naturens lag, är det menat att en 

individ ska ha två föräldrar, inte bara biologiskt, 

utan speciellt psykiskt. Att vara en 

klon innebär att det påverkar en psykiskt 

negativt, eftersom man måste leva med att 

man har skapats av enbart en förälder. Med 

vetskapen om att man är en genetisk kopia 

kan leda till en identitetskris. Klonen 

kommer aldrig att känna sig unik eller få 

den upplevelsen att vara ett original. Genom 

att man är medveten om att det finns 

en äldre genetisk kopia kommer man se sig 

själv som den andra individen. Klonen 

kommer att leva i ett vilseledande liv, då 

man ständigt ställer sig frågan vem som 

egentligen är ens föräldrar? Om man till 

exempel har skapat klonen genom att ta 

gener från en annan individ, ska man då 

säga att individen, dvs. originalet är förälder 

till klonen? Eller är det den som har 

uppfostrat klonen som kan betraktas som 

förälder? Det klonade barnet måste må 

psykiskt dåligt genom denna förvirring. 

Alla har lika värde och alla har rätt att leva 

sina liv. När man botar sjukdomar med 

hjälp av stamceller från embryon, dör embryot 

och då tar man livet av något unikt 

som skulle ha kunnat växa upp till en människa. 

Att göra en embryoklon av sig själv 

för att bota en sjukdom kan liknas med att 

ta livet av sin egen tvilling. (Rand) 

De som försvarar kloning menar att bara 

för att man är en genetisk kopia betyder det 

inte att man är kopia av den andra indivi- 

den. Man är fortfarande unik och den person 

man blir har att göra med vilken uppväxt 

och vilka intressen man har. Man påverkas 

också av omgivningen och uppfostran, 

precis som alla andra. Den klonade 

individen kommer att bli accepterad i samhället 

precis som alla andra som har genetiska 

avvikelser eller är mobbade, dvs. 

andra faktorer som man kan bli utstött för. 

Att genomgå en identitetskris kan i princip 

hända vem som helst, och är inte specifikt 

relaterat till kloning, menar förespråkarna. 

Med hjälp av stamceller kan man bota 

sjukdomar med en teknik som kallas för 

terapeutisk kloning. Med den tekniken 

finns möjligheten att bota sjukdomar som 

man inte har kunnat innan. Den personen 

man har tagit stamceller ifrån lever och har 

gett sitt medgivande. Om man kan bota 

sjukdomen och samtidigt rädda sitt liv så är 

det väl inget fel med det? (Rand) 

Att kloning för närvarande är riskabelt är 

dock ett tillfälligt argument mot kloning. 

Rent medicinskt är det vanligt med kloningens 

nuvarande farlighet eftersom ingreppets 

risker överskrider nyttan. Det är 

samma grund som gäller för alla andra 

ingrepp. Därför är det inget bra argument 

om man är emot kloning, eftersom det inte 

är ett etiskt argument utmärkande för kloning. 

Argumentets giltighet upphör även 

när tekniken har utvecklats tillräckligt. 

(Sandberg) 

Källor: 

Hansen Gustaf (2001-05-18) 

http://www.mimersbrunn.se/arbeten/883.as 

p 

Jahnmatz Frida (2000-07-05) 

http://www.mimersbrunn.se/arbeten/27.asp 

Rand Johanna (HT-05) 

http://www.tolife.se/e_elevarbeten_kloning.htm 

Sandberg Anders (2005-12-22) 

http://www.smedjan.com/etta.asp?sida=dis 

play&nr=856 

n r 1/2008 - (27/5) 

37


38 

Kloning, framtidens 

hopp? 

Odödliga människor och 

kontakt med intelligenta 

civilisationer på andra håll i 

rymden, är det möjligt? 

Bakgrund 

Med kloning menar man att skapa en 

genetisk kopia av en individ med samma 

arvsanlag. Materialet tas från kroppsceller 

t.ex. hudceller som det finns obegränsad 

mängd av i en individ. Varje cell har sin 

egen identiska uppsättning och detta DNA 

placeras sedan in i en äggcell och det 

ursprungliga innehållet avlägsnas. Genom 

att sammansmälta en äggcell och DNA 

med en elchock för att påbörja 

delningsprocessen kan man placera 

äggcellen in i livmodern på en 

bärarorganism. Det är tänkt att få cellen att 

börja dela sig och utvecklas till en frisk 

organism. Finns även stamceller som man 

hoppas att kunna ersätta celler som har 

gått sönder i kroppen. 

Varför klonar man? 

Det finns flera orsaker varför man klonar. 

Bland annat klonar man för att bota 

sjukdomar, organ eller skadade 

kroppsdelar som t.ex. ett skadat hjärta, 

diabetes eller andra sjukdomar. 

Man utnyttjar stamceller för att få nya 

celler. Man kan säga att stamceller är 

celler med evigt liv. De delar sig gång på 

gång i cellkultur där kan utvecklas till olika 

celltyper som finns i kroppen. Det är därför 

man använder stamceller för att kunna 

ersätta celler som har dött eller har fått 

skador. På två sätt kan man ordna 

stamceller: Genom att ta ut vuxna 

stamceller från kroppen som finns i 

benmärg, i muskler, i huden och i hjärnan. 

Den här typen tas ut ur kroppen och odlas 

i flaskor. 

Genom att ta ut embryonala 

stamceller från embryot, odla den i 

flaskor och hälla olika signalämnen 

kan man utveckla olika celltyper i 

kroppen. Embryonala stamceller 

fortsätter att växa i generationer i 

cellodling. 

Embryonal stamcell 

Klona människor? 

Människorna har alltid varit nyfikna 

och alltid villat utveckla nya saker. 

Nu är det många forskare som har 

tänkt klona människor. De flesta är 

inte intresserade av att skapa 

klonade människor utan vad de vill 

göra är att producera klonade 

mänskliga celler som kan 

användas för att behandla 

sjukdomar. Om någon försöker 

klona människor med dagens 

teknik som talar om den första 

klonade människan och den 

kommer att vara kantad av 

åtskilliga missfall och aborter av 

gravt missbildade 

foster. 

Så här kan ett missfall se ut 

För varje lyckat klonat djur finns det 

många missfall och de som har 

fötts har fått allvarliga 

missbildningar. Ett annat problem 

med kloning är att man vet inte hur 

länge de klonade djuren kommer 

att leva. Men i framtiden skulle jag 

kunna tro att kloningen kommer 

vara mer tillåten för vissa saker 

som t. ex att göra botemedel eller 

ta gener som är immuna mot vissa

sjukdomar och kunna utveckla det 

till mediciner. Forskarna skulle 

kunna utnyttja generna och injicera 

till andra. 

De skulle också bli immuna mot 

sjukdomar. 

Hur tror du att kloningen 

kommer se ut i 

framtiden? 

Så här sade Lars Björklund, lärare 

på Thorildsplan gymnasiet: 

Kloning kommer inte att användas 

till att klona människor och sedan 

så är det förbjudet att klona 

människor. Kloning kommer 

användas mer till att bota sjuka 

människor som har dåliga 

blodceller eller de med svåra 

sjukdomar. 

Finns det några dåliga 

och goda nackdelar med 

det? 

Den positiva nackdelen med 

kloning är att man kan hjälpa 

människor som har det svårt. Man 

kan odla stamceller som kommer 

hjälpa de att bli friska igen. De med 

dåliga blodceller kan då få friska 

blodceller som botar han eller hon. 

Den dåliga nackdelen med kloning 

är att variationen på de biologiska 

mångfalderna minskar. Ifall man 

introducerar nya arter så riskerar 

de att sprida sig eller så att 

konkurrera ut andra arter. De andra 

arterna kommer dö och det 

kommer leda till en förändring i 

ekologin som blir sämre. 

Informationen är tagen från en bok som 

heter Genteknik, kloning och stamceller. 

