KÄNSÖ

40
Trädgård och park
Inte heller när det gäller trädgård och park genomfördes några större förändringar.
Karantänskirurgen Wastenius odlade upp en liten dalsänka öster
om stora trädgården på 1840- och 50-talen. Trädgården gick under benämningen
Övre trädgården.
Harry Carlsson, som växte upp på Känsö och var tillsynsman på 1940-talet,
berättar att parken krattades på våren och albeståndet gallrades ur. Under de
stränga krigsvintrarna och vintern 1947 frös en del träd som då togs ned. I
parken fanns bänkar, stentrappor och ”Franses grotta”. Rundeln framför
lusthuset var vid denna tid en gräsfri plan där bl.a. midsommarstången restes.
Övriga ön
1834 begravdes tre personer nordost om den nuvarande kyrkogården, i ett
område som benämndes ”kolerakyrkogården”. Troligen begravdes ytterligare
personer här. En riktig kyrkogård ordnades efterhand invid den s.k. Gülzaus
äng. Kyrkogården invigdes formellt den 7 april 1840 av kyrkoherden på
Styrsö. En mur av natursten byggdes runt kyrkogården. 1901 utvidgades
kyrkogården åt nordost till sin nuvarande storlek. Gränsen mellan den gamla
och den nya delen syns på muren eftersom bearbetad sten ingår i den nya
muren. På kyrkogården vilar personal från inrättningen, enstaka döda från
sjukhuset, drunknade och sjöfolk som avlidit till sjöss på fartyg som passerat.
Där torde finnas ett 60-tal gravar.
Omkring 1850 upprättades en optisk telegraf på Känsö torn varifrån man
kunde kommunicera med telegrafen på Nya Varvet.
Kyrkogården. Foto från 1890-talet. Idag är kyrkogården helt omsluten av
trädvegetation. Göteborgs Stadsmuseum.