Författaren heter Henrik Brändén 21/5- 

2008, C IVA 2002 

http://www.genteknik.nu/index.asp?id=608 





http://www.genteknik.nu/index.asp?id= 

515 

http://www.genteknik.nu/index.asp?id= 

520 


http://www.geocities.com/chkarlsson/irak/ 

missbildade.jpg 

Ferdaws Sahar NV1C 

n r 1/2008 - (27/5) 

39


40 

Kloning - i människans tjänst? 

Kloning innebär att man gör genetiska 

kopior av levande varelser vilket betyder 

att flera individer har samma arvsanlag. 

Kunskaperna om hur man hanterar ägg 

och tidiga embryon* har utvecklats så 

mycket att det har blivit möjligt att på 

konstgjord väg skapa klonade djur. Idag 

sker kloningen främst genom klyvning av 

embryon eller kopiering av vuxna 

individers arvsmassa. 

I 

dag kan vi göra genetiska kopior av 

vuxna djur. Inom en kort tid kan vi 

eventuellt även klona människor men 

åsikterna går starkt isär vad gäller de 

medicinska och etiska frågorna. Det finns 

både positiva och negativa sidor. Man kan 

till exempel ge barnlösa par en chans att 

skaffa egna barn, även om barnet inte kan 

bära bådas arvsanlag, men åtminstone den 

enes. Men det negativa är att om alla skulle 

vara kopior av varandra skulle det kanske 

vara svårt att känna sig unik och värdefull. 

Man vet heller inte något om långsiktiga 

konsekvenser för människa och natur. 

Idag finns det två metoder för kloning: den 

första bygger på att man klyver embryon. 

När embryon befinner sig i fyra- eller 

åttacellsstadiet så är cellerna helt 

ospecialiserade, det innebär att den inte har 

specialiserat sig åt något håll. När man sedan 

klyver dem så uppfattar de i princip sig 

själva som ett eget nybefruktat ägg. Samma 

fenomen sker också när det bildas 

enäggstvillingar även om klyvningen sker 

naturligt. Man brukar säga att 

enäggstvillingar är naturligt klonade. 

Denna kloningsmetod var mycket populär 

under -80 och 90-talen runt om på 

europeiska bondgårdar. Anledningen var 

mycket enkel, man ville helt enkelt få äggen 

*Embryo = första anlag till djur eller växt 

från bra avelskor att räcka till fler kalvar. 

Detta kunde med ett enkelt ingrepp utföras 

av en veterinär. 

Den andra metoden är mer komplicerad. Den 

innebär att man kopierar vuxna individers 

arvsmassa med hjälp av celler från t.ex. 

slemhinnorna. Därefter tar man en äggcell 

och tömmer cellkärnan så att ägget inte har 

några egna gener. Sedan injicerar man cellen 

från den som ska kopieras in i äggcellen, 

eller binder samman cellen med äggcellen 

med hjälp av kemikalien polyetenglykol. Hur 

man än gör så blir resultatet detsamma, med 

andra ord en äggcell som endast bär på 

arvsmassan till ursprungsindividen. Därefter 

opereras cellen in i en honas livmoder där 

den uppfattas som ett nybefruktat ägg, som i 

sin tur börjar dela sig och utvecklar ett 

embryo. 

År 1996 lyckades forskarna vid Roslin 

Institute i Skottland för första gången klona 

ett vuxet får, som fick namnet Dolly. År 

2003 avlivades hon dock p.g.a. en 

lungsjukdom. Lungsjukdomen som Dolly 

fick är vanlig 

bland får vid 

hög ålder, och 

därför började 

det spekuleras 

i om att denna 

metod gör så 

att individen 

åldras i förtid. 

Detta för att 

man tar en cell 

från en som 

redan är vuxen 

Fåret Dolly med avkomma. Är detta 

framtiden? 

och att det skulle bidra till åldrande i förtid. 

Denna kloning väckte en omfattande debatt 

över de etiska aspekterna och hur tekniken 

kunde missbrukas. Det var kanske det som 

hände med fåret Dolly. 

Det man vet med säkerhet idag om 

kloningens konsekvenser är att klonade djur 

ofta får sjukdomar och verkar åldras

snabbare. 

"Klonade djur av alla olika arter har haft 

massor med missbildningar. I njurar, 

levrar, hjärtan, blodkärl, huden, 

muskulaturen i kroppen, hjärnan, 

ansiktet." säger Ian Wilmut, professor i 

embryologi vid Roslin Institute. 

Det finns inte heller någon garanti att man 

får en exakt kopia av ursprungsindividen 

även om genuppsättningen är densamma. 

Det råder för stor osäkerhet kring praktisk 

tillämpning av kloning. Forskarna vet att det 

finns mycket att vinna inom exempelvis det 

medicinska området. Men vägen till 

mänsklig kloning och medicinsk tillämpning 

är lång. Man kan tillexempel förhindra 

genetiska sjukdomar genom att välja bort 

sjuka gener. Massvis med möjligheter väntar 

runt hörnet men man måste vara säker på 

vad man gör, därför tar teknik som används 

på människor mycket lång tid att genomföra. 

Idag diskuteras det också mycket om man 

ska sälja klonat kött osv., forskare har nu 

kommit fram till att det är helt ofarligt att äta 

kött och mjölk från klonade djur och deras 

avkommor, påstår Livsmedelsverket 

(http://www.slv.se/templates/SLV_NewsPag 

e.aspx?id=20924&epslanguage=SV), 2008- 

1-16. 

Personligen tycker jag att kloning är ett bra 

sätt att utveckla mänskligheten till än bättre 

sort. Det är som att sortera bort alla 

missbildningar och utvecklingsstörningar, 

vem vill inte de? Tydligen många med 

tanke på hur man resonerar kring kloning 

idag. Men med tiden är jag nästan säker på 

att kloning kommer tillämpas oavsett vad 

folk tycker. 

”Om folk tror att galna vetenskapsmän, i 

strid mot opinioner och lagar, står redo att 

ta steget från kloning av får till kloning av 

människor är det inte tekniken de fruktar, 

utan människan” citat av Nils Uddenberg 

*Embryo = första anlag till djur eller växt 

n r 1/2008 - (27/5) 

som är professor i psykiatri och empirisk 

livsåskådningsforskning. 

Är det möjligt att dra några enkla slutsatser 

då utifrån den kunskap forskarna har om 

kloningen? Inte är det möjligt att i varje fall 

inom den närmaste framtiden använda 

kloningen i människans tjänst. 

Mänskligheten är helt enkelt inte redo att ta 

till sig den nya tekniken varken i medicinskt 

eller psykologiskt avseende. 

Oliver Moghaddam, 08-05-18 

Journalist i Thorildsplans 

gymnasium. 

Källhänvisningar: 

Kungliga ingenjörsvetenskapsakademiens 

hemsida (IVA), 2008-05-17, senast 

uppdaterad 2004. 


Ibid. 556 

Ibid. 529 

Ibid. 558 

Aftonbladets redaktion, 2008-05-17, senast 

uppdaterad 2003-02-14. 

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article122 

420.ab 

Hemsida av Erik Jans och Martin Möllberg, 

2008-05-17, senast uppdaterad år 2002. 

http://hem.passagen.se/erik.jans/Clone/Riske 

r.htm 

41


42 

Kloningens mörka sida 

Det mest omtalade ämnet inom 

naturkunskapen är kloning. Men 

hur säker är tekniken egentligen? 

Och störst av allt ”vill vi 

verkligen att 20 andra individer 

ska vara våra kopior”?. 

Kloningens framsteg 

Under de senaste åren har forskare lärt 

sig mer om hur man hanterar ägg och 

tidiga embryon och dom har hittat två 

olika metoder att klona djur på. Den 

första metoden är att man gör 

provrörsbefruktningar och sen klyver 

man det tidiga embryot i två delar. 

Sedan för man in båda embryonen i 

varsin fostermoder, och när ungarna 

sedan kommer ut så är de identiska. På 

så sätt har man skapat ”konstgjorda” 

enäggstvillingar. Man har använt den 

här metoden i nästan 20 år i bl.a. 

Australien. 

Den andra metoden gör det möjligt att 

klona fullvuxna djur. Det mesta kända 

fallet av den typen av kloning är fåret 

Dolly och detta försök gjordes år 1997. 

Nu för tiden när man pratar om 

kloning, så pratar man om fåret Dolly. 

Bilden är tagen från www. Google.se 

Hur skulle det se ut om vi såg oss själva i 10 

kopior. 

Hibo Dalel NV1c 

Hur säker är kloning egentligen? 

Kloning av vuxna djur är inte säker, det 

är en ganska ny och osäker teknik som 

forskare försöker testa. För att klona en 

frisk unge måste man utgå från hundra 

till tusentals ägg och risken finns hela 

tiden att ungen blir svårt missbildad. 

Vid ett typiskt kloningsprojekt så 

överförs en ny cellkärna i några hundra 

ägg. Ungefär 10 % av äggen blir 

normala och de planteras in i 

fostermödrar. Av dem kommer de allra 

flesta att misslyckas och de kommer att 

genomgå spontana aborter. Några kan 

mer tur utvecklas till foster och av dem 

så kommer många drabbas av tidiga 

aborter. Så till sist så har vi de som 

överlever, och av de ungarna kommer 

många att födas med ovanliga 

missbildningar eller inre skador. 

Så forskarna har kommit fram till att 

av hundra försök så överlever bara fem 

hos alla arter som forskarna har lärt sig 

klona. 

Så kloning är inte risk fritt, den har 

sina mörka sidor också. 

Det är ännu oklart varför kloningen 

inte funkar lika bra som vissa forskare 

hade tänkt sig. En av deras teorier är: I 

människornas celler så ligger 

arvsanlagen skriven i genernas språk i 

DNA-molekyler, och det finns samma 

information i kroppens celler. Förutom 

de genetiska budskapen så finns det 

tilläggsinformation som är fastsatt på 

DNA-molekylerna och den påverkar 

bland annat vilka av generna som ska 

användas i cellerna. 

Tilläggsinformationen kan se ut på 

många olika sätt och vissa forskare tror 

att den bär en viktig uppgift i vår 

kropp, trots att den bär samma 

grundinformation som DNA 

molekylerna. Ett normalt befruktat ägg 

har ett visst mönster som bestäms av

kemikalierna som sitter fast klistrade i 

DNA molekylen. Så om mönstren inte 

passar in i varandra i cellen så blir det 

svårt att t.ex vägleda en äggcell genom 

en normal embryo utveckling. 

Vad händer med dem som är 

klonade i framtiden? 

De flesta forskare har konstaterat att 

klonade djurungar som är klonade från 

vuxna riskerar att dö i förtid. Ett 

experiment som gjordes på möss 

visade att klonade möss dog i tidigare 

än vanliga möss. När det gäller andra 

djur är det svårt att se om de har dött i 

förtid, för att kloning är ett ganska nytt 

projekt inom vetenskapsvärlden, så 

man har inte hunnit analysera olika 

djurs livslängd och de klonade djuren 

har inte nått den förväntade 

livslängden. 

När man tar fåret som exempel, som 

var det första djuret som man klonade 

så visar det sig att fåret Dolly och ett 

annat får dog i förtid men många 

klonade djur lever den normala 

medellivslängden. Fåret Dolly dog av 

cancer, och det orsakades av ett virus. 

Hibo Dalel NV1c 

Vad anser religionerna om 

kloning? 

Katolikerna: De tycker att alla 

individer är ojämförbara och 

oersättliga. Alla människor har rätt 

att bli till på ett mänskligt sätt, och 

inte i ett laboratorium. Bibeln stödjer 

deras tro, läs (1 Mos 1 26-27) 

Islam: Det är förbjudet att klona ett 

djur och allra minst en människa. 

Anledningen är att man spelar Gud 

och inom islam så finns det bara en 

gud (Allah) och det är han som ger liv 

och tar liv. Det finns ett stycke i 

Koranen, läs (koranen sur 12) 

Källa/länk Datum 

som 

faktan 

hittades 

http://www.fragaprasten.nu/html/kloning3.htm 2008-04- 

25 

http://www.kloning.se/ 

2008- 

04-25 

http://www.karelma.com/kroppoman/kloning.html 2008- 

04-28 

Koranens Budskap- av Mohammed Knut Bengtsson 2008- 

05-02 

Senaste 

uppdatering 

2001-05-05 

Okänt 

Okänt 

Utgiven : 1 

Maj 2002. På 

svenska. 

n r 1/2008 - (27/5) 

43


44 

Syskon som botemedel 

Är det rätt att skaffa ett barn 

för att rädda ett man redan 

har? Ska en människa få födas 

av anledningen att användas 

som ett botemedel? Detta är en 

högst aktuell fråga, men som 

än så länge inte har något klart 

svar. 

Sedan några år tillbaka är det möjligt att 

med hjälp av genteknik skaffa fram ett 

”perfekt” matchande barn för att kunna 

rädda ett sjukt syskon. Det innebär att det 

gör det möjligt för barn med obotliga 

sjukdomar att få stamceller från ett friskt 

syskon och därmed bli friskt själv. 

Fakta om PGD – 

Preimplantatorisk genetisk 

diagnostik 

PGD har utförts sedan början av 1990talet 

och det finns drygt 1000 barn i 

världen som är födda efter denna 

metod. Metoden innebär att man kan 

undersöka embryon för att se om de bär 

på anlag för allvarliga sjukdomar. Ett 

nytt friskt barn kan sedan rädda ett 

syskon som är sjukt genom 

transplantation av stamceller. 

Det går till på följande sätt: Kvinnan 

får en hormonbehandlig så att ungefär 

10 äggceller mognar samtidigt för att 

sedan bli provrörsbefruktade. Efter tre 

dagar kan man undersöka embryona. 

Om man hittar ett friskt, passande 

embryo implanteras det sedan in i 

kvinnan. Chansen för att hon blir gravid 

är då ungefär 25 %. När det friska 

barnet är fött får det sjuka syskonet 

stamceller från navelsträngen. 

Hur och när man får använda PGD i 

Sverige är reglerat i en ny lag sedan 

2006. 

Källa: medscinet.se 

Debatt om PGD 

Debatten om huruvida PGD är rätt eller fel 

och i hur stor utsträckning det ska få 

användas är i grund och botten en debatt 

om synen på människovärdet. Det är i 

princip samma diskussion som pågår inom 

abortfrågan. Frågan är när en varelse 

börjar ”räknas som människa”. Är det 

redan vid befruktningen, vid födelsen eller 

någonstans där emellan? Om man anser att 

livet verkligen börjar från den stunden 

ägget blir befruktat betyder det att det är ett 

människoliv man laborerar med, när man 

väljer ut passande embryon. Då betyder det 

även att man väljer ut den starka individen 

och väljer bort den svaga och sjuka. Det i 

sin tur betyder att alla människor inte har 

samma värde att existera. Eller? Det är vad 

somliga säger om saken, bland annat 

kyrkan 1 . Men om föräldrarna har arvsanlag 

för allvarliga sjukdomar och när man nu 

med dagens teknik faktiskt kan hitta fel 

redan på embryonivå borde man väl 

försöka ”skona” nästa generation för 

åkomman? Eller betyder det då att man 

egentligen ”väljer bort” personer som bär 

på anlagen, att de personerna inte har ett 

värdigt liv att leva? Ska man se PGD som 

diskriminering eller en hjälp till att få föda 

friska barn, vilka har större möjlighet att 

leva ett långt och friskt liv? 

Människor som ”medicin” 

Man kan fråga sig vilka orsaker till att 

skaffa barn som är de ”rätta”. Är det rätt att 

ge liv åt ett barn i syftet för att hjälpa ett 

annat? Ska en människa födas bara för att 

rädda sitt syskon? ”Jo, men vi tänkte ändå 

skaffa ett till barn”, säger vissa. När detta 

barn, efter några år, sedan får reda på att 

han eller hon är specialgjord för att rädda 

storasyster eller storebror, vad tänker den 

personen då? Att han/hon blivit utnyttjad 

eller blir han/hon glad för att han/hon både 

kommit till världen och räddat ett annat liv 

samtidigt? 

1 Hasse Boström, Dagen.se

Missbruk av genteknik 

Motståndare till PGD har ofta som 

argument att tekniken kommer att gå för 

långt. Idag får endast dödliga, obotliga 

sjukdomar behandlas med hjälp av ett nytt 

syskon, men om detta blir vanligare kan 

det ju hända att reglerna lättas lite. Ska vi 

då få välja bort enklare sjukdomar och 

åkommor också och designa fram perfekta 

individer? 

Frågorna och spekulationerna är många 

och debatten kommer nog aldrig att ta slut. 

Eftersom tekniken går fram så pass fort så 

måste klara beslut fattas och det är 

egentligen någonting alla måste ta ställning 

till eftersom det till stor del handlar om 

mänsklighetens framtid. 

Maria Widlert 

Källor: 

Boström, Hasse, Dagen, Felix liv kan räddas om han får en 

bror, uppdaterad 070509, hämtad 080513 

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=134514 

Brusman, Anna-Lena, Etiska aspekter av preimplantatorisk 

genetisk diagnostik och genterapi, Preimplantatorisk 

genetisk diagnostik, uppdaterad 2007, hämtad 080424 

http://64.233.183.104/search?q=cache:Top3lq_2RcwJ:ww 

w.divaportal.org/diva/getDocument%3Furn_nbn_se_liu_diva- 

10019- 

1__fulltext.pdf+%22Molly+Nash%22&hl=sv&ct=clnk&cd 

=1&gl=se&lr=lang_sv 

Nystrand, Anders, Konferensrapport: Genteknik och hälsa, 

Preimplantatorisk genetisk diagnostik, uppdaterad 071015, 

hämtad 080424 

http://www.genteknik.se/konferenser/genteknik_och_halsa. 

pdf 

Okänd författare, Karolinska Universitetssjukhuset, 

Preimplantatorisk genetisk diagnostik, uppdaterad 071206 

hämtad 080425 

http://www.karolinska.se/templates/Page____73620.aspx?e 

pslanguage=SV 

Okänd författare, MedSciNet, Gensvar Preimplantatorisk 

genetisk diagnostik, uppdaterad 050926, hämtad 080425 

http://www.medscinet.se/gensvar/forum/viewmessage.asp? 

forumid=1&messageid=428&allow=0 

n r 1/2008 - (27/5) 

45


46 

Är det viktigt att ha sex för att skaffa barn? 

Nej! Det är inte viktigt att ha 

sex för att skaffa barn! Det 

finns olika sätt att skaffa sig 

barn på. 

T.ex. adoptera barn eller att 

befrukta ägg i provrör. 

Provrörsbefruktning började på 1970 talet, 

när den första babyn föddes på det sättet. 

Babyn hette Louise Brown. 

I Sverige föddes år 2006 3% av alla barn 

med hjälp av (IVF= In vitro fertilisering). 

IVF kom till som behandlingsform för 

kvinnor som inte kunde bli gravida på 

vanligt sätt. 

För att IVF ska fungera måste kvinnan ge 

ägg till läkaren så att läkaren kan se om det 

är mogna ägg så att det kan fungera. 

Samtidigt som äggen tas ut från kvinnan 

får mannen lämna ett spermaprov som 

prepareras. 

När läkaren vet att äggen och sperman är 

mogna stoppas sparmen i äggen. För att 

befrukta äggen. Detta sker i provrören. 

När spermien är inne i ägget bildas 

DNA.Kärnan innehåller hälften av 

mannens DNA och hälften av kvinnans. 

När det sker då innebär det att ägget är 

befruktat. 

Så ser det ut när ägget är befruktat. 

Det finns två metoder för 

provsrörbefruktning : den vanliga sättet är 

att överföra ägg och processade 

(separerade från seminal plasma) spermier 

till en petriskål med odlingsmedium och 

förvara skålen över natten i en inkubator 

Så här ser det ut när spemien placeras in i äggets 

cytoplasma. 

Det är den första sättet och det är den 

gamla metoden. 

Den andra nya metoden är att läkaren 

injicera en enda spermie som är mogen att 

befrukta ägget, i äggcellen med hjälp av 

mikroinjektion. 

Efter mikroinjektionen odlas äggcellerna i 

petriskålar, 16-18 timmar efter 

inkubationen kontrollerar läkaren om 

befruktning skett. En normalt befrukad 

oocyt kallas ( zygot ) har två förkärnor, en 

från spermien och en från ägget. Och två så 

kallad polkroppar som innehåller DNA 

som avskiljts från oocyten när den 

genomgått meios. 

Sedan kommer läkaren att ta den bästa 

äggen som är befruktat för att fästa i 

livmoden och utvecklas till ett foster. När 

det skett kommer ägget att dela sig med 

optimal hastighet, inte för långsamt men 

inte heller för snabbt. T.ex. 4 celler efter 

två dagar, tre dagar är det 8 celler.

Så här ser det ut när cellen delar sig 

Om ingen blödning infrättat 2-3 veckor så 

gör läkaren ett graviditetstest. Och om det 

visar att det är positivt så kan läkaren göra 

en ultraljudundersökning och det sker efter 

6-7 veckor. 

Och när läkaren gör undersökningen och 

vissar att babyn lever så vet läkaren att om 

ca 5-7 månader kvar så kommer babyn att 

föddes. 

Av: 

Marwan Hawa NV1C 

Källor/Bilder 

1. http://www.bioscienceexplained.org/SE4.1/pdf/ivfsve.pdf 

n r 1/2008 - (27/5) 

47


48 

Sjukdom eller ej? 

De ser ut som oss, äter som oss och lever precis som oss. Det som skiljer dem från oss år 

deras unika uppsättning av könskromosomer. För männen, som normalt sätt har en 

enkel uppsättning av de två könskromosomerna XY, innebär detta en dubbelupsättning 

av Y kromosomen, XYY. Statisktiken avslöjar att 10% av männen med samma 

kromosom avvikelse har en dubbeluppsättning av både X- och Y kromosomen, XXYY, 

men detta är ytterst ovanligt. För kvinnornas del innebär detta något man brukar kalla 

för triple- X. Det unika med det, är att kvinnan då har en extra X kromosom. Den stora 

frågan vi ställer oss nu är : Är de som oss? 

‘’XYY’’, som man kallar det här 

syndromet, upptäcktes 1961 av den 

amerikanska läkaren, Avery A. Sandberg 

och hans kollegor i Buffalo, New York. 

Det var av en slump som man upptäckte 

syndromet. En 44-årig man 

karyotyptestade* sig, för att hans dotter 

hade Down Syndrom. Han blev därmed 

den första mannen att upptäckas med XYY 

Syndromet. Föregående år (1960) hade 

man upptäckt XXYY-syndromet som 

innebar en dubbeluppsättning av mannens 

könskromosomer, och ett år innan dess 

(1959) upptäckte man Klinefelter 

Syndromet som innebar en extra X- 

kromosom. Både kvinnor och män kan 

drabbas av Klinfelter syndromet. 

XYY Syndromet drabbar 1 av 1000 män. 

Bland Danmarks 5,5 miljoner invånare, bär 

3000 män på en extra könskromosom. I 

USA föds fem till tio pojkar med XYY 

Syndromet varje dag. Människor med 

XYY Syndromet brukar inte visa direkta 

tecken på sina syndrom, eftersom de vid 

födelsen väger ’’normalt’’ och 

har’’normal’’ längd. Oftast upptäcker man 

dessa människors syndrom efter att de 

genomgått vissa undersökningar av olika 

skäl. 

XYY syndromet drabbar bara män, och är en mutation i 

könskromosomerna (stora cirkeln). Detta leder till en 

extra uppsättning av känskromosomen Y (lilla cirkeln). 

Man har genomfört ett antal olika tester 

mellan’’normala’’människor och de som 

bär på syndromet. Det visade sig att den 

grupp som har XYY, oftast har en försenad 

talförmåga. De är fysiskt aktivare än sina 

syskon och de växer ca. 7 cm över den 

genomsnittliga längden. De har det oftast 

svårt i skolan, och hemma måste man visa 

dem mycket omtanke och kärlek, för 

människor med detta syndrom har ökad 

risk att drabbas av psykiska problem i 

framtiden, om de får en dålig uppväxt. 

Generellt så är människor med XYY- 

Syndromet friska, samma sak gäller alla

människor med Klinefelter Syndromet. De 

föder även friska barn. Syndromet behöver 

inte nödvändigtvis vara ärftligt, därför är 

risken väldigt liten att avkomman drabbas. 

Oftast har föräldrarna till barn med XYY 

Syndromet ’’normala’’ kromosomer. Felet 

kan ha uppstått vid celldelningen under 

befruktningen, vilket leder till att det bildas 

en extra kopia av Y-kromosomen. Dock är 

orsaken okänd till varför detta inträffar. 

Det går ej att behandla XYY Syndromet, 

utan man får helt enkelt leva med det. 

1 av 1000 kvinnor drabbas av Trisomy X 

eller Triple-X som det även kallas. De har 

liknande symptom som det motsatta könet 

upplever vid XYY Syndromet. Något som 

karaktäriserar dessa kvinnor är att de har 

något bredare mellanrum mellan sina ögon. 

De brukar även ha något mindre huvud i 

proportion till sina kroppar. Man kan inte 

på något sätt behandla det här syndromet 

eller ta bort den extra X-kromosomen. Det 

enda man kan göra vad gäller XYY 

Syndromet och Triple-X, är att vid tidig 

ålder besöka en talterapeut, samt upplysa 

skola och dagis om barnets tillstånd för att 

sedan göra det bästa för att förebygga 

framtida ’’problem’’. 

Generellt kan man säga att personer, som 

bär på en balanserad strukturell* 

kromosomavvikelse oftast är friska. De har 

dock en ökad risk att få barn, som ärver 

avvikelsen i obalanserad form. T.ex kan 

barnet födas med förståndshandikapp. 

När det gäller könskromosomavvikelser, 

som jag har skrivit om, så gäller inte 

samma ’’regler’’ för alla. Exempelvis kan 

inte kvinnor med Turners Syndrom (saknar 

en X-kromosom) få barn, de är infertila. 

Samma sak gäller män med XXYsyndromet. 

Däremot så kan kvinnor med 

Triple-X och män med XYY- syndromet få 

barn, som är friska. 

Många läkare anser de nämnda syndromen 

som sjukdomar, andra inte. Personligen 

tycker inte jag att dessa syndrom är 

sjukdomar. Så länge man inte behöver ta 

olika mediciner är man frisk enligt mig. I 

början ställdes frågan, är de som oss? 

Svaret på den frågan är, ja! De är som oss, 

inget skiljer dem från oss bortsett från 

några få egenskaper, som de har men inte 

vi. Om vi nu tänker efter, ligger det inte i 

människans natur att sticka ut från 

mängden, att vara unik? Skulle världen se 

ut som den gör idag, om vi alla var 

likadana? 

*Karyotyp = Genom karyotyp får man reda 

på kromosommutationer och 

kromosomtalsmutationer. 

*Strukturella kromosomavvikelser= 

innebär att en eller flera kromosomer har 

förändrat sin struktur och avviker i 

utseendet jämfört med det normala. 

n r 1/2008 - (27/5) 

49


50 

Alisar Ismail, NV1C 

Källor: 

http://www.karolinska.se/templates/Page.aspx?id=5259 

6&epslanguage=SV 

Skriven av: Elisabeth Blennow 

Sidan besäktes: 260508 

Sidan uppdaterades: 2006-06-28 10:14 

http://www.ks.se/templates/Page.aspx?id=52596&epsla 

nguage=SV 

Skriven av: Elisabeth Blennow 

Sidan besöktes: 240408 

Sidan uppdaterades: 2006-06-28 10:14 

http://www.med.umich.edu/1libr/yourchild/xxxsyn.htm 

Skriven av: Kyla Boyse, R.N. 


Sidan uppdaterades: April 2007 

http://www.guysandstthomas.nhs.uk/resources/PDF/X/ 

XYYprofe.pdf 

Skriven av: - 


Senast upptaderad: November 2001 

http://ghr.nlm.nih.gov/condition=47xyysyndrome/show/ 

References 

Skriven av: - 


Sidan uppdaterades:- 

Sidan publiserades: 090508 

http://en.wikipedia.org/wiki/XYY_syndrome 

Skriven av:- 


Sidan uppdaterades:- 

http://www.aaa.dk/TURNER/ENGELSK/XYY.HTM 

Skriven av: Turner Center, Risskov, Danmark 


Sidan uppdaterades:-

HAR VI RÄTT ATT VÄLJA BORT SKADADE FOSTER? 

Det är en sak om man inte är redo att 

skaffa barn, men är det okej att 

bestämma sig för att bli gravid och sen 

avbryta graviditeten på grund av att 

barnet inte blev som man förväntade 

sig? Är ett liv med Downs syndrom eller 

ett annat funktionshinder mindre värt 

än ett normalt liv? 

Fosterdiagnostik började användas i 

Sverige på 1970- talet för att ta reda på om 

barnet kommer att bli friskt. Då var det 

mycket diskussion om att 

fosterdiagnostikprover kunde användas för 

att spara statens pengar genom att abortera 

bort foster som hade allvariga defekt och 

som kunde kosta staten mycket pengar 

medicinskt, men det har tankesätt sen 

ansågs vara mycket oetisk. 

Fosterdiagnostik är i stort sett alla 

kontroller som görs under graviditet, men 

man koncentrerar sig mest på att upptäcka 

Downs syndrom. Downs syndrom är den 

vanligaste avvikelsen hos foster som 

orsakas av att man har en extra kromosom 

och det påverkar framförallt hjärnans 

utveckling och gör att den utvecklas 

långsamt. Kromosomer är strukturer som 

innehåller DNA som för vidare genetiska 

information till celler, alltså de innehåller 

information som talar om för celler vilka 

funktioner de ska utföra. Människan har 

nämligen 46 kromosomer i varje cell, som 

anknyter sig samman två och två och bildar 

23 par. Man får oftast Downs syndrom om 

man får en extra kromosom i en av de 23 

par men vanligast är om man får i den 

21paret. Downs syndrom är genetisk så 

man kan få den om ens föräldrar har den 

eller så kan man få den om något går fel 

under celldelning meiosen. 

Fosterdiagnostik har med tiden utvecklats 

och nu finns det många olika 

fosterdiagnostikmetoder. Metoderna har 

olika säkerhet och olika farlighetsgrader. 

Man brukar kategorisera diagnostiska 

metoderna i två kategorier: inträngande 

metoder och icke-inträngande metoder. I 

inträngande metoder gör man en direkt 

undersökning av fostret eller mamman och 

dessa är fostervattenprov där man 

analyserar celler i fostervattnet och 

moderkaksprov där man analysera en liten 

bit av moderkakan. I båda metoderna kan 

man ta reda på om fostret har Downs 

syndrom men fostervattensprov ger också 

svar på om barnet har ryggmärgsbråck 

eller bukbråck. För icke- inträngande 

behöver man inte invända kirurgiska 

ingrepp, alltså det görs utanför kroppen 

och inkluderar ultraljud som erbjuds till 

alla kvinnor och det ger svar på 

graviditetens längd och grövre 

missbildningar. Quadruppeltest och 

biokemisk screening är tester som görs på 

mamman för att beräkna risken för att 

barnet föds med skada eller sjukdom så de 

är mindre exakta och mindre farliga. 

Kvinnliga kromosomer med extra 21 kromosom (trisomy 

21). Av Thomson Mcinnes. 

n r 1/2008 - (27/5) 

51


52 

Att göra en fosterdiagnostik prov är helt 

frivilligt men trycket från samhället gör att 

de flesta väljer att göra det även om de inte 

behöver. Risken att man får ett barn med 

Downs syndrom ökar med kvinnans ålder 

så kvinnor som är äldre än 35 år erbjuds 

gratis fosterdiagnostik. Folk som har 

genetiska sjukdomar i familjen eller om 

man har fått ett barn med Downs syndrom 

tidigare uppmuntras också att göra testet 

för då är risken för sjukdomen hög. 

Fosterdiagnostik har fördelar och 

nackdelar. Fördelarna är att föräldrarna 

förbereds mentalt att föda ett handikappat 

barn och diagnosen kan hjälpa till med att 

upptäcka sjukdomar som kan orsaka 

problem för både mamman och fostret 

under graviditeten. 

Några nackdelar är att testerna inte är 

riskfria. Man kan få missfall och oftast 

leder de till att man beslutar sig att avbryta 

graviditeten om resultatet visar att barnet 

inte är helt frisk. 

I framtiden kommer fosterdiagnostik 

troligen att utvecklas mer och då är risken 

att fler och fler kommer att göra selektiv 

abort för att föda det som anses som 

perfekta barn som lättare passar in i 

samhället. I samband med fosterdiagnostik 

blir informationen om vår arvsmassa mer 

och mer tillgänglig så det kanske kommer 

att finnas bättre undersökningar för de 

flesta kromosomförändringar i framtiden. 

Många sjukdomar kommer då att 

upptäckas innan man hunnit få de och på 

så sätt blir de lätt att kontrollera vilket kan 

leda till att folk lever längre. Frågan är bara 

om det är bra för vår planet att ha så 

mycket folk. 

Det har bevisats att barn med Downs 

syndrom kan utvecklas mycket beroende 

på hur mycket träning de får, så med bra 

förutsättningar kan de leva ett bra liv 

oavsett deras behov. Borde man då satsa 

mer på att utveckla fosterdiagnostik- 

metoder eller på att bygga ett samhälle där 

alla kan trivas? Med bra förutsättningar 

kan även föräldrar som genom 

fosterdiagnostisk har fått veta att barnet 

kanske kommer få Downs syndrom känna 

sig säker att föda barnet eftersom man vet 

att hjälpen finns och abort inte är den enda 

lösning. Jag tycker att man nedvärdera alla 

handikappade genom att abortera ett barn 

för att det är handikappad. Vilket budskap 

skickar vi till alla handikappade i samhället 

genom att abortera skadade foster? att de 

egentligen inte duger och borde inte 

existera. Jag tycker inte att någon har rätt 

att säga vem som borde leva och vem som 

inte borde göra det, det påminner lite om 

Hitlers dröm om ´étt rent ras`` fast här 

säger vi ´én perfekt människa``. Några 

argumenterar att det inte är bra att föda ett 

barn som har defekt för att det ska lida, 

men livets kvalitet kan definieras på många 

olika sätt . Det finns många icke 

handikappade som lever ett uselt liv idag 

och inte alls är glada eller inte alls känner 

att de duger. Att man är helt frisk betyder 

inte att man är garanterat ett bra liv. Jag är 

övertygad att många av de med Downs 

syndrom eller ett annat defekt lever ett bra 

liv och inte känner sig som offer. 

Abort är lagligt i Sverige och beslutet att 

göra abort ligger hos individer. Man kan 

bara hoppas att med tiden abort inte 

kommer att fortsätta betraktas som utväg 

till de brister man kan leva med, någon 

kanske kommer att finna ett sätt att 

behandla de skadade kromosomer på i 

framtiden. Samhället behöver alla slags 

folk och det skulle vara jätte tråkigt om vi 

alla såg ut och tänkte på samma sätt. 

Källor: 

Kerstin Einarsson 

http://www.vard.vgregion.se/sv/Sjukdomar 

_och_symtom/Sjukdomar (uppdaterad 

2007 -11-21) 

Maibritt giacobini – kunskap centrum för 

ärftliga sjukdomar. 

http://www.medscinet.se/gensvar/chapter_f 

rame.asp?hid=2&cid=27 (uppdaterad 

2007-08-09) 

Mark Selikowitz 2007 Downs syndrome: 

the facts 

Mary Junias NV1C.

Topsning - Vad är det? 

Med hjälp av ett analyserat salivprov har man möjligheten att få veta vilka sjukdomar 

man kan tänkas få i framtiden. Men vill man veta för mycket om framtiden eller bara 

bota de botbara sjukdomarna när de kommer. Är det verkligen värt det? 

Fakta 

Vetenskapen går framåt. Idag kan man 

med hjälp av ett DNA-prov för 6000 ta 

reda på risken för olika sjukdomar i 

framtiden, via post. Det är en mycket enkel 

process som kan ta upp till tre veckor 

innan man får hem provresultatet i 

brevlådan. Allra först så beställer man hem 

ett DNA-prov med en sticka och en 

manual. 

Man tar då bara stickan och gnider på 

insidan av ena kinden, skickar provet till 

Decodes labb på Island. 

Där blir sedan provet avläst i en miljon 

punkter som kallas ”snippar” från 

engelskans SNP vars fullständiga namn är: 

Single Nucleotide Polymorphism. 

Resultatet finns att se på en 

lösenordsskyddad hemsida så att bara man 

själv kan se det. 

De sjukdomar som kan ses därifrån är 

bland andra Alzheimers, cancer, MS, 

hjärtinfarkt m fl. 

Hela processen. källa: www.nyteknik.se 

Etik och Moral 

Ja, detta verkar ju inte vara särskilt 

komplicerat. Men är det värt det? Vill man 

veta för mycket om framtiden eller ta 

dagen som den kommer. 

n r 1/2008 - (27/5) 

53


54 

Fördelen med att göra det här DNA testet 

är att man hinner förbereda sig och börja 

behandla sjukdomen tidigt så att den inte 

hinner sprida sig. 

Om man är runt 30 år och löper 70 % risk 

att drabbas av fetma vid 40, så kan man 

motverka det genom att minska socker- 

och skräpmatsätandet så har man med 

största sannolikhet mindre risk att drabbas. 

Men om det skulle komma genetiskt så kan 

man försöka motverka genom 

behandlingar. 

Men som med allting annat så finns det 

nackdelar, även med detta. Risken finns att 

det har blivit något fel på transporten eller 

det kan ha blandats ihop och skickat fel 

resultat till fel person. Eller så kan 

kemisterna vid laborationerna göra något 

fel t.ex. tillsätta fel ämne så att resultatet 

inte överensstämmer med verkligheten. 

Om någon får resultatet 99 % risk att 

drabbas av cancer, då kanske de blir 

deprimerade och inte lever fullt ut. Eller 

kanske till och med tar sitt liv. 

Vad skulle man då göra om man som 

minderårig med hela livet framför sig får 

veta att av det här testet att man garanterat 

kommer få en dödlig sjukdom som det inte 

finns något botemedel mot? det finns 

förstås flera olika synvinklar på detta 

problem. 

Antingen så kan man tappa man livslusten 

som jag nämnde tidigare eller så kan det 

resultera i raka motsatsen till det. Personen 

riskerar sitt liv på småsaker och gör saker 

som dem aldrig skulle göra annars. Men 

risken finns ju att de kan dö i någon typ av 

olycka pga. Sitt riskerande. 

Framtida sjukdomar skulle också gå att 

förebygga redan när barnet ännu inte är 

fött. Genom ultra ljudet ser man ganska 

tidigt hur barnet mår inne i mammans 

mage, om organen sitter rätt och om det 

skulle finnas nånting som inte ska finnas 

där t.ex. en tumör eller dylikt. Om man då 

hittar någon typ av sjukdom som barnet 

kan komma att ha tidigt efter födseln kan 

läkarna hinna förbereda operation etc. 

Om man ska söka ett jobb då? och man vet 

att man har en obotlig sjukdom som kan 

komma att leda till döden. Ska man vara 

helt ärlig och berätta som det är? Men om 

man gör det så minskas risken väldigt 

mycket för att man skulle få det där jobbet 

eftersom en arbetsgivare inte tjänar något 

på att ha en anställd som har döden att 

möta om inte så många år.

Men om man redan är anställd i ett företag 

där det går bra men man vet att men inte 

kommer jobba där så länge. Ska man 

berätta och riskera avskedning? Det bästa 

skulle nog att inte berätta om arbetsgivaren 

inte frågar. 

Själv skulle jag vilja påstå att man inte ska 

göra det där testet för det kan resultera i att 

man förlorar viljan till livet och ger upp 

allt hopp för något litet test som lika gärna 

kan vara misstolkat och visa felaktiga 

resultat. Hellre ta risken och leva livet när 

man ändå lever än att livet ska bli förstört 

för ett opålitligt test. 

Victor Bergqvist, Nv1c 

Källor: 

http://www.nyteknik.se/nyheter/bioteknik_ 

lakemedel/medicin_teknik/article64374.ec 

e Publicerad den 6/2-08 00:00 av 

Marie Alpman 

Lars Björklund, lärare i biologi på 

Thorildsplans gymnasium. 

n r 1/2008 - (27/5) 

55


56 

Är moralen styrd av gener? 

Den genetiska forskningen har under 

den senaste tiden fått en alltmer 

betydande roll i diskussionen om den 

mänskliga moralen och beteendet. Vissa 

egenskaper kan påverkas av gener, men 

hur är det med moralen? Är moralen 

verkligen styrd av generna? I detta 

sammanhang, hur definieras moralen? 

Moral är en uppfattning, om rätt och orätt 

som styr värderingarna av handlingar. 

Rättare sagt är moralen en andlig styrka. 

Kan en andlig styrka styras av gener? 

Redan de gamla grekerna förde djupa 

debatter om att det var gud som styrde 

människans liv eller om människan hade 

en fri vilja. 

Rousseau, en känd schweizisk-fransk 

författare och politisk filosof under 70talet, 

påstod att ”människan av naturen är 

god, men hon förstörs av vetenskaperna, 

konsterna och samhällets organisation”. 

Komplicerade samhällen, teknologin, 

idéer, åsikter och värderingen är exemplar 

på unika mänskliga egenskaper. Det 

mänskliga samhället kan inte bara vara ett 

resultat av genetiska förändringar, utan det 

måste ha varit resultatet av kulturell 

evolution, vilket är den långsiktiga 

produkten av många små händelser, där det 

sociala arvet och nyskapandet är viktigaste. 

Men frågan är om moralen är något vi föds 

med, eller något vi lär oss. Denna fråga 

sysselsätter biologer och 

evolutionspsykologer, som forskar 

moralens möjliga biologiska grundvalar. 

För femtio år sedan trodde man att allt 

mänskligt beteende var bara en produkt av 

inlärning. 

Idag är det mer accepterat att den 

biologiska evolutionen sätts igång med 

hjälp av naturens lagar. 

Naturens lagar förklarar att en gen kodar 

för ett visst protein, som i sin tur påverkar 

ett antal biokemiska processer i kroppen. 

Det är egentligen det enda generna klarar 

av. 

Idag undersöker vetenskapsmännen om 

generna verkligen kan koda för moralen. 

Är det gener som kodar för ett mord eller 

rån? Finns det en gen för kriminalitet?. 

Forskarna har misstänkt att gener varken 

kan avgöra hur en individ agerar eller 

beslutar i olika situationer. Men däremot 

kan de påverka benägenheten för känslor 

och tankeprocesser. 

Är moralen styrd av gener? 

Människans liv kanske styrs av hennes fria 

vilja, vilket innebär att hennes förnuft i 

viss utsträckning styr hennes handlingar. 

Men är människans moral bara något 

inlärt? Allt fler forskningar tyder på att 

den, tvärtom är medfödd, en produkt av 

artens strid för överlevnad. 

Ifall människan skulle ha en medfödd 

kunskap om gott och ont, och om 

moraliska kunskapen var något som 

människor inte skaffar sig på egen hand, 

hur skulle man förklara den medfödda 

sjukdomen, psykopati? 

Forskningen har visat att det finns en 

sjukdom som heter psykopati, vilket ger 

människan en själslig defekt inom känslo- 

och viljelivet och kan ge viljesvaghet eller 

känslokyla till personen. 

Vetenskapsmännen har kommit fram till att 

sjukdomen möjligtvis är en medfödd 

sjukdom. 

1

Så åsikten om att människan, från 

födelsen, äger en förmåga till både 

moralisk och omoralisk beteende, kan inte 

stämma med sjukdomen psykopati. 

Människan är den enda varelsen som har 

förnuft och samvete, men också förmågan 

att missbruka sin kunskap till massmord. 

Så som många filosofer påpekar, är 

egentligen moralen, ett regelsystem som 

alla människor har, i detta sammanhang, 

förutom psykopater, och detta är för övrigt 

ett av orsaken till att det är så vilseledande 

att beskriva moralen som om den i någon 

mening stod i konflikt med naturen. 

Har människor en medfödd kunskap om gott och 

ont? 

Så egentligen ingen har kommit fram till 

något svar på frågan, om moralen är styrd 

av gener eller inte. 

Men det ända forskarna vågar säga är att 

gener påverkar benägenheten för känslor 

och tankeprocesser, vilket leder till olika 

reaktioner av människan i olika situationer. 

Källor: 

Nationalencyklopedin ordbok, Bokförlaget 

bra böcker, andra bandet, tryckt 1996, sida 

620 

- boken lästes: 2008-05-23 

Nationalencyklopedin ordbok, bokförlaget 

bra böcker, ROK SMV/16, tryckt 1995, 

sida 62 

- boken lästes:2008-05-23 

Nationalencyklopedin ordbok, bokförlaget 

bra böcker, andra bandet, tryckt 1996, sida 

399 

– boken lästes: 2008-05-23 

http://www3.lu.se/info/lum/LUM_12_96/L 

UM12_07_genmoral.html 

- Sidan besöktes: 2008-05-24 

- Skriven av: BRITTA COLLBERG 

- LUM - Lunds Universitet Meddelar nr 12 

1996 

http://www.nattvakt.com/nnv/070430moral 

gener.htm 


- Skriven av: Per-Olof Samuelsson 

- Senast uppdaterad: 30 april 2007 

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d 

=1194&a=620290 


- Skriven av: Tor Wennerberg 

- DN - kultur och nöje 

- Publicerad: 2007-02-21 10:13 

Maral Dabirian 

Thorildplansgymnasium 

Naturprogrammet Nv1C 

2008-05-24 

n r 1/2008 - (27/5) 

2 

57


58 

Kommer man kunna rädda liv 

enbart med Genterapi? 

Inledning 

Genterapi upptäcktes först under 1960-talet 

av några forskare i USA. Tack vare 

upptäckten av genterapi så har man kunnat 

använda den här teknologin inom 

sjukvården, men dessvärre så har man inte 

kunnat rädda någon människa genom att 

bara använda genterapi.USA var det första 

landet som började använda genterapi och 

på 1980-talet testade man den nya 

teknologin på en patient, patienten 

överlevde tack vare läkarna som använde 

genterapi men det var inte enbart genterapi 

som räddade honom utan vanlig medicin 

och operation också. Man använder oftast 

genterapi för att bota sjukdomar som 

blödarsjukan och cancer. Forskare tror att 

om några år så kommer genterapi vara en 

av de mest effektiva botemedlen mot 

cancer, aids och ärftliga sjukdomar som 

kommer rädda ett fleratal människors liv, 

men som det ser ut just nu så får man nöja 

sig med att använda vanligt läkemedel som 

man tar dagligen. 

Vad är Genterapi? 

Genterapi är en genteknik som kommer att 

användas för att behandla sjukdomar som 

orsakas av en eller flera skadade gener. 

Genterapi har blivit ett väldigt stort 

medicinskt verktyg som kommer att 

användas om några år inom sjukvården. 

Istället för att ta medicin varje dag så 

kommer genterapi att läka den skada man 

har, så man blir frisk ifrån sjukdomen. Vid 

behandling av genterapi använder man sig 

av en metod som man kallar ” klippa och 

klistra ” och det man gör är att man tar ut 

celler från en patient och låter de ligga i ett 

provrör sedan efter man tillsatt ett virus i 

kroppen så för man tillbaka cellerna igen. 

För att gå in mer i detalj så är det enzymet i 

våra kroppar som gör genterapin möjlig. 

Det är nämligen så att när läkare ska ” 

klippa och klistra ” så är det enzymet som 

gör jobbet eftersom det är enzymet som 

delar på vårt DNA och sätter ihop det. Det 

finns olika enzym i vår kropp, vissa av 

dessa enzym kan klippa/dela DNA:t och 

andra kan sätta ihop DNA:t, så det är tack 

vare enzymet som det går att använda 

genterapi. Enzym består av nukleinsyror, 

protein och är ett protein som styr 

reaktionerna i de olika cellerna. 

Fakta 

Genterapi används idag för att bota 

sjukdomar, man väljer att ta bort en liten 

del av cellen och placera in ett virus där 

man får en ny gen. 

Genterapi är en teknik man använder för 

att byta ut skadade och dåliga gener mot 

gener som är friska. 

Genterapi används fortfarande av forskare 

det är bara några enstaka gånger som man 

prövat behandlingen på människor, som t 

ex på små barn som haft nån sjukdom som 

blödarsjukan. 

Fördelar och nackdelar 

Om man skulle jämföra genterapi med 

transplantation så finns det två stycken 

fördelar och det är att man har en betydligt 

mindre risk att få virus i kroppen samt att 

det finns en liten risk att stötta bort saker 

från kroppen. 

Nackdelen är att man vet inte var det nya 

anlaget skulle komma i kroppen eller hur

det skulle fungera. Det är därför man väljer 

att inte använda så mycket av genterapi 

inom sjukvården idag förrän man är säker 

på vad som händer med det nya anlaget. 

Det som händer i bilden ovan är följande: 

1. Den blåa ringformade plasmiden är en ” 

bärare ”. 

2. En del av genen tas bort och ersätts med en 

mänsklig gen i plasmiden. (som har färgen 

röd) 

3. många plasmider tillverkas och tillsätts i 

en vätska. 

4. Man sprutar in vätskan som är fylld med 

plasmiderna in i hjärtat i området där det 

inte finns så mycket syre. 

5. Plasmiden kommer in i genen och 

tillverkar tillväxtfaktorn VEFG. 

6. VEFG-genen fastnar på receptorer som 

blodkärlen har och när VEFG nivån höjs 

så förbättras tillväxten samt 

blodcirkulationen. 

Källor 

http://hem.passagen.se/zanane/karlkra 

mp.jpg var inne på sidan 17/05-08 

http://www.genterapi.se/ var inne på 

sidan 16/05-08 

http://hem.passagen.se/zanane/terapi.ht 

ml var inne på sidan 18/05-08 

Biologi med naturkunskap A 

Författare: Janne Karlsson, Thomas 

Krigsman, Bengt-Olov Molander, Per- 

Olof Wickman och Liber AB 

Tredje upplagan 3 

Sida 200. 

Oscar Meltzer, NV1C. 

n r 1/2008 - (27/5) 

59


60 

Genbank 

En genbank sparar information ifrån döda 

djur eller växter. Det är DNA, gener och 

frön som sparas och meningen med att 

spara det är att de kan komma att behövas i 

framtiden. Människornas, djurens eller 

växternas anlag kommer kanske att rädda 

oss från en dödlig sjukdom i framtiden. 

Men är risken värd att ta genom att ha en 

genbank? 

PKU-registret 

Det är inte ovanligt att träffa på en 

genbank som sparar växters och djurs 

gener men att hitta en genbank som sparar 

en människas gener är mer ovanligt. 

Det finns en genbank i Sverige där de 

sparas gener ifrån människor som är lever 

och från dem som är döda. PKU-registret. 

När ett spädbarn föds tas det prover på 

barnet som sedan sparas i PKU-registret 

om föräldrarna godkänner det. Proven ska 

förvaras och endast användas i forsknings 

syfte. Det avtalet har däremot brutits ett 

flertal gånger utav av starka skäll som 

mordet på Anna Lindh och tsunami 

katastrofen. Polisen har då använt registret 

och sökt igenom det efter personer som 

kunnat vara skyldiga till mordet samt tittat 

igenom registret för att identifiera döda lik. 

Metoden att söka efter DNA från 

misstänkta personer för ett brott i PKU – 

registret är mycket effektivt och polisen 

har vid ett flertal tillfällen velat söka 

igenom registret igen för att hitta andra 

mördare till andra brott men det har inte 

genomförts på grund av att det stridit mot 

avtalet. 

En genbank innehåller gener och 

egenskaperna för generna. Och det är inte 

bara polisen som skulle ha nytta utav den 

informationen utan även företag och 

försäkringsbolagen. Om företagen får reda 

på att personen som söker jobb hos dem 

har en gen som ger ökad risk till cancer 

skulle det bli kaos. Personen som söker 

jobbet kommer Troligen inte få en 

anställning och inte heller någon speciell 

bra försäkring. 

Genbank där två forskare studerar 

Hur ser framtidsplanerna ut 

En del anser att ett register med sparade 

gener från människor endast är farligt. 

Medan många andra anser att det är bra för 

forskningsstudier. Och en del tycker att det 

är bra ifall polisen får tillgång till 

informationen. 

Polisen har redan använt registret för deras 

syfte och det har visat sig vara mycket 

effektivt och pågrund av det kommer 

polisen att använda det igen. Det ända som 

behövs är ett bra skäl. 

Politiker har lagts sig in i debatten om 

användningen utav PKU-registret. Dels 

feministiska parter har börjat ta upp frågan. 

Polisen får stort stöd utav feministerna som 

vill att polisen ska få tillgång till registret 

för att få fast våldtäktsmän. 

De vill häva lagen och avtalet om att PKUregistret 

endast ska användas till 

forskningsstudier. Men de vill inte att 

företagen eller något annat ska få tillgång 

till registret, endast polisen och forskarna.

Framtida genbank 

Om PKU-registrets information skulle 

föras över till en genbank skulle samma 

etiska problem uppkomma. Och vem eller 

vilka ska ha ansvaret för genbanken? Kan 

man lita på att de sköter sitt jobb? Är 

människans identitet viktigare än att en 

brottsling ska straffas för det onda han 

gjort mot någon? Är det inte rätt att 

företaget ska få informationen om att den 

anställde inte bör jobba inom hans företag 

för hans eget bästa? 

Det är de etiska problemen som gör att folk 

vill och inte vill att en genbank ska finnas. 

Och det är dem etiska problemen som 

kommer att bestämma. 

Av: Roland Eidefeldt, Nv1c. 

Källor: 

Internet: 

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a 

=278365 

Författare: Bojs, Karin. 

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d 

=1042&a=363219 

Författare: Pelling, Jon. 

n r 1/2008 - (27/5) 

61

Kloning - Thorildsplans gymnasium

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